D-uppsats Madelene Backman & Emma Sjöström, 2012

EXAMENSARBETE I FÖRETAGSEKONOMI
Civilekonomprogrammet
Inkubatorer –
länken mellan svenska start-ups
och internationella möjligheter
En studie av mentalitet,
internationaliseringsrelaterade kompetenser
samt internationaliseringsstrategier
Madelene Backman
Emma Sjöström
Handledare:
Hans Andersson
Vårterminen 2012
ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--12/01286--SE

Titel:
Inkubatorer - länken mellan svenska start-ups och internationella möjligheter
En studie av mentalitet, internationaliseringsrelaterade kompetenser samt internationaliseringsstrategier
English title:
Incubators - the link between Swedish startups and international opportunities
A study of mentality, competencies and strategies related to internationalization
Författare:
Madelene Backman och Emma Sjöström
Handledare:
Hans Andersson
Publikationstyp:
Examensarbete i företagsekonomi
Civilekonomprogrammet
Avancerad nivå, 30 högskolepoäng
Vårterminen 2012
ISRN: LIU-IEI-FIL-A--12/01286--SE
Linköpings universitet
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)
www.liu.se
Kontaktinformation, författarna:
Madelene Backman: 0702-42 30 92, madba153@student.liu.com
Emma Sjöström : 0702-20 46 84, emma.sjoestroem@gmail.com
© 2012 Madelene Backman och Emma Sjöström

SAMMANFATTNING
Titel Inkubatorer - länken mellan svenska start-ups och internationella möjligheter
- En studie av mentalitet, internationaliseringsrelaterade kompetenser samt
internationaliseringsstrategier
Författare Madelene Backman och Emma Sjöström
Handledare Hans Andersson
Bakgrund Den ”Svenska Paradoxen”, vilken Edquist (2010) hänvisar till som Sveriges
oförmåga att fullt ut kommersialisera de forskningsresultat som årligen produceras,
gjorde oss intresserade av att undersöka inkubatorer. Inkubatorer arbetar med att
kommersialisera forskning och idéer och i många av fallen kräver detta att
kommersialiseringen sker på internationell basis, i syfte att finna en tillräcklig kundbas.
Det saknas dock studier kring vilka kompetenser som inkubatorer anser är viktiga att
inneha vid internationