C - Uppsats

Internationell migration och etniska relationer
Kandidatnivå
15 hp
Vårterminen 2016
Handledare: Cecilia Hansson
Den sociala funktionen av remitteringar
The social function of remittances
Zainab Lilo & Johanna Gardell

Abstract
The procedure of remittance has been subject to extensive research internationally, however
in Sweden there has been a tendency to understudy the subject. The focus of this study
examines the subject from the senders perspective. In it, we interview eight people who are
sending money across the World, encompassing four continents. The material is examined
through a social scientific discourse analysis and framed by the social contract theory of
Gemeinschaft, developed by Ferdinand Tönnies. The concepts of trust and reciprocity are also
applied throughout the study. This research presents the social function of remittance, how the
social contract is negotiated in relation to the transfer and how trust plays an essential part in
the decision making process of sending money. The findings of the study reveal that
remittance works as a complement to a welfare system, a way of giving and receiving care, as
well as building relationships.
Keywords: Remittances, Social Contract, Trust, Motivations, Sweden

Förord
Idén om undersökningen fann vi under våren 2015 då vi båda samarbetade för att genomföra
en forskningsdesign om remitteringar som var ett examinerande moment under den dåvarande
kursen. Sedan dess har detta ämne engagerat oss och dessutom fann vi att kunskap kring
remitteringar saknades ur en svensk kontext. Sökning av tidigare forskning och inläsning om
forskningsläge samt intervjuer och transkriberingar gjorde vi enskilt. Allt analysarbete och
skrivande har vi gjort Och slutligen gemensamt.
Vi skulle vilja tacka vår lärare Victor Lundberg för alla tänkvärda och kunskapsfyllda
föreläsningar under vår studietid. Vidare vill vi också tacka alla våra informanter - utan er
hade studien inte varit möjlig, och vår handledare Cecilia Hansson för vägledning under
studiens gång. Slutligen vill vi även tacka våra familjer och vänner som har stöttat oss under
denna process.
Malmö 2016

Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................................1
Syfte & frågeställningar ..................................................................................................................2
Disposition ......................................................................................................................................2
Tidigare forskning..................................................................................................................................2
Val av tidigare forskning.................................................................................................................2
Tidigare forskning i Sverige............................................................................................................3
Tidigare internationell forskning.....................................................................................................4
Teori.........................................................................................................................................................7
Val av teori......................................................................................................................................7
Socialt kontrakt................................................................................................................................7
Ferdinand Tönnies - Gemeinschaft .................................................................................................8
Tillit & reciprocitetsprincipen ........................................................................................................8
Metod.....................................................................................................................................................10
Kvalitativ intervju..........................................................................................................................10
Diskursanalys ...............................................................................................................................11
Grovanalys ...................................................................................................................................12
Carol Bacchi – What’s the problem represented to be? ................................................................12
Carol Bacchis analysverktyg.........................................................................................................13
Kritisk granskning av metoden .....................................................................................................13
Alternativa metoder ......................................................................................................................14
Material.................................................................................................................................................14
Urval .............................................................................................................................................14
Presentation av informanterna ......................................................................................................15
Intervjufrågor.................................................................................................................................15
Studiens validitet och reliabilitet...................................................................................................16
Forskarens roll och etiska överväganden .....................................................................................17

Analys ...................................................................................................................................................18
1. Hur representeras den sociala funktionen av remitteringar i texten? ........................................18
2. Vilka antaganden utgår informanterna från?..............................................................................25
3. Vad är de bakomliggande orsakerna till dessa antaganden? ....................................................28
Resultat .................................................................................................................................................33
Avslutande diskussion .........................................................................................................................34
Framtida forskning ......................................................................................................................35
Litteraturhänvisningar .......................................................................................................................36
Bilaga 1 – Forskningsetiskt kontrakt .................................................................................................38
Bilaga 2 - Intervjufrågor .....................................................................................................................39

1
Inledning
En stor del av Sveriges migranter skickar årligen pengar till sina ursprungsländer. Dessa
pengar kallas för remitteringar. Enligt uppgifter från Världsbanken skickades det remitteringar
för 427 miljarder US-dollar världen över under 2014 vilket är tre gånger så stort som det
globala biståndet under samma tid (worldbank.org). Världsbankens främsta talesman om
remitteringar, Dilip Ratha, chef över The Migration and Remittance Unit sa i ett TED talk att
remitteringar är ”dollars wrapped with love” vilket ger en känsla av att remitteringar handlar
mer än enbart om pengar och ekonomisk hjälp (Ratha, TED, 2014).
Internationell forskning har länge studerat remitteringars betydelse för individen, både i
sändare- och mottagarlandet. Denna forskning har lyft fram funktionen av remitteringar som
både ett medel för att visa och få omsorg, men även upphov till konflikter. Vad är bakgrunden
till att människor är villiga till att dela med sig av sina pengar? Flera internationella forskare
har studerat just detta, bland annat Janice Gow Pettey som gjorde en studie 2013 som visar
hur sändaren upplever remitterande. Hon diskuterade begreppet altruism1
som ett motiv till att
skicka pengar. Gow Pettey menar att känslor påverkar omsorg och att våra känslor påverkas
av hur vi förhåller oss till andras lidande. Genom att skickar pengar får sändaren en känsla att
hen hjälper till och detta leder i sin tur till att sändaren kan tillfredsställa sitt eget behov av att
få visa omsorg (Gow Pettey 2013:62).
Världsbanken uppskattade att det skickades 386 miljoner US-dollar från Sverige under 2014
(worldbank.org). Trots att remitteringar påverkar en stor del av befolkningen i Sverige ser vi
att det saknas svensk forskning kring remitteringar och dess betydelse för människorna som
skickar. Remitteringar som begrepp blev inte vanligt i Sverige förens på 2000-talet trots att
det sedan länge har skickats pengar över landsgränsen. Därför vill vi genomföra en
undersökning som fokuserar på sändaren i Sverige och hens upplevelser kring remitterande.
Med denna studie hoppas vi kunna ge en bild av den sociala funktionen av remitterande som i
sin tur kan bidra med tankar för vidare studier i ämnet.
1
Begreppet altruism betyder osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl,
utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse (NE.se)

2
Syfte & frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka den sociala funktionen av remitteringar för sändaren
genom att göra en diskursanalys av intervjumaterial. Den sociala funktionen innebär vilken
roll remitteringar spelar i sändarens liv samt hur remitteringar kan påverka sändarens sociala
liv inom familjen och det sociala nätverket. Studiens fokus ligger inte på de ekonomiska
aspekterna av remitteringar utan vi utgår från att remitteringar förutsätter ett handlande från
sändaren. Därför kommer vi att använda oss av ordet remitteringar för att även beskriva
handlingen. Även ordet remitterande kommer att förekomma i texten för att skapa en
variation för läsaren. I vår studie kommer vi att utgå från två frågeställningar:
- Hur ser det sociala kontraktet ut för sändaren?
- Hur sker beslutsprocessen om att skicka pengar?
Disposition
I avsnitt 2 presenteras den tidigare forskningen i Sverige och internationellt sett. Avsnitt 3
innehåller en presentation av de valda teorierna och begreppen, vilket sedan följs av avsnitt 4,
metod och avsnitt 5 material. Analysen presenteras i avsnitt 6 följt av resultat i avsnitt 7.
Slutligen kommer en avslutande diskussion i avsnitt 8.
Tidigare forskning
Val av tidigare forskning
Vår sökning av tidigare forskning startade med hjälp av en av Malmö högskolas bibliotekarier
där vi gick igenom olika databaser som kunde vara relevanta för vår studie. Detta resulterade i
att sökningen skedde i tre olika databaser Sociological Abstacts, Swe Pub och Web of
Science. Det finns mycket internationell forskning kring remitteringar där remitteringars
betydelse för mottagaren och mottagarlandet har studerats. En del forskare har även spenderat
tid på att undersöka mer negativa aspekter av remitterande, att det till exempel skulle kunna
användas till finansiering av kriminella aktiviteter. På grund av vår studies syfte valde vi att
avgränsa vårt forskningsläge kring till den sociala betydelsen av remitterande. Våra

3
sökningsord var remitteringar, motivation, socialt kontrakt, familj och identitet på svenska
samt remittances, motivations, social contract, family och identity på engelska.
Tidigare forskning i Sverige
Det finns lite forskning kring remitteringar i Sverige där den äldsta avhandlingen som vi har
funnit är Eskil Wadensjös avhandling från 1972, Immigration och samhällsekonomi, där han
presenterade remitteringar som en faktor som påverkar den svenska ekonomin. Han kom fram
till att de immigranter som han har studerat från Finland, Italien, Tyskland samt dåvarande
Jugoslavien remitterade ca 3-4% av sina inkomster per månad vilket var förhållandevis lite i
jämförelse med andra länders immigranter. Detta trodde Wadensjö berodde på att det var på
grund av att hela familjer migrerade till Sverige till skillnad från enstaka familjemedlemmar,
detta innebar att försörjningen av familjen skedde i Sverige (Wadensjö 1973:281fff). Enligt en
mätning av riksbanken från 1969 uppskattades remitterande från Sverige vara på 30 miljoner
kronor, detta ansågs vara en underskattning då en del remitterande skedde i form av
turistvaluta och dessa registrerades inte av riksbanken som remitteringar (Wadensjö
1973:292).
Vi har funnit två rapporter som fokuserar på sändaren av remitteringar. Mattias Engdahl
presenterade 2009 en mindre rapport för Nordiska Afrikainstitutet där han sammanställde
information från Världsbanken om remitteringars storlek samt faktorer som påverkar
sändarens motivation till att remittera. Han menade att remitteringar är knutna till personers
inkomster och att storleken på remitteringar varierar beroende på immigrantens position på
den svenska arbetsmarknaden. Slutligen poängterar han att remitteringar främst skickas till
låg-och medelinkomstländerna. (Engdahl, 2009:5). Den andra rapporten är skriven av Lisa
Pelling, Charlotta Hedberg och Bo Malmberg (2011) för Institutet för Framtidsstudier där de
presenterar en analys av statistik från HEK, Hushållens ekonomi, en statistisk undersökning
från Statistiska centralbyrån. De har delat in människor som remitterar i tre olika grupper
utifrån att vara född i Sverige eller i OECDs definition av antingen ett utvecklingsland eller
ett icke utvecklingsland. Enligt författarna sker remitterande på olika villkor beroende om en
person just härstammar från Sverige, ett utvecklingsland eller ett icke-utvecklingsland.
Remitteringar från Sverige för immigranter från utvecklingsländer minskar med åldern, till
skillnad från immigranter från icke- utvecklingsländer där remitteringar ökar med åldern.
Författarna menar att det finns en del livsfaktorer som påverkar remitterandet för sändaren,
högre inkomst resulterar till att individen remitterar mer, men samtidigt gällde inte detta

4
immigranter från utvecklingsländer. Anledningen till detta är att migranter från
utvecklingsländer ofta har små barn hemma samt en låg inkomst. Dessutom är remitteringar
beroende av personens civilstånd, det vill säga att remitterande påverkas av om man är singel,
ensamstående med barn, är i ett par med eller utan barn. Studien visade även att singlar som
lever själva tenderar att skicka större summor pengar medan par utan hemmavarande barn
skickade oftare (Pelling, Hedberg & Malmberg 2011:20).
Både Mattias Engdahl och Lisa Pelling m fl. har påpekat att det behövs en kartläggning av
den svenska marknaden för remitteringar då det inte finns tillräckligt med kunskap om varför
immigranter i Sverige remitterar. Även vilka grupper som remitterar och vad remitteringar
används till i mottagarlandet samt hur remitterande ser ut under ett liv, över en så kallad
livskurva som måste undersökas vidare (Engdahl, 2009:5, Pelling, Hedberg & Malmberg
2011:20).
De sociala aspekterna på remitteringar för sändaren har inte undersökts i större utsträckning i
Sverige utan vi måste bege oss ut i världen för att finna fler studier i ämnet.
Tidigare internationell forskning
Internationell forskning har synat remitteringar från både sändare och mottagares perspektiv
och det finns en uppsjö av både kvalitativa och kvantitativa studier. I början på 2000-talet
ökade forskningen i tilltagande men redan innan fanns det en del undersökningar. Robert E.
Lucas och Oded Stark presenterade en omtalad studie 1985 kring motiven till att remittera
som många andra forskare refererar till. De studerade remitterande i Botswana från stad till
landsbygd, samt remitterande från minarbetare i Sydafrika till familjen på landsbygden i
Botswana. Där kom de fram till att motiven finns på ett spektra mellan egenintresse och
altruism (medmänsklighet). Sedan dess har flera forskare haft detta som utgångspunkt för nya
studier då de hänvisar till Lucas och Starks slutsats samtidigt som de har presenterat nya
perspektiv på migrantens beslutsprocess och hur det sociala kontraktet kan se ut för migranten
(Bland andra, Naufal 2007, Singh, Robertson & Cabraal 2012, Gow 2013, Lianos & Pseiridis
2014).

5
Beslutsprocessen
Theodore Lianos & Anastasia Pseiridis kom i sin studie om storlek och motivation bakom
remitteringar fram till att när individen själv väljer att remittera är beloppet oftast högre till
skillnad från när sändaren blir ombedd att skicka. Storleken på remitteringar kan även styras
av ändamålet, exempel på detta är att beloppet är högre när det ska användas till utbildning
tillskillnad från när pengarna ska användas till mat, kläder och vård (Lianos & Pseiridis
2014). Lianos och Pseiridis diskuterar även att remitterande kan motiveras av egenintresse.
Migrantens egenintresse kan styras av olika avsikter, 1) vill ärva, 2) investera i
ursprungslandet och 3) återvända hem i framtiden (Lianos & Pseiridis 2014:529). Janice Gow
Pettey (2013) har även hon forskat kring motivationen att skicka remitteringar där
mottagarländerna var Filippinerna och Korea. Hon diskuterar lidande som en motivation till
att remittera. Hon menar att känslor påverkar omsorg och att våra känslor påverkas av hur vi
förhåller oss till andras lidande. Genom att remittera får sändaren en känsla att hen hjälper till
och detta leder i sin tur till att sändaren kan tillfredsställa sitt eget behov av att få visa omsorg
(Gow Pettey 2013:62). Studier visar att det inte behöver handla om att mottagaren av
remitteringar är i ett desperat behov av pengar utan att sändaren skickar på grund av altruism.
Altruism kan förstås som att sändaren visar uttryck för medmänsklighet och utan tanke på
egen vinst. Samtliga studier lyfter fram att även om det rör sig om två motpoler vad det gäller
motiv kan det även röra sig om att dessa kontraster samverkar och tillsammans utgör ett motiv
(Lucas & Stark, 1985, Singh, Robertson & Cabraal 2012, Gow 2013, Lianos & Pseiridis
2014).
En studie från Kanada 2008 visar hur möjligheten till att remittera delvis hör ihop med hur
ens jobb- och boendesituation ser ut men att detta samtidigt skiljer sig regionalt (Houlé &
Schellenberg 2008). Georges Sami Naufal kommer fram till samma slutsats som ovannämnda
författare men däremot lyfter han fram kön som en del i påverkan av migrantens beteende i
förhållande till remitteringar. Han kom fram till att kvinnor visar på ett mer altruistiskt
beteende mot mottagaren jämfört med män då kvinnor tenderar att remittera oftare (Naufal
2007:77). Studier visar att remitterande bestäms av möjligheten till att skicka samt viljan till
att skicka. Dessa två motiv påverkas i sin tur av hur banden till hemlandet samt det nya landet
känns. Till exempel påverkas remitterandet av om sändaren har familj eller släktingar i det
nya landet eller om dem bor kvar i hemlandet, samt om sändaren planerar att återvända till
hemlandet (Carling & Hoelscher 2013:946, Bettin & Lucchetti 2015:286).

6
Socialt kontrakt
Elisabeth Greico har studerat hur det kommer sig att människor remitterar, vad som får
remitterande att upphöra eller fortsätta. Hon menade att utan relationer skulle det inte finnas
remitteringar. Det handlar om att migranten först och främst vill bibehålla relationen med
personen som hen remitterar till och att motivationen till att remittera, som att visa altruism
kommer i andra hand (Grieco 2004). Remitterande kan ur detta perspektiv förstås som en
slags social valuta, att pengarna är som ett språk som förmedlar, visar och upprätthåller
omsorg, som en slags social försäkring för framtiden (Tamagno 2003:122).
Lucas och Stark argumenterade redan på sin tid (1985) kring att remitteringar skickas på
grund av ett osynligt socialt kontrakt som finns inom till exempel vissa familjer. Detta kan
förstås som ett outtalade kontrakt baserat på hur familjen förhåller sig till risk och investering
i utbildning för att förbättra sin levnadsstandard. När familjen gemensamt bestämmer om att
familjemedlemmar ska migrera innebär detta att de sprider risken gällande ansvaret för
hushållet. Genom att migranten remitterar vid behov fördelas ansvaret för försörjning inom
familjen (Lucas & Stark, 1985:902). Familjen kan också bestämma att investera i sina
ungdomars utbildning för att skapa goda förutsättningar till att få arbete och sedan kunna
remittera en del av sin inkomst till resterande familj (Lucas & Stark, 1985:914).
Naufal påpekar i sin studie från 2007 att migranter från samma hushåll tillsammans beslutar
hur mycket de ska skicka till det gemensamma hushållet. Migranterna avgör även om de
kvarvarande familjemedlemmarna är i ekonomiskt behov. Vidare skriver han att detta i sin tur
leder till att ju fler som migrerar från samma hushåll desto mindre förväntas det att remitteras
per migrant (Naufal 2007:65). Att skicka pengar kan även vara ett upphov till osämja i
familjen då familjemedlemmarna har olika förväntningar på remitteringar. Exempel på detta
är då sändaren och mottagaren blir oense om storleken på summan och/eller ändamålet.
Karsten Paerregaard upptäckte i sin studie om peruanska remitteringar att sändaren ofta bad
en kvinnlig släkting eller familjemedlem att bevaka pengarna så att de användes till det
överenskomna ändamålet (Paerregaard, 2014:204).

7
Teori
Val av teori
I förhållande till studiens syfte har vi avgränsat oss till teorier som behandlar undersökningens
frågeställningar, det sociala kontraktet och beslutsprocessen. Ferdinand Tönnies teori om
Gemeinschaft har används för att ge det sociala kontraktet en teoretisk ram då Gemeinschaft
förklarar hur det sociala kontraktet kan se ut. Begreppen tillit och reciprocitetsprincipen har
visat sig vara grundpelare i det sociala kontraktet och beslutsprocessen, och är därför centrala
begrepp i studien. Syftet med att använda oss av dessa begrepp är att de ska bidra till att ge
analysen en tydlig teoretisk koppling.
Socialt kontrakt
Begreppet socialt kontrakt hävdas vara nästan lika gammalt som filosofi självt. Under 1600-
och 1700 talet började begreppet ändra form då bland andra Thomas Hobbes, John Locke och
Jean- Jaques Rosseau formulerade teorier av mer politisk karaktär. Samtliga av dessa
teoretiker hävdade att människan formas av förhållandet till naturen och övriga omgivningen
såsom samhället och staten (NE.se). Andra filosofer och teoretiker som Immanuel Kant, John
Rawles och Robert Nozick har senare formulerat nya teorier. Antalet olika teorier om det
sociala kontraktet vittnar om hur individen formas av och formar sitt samtida samhälle och ser
därför olika ut. Det sociala kontraktets definition är beroende av dess historiska kontext och
individens position i samhället (Boucher & Kelly 2004).
Deborah A. Kissinger sammanfattade begreppet 2003 som;” (…) the social contract is
designed with various strategies incorporated to accomplish a specific purpose. That purpose
is the assignment of moral and political authority by organizing social institutions” (Kissinger
2003:1). Den sociala institutionen kan liknas vid familjen, detta kan innefatta den direkta
familjen men även släkt och vänner. Det sociala kontraktet innebär ett outtalat kontrakt som
formats i förhållande till individernas moraliska och politiska förutsättningar. Detta medför
olika förväntningar på varandra som människor och uppfylls dessa så håller det samman
familjen, den sociala institutionen.

8
Ferdinand Tönnies –Gemeinschaft
Ferdinand Tönnies presenterade begreppet Gemeinschaft (community) som innebär en slags
samhällsmodell där en grupp individer strävar efter en kollektiv nytta. Exempel på detta kan
vara familjekonstellationen och det sociala nätverket där medlemmarna strävar efter
gemensamma mål som till exempel en bra levnadsstandard. Inom Gemeinschaft finns det
bestämda normer för socialt beteende, gemensam moral och en stark känsla av ansvar inför
varandra. Sociologen D. W. Francis skrev ’The closeness and mutual dependence of family
life involve strongly shared sentiments based on natural instincts and emotions reinforced
through shared activities and experience” (D. W. Francis i Misztal, 1996:39). Tönnies menar
att det finns en stark vilja för att sträva efter bästa möjliga tillvaro för varandra. Viljestyrkan
kan se olika beroende på vilket samhälle familjekonstellationen är uppväxt i (Misztal,
1996:39).
Ferdinand Tönnies formulerade sin teori om Gemeinschaft år 1887. Tillsammans med
begreppet hade han även en teori om en annan samhällsmodell som han kallade Gesellschaft
som han i motsats till Gemeinschaft argumenterade var en mer modern modell där samhället
styrs utifrån individualiserade former där det är till exempel institutioner som styr över
människor. Vi anser att teorin är användbar även idag då den belyser familjen och det sociala
nätverket som en social institution. Dessutom förklarar teorin den sociala funktionen av
remitterande då den beskriver det sociala kontraktet och inom vilka ramar beslutsprocessen
sker.
Tillit & reciprocitetsprincipen
Det finns många betydelser och synonymer till ordet tillit, enligt Barbara Misztal då den
äldsta betydelsen kan anses höra ihop med tro och förtroende för en gud. Hon menar att
genom att ha en tro blir den enskilda människan räddad från det onda och okända. Detta
innebär dock inte att tron leder till en passiv acceptans inför livets svårigheter utan den
fungerar som en strategi för att handskas med livets risker (Misztal 1996:15). Den Svenska
Akademins definition av tillit är förtroende och förtröstan. Ordet förtröstan speglar ett behov
av tröst, detta kan tolkas som om det saknades någonting för att känna sig hel – det vill säga
tillit.

9
Funktionen av tillit återfinns inom olika sociala sammanhang. Misztal skriver hur tillit finns
med som en viktig komponent i relationer, där en relation innebär allt som oftast en ömsesidig
utväxling av tid med varandra. Detta kan vara exempelvis att spendera tid tillsammans, ge
gåvor och utbyta tjänster (Misztal 1996:16f). Funktionen av tillit innebär att det finns
förväntningar på varandra att uppfylla utväxlingen. Tilliten till varandra bestäms beroende på
hur väl förväntningar på varandra uppfylls. Zucker beskrev detta som att tillit är ”a set of
expectations shared by those in an exchange” (Zucker 1986:54). En annan formulering av
detta är reciprocitetsprincipen.
Reciprocitet handlar om en outtalad princip som utgår från att det finns en förväntan om att
gengälda den person som har gjort något positivt, men även negativt, för en själv. För att
reciprocitetsprincipen ska fungera förutsätter den att flera tillämpar den. Till exempel, genom
att använda sig av den bygger man indirekt upp ett rykte av att vara pålitlig inom familjen.
Detta innebär en försäkran bland community-medlemmarna att individen kan förväntas
fullgöra sina uppgift. Exempel på detta är då individen håller sitt löfte om att remittera vid
behov (Ostrom i Ostrom & Walker 2003:42 f). Finch & Maison (1993) nämner att reciprocitet
inte enbart behöver ske mellan två individer. Det kan också röra sig om generaliserad
reciprocitet vilket innebär att man återgäldar någonting, t ex. pengar, till den som behöver i
familjen och alltså inte nödvändigtvis till den som erbjöd pengar då man själv var i behov.
Även Tönnies poängterade att tillit har en stor betydelse inom den sociala och ekonomiska
kontexten för Gemeinschaft. Relationer som är baserade på tillit existerar endast naturligt
inom community, där en person litar på familjemedlemmar och vänner. Tönnies menade att
detta resulterar i en inneboende vilja som baseras på naturliga instinkter och känslor. Att lita
på en familjemedlem eller vän baseras på en ömsesidig förståelse och bekräftad gemenskap,
denna process bevaras genom gemensamma upplevelser. Tönnies hävdade att tillit inte kan
skapas artificiellt utan det föds i communityns sociala och ekonomiska villkor. Relationer i
communityn baseras på moraliska och religiösa värderingar som bidrar till en
sammanhållning (Misztal, 1996:39). Samtidigt är det inte säkert att man har tillit till alla
personer inom community utan det beror på varje individs personlighet och beteende mot
resten av familjemedlemmarna (Misztal, 1996:40).

10
Metod
Kvalitativ intervju
Vi har använt oss av kvalitativ intervju där vi har fokuserat på djupintervju. Då djupintervju
går ut på att två personer samtalar om ett ämne under mer informella omständigheter anser vi
att den passar våra frågeställningar som behandlar ett personligt ämne. Syftet med denna
intervju är att skapa en relation mellan intervjuaren och informanten och detta ska i sin tur
leda till att informanten känner sig trygg att berätta om sig själv och sina upplevelser. Vi
utformade ett antal intervjufrågor av semi-strukturerad karaktär för att kunna bidra till en
samtalsliknande intervju. Semi-strukturerad intervju innebär att frågorna inte kommer i en
speciell ordning utan frågorna ställs när det passar under samtalet samt att frågorna är till en
början öppna och sedan följs av mer specifika följdfrågor (Back & Berterö 2015:151f). Denna
typ av intervju kan liknas vid ett samtal nära vänner emellan, men skillnaden är att samtalet
kretsar kring ett visst ämne (Ahrne & Svensson 2015:38). Vi valde därför att dela upp
intervjuerna mellan oss och göra fyra intervjuer var för att skapa en behaglig samtalsmiljö där
informanten inte skulle känna sig alltför studerad. Genom att vi har använt oss av denna
metod har vi fått en djupare uppfattning om hur sändaren upplever att remittera.
Våra informanter fick själva välja platsen där intervjun skulle äga rum och vi utgick ifrån att
detta skulle underlätta för de att prata om deras upplevelse kring pengar. Detta resulterade i att
vissa intervjuer genomfördes hemma hos informanten, på hens arbetsplats eller på en allmän
plats. Innan vi började med intervjuerna stämde vi av med informanterna att det var okej att
spela in intervjun och även att de kan neka en fråga ifall de inte ville svara. Vi gjorde ett
kontrakt som vi gick igenom med informanten. Kontraktet garanterade att allt som sades i
intervjun var anonymt och enbart skulle användas till studiens syfte. Genom att vi gjorde ett
skriftligt kontrakt där forskningsetiken framgick skapade vi förutsättningar för en
förtroendeingivande situation där informanten kunde känna sig säker på att hens uppgifter
skulle behandlas anonymt. Se bilaga 1 för kontraktet. Sedan gjorde vi ett muntligt samtycke
där informanten godkände premisserna för intervjun. Med tanke på att vissa inte kände sig
bekväma med att uttrycka sig på svenska skrev vi kontraktet på tre olika språk, svenska,
arabiska och engelska. Då vissa av våra informanter hade begränsade svenska språkkunskaper
valde vi att genomföra intervjun på arabiska och engelska i dessa fall. Eftersom vi ville göra
en diskursanalys av materialet kände vi att det var viktigt att informanterna kunde uttrycka sig
obehindrat. De arabiska och engelska intervjuerna har vi själva översatt till svenska för att

11
kunna analysera materialet på ett och samma språk. Nackdelen med detta är att nyanser i
betydelser av vissa ord kan skilja, men samtidigt är det grundinnebörden som vi är ute efter.
Därför ansåg vi att detta inte skulle påverka studiens syfte.
Diskursanalys
”Texterna finns i verkligheten, samtidigt som dess innehåll föreställer verklighet” (Börjesson,
2003:16). Diskursanalys metoden användas främst till att studera texter och en transkribering
av våra intervjuer är därför ett underlag till denna metod.
Det finns ingen entydig förklaring till vad diskursanalys innebär utan det är snarare en fråga
om olika tolkningar kring vad analysen betyder. Marianne Winther Jørgensen och Louise
Phillips sammanfattade diskursanalys på följande vis ”(…) diskurs är ett bestämt sätt att tala
om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther Jørgensen & Phillips, 2014:7).
Genom språket skapas representationer av verkligheten. I vår studie har vi använt oss av
diskursanalys för att analysera hur sändaren uttrycker upplevelsen kring att skicka pengar. På
så vis får vi en förståelse kring hur den sociala funktionen av remitteringar kan se ut. När
människor talar och beskriver verkligheten skildrar de inte bara det de upplever utan de ger
även verkligheten mening. På så sätt skapas världens betydelse genom diskurs (Winther
Jørgensen & Phillips, 2014:15).
Diskursanalys används för att ge studieobjektet ett meningsfullt sammanhang, där språkets
betydelse och hur vi konstruerar vår syn på världen har avgörande roller (Börjesson, 2003:26).
Att skicka pengar kan till synes enbart verka som en handling men via vår studie har vi fått
kännedom om att remitteringar ur en svensk kontext handlar om mycket mer. En remitterande
person har inte som avsikt att endast skicka pengar utan det finns en hel del bakomliggande
faktorer till motivationen av att skicka. Mer ingående förståelse beskrivs i analysdelen (se sida
25).
Vid en presentation av diskursanalys vore det märkligt att inte nämna Michel Foucault som
kan anses vara en av de första som förde över diskursanalys som metod från lingvistiken till
samhällsvetenskapen. Foucault menade att diskurs handlar om en serie outtalade regler för
vad som anses vara korrekt att tänka, tala och handla i en viss kontext vid en specifik
situation. Ett exempel på detta är att diskurser medverkar till hur människor motiverar sina
handlingar utifrån sin uppfattning kring en viss situation (Läst i Lindgren, 2007:188f). När vi
använde oss av diskursanalys som metod fick vi en tydlig uppfattning om hur människor
definierar sina handlingar kring remitteringar. Vi kunde se likheter i formuleringar kring

12
motiv samt de bakomliggande orsakerna till att skicka pengar. Detta leder då i sin tur till en
förståelse av hur det sociala kontraktet och beslutsprocessen ser ut kring remitteringar ur en
svensk kontext.
Grovanalys
Materialet bearbetades genom att vi först gjorde en grovanalys av transkriberingarna. Detta
gjorde vi genom att strukturera materialet i de teman som vi ansåg innefatta den sociala
funktionen av remitteringar, det vill säga det sociala kontraktet och beslutsprocessen. Genom
att applicera dessa teman kunde vi urskilja mönster i informanternas svar. Samtidigt var vi
vaksamma på att upptäcka skillnader i svaren. Denna analys resulterade även i att de teorier
och begrepp vi använt oss av växte fram. Efter grovanalysen bestämde vi oss för att använda
oss av Carol Bacchis analysverktyg, What’s the problem represented to be?.
Carol Bacchi – What’s the problem represented to be?
Carol Bacchi har utformat ett analysverktyg, What’s the problem represented to be? (WPR),
som innebär att undersöka omständigheterna kring ett problem. Ett problem i denna modell
innebär inte uttryckligen ett problem som ska lösas, utan fokus ligger på att precisera ett ämne
som man vill undersöka vidare. WPR undersöker hur ett problem definieras, bakomliggande
orsaker, konsekvenser och hur det upprätthålls (Bacchi, 2009:10). Carol Bacchi utgår från att
formuleringen av en problemframställning tar problemet för givet, detta innebär att själva
problemet inte har ifrågasatts utan det upplevs som om det alltid har funnits. WPR grundar sig
på att varje text innehåller en outtalad mening och metoden ska undersöka detta. Vi valde
WPR för att den är relevant till vår studie då vi ville undersöka varför människor remitterar,
här får vi svar om den sociala funktionen av remitteringar.
Hur kan vi placera in uttryck i olika diskurser? Svaret på denna fråga diskuterar Mats
Börjesson, han poängterar att vi behöver bestämma vilka språkliga kategorier som talar för
oss om vilka indelningar som anses vara rimliga, meningsfulla och giltiga. En kategori ska
redan vara känd och förstådd i samband med indelningen, det vill säga en förståelse av
kategorins innebörd är väsentlig för en betydelsefull indelning (Börjesson, 2003:87). Vi har
identifierat olika teman i texten, som beslutsprocessen och det sociala kontraktet, vilka vi
anser är relevanta kategorier i förhållande till studiens syfte.

13
Carol Bacchis analysverktyg
Den ursprungliga WPR- modellen innefattar sex analysfrågor som används för att studera
texter, men vi har endast valt att fokusera på de första tre frågorna i analysverktyget.
Anledningen till att vi valde att inte ta med resterande tre frågor är att vi ansåg att dessa inte
var relevanta för studiens syfte då de inte belyser det vi ville undersöka.
De frågor som vi har valt utifrån modellen är; hur representeras/formuleras problemet i texten,
vilka antaganden ligger till grund för detta sätt att representera/formulera problemet och hur
har problemet uppstått. Dessa frågor utgör en tydlig mall för bearbetning av text då forskaren
ställer preciserade frågor till texten. Frågorna har i syfte att ge breda och uttömmande svar. Vi
har valt att formulera om frågorna så att de passar syftet med vår studie.
1. Hur representeras den sociala funktionen av remitteringar i intervjuerna?
2. Vilka antaganden utgår våra informanter från?
3. Vad är de bakomliggande orsakerna till dessa antaganden?
Alla tre ovannämnda frågor kommer att kunna besvara samtliga av våra frågeställningar.
Genom fråga 1 ser vi hur informanterna talar om den sociala funktionen av remitteringar. Här
får vi ser hur det sociala kontraktet och beslutsprocessen formuleras. Fråga 2 hjälper oss att se
vilka förutfattade meningar som våra informanter utgår från när de talar om remitteringar. På
så vis ser vi hur det sociala kontraktet och beslutsprocessen motiveras. Slutligen, genom fråga
3 får vi reda på orsakerna till varför dessa personer remitterar och då ser vad som har format
beslutsprocessen. Bearbetningen av svaren på dessa frågor ger oss en förståelse om den
sociala funktionen av remitteringar.
Kritisk granskning av metoden
Diskursanalys som samhällsvetenskaplig metod syftar till att undersöka hur språket i texter
konstruerar samhället. Då vi har intervjuat på tre olika språk kunde vi inte genomföra en
diskursanalys där vi utgår ifrån språket i transkriberingarna. Utan vi valde istället att använda
oss av diskursanalys för att urskilja teman i transkriberingarna och därefter strukturera
analysen med hjälp av WPR-metoden. Vi är medvetna om att vi som forskare påverkar
analysen då vi har egna erfarenheter och intressen som kan styra innehållet. Samtidigt är det

14
oundvikligt att som forskare inte påverka sin forskning eftersom det är hen som utför den
(Fejes & Thornberg 2015:20).
WPR- metoden kunde besvara våra frågeställningar men under studiens gång upptäckte vi att
metoden är avsedd till att analysera texter som exempelvis policydokument. Detta ledde till
att vi fick ändra på frågorna för att kunna koppla de till vårt material. Till skillnad från
transkriberingar följer policydokument en viss strukturerad disposition som ger möjlighet till
viss överskådning av innehållet. Eftersom vi utförde djupintervjuer är våra transkriberingar
som texter i form av samtal mellan två personer kring ett visst ämne.
Alternativa metoder
En alternativ metod hade varit att göra en enkätundersökning som hade resulterat i en större
studie på så vis att fler informanter hade tillfrågats. Detta skulle till exempel ha gett
möjligheten till att studera om det finns några skillnader i beteende mellan kvinnor och män i
förhållande till remitterande.
En annan alternativ metod hade varit att undersöka transkriberingarna utifrån en normativ
begreppsanalys där syftet är att se vilka normer som representeras i texterna. Denna metod
hade kunnat gå in direkt på hur normer påverkar remitterande. Vi diskuterade denna metod
men fann de valda metoderna mest relevanta för studien då de ger en bredare förståelse av den
sociala funktionen av remitteringar och inte enbart vilken normativ värld den befinner sig i.
Material
Urval
Vid val av informanter började vi med att fråga runt i bekantskapskretsen ifall det var någon
som remitterade. När vi hade fått tag på ett par intervjupersoner frågade vi om de i sin tur
kände någon som vi skulle kunna kontakta. Detta tillvägagångsätt kallas för ett snöbollsurval,
när en kontakt leder till en annan (Ahrne & Svensson, 2015:41). Vi har endast intervjuat
personer som talar svenska, arabiska eller engelska. Anledningen till detta är att det är de enda
språk vi som forskare behärskar i tal och skrift.
En annan avgränsning som vi har gjort är att enbart intervjua personer som remitterar pengar
och inte remitterar i form av gåvor eller tjänster. Detta innebär att studien har i fokus att
undersöka remitterandet av pengar ur sändarens perspektiv.

15
Vi har inte avgränsat vår studie till ett specifikt ursprungsland, det enda kriteriet vi hade var
att alla informanter skulle remittera från Sverige. Eftersom vi ville göra en studie ur en svensk
kontext ansåg vi att detta var en viktig avgränsning.
Presentation av informanterna
Vi har intervjuat åtta personer som har ursprunget i Asien, Afrika, Europa och Sydamerika
och det är till dessa fyra världsdelar som pengarna skickas. Det är fem kvinnor och tre män i
åldrarna mellan 20-60. Fem av informanterna arbetar varav en är en egen företagare, en är
föräldraledig och två är arbetssökande. Med undantag för en person som är född och
uppvuxen i Sverige är samtliga av personerna vi intervjuat migranter. De har flyttat till
Sverige antingen på grund av familjeanknytning eller skyddsbehov, det vill säga flyttat till en
familjemedlem som bor i Sverige eller flyttat på grund av krig. Migranterna har bott mellan 2-
25 år i Sverige. Samtliga personer skickar pengar till närmaste familjen såsom föräldrar,
syskon och släkt.
Vi har valt att namnge vår informanter efter alfabetiska bokstäver, AA, BB, CC, DD, EE, FF,
GG och HH. Detta anser vi skapar en anonymitet då ”namnen” är könsneutrala. Vi ansåg att
detta är relevant på grund av antalet informanter som finns med i texten. Syftet med detta är
att informanten eller någon annan inte ska känna igen sig vid läsande av texten. I två fall har
vi känt att ett avslöjande av kön är relevant för studiens resultat och det gäller informanterna
EE och HH. Anledningen till avslöjandet finns i analysdelen. Som intervjuare har vi valt att
kalla oss för X1 och X2. Att använda sig av bokstäver istället för namn anser vi skapar en
neutral uppfattning av informanten och här blir fokus endast på innehållet.
Intervjufrågor
Vi har ställt semi-strukturerade frågor kring hur sändaren tar beslutet att skicka pengar, hur
mycket och hur ofta. Vi frågade också hur de upplever att det är att skicka pengar, frivilligt
eller tvunget, om det känner att de måste avstå från någonting för att kunna skicka pengar.
Om relationen till den/de som de skickar till har förändrats någonting på grund av att de
skickar pengar och om de förväntar sig att få någonting i gengäld. Vi har även ställt frågor om
deras inställningar till remitteringar har ändrats med tiden och om de kommer att fortsätta att
skicka pengar i framtiden.

16
Exempel på frågor:
1. Berätta lite om dig själv och hur du är som person?
2. Hur kommer det sig att du flyttade till Sverige?
3. Hur kom det sig att du började skicka pengar?
- När började du skicka pengar?
4. Vem beslutar att du ska skicka pengar?
5. Hur upplever du att det är att skicka pengar?
6. Hur tror du att det skulle vara om du inte skickade pengar?
Se bilaga 2 för alla intervjufrågor.
Studiens validitet och reliabilitet
Då vi använt oss av snöbollsurvalet för att finna våra informanter har det gett oss informanter
med olika bakgrund. Detta har gjort att vi har kunnat undersöka hur den sociala funktionen av
remitteringar ser ut ur en svensk kontext där mottagarna bor i olika länder. Detta har gett
studien en hög validitet då den sociala funktionen av remitteringar har kunnat undersökas
utifrån olika mottagarländer. Vi har format intervjufrågorna så de fokuserar på syftet och detta
har gett oss en bred inblick i hur våra informanter upplever remitterande. Detta har i sin tur
lett till en möjlighet att undersöka ämnet mer djupgående. På så sätt anser vi att studiens
trovärdighet förstärks.
Genom att strukturera materialet med hjälp av Bacchis analysfrågor har vi kunnat skapa en
röd tråd i analysen. Detta har lett till en tydlig förståelse av studiens syfte, att undersöka den
sociala funktionen av remitteringar utifrån hur den representeras, vilka antaganden och
bakomliggande orsaker som representeras i texten. Eftersom analysen har stärkts med teorier
som förklarar informanternas handlingar har studien fått en hög validitet.
Däremot är vi medvetna om att studiens omfång påverkar resultatet och genom att intervjua
åtta personer har vi endast kunnat utgå från deras utsagor. Detta innebär att i fall fler personer
har studerats kan resultatet se annorlunda ut.

17
Forskarens roll och etiska överväganden
Vi är medvetna om att som forskare går det inte att vara fristående från diskursen eftersom vi
själva är medskapare av den. Till exempel är vi deltagare i att skapa och forma materialet
genom att vi ställer specifika frågor som vi tolkar utifrån våra egna förförståelse (Bolander &
Fejes, 2015:94). Vi valde att intervjua fyra informanter var d.v.s. att var och en av oss hade
hand om sina informanter. Detta ansåg vi nödvändigt för att den enskilda informanten inte ska
uppleva att hen blir studerad och utfrågad av två personer samtidigt. Vissa av våra
informanter behärskade det svenska språket men vi övervägde och ansåg att det var bekvämt
för dem att samtala på deras modersmålsspråk så att de kunde uttrycka sig obehindrat. I och
med ämnets karaktär kände vi ibland att det var känsliga uppgifter som vi frågade om vilket
ledde till att vi fick använda oss av en del följdfrågor för att få svar på studiens syfte.
Eftersom vi använde oss av snöbollsurvalet kom vi i kontakt med bekanta och bekantas
kontakter. Fördelen med detta är att det underlättade att skapa en relation med informanterna
då vi hade redan en relation eller gemensam nämnare. Vi har kunnat tala om personliga
erfarenheter obehindrat utan att informanterna känner sig studerade. Nackdelen är att på grund
av att det redan fanns en relation eller gemensam nämnare kan informanten dolt viss
information för att vi som intervjuade inte ska döma eller ha kännedom om känslig
information. En annan nackdel är att informanterna tog förgivet att vi hade viss
bakgrundsinformation om de och därför nämndes det inte i intervjun.

18
Analys
I vår analysdel har vi använt oss av Bacchis analysfrågor för att kunna strukturera vår analys.
Dessutom är hennes frågor relevanta för vårt material då de bearbetar materialet på ett sätt
som besvarar våra frågeställningar. Analysen kommer delas in i olika stycken där rubrikerna
av varje del är själva analysfrågorna. Denna fördelning anser vi viktigt för att underlätta
läsningen för läsaren. För att underlätta förståelsen av analysen har vi gjort en justering av
Bacchis analysfrågor då vi bytt ut vissa ord mot ord som är mer relevanta för vår studie.
Vissa citat har används mer än en gång då vi har tolkat att uttrycket kan ha mer än en
innebörd.
1. Hur representeras den sociala funktionen av remitteringar i intervjuerna?
Syftet med vår studie är att undersöka den sociala funktionen av remitteringar och detta är
”problematiken” i vår studie. För att synliggöra detta har vi undersökt hur den sociala
funktionen representeras i texten. Vi har tittat på hur informanterna talar kring det sociala
kontraktet och beslutsprocessen. För att få svar på våra frågor har vi ställt frågor om när de
började skicka pengar, hur de upplever att skicka pengar (frivilligt/tvunget) och om de
behöver avstå något vid remitterande.
Behov – gemenskap
Genom att remittera skapas en sammanhållning då pengarna kan spenderas på upplevelser för
mottagaren som den talar med sändaren om. En grogrund för att tilliten inom Gemeinschaft
ska upprätthållas är att medlemmarna delar på gemensamma erfarenheter. Nedan ser vi hur
våra informanter berättar om vilka ändamål som pengarna går till och här kan vi tolka att
mottagaren och sändaren har utväxlat en konversation angående behov. Mottagaren kan ha
uttryckt sina behov antingen direkt eller indirekt.
Första gången jag remittera vad jag minns var då min mamma var sjuk och va i
sjukhuset, då bad de hjälp och jag skicka till de pengar. (EE)
Oftast handlar det om att betala för saker till trädgården, som att betala för blommor.
Hon är mer oberoende eftersom hon har egen lön. Så de extra pengarna som jag skickar,
är ingenting som jag egentligen behöver tänka på. Alltså att jag måste skicka en viss
summa varje månad. Ibland måste jag till och med kolla med henne om hon har fått
pengarna för ibland märker hon inte ens att jag har skickar. Så jag måste ringa till
henne, ”jag har skickat 200 kr till dig”. (DD)

19
Det är så här, om man känner att det är seriöst, att det är en plan som kommer att
fungera – då hjälper vi. För att vi vill just att den personen ska gå från, när det är
miserabelt, men vi måste lita på att den personen, det är inte bara att vi skickar pengar.
Vi kräver också, vi vill se på betyg, vi frågar ju. Vi frågar någon annan i familjen, hur är
det med ”henne”, har du sett någonting..
Det är inte bara att skicka pengar så här, huller om buller. Jag vill veta. (BB)
Våra informanter kan delas upp i två grupper, där den första gruppen remitterar för basala
behov och ifall det inte fanns ett behov av ekonomiskt stöd skulle sändarens remitterande
upphöra.
Skulle det varit någon som inte är i behov skulle jag inte skickat. (EE)
Det är efter deras behov och beroende vad som händer. Det är inte så att man får lust att
skicka så skickar man utan allt beror på. De pengarna jag skicka skulle jag kunnat
använda till mig själv om de hade det bra. Men nu föredrar jag att skicka pengar till de
för att de ska ha det bättre, bättre för de inte bättre för mig… för att de ska kunna leva
normalt liv som vi har det här. (FF)
Vi säger att när mamma är borta, då ska vi unna oss själva. Då är det slut. Vi har inget
måste längre. Pappa är borta. (BB)
Jag remitterar för att min familj behöver pengar på grund av situationen i mitt hemland
och att allt har blivit dyrt. Jag skickar till de pengar för att de ska kunna handla mat…
ja… hur mycket jag än kan skicka så skickar jag. (HH)
Den andra gruppen remitterar för att mottagaren ska få ett bekvämare liv eller kunna spara för
framtiden.
Jag tar och för över till min moster, lite pengar och kanske avlastar henne med räkningar
eller hon kan köpa något fint till sig denna månad, eller någonting sådant. Och då har
jag själv tagit initiativ i början mest utan då har jag skickat utan att fråga. (CC)
Jag vill att de ska, eftersom de nu är så gamla så är det minsta jag vill att de ska börja
leva ett bra liv. Till exempel, om de ska någonstans, att de kan gå och äta på en
restaurang eller, i stället för att ta bussen, att de ska kunna åka (ett färdmedel) hem.
Alltså, (ett färdmedel) är kanske inte jätte lyxigt men det är fortfarande bättre än att åka
buss, jag menar, det är inte som att åka taxi precis men ändå.. (AA)
Jag gör inga uträckningar om hur mycket som hon ska få, därför att jag känner efter från
vecka till vecka. Till exempel, hon får lön den 25:e varje månad, så ibland kring den 9-10
i månaden kanske hon behöver någonting. Som till exempel pengar till att åka
någonstans. Hon åker fram och tillbaka från jobbet, och det kostar ca 2 dollar, jag vet
inte riktigt hur mycket det är i svenska kronor, 30 kr kanske? Det är för tur och retur. Så
det är sånna saker som jag alltid tänker på, jag vill inte att hon ska gå, för det är ca 6 km
till jobbet. (DD)

20
Medmänsklig balans
Samtliga av våra informanter har uttryckt att de känner att mottagaren ska ha det lika bra som
sig själva genom att sträva efter en jämnvikt i levnadsstandard, något som vi tolkar som att
sträva efter en medmänsklig balans. Sändaren vill bidra genom remitteringar till att
mottagaren får det lika bra som de själva, i alla fall att de kan förbättra sin levnadsstandard.
Här ser vi hur Tönnies begrepp Gemeinschaft blir synligt när informanterna uttrycker att de
vill att sina familjemedlemmar ska ha det lika bra som de själva.
De pengarna jag skicka skulle jag kunnat använda till mig själv om de hade det bra. Men
nu föredrar jag att skicka pengar till de för att de ska ha det bättre, bättre för de inte
bättre för mig… för att de ska kunna leva normalt liv som vi har det här. (FF)
Jag känner att så som jag lever, äter och dricker vill jag att dem ska äta och dricka som
mig. (GG)
Att dela med sig av det goda är en handling som antyder på en medmänsklig balans hos våra
informanter. Man vill dela med sig av det man har för att andra ska ha det bättre även om det
påverkar ens egen levnadsstandard. Tönnies menar att gemenskapen inom Gemeinschaft
baseras på att man delar gemensamma upplevelser och erfarenheter vilket även förstärker
gemenskapen inom communityn (Misztal 1996:39). När sändaren delar med sig av sina
pengar så att mottagaren också kan spendera pengar på att tillgodose basala behov eller kunna
unna sig något extra skapas möjlighet till gemensamma erfarenheter.
För man tänker så här, har jag ett bra livet, varför inte dela med mig?.... Jag skulle inte
kunna tänka mig att leva i en lyxvilla med allt lyxigt och min son gick på gatan och
tiggde. Jag skulle inte klara det, jag skulle inte göra det. (BB)
Alltid när du har någonting så behöver du dela med dig. Så det är därifrån som jag har
fått min motivation, när min mamma får någonting så delar hon alltid det med mig, så
varför ska inte jag dela med mig till henne. (DD)
Att dela med sig till andra behöver inte innebära att man blir gengäldad från samma person
utan det handlar om att få hjälp av någon inom communityn. Detta kan tolkas som ett uttryck
för generaliserad reprocitet där sändaren och mottagaren inte utväxlar hjälp med varandra
utan hjälpen kan komma från en annan sändare.
(…) på ett sätt är det som att ge tillbaka. Det kommer att bli en hel cirkel på något sätt….
Men ehrr.. men till exempel med vänner och så, så är det det inte alla som ger tillbaka
eller så. Alltså det finns ju vänner som har hjälpt mig, men det är oftast inte de vännerna
som jag har hjälpt utan då har det varit någon annan som har behövt hjälp så jag har
hjälpt dem.(AA)

21
Inom communityn strävar medlemmarna till samma mål då ett av målen är sammanhållning.
För att kunna uppnå detta krävs en stark känsla av ansvar inför varandra, ett ansvar att se till
att alla ska ha det bra (Misztal 1996:38f). Exempel på detta uttrycker AA när vi frågar om hur
hen upplever remitterande:
Jag skickar pengar till mina föräldrar, men det är, det är, jag menar, jag skickar pengar
till min bror också, därför att han har också, han tjänar inte så mycket. Han försöker att
få allting att gå ihop, och han är i samma situation, därför att han har en familj också
och han måste spara till sin sons sjukvård och utbildning och allt annat. Jag behöver inte
göra det just nu därför att jag, jag tycker att vi bor i detta fantastiska land där du inte
behöver spara till sånna saker.
Ett annat exempel är FF som säger följande:
(…) känner man att man vill att personen ska känna trygghet och kan be om hjälp när
den väl behöver.
Hälsa & omsorg
En annan representation av den sociala funktionen av remitteringar är att alla informanter
förutom CC lyfter fram att det är viktigt att remittera när mottagaren behöver pengarna till
vård och hälsa. I de flesta fallen stärks motivationen till att remittera då det handlar om hälsan
än när det handlar om att mottagaren ska unna sig något extra.
(…) ibland kan jag skicka två gånger i månaden.. jag har en av mina systrar som fick
cancer och till henne skickar jag två gånger i månaden till medicinering. Detta kände jag
va tvunget.. tvunget i den meningen att jag är tvungen att hjälpa till. Det är viktigt att
hjälpa någon till att leva och ge den personen hopp om livet. (EE)
Mat och medicin. Min pappa är nu sjuk och behöver medicin. (GG)
(…) Jag skickar ganska små summor, förutom när det är för en större sak som för
sjukvård. (DD)

22
Vi har tolkat att en del av den sociala funktionen av remitterande innebär att visa omsorg och
vårda relationer. Informanterna CC och GG uttrycker exempel på hur de vill visa omtanke
genom att skicka pengar samt att bibehålla kontakten genom att remittera.
Det är väl det, i och med att det är så långt avstånd, geografiskt, mellan oss två till
exempel så håller man kontakten på telefonen åtminstone och det är också ett sätt att visa
att jag bryr mig så att du vet, även om vi är långt ifrån varandra och vi kanske hörs så
jätte ofta så har man inte glömt bort dig (…). (CC)
Jag känner att jag gjort något bra för mina föräldrar. Dessutom lever jag långt ifrån de
samtidigt kan man göra något för de. Att du försöker underlätta deras lidande. (GG)
FF sa att på grund av att hen remitterar så pratar hen mer med sin mottagare.
Först så är det om man skickar.. det är bara kanske.. hej o så hära. Man kommer in mer i
djupet sen får man nära relation. Man känner sig nära den personen, man börjar prata
om det goda o det dåliga i livet. Man kommer nära på det sättet att man börjar känna sig
en av den familjen och hjälper till. Man känner sig uppskattad.
Tillit
I samtalen fick vi intrycket av att tillit är viktigt när man remitterar. Det kan handla om
att kunna uppfylla olika förväntningar hos mottagaren och sig själva. Förväntningarna
från sändarens perspektiv handlar främst om att kunna remittera om behovet finns, hur
väl hen tillgodoser olika behov samt vad pengarna ska användas till.
Detta kunde handla om att sändaren har en tillit att mottagaren använder pengarna till
det de indirekt överenskommit om. Överenskommelsen kan vara uttalad eller outtalad.
Ehmm mat. Alltså mat då. Inte lyxig mat utan mat för att de ska klara sig, mediciner och
till barnens skola. Ingenting annat. (FF)
Jag kan inte bestämma över de men klart till mat eller något de behöver. Skulle det varit
någon som inte är i behov skulle jag inte skickat. (EE)
BB uttrycker att det är viktigt för hen att pengarna som hen skickar ska gå till någonting
som känns seriöst och långsiktigt. Känna en tillit till att pengarna ska användas till
någonting seriöst.
Det är så här, om man känner att det är seriöst, att det är en plan som kommer att
fungera – då hjälper vi. För att vi vill just att den personen ska gå från, när det är

23
miserabelt, men vi måste lita på att den personen, det är inte bara att vi skickar pengar.
Vi kräver också, vi vill se på betyg, vi frågar ju. Vi frågar någon annan i familjen, hur är
det med ”henne”, har du sett någonting..
Det är inte bara att skicka pengar så här, huller om buller. Jag vill veta. (BB)
Sändaren kan även neka någon hjälp vid uttalat behov. Detta sker då sändaren inte
känner att det finns någon relation trots ett släktband. Här saknas den tillit som behövs
för att vilja skicka pengar. Detta poängterar Tönnies då han säger att man inte litar på
alla inom communityn utan det beror på individens beteende gentemot de resterande
familjemedlemmarna (Misztal, 1996:40).
Det fanns en kusin till mig som, han försökte komma åt mina pengar, han skulle komma och,
han sa, kan du låna mig någonting och jag sa, när ska du betala den då? (BB)
Alltså betala tillbaka? (X2)
Mmm.. ”Jag betalar tillbaka när jag får”. Men då sa jag, men hördu, jag har ju inget. Då
skickade jag inte. Så dum är jag inte, så jag sa, nej jag har inga pengar just nu. Så det
känns att, ja.. men, en person som aldrig säger hej till dig eller någonting, och jag har
flera gånger varit hemma i (ursprungslandet) och inte sett någon – Varför skulle jag göra
det? Nej, det tycker jag inte. Däremot till min mamma, moster, min pappa som jag har
gjort. (BB)
Misztal menar att tillit skapas genom att kunna uppfylla förväntningen om att kunna t
ex. skicka pengar vid behov. Här nedan ser vi hur en av informanterna visar hur hen
sålde sin frus guld för att kunna skicka pengar. Det visar på att hen var villig att göra en
personlig uppoffring för att kunna uppfylla mottagarens förväntningar.
Första gången jag remittera vad jag minns var då min mamma var sjuk och va i
sjukhuset, då bad de hjälp och jag skicka till de pengar. När jag hade nyligen kommit till
Sverige hade jag inget jobb, då sålde vi min frus guld för att kunna skicka. Detta var
första gången. (EE)
Ett annat perspektiv på förväntningar på varandra är att sändaren har en förväntan om
att hen skulle få samma hjälp som den själv ger. Ännu en gång ser vi en antydning på
reciprocitetsprincipen som innebär ett utbyte av till exempel hjälp.
Det skulle vara svårt ehm det skulle vara svårt. Om man tänker såhär till vem man
skickar pengarna till så är det till ett land där de har varken gott om pengar eller gott om
jobb och mat till allt detta. Så jag skulle.. skulle varit svårt skulle inte själv föreställt mig
att inte få hjälp. (EE)

24
Om jag skulle sluta på mitt jobb idag så skulle jag tänka på min familj, tänka på mina
syskon därför att jag vet att de skulle finnas där till hjälp för mig. Vi har alltid hjälpts åt.
(DD)
Däremot upplever vissa informanter att det är deras uppgift att skicka pengar för att det är en
skyldighet att hjälpa till. Inom communityn finns det bestämda normer för socialt beteende
som i sin tur bidrar till att skapa tillit inför varandra. Här ser vi hur en outtalad norm blir
synlig, att det är bl.a. den enda sonens uppgift att remittera till familjen.
(…) Jag är den enda sonen och känner att jag är ombed att hjälpa till.(…) (HH)
Misztal lyfter fram flera definitioner av tillit där hon påpekar att den äldsta definitionen
handlar om tro, tron till en gud. Det innebär att individen, genom att göra goda handlingar
känner förtröstan. Att sändaren inte förväntar sig något i gengäld från mottagaren utan
belöningen kommer från gud.
Jag känner att så som jag lever, äter och dricker vill jag att de ska äta och dricka som
mig. Och om det är något litet, och om du hjälper de med något litet känner du att du gör
något bra inför gud. Det är som allmosa från personens pengar som man skickar. (GG)
Här beskriver HH hur hen känner förtröstan av gud, att hen har den möjligheten att kunna
skicka pengar.
Jag mår bra när jag skickar. Jag blir glad att jag kunnat hjälpa min familj till att kunna
leva och inte behöva pengar från någon… inte leva utan pengar, att kunna köpa det de
har vill köpa åtminstone det de behöver. Jag blir glad när jag skickar pengar jag mår
bra, känner lättnad att jag kunnat hjälpa de och stå vid deras sida i denna situation. Ja…
tack till gud. (HH)

25
2. Vilka antaganden utgår informanterna från?
För att få svar på hur informanterna resonerar kring sina handlingar om att skicka pengar har
vi valt att undersöka vilka antaganden som de utgår ifrån. Detta har vi gjort genom att ställa
följdfrågor som fokuserar på hur sändaren motiverar sina handlingar.
Antagande 1 – medvetenhet om mottagarens livssituation
En stor drivkraft till att remittera är att det finns en medvetenhet hos sändaren om hur
mottagaren har det. Medvetenhet om mottagarens livssituation spelar stor roll i motivationen
till remitterande då sändaren oftast relaterar till mottagarens situation vid förklaring av val av
remitterande. Sändaren upplever att hen skapar nytta vid remitterande då hen har kännedom
om mottagarens situation. Genom remittera på grund av en medvetenhet om mottagarens
livssituation visar sändaren att hen strävar efter att medlemmar inom communityn ska ha det
bra. Detta påpekar Tönnies när han beskriver att kollektiv nytta är en av grundpelarna för det
sociala samspelet inom Gemeinschaft.
(…) Jag skickade pengar till min moster som bor i hemlandet, hon har ju en väldigt låg
pension. Ehh.. hon har ju aldrig ringt och frågat efter pengar. Hon har alltid klarat sig
själv att försörja sig, med mat och alla räkningar. Eh… så hon har ju pengar över till det
vardagliga, men till något exklusivt har hon inte. (CC)
Hur har du märkt hur hon har det? (X2)
Jag har märkt det under mina besök 1 gång om året, då tidigare. Nu pratar vi om 10 år
sedan. Till och med mer, när jag var på besök när jag var yngre ermm.. och har märkt att
det, hon har, hon planerar väldigt mycket i förväg för att det ska räcka månaden ut
(pausar kort) utan några krångel. (CC)
Informanten BB nämner det så här:
Var det du som bestämde att hjälpa till eller var det dom som frågade om du kunde hjälpa
till? (X2)
Nej, jag har aldrig frågat. Mina föräldrar har aldrig krävt det heller, men jag såg ju.
(BB)
Så då ville du hjälpa? (X2)
Ja, men ser ju att dem behöver ju, det är ingen idé att hålla på och fråga. Om jag skulle
fråga min mamma och pappa, dem skulle bara säga, (med tillgjord röst) ”Nej det behövs
inte, det är bra som det är”. Men man ser ju att det är ju inte det. Så det är, det är klart
att dem skulle klara, inte galant, men dom skulle klara, men man gör det ändå (...). (BB)

26
Även informant GG uttrycker sin medvetenhet:
Behövde du någon gång avstå från något för att skicka? (X1)
De flesta gångerna.. det kan komma perioder då min (partner) säger köp något till dig
istället men man kan inte tänka sig. Man kan inte tänka sig att ens pappa är sjuk och man
inte skickar. För att jag har levt med honom ett tag och sett deras dåliga situation, jag så
vad de behövde och hur deras situation blev. Speciellt nu när det är krig mot
(ursprungslandet). Jag är tvungen… jag borde.. (GG)
Att du är tvungen att skicka? (X1)
Nej inte tvungen utan man ser hur situationen är. Tänk dig att du ser hur det är
explosioner i landet i (ursprungslandet) och dina föräldrar lever där, dessutom är inget
billigt så du blir ombed att skicka. (GG)
FF säger:
Hur tror du att det skulle vara om du inte skickade pengar? (X1)
Det skulle vara svårt ehm det skulle vara svårt. Om man tänker såhär till vem man
skickar pengarna till så är det till ett land där de har varken gott om pengar eller gott om
jobb och mat till allt detta. Så jag skulle.. skulle varit svårt skulle inte själv föreställt mig
att inte få hjälp. Ehh” (FF)
Däremot upptäckte vi att informanterna kunde säga att det kändes tvunget att remittera
speciellt när mottagaren begär pengar. Samtidigt syftade sändaren på att det var för att de ville
kunna hjälpa till och på så vis kan detta tolkas som att det är en frivillig handling. Frivilligt
och tvunget samverkar på så sätt, sändaren upplever det som frivilligt att remittera men
samtidigt känns det tvunget på grund av mottagarens livssituation. Här menar vi att ifall
mottagaren skulle ha haft det en bra levnadsstandard och sändaren inte behövt skicka skulle
det ha känts endast frivilligt att skicka.
Nej det är något frivillig och samtidigt tvunget. Frivilligt är för jag väljer ifall jag vill
skicka eller inte. Tvunget känner jag att det inte går att man har den möjligheten att
skicka och man ser att det finns någon som behöver hjälp och man inte skickar. (EE)
Nej det är frivilligt men samtidigt ska man gå in djupt i den frågan så är det att hade inte
de där i (ursprungslandet) livsstilen hade man inte behövt skicka. (FF)
Jag känner att det är frivilligt för att ingen tvingar mig att skicka eller ber mig att skicka.
Jag skickar frivilligt för att jag måste. Jag känner att det är tvunget från min sida inte
från deras sida. Att det är tvunget för att jag är tvungen att hjälpa min familj och vara vid
deras sida i denna situation. (HH)

27
Antagande 2 – ”Genom att remittera visar och får jag kärlek och omsorg”
Samtliga av informanterna har pratat om att de vill visa kärlek och omsorg för sin familj och
släkt. Informanten HH uttrycker att det finns en ömsesidig kärlek inom familjen då han
förutsätter att familjen älskar honom precis som han älskar dem.
De är min familj. Jag har en nära relation till de…ehh.. jag älskar de och i slutändan är
de min familj. Min relation till de är som varje relation mellan son och familj. Jag älskar
dem och dem älskar mig. (HH)
De har även uttryckt omsorg i termer som att de vill visa att de inte har glömt bort personen,
att de tänker på den och att om personen ska känna sig trygg.
Det är väl det, i och med att det är så långt avstånd, geografiskt, mellan oss två till
exempel så håller man kontakten på telefonen åtminstone och det är också ett sätt att visa
att jag bryr mig så att du vet, även om vi är långt ifrån varandra och vi kanske hörs så
jätte ofta så har man inte glömt bort dig, för jag vet hur mycket hon har ställt upp för
mig. (DD)
Samtidigt känner man att man vill att personen ska känna trygghet och kan be om hjälp
när den väl behöver. (FF)
Som tidigare nämnt (se tidigare forskning sidan 5) kom Janice Gow Pettey (2013) i sin studie
fram till att sändarens egna behov av omsorg även kan bli tillfredsställda när de hjälper någon
annan.
Jag kommer att fortsätta tills, jag vet inte, därför att detta är det enda sättet, det vill säga
om hon inte skulle flytta till Sverige för att vara med mig, då vet jag okej, jag tar hand om
min mamma, jag kan träffa henne varje dag. Men så länge som hon inte är här så
kommer jag att skicka dessa extra pengar, så länge som jag arbetar… ja.. (DD)
Man har det ju i huvudet, det ligger ju någonstans där bak, under, att oj, nu har jag inte
skickat på två tre månader, den personen kanske skulle behöva det. Vintern kanske
kommer, dem kanske behöver köpa ved, eller så blir elräkningen lite högre på vintern, så
det är kanske dags och skicka någonting. (CC)
En del skickar pengar för att ge tillbaka för den kärlek och omsorg som de har fått under sin
uppväxt. Detta antyder på reciprocitetsprincipen, att man upplever att man vill gengälda sina
familjemedlemmar. I det här fallet upplever informanten att hen vill ge tillbaka för den kärlek
och omsorg som de har fått.

28
Jag har ju en nära relation till min moster som jag sa tidigare, eftersom vi brukar höras
jätte ofta per telefon och jag brukar kolla hur hon mår, hur hon har det ehmm.. jag har ju
växt upp med henne när jag var liten. Ehr.. hon har tagit hand om mig, hon har tagit med
mig överallt, ehr.. och lärt mig att man ska vara en god person i livet, ehrr.. så att det är
det bandet jag har ju. (CC)
När det gäller mina föräldrar handlar det mer om att ge tillbaka därför att de har, nu när
jag är förälder själv vet jag hur mycket de har gjort för mig… (skrattar) och här gör jag
så lite i jämförelse med vad de har gjort för mig till exempel. Ehrr.. Så.. på ett sätt så är
det som att ge tillbaka. (AA)
Informanterna visar omsorg genom att remittera för att hjälpa personer att få en bättre
framtid. I vissa fall handlar det om att sändaren remitterar för att mottagaren ska kunna
bygga upp en stabil tillvaro och på så vis kunna ta eget ansvaret för försörjning av sig
själva och sin anhöriga.
Det påverkar inte mig tvärtom jag blir glad när jag remitterar för att ehh jag hjälper en
person och blir en del av hens liv att driva personen framåt. (EE)
Tanken är att den människan ska klara sig själv och hjälpa sina anhöriga själv och
därefter ha ett bra liv. Det är det som är tanken, dem ska ha sitt eget liv. Det är ingen
som säger ”jag har skickat pengar till dig” – det är inget sånt. Nej, utan ”du har klarat
dig, nu är det bra”. Så att, förstår du, du ser att den personen tar ett steg framåt, och du
slipper att tänka på den där personen, för den personen klarar sig själv livet ut. (BB)
3. Vad är de bakomliggande orsakerna till dessa antaganden?
För att förstå de ovannämnda antagandena om, medvetenhet om mottagarens livssituation
samt genom att remittera visar och får jag kärlek och omsorg, kommer vi här analysera fram
vilka de bakomliggande orsakerna till dessa är. Vi vill förstå vilka grunder och förutsättningar
som sändaren motiverar sina handlingar utifrån och på så vis besvara våra frågeställningar
ytterligare kring den sociala funktionen av remitteringar.
Substitut för välfärdssystem
I samtliga av våra informanters ursprungsländer finns det inget välfärdssystem som
garanterar en inkomst som till exempel försörjningsstöd där de basala behoven blir
tillgodosedda. En del av dessa informanter blir indirekt valda att remittera vid behov då
de lever i ett land som har ett fungerande välfärdssystem. Därför anser vissa av våra
informanter att det är deras uppgift att hjälpa familjen med hushållets ekonomi.

29
Jag känner inte att jag har gjort en stor grej, personen kanske känner så men jag känner
inte så för jag känner att det är min uppgift. (EE)
Det är vanligt i mitt hemland att folk hjälper åt varandra, så att det är många som åker
utomlands och jobbar och skickar pengar till sina föräldrar, eller syskon. (BB)
Man känner att man har ansvar och uppgifter att göra. Att man har fått nytt ansvar i
livet. (HH)
Faktiskt, när jag bodde i mitt hemland och jobbade där så hjälpte jag till på ett sätt. Det
var huvudsakligen för att i mitt hemland och i många andra länder så finns det inget
välfärdssystem som det gör här i Sverige. Så det blir så att du tar hand om din familj
istället, både se till så att de har pengar och att de kan spara för sämre tider. Så att de
kan betala för oförutsedda händelser, till exempel om de blir sjuka du vet eller ja, om de
behöver pengar för någonting annat viktigt. (AA).
Här ser vi också hur en informant även skickade pengar till sina föräldrar när hen bodde
i ursprungslandet just på grund av att det saknas ett välfärdssystem likt det Sverige har
vilket bidrar till att människor stöttar varandra ekonomiskt istället. Detta kan även
tolkas som att på grund av att det saknas ett fungerande välfärdssystem har en kulturell
norm skapats. Denna norm innebär en oskriven regel om att man ska hjälpa varandra
och därför känns det självklart att erbjuda hjälp även vid flytt till ett annat land.
Informant BB berättar hur hela hens lön gick till familjen när hen bodde och arbetade i
ursprungslandet:
När jag bodde hos mamma och pappa, hela min lön gick till hela familjen. Jag behövde
inte behålla någonting. Ja, det är klart att jag köpte kläder och skor, det gjorde jag alltid,
men allting. Men jag köpte inte varje månad, de pengarna gick till hela familjen. Så sen
när jag flyttade hemifrån så ibland hjälpte jag till, ibland kunde jag inte hjälpa till för jag
hade inget, det var inte så mycket kvar av lönen.
Det kan handla om att landet inte har ett välfärdssystem som garanterar en viss inkomst
och det kan även handla om normer som då har skapats på grund denna frånvaro.
Samtidigt behöver detta inte vara fallet då normer kan handla om en gemensam
uppfattning om moral eller kultur. Vi kommer därför att lyfta fram normer som en
bakomliggande orsak i följande stycke.
Normer
Flera informanter sa att de har blivit uppfostrade till att hjälpa varandra vilket kan
förstås som att familjen delar en gemensam uppfattning om moral. Detta innebär att

30
man strävar efter samma mål, att stötta varandra. På så vis kan vi förstå hur normen
reproduceras inom familjen.
I mitt hemland och i många andra länder så kämpar föräldrar så mycket för sina barn. Så
det minsta du kan göra när du har vuxit upp och skaffat dig ett jobb och så är att försöka
underlätta för dem och se till att försöka ge dem ett bättre liv. (AA)
Allt detta går tillbaka till deras uppfostran till oss och all hjälp vi har fått av de så vi
kunnat komma till dessa stadie så att vi har blivit stora. Det är något litet att kunna stå
vid föräldrarnas sida nu i denna situation. (HH)
Jag känner att hon har alltid funnits där för mig, så hur kan jag hjälpa henne, om hon var
här skulle jag kunna hjälpa henne, kanske göra andra saker men nu, på det här viset kan
jag bara ge henne pengar och sen.. sen kan hon spendera pengarna på sånna saker som
hon behöver istället, istället för att jag hjälper henne. (DD)
En av våra informanter uttrycker att det känns som om han är ombed att remittera för att
han är den enda sonen i familjen. Detta antyder på en kulturell norm som innebär att
som man har man ett ansvar att hjälpa till med försörjningen av hemmet. När man är
den enda sonen förstärks ansvaret i denna norm.
Jag är den enda sonen så det är lite svårt för att det inte finns flera söner i familjen så att
man kan hjälpas åt med försörjningen av familjen. Varje person betalar en summa. Jag
är den enda sonen och känner att jag är ombed att hjälpa till.(…) (HH)
Tillit
Vi ställde frågan hur det skulle kännas att inte kunna remittera för att få en tydligare bild
om upplevelsen kring remitterande. De svar vi fick antyder att informanterna känner att
de alltid vill kunna remittera om behovet finns hos mottagaren. Detta signalerar ett
behov av att kunna göra vad som är det bästa för familjen, Gemeinschaft. En annan
förklaring är att när sändaren känner att hen inte kan remittera känns det jobbigt. Detta
kan tolkas som att sändaren inte kan förmedla den tillit till mottagaren som hen
egentligen vill kunna göra.
Jag skulle ha blivit ledsen att jag inte kunnat skicka och inte kunnat hjälpa de. Jag det
skulle ha varit svårt lite… att… en person måste vara vid sin familjs sida speciellt när de
har det svårt så jag känner att det skulle ha varit svårt att inte skicka. (HH)

31
Jag känner att jag är ledsen och inte mår bra. Känner mig kvävd, allvarligt talat så som
jag känner nu att jag är kvävd när det gäller pengar så känner jag att de kvävs också.
(GG)
Allvarligt talat väldigt svårt och väldigt.. svårare när en person ber dig om hjälp och du
inte kan skicka. Väldigt svårt. I en sådan situation blir man tvungen att låna för att
skicka. (EE)
Jag blir rädd om jag inte har ett jobb (…) Jag kommer att kunna överleva på något sätt,
men det gör mig verkligen rädd om jag inte skulle kunna skicka pengar hem. Och jag tror
att det är en av de största motivationerna för försöka få ett jobb för att jag behövde…
eh… jag behövde hjälpa dem där hemma. (AA)
En av våra informanter talar mycket om hur hen förväntar sig en belöning från Gud när
hen remitterar. Här ser vi hur tillit i form av tro kan vara en orsak till att vilja dela med
sig. Sändaren är medveten om att mottagaren inte kan gengälda och därför skapas en
övertygelse om att när man gör någonting bra för någon annan person kommer man att
få någonting bra av Gud. Detta kan vara en form av reciprocitetsprincipen, att man gör
något bra för att man förväntar sig något i gengäld. Här kan man tolka att sändaren gör
något bra mot mottagaren men förväntar sig istället något bra från gud då sändaren inte
kan gengälda. Med andra ord är de bakomliggande orsakerna till detta tänk en tillit i
form av tro på gud. Så här säger informanten GG:
När jag remitterar blir jag glad. Jag känner att jag gjort något bra gentemot gud.
Du skickar och han pratar med dig och säger må gud ge dig lycka. Att han berättar om
vad han köpte med pengarna. Att han säger må gud beskydda dina barn och man blir
man glad. Du känner att de är glada och att du gjort något för de. Men vår relation har
inte ändrats. De ringer mig och pratar med mig och frågar om mig.
Vårda relationer
En annan bakomliggande orsak är att vilja bibehålla relationen och på så vis visa och få
omsorg. Detta är samma slutsats som Elisabeth Grieco kom fram till i sin studie, att
remitterande först och främst handlar om relationer och att vårda dessa. Och detta är även en
grundläggande tanke inom Gemeinschaft, att vilja sträva efter en kollektiv nytta där
människor tar hand om varandra.
Det här med att skicka pengar, det handlar om vilken relation man har till olika
familjemedlemmar eller inom släkten. Ehm.. är man, har man haft kontakt sedan man är
liten, eller många år tillbaka, då känner man ju en anknytning eller ett nära förhållande

32
till den eller de personerna och därav tror jag att man bryr sig om dem mer och därmed
skickar man pengarna. För att man vill säkerställa att det kommer att hjälpa dem, om det
nu behövs till någonting. (DD)
Jag tror att det ligger i den mänskliga naturen att alltid vilja sträva efter att bli bättre,
göra bättre saker och ja, tjäna mer och ehmm.. Men för mig så har det alltid handlat om
att lönen, den är inte till för mig själv, och jag har inte velat tjäna mer på grund av mig
själv utan det har varit för att kunna ge tillbaka, jag menar att största delen av lönen har
gått till mig själv, mina föräldrar och min bror men, ja, jag har också hjälpt vänner när
de har behövt till exempel. (AA)
Det är väl så att man känner något samband ännu mer om man har haft den personen i
sitt liv när man var mindre och i svåra stunder och även i glada stunder så då har man
det i minnet med sig och tänker på den personen och har kontakt och då blir det
automatiskt att jag tänkte själv ehm… som sagt, med känslorna att, nu ”oj, nu har jag
kanske tjänat lite extra, ehr.. jag tar och för över till min moster”, lite pengar och kanske
avlastar henne med räkningar eller hon kan köpa något fint till sig denna månad. (CC)
Samtliga informanter skickar pengar till den närmaste familjen eller släkten. Informanten HH
uttrycker detta tydligt då hen betonar att familjens värdighet är viktig. Här ser vi hur sändaren
anser att det är viktigt att hjälpen sker inom communityn för att inte riskera att någon av
familjemedlemmarna behöver stå i tacksamhetsskuld till någon utomstående.
Har er relation ändrats sen du började remittera? (X1)
Nej den har inte ändrats. Tvärtom jag känner att jag mår bättre att jag kan hjälpa de och
säkert att de mår också bra att jag hjälper de för att den som hjälper de är inte en
främling. Att jag är deras son och inte en främling som hjälper de och ger de pengar och
sen hånar de. Tvärtom relationen har blivit bättre. För att de mår säkert bra och inte mår
dåligt för att jag skickar till de. (HH)

33
Resultat
Vi har velat undersöka den sociala funktionen av remitteringar och detta är resultatet vi har
kommit fram till med hjälp av Bacchis första tre analysfrågor.
I vår studie fann vi att det sociala kontraktet för remitterande innebär ett outtalat kontrakt där
samtliga informanter strävar efter en medmänsklig balans som går ut på att skapa jämnvikt i
levnadsstandard för mottagaren. Att tillgodose en god hälsa är ett av de viktigaste motiven
bakom remitterande då sändaren upplever att det är mer angeläget att skicka pengar när det
rör sjukvård och övrig omsorg. Dessutom bygger det sociala kontraktet på tillit vid
remitterande. Det handlar om en tillit som sändaren vill förmedla till mottagaren, att
exempelvis kunna lita på att mottagaren använder pengarna till det som är överenskommet.
Beslutsprocessen påverkas även av tillit och om sändaren upplever ett förtroende för
mottagaren, till den grad att man överhuvudtaget skickar handlar om att sändaren litar på att
mottagaren behöver pengarna. Detta gäller både mottagare som har basala behov och
mottagare som får pengar för att kunna unna sig något extra. Vid beslutstagandet kan
remitterande upplevas både frivilligt och tvunget i förhållande till mottagarens uttryck om
behov av pengar. När mottagaren insisterar att hen är i behov av pengar känner sändaren att
det är tvunget men samtidigt frivilligt att hjälpa till. Däremot upplever sändaren att det är
endast frivilligt vid de tillfällen mottagaren motsäger sig ekonomiskt bidrag. Beslutsprocessen
kan även påverkas av ändamålet av remitteringarna. Vi har upptäckt att våra informanter kan
delas upp i två grupper där ena gruppen remitterar för direkta basala behov och när dessa
behov uppgör kommer även remitterandet upphöra. Den andra gruppen remitterar utan ett
uttryckligt behov från mottagaren och enligt dessa informanter kommer de fortsätta remittera
så länge möjligheten finns.
Drivkraften bakom att remittera förstärks då sändaren har en medvetenhet om mottagarens
livssituation. Det sociala kontraktet innefattar att man vill det bästa för communityns
medlemmar, speciellt när man är medveten om varandras situation. En annan drivkraft är att
genom att remittera visar och får sändaren kärlek och omsorg. När sändaren remitterar
upplever hen att hen visar omtanke genom att bry sig om mottagaren. Genom att sändaren
tidigare har fått uppleva kärlek och omsorg vill hen nu att mottagaren ska känna samma
omtanke. Med andra ord handlar beslutsprocessen till en viss del om reciprocitetsprincipen
som innebär att man vill gengälda en person som tidigare har gjort något gott för en själv.
Effekten av remitterande för sändaren är att hen även tillgodoser ett eget behov av omsorg.

34
När hen skickar pengar upplevs det som en god handling för en annan människa vilket bidrar
till känslan av kärlek och omsorg.
En av de bakomliggande orsakerna som präglar det sociala kontraktet och beslutsprocessen är
att ursprungslandet saknar ett fungerar välfärdssystem som garanterar en viss inkomst.
Sändaren blir då en inkomstkälla vid de tillfällen då mottagaren anser att sändaren har den
möjligheten att skicka pengar. Sändaren har i vissa fall bidragit redan vid vistelsen i
ursprungslandet och detta tyder på att det finns vissa förväntningar om att hjälpa varandra
ekonomiskt. Vi har även sett att det sociala kontraktet och beslutsprocessen styrs av kulturella
normer som har skapats på grund av att det inte finns ett fungerande välfärdssystem. Vissa
informanter bidrog ekonomiskt redan då de bodde i ursprungslandet så det kan även förklara
varför de fortsätta hjälpa även vid flytt utomlands. En annan kulturell norm som vi upptäckt
genom vår studie är att den enda sonen i familjen förväntas hjälpa familjen i ekonomiska
kriser. Normen innebär att söner i familjen har ett ansvar att hjälpa till med försörjningen. Vi
har kommit fram till att beslutsprocessen för den enda sonen påverkas av den kulturella
normen.
En bakomliggande orsak gällande beslutsprocessen är att sändaren vill förmedla en känsla av
tillit till mottagaren, att hen finns där ifall mottagaren behöver ekonomisk hjälp. En annan
aspekt på tillit kan även handla om att få förtröstan. Att drivkraften hos sändaren är att göra
goda handlingar som sedan belönas genom mottagarens bön till gud. Detta innebär att
sändaren upplever även att hen blir gengäldad genom förtröstan vid remitterande. Slutligen är
en av de bakomliggande orsakerna som vi har funnit i denna studie är att det handlar om att
vårda relationer. Det sociala nätverket är en viktig del i människors liv och att remittera bidrar
till att ta hand om en relation med en person. Sändaren kan även känna en slags lättnad genom
att remittera då familjemedlemmarna inte behöver begära pengar från någon utomstående.
Remitterande kan på så vis upplevas som ett redskap för att säkerställa familjens värdighet då
man får hjälp inom communityn samtidigt som man stärker relationen.
Avslutande diskussion
Syftet med den här uppsatsen var att studera den sociala funktionen av remitteringar genom
att intervjua åtta personer. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av Carol
Bacchis analysverktyg What’s the problem represented to be?. Tidigare studier har fokuserat
på mottagaren och/eller mottagarlandet men det finns få studier om sändaren ur i svensk
kontext. Denna studie ger kunskap om hur människor kan förhålla sig till remitteringar.

35
Kunskapen om remitteringars betydelse ger oss en förståelse om hur de påverkar relationer
människor emellan.
Vårt slutresultat är att remitteringar handlar om mer än överföringar av pengar. Samtidigt
handlar det inte enbart om att tillfredsställa basala behov hos mottagaren eller visa och få
omsorg, utan genom denna handling upprätthåller man det sociala kontraktet. Sverige är ett
land med ett välfärdssystem som exempelvis har försörjningsstöd, undersökningen visar att
remitterande fyller samma funktion. Genom att remittera då mottagaren har behov uppstår ett
system som liknas vid ett välfärdssystem och detta kan även innebära att sändaren vill
förmedla en tillit om att finnas till hands. Arbetet påvisar därför hur tillit som teori förklarar
varför remitterande sker och hur tillit är en viktig del i att vårda relationer.
Genomförandet av denna studie har bidragit till en kännedom av personliga erfarenheter kring
remitteringar. På en samhällelig nivå visar denna studie hur remitteringar i form av pengar
betyder för en grupp individer i Sverige. Vi kan inte uttrycka oss om det är en representativ
bild för samtliga människor som remitterar från Sverige, och detta är inte heller vårt syfte med
denna undersökning. Slutligen vill vi därför påpeka att vi är medvetna om att studiens resultat
baseras på åtta informanter och att intervjuer med fler personer hade kunnat påverka
resultatet.
Framtida forskning
Med denna studie har vi bidragit till en förståelse av hur den sociala funktionen av
remitteringar kan upplevas. Däremot upplever vi att detta ämne har understuderats inom
samhällsvetenskap och IMER-forskning i Sverige. På grund av studiens fokus finns det frågor
som vi inte har kunnat besvara men där vidare forskning skulle kunna behövas. Ett förslag på
framtida forskning kan innebära en större studie om den sociala funktionen av remitteringar
där statistisk data kan analyseras till exempel om det finns skillnader i beteendet mellan
könen. Ett annat förslag är att intervjua fler personer ur samma familj för att få en mer
nyanserad bild av den sociala funktionen av remitteringar. Vidare hade en jämförelse om hur
det sociala kontraktet ser ut beroende på vilket mottagarlandet är. Här kan man undersöka och
jämföra vilka faktorer som påverkar remitterandet i de olika mottagarländerna.

36
Litteraturhänvisningar
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber
AB
Bacchi, Carol (2009). Analysing Policy: What’s the Problem Represented to be? Australia:
Pearson Education
Back, Christina & Berterö, Carina (2015) Diskursanalys i Fejes, Andreas & Thornberg Robert
red. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB
Badersten, Björn (2006). Normativ metod – Att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur
Bettin, Guilia & Lucchetti, Riccardo (2015). Steady streams and sudden bursts: persistence
patterns in remittance decisions. J Popul Econ (2016) 29:263–292 DOI 10.1007/s00148-015-
0565-9
Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2015) Diskursanalys i Fejes, Andreas & Thornberg Robert
red. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB
Boucher, David & Kelly, P. J. (2004). The Social Contract from Hobbes to Rawles. Francis &
Taylor: e-bok
Carling, Jørgen & Hoelscher Kristian, (2013). The Capacity and Desire to Remit: Comparing
Local and Transnational Influences, Journal of Ethnic and Migration Studies, 39:6, 939-958,
DOI: 10.1080/1369183X.2013.765657
Engdahl, Mattias (2009): Migrant remittances – an overview of global and Swedish flows.
Nordiska Afrikainstitutet, Policy Notes 2009/5. Uppsala.
Finch, Janet, and Mason, Jennifer, (1993) Negotiating family responsibilities. London:
Routledge
Francis, D. W, (1987) i Misztal, Barbara A. (1996) Trust in Modern Societies. Oxford:
Blackwell Publishers Ltd
Gow Petty, Janice (2013), Individual and Collective Diaspora Remittances in the Philippines
and Korea: An Interpretation of Narrative Identity, Communicative Action, and Recognition
Grieco, Elisabeth M. (2004). Managing Migration and Diversity in the Asia Pacific Region
and Europe, International Journal on Multicultural Societies (IJMS) Vol. 6, No. 2, 2004
Houlé, René & Schellenberg, Grant (2008), Remittances by recent immigrants. Perspectives,
Statistics Canada — Catalogue no. 75-001-X
Kissinger, Deborah (2003) Renegotiating the Social Contract Hobbes to Rawls. Diss.
University of Hawaii
Lianos, Theodore & Pseiridis Anastasia (2013), I trust; therefore I remit? An examination of
the size and motivation of remittances.
Lindgren, Simon (2007), Sociologi 2.0. Malmö: Gleerup

37
Lucas, Robert & Stark, Oded, 1985, Motivations to Remit: Evidence from Botswana, Journal
of Political Economy, The University of Chicago Press
Misztal, Barbara A. (1996) Trust in Modern Societies. Oxford: Blackwell Pubischers Ltd
Naufal, Georges Sami, (2007). Remittances: Determinants, Motivations and Effects. Diss.
Texas A&M University
Nationalencyklopedin, altruism.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/altruism (hämtad 2016-05-
23)
Nationalencyklopedin, socialt kontrakt.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/samhällsfördrag (hämtad
2016-05-03)
Ostrom, Elinor & Walker, James (2002) Trust & Reciprocity – Interdisciplinary Lessons from
Experimental Research. New York: Russell Sage Foundation
Paerregaard, Karsten, 2014, Return to Sender – The Moral Economy of Peru’s Migrant
Remittances. Washington: Woodrow Wilson Center Press
Pelling, Lisa, Hedberg, Charlotta & Malmberg, Bo (2011), Remittances from Sweden – an
Exploration of Swedish Survey Data, Arbetsrapport / Institutet för Framtidsstudier 2011:1
Svenska Akademins Ordlista
Supriya Singh, Shanthi Robertson & Anuja Cabraal, Transnational Family Money:
Remittances, Gifts and Inheritance. Journal of Intercultural Studies, 33:5, 475-492, DOI:
10.1080/07256868.2012.701606
Tamagno, Camila i Nyberg Sørensen, Ninna & Fog Olwig, Karen (2002) Work and
Migration: Life and Livelihoods in a Globalizing World. London: Routledge
TED – Dilip Ratha (2014) The hidden force in global economics: sending money home.
https://www.ted.com/talks/dilip_ratha_the_hidden_force_in_global_economics_sending_mon
ey_home (hämtat 2016-05-20)
Världsbanken (2014). Migration and Remittances Factbook 2016,
http://go.worldbank.org/QGUCPJTOR0 (hämtat 2016-05-20)
Wadensjö, Eskil (1973). Immigration och samhällsekonomi.. [Ny, något förk. o. omarb.
version] Lund: Studentlitteratur
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2014), Diskursanalys som teori och metod.
Studentlitteratur AB: Lund
Worldbank.org, www.worldbank.org/en/topic/migrationremittancesdiasporaissues/overview
(hämtat 2016-05-11)
Zucker, L.G. (1986). Production of trust: institutional sources of economic structure, 1840-
1920. Research in Organisational Behaviour, 8, 53-111.

38
Bilaga 1 – Forskningsetiskt kontrakt
Forskningsetiskt kontrakt
Härmed intygar vi att denna intervju ska utgå från forskningsetiska grunder som innebär att
informanten är anonym och hens svar ska inte gå att identifiera.
Detta innebär att:
- Namn, adress och kontaktuppgifter får ej anges i studien.
- Arbetsplats får ej nämnas i studien
- Exakt ålder får ej nämnas i studien
Vi kommer enbart att använda informantens uppgifter till vår studie kring remitteringar för
vårt examensarbete. Informantens svar kommer att presenteras med ett påhittat alias i studien.
Malmö 2016
Zainab Lilo Johanna Gardell

39
Bilaga 2 – Intervjufrågor
Hur du identifierar dig i förhållande till din familj och vänner / Vad betyder din
identitet för dig:
1. Berätta lite om dig själv och hur du är som person?
2. Hur gammal var du när du flyttade till Sverige?
3. Vad gör du om dagarna, arbetar du, studerar, annat?
4. Känns det som om din identitet har ändrats någonting under åren?
- Kan du ge mig något exempel? T ex. är det i någon speciell situation, umgänge
etc?
Beslutsprocessen kring remitterande:
5. Hur kom det sig att du började skicka pengar?
- När började du skicka pengar?
6. Vem beslutar att du ska skicka pengar?
7. Hur mycket av din inkomst skickar du?
8. Hur ofta skickar du?
9. I hur många år har du skickat?
10. Hur spenderar mottagaren pengarna?
Sociala kontraktet:
11. Hur upplever du att det är att skicka pengar?
- Vad känner du?
12. Vad vill du att personerna ska använda pengarna till som du skickar?
13. Känner du att du förväntar dig någonting tillbaka?
14. Hur tror du att det skulle vara om du inte skickade pengar?
15. Känner du att det påverkar dig på något vis att du skickar pengar?
16. Hur är relationen till den/de som du remitterar till?
17. Har relationen förändrats på något sätt sedan du började remittera?
- Utveckla hur
- Har du själv tagit emot remitteringar någon gång under livet?
o Hur länge då?
o Vem skickade dem?
18. Har din inställning till remitteringar förändrats genom åren?
Tack!

C - Uppsats

Recommended

Recommended

More Related Content

Viewers also liked

Viewers also liked (15)

Similar to C - Uppsats

Similar to C - Uppsats (20)

C - Uppsats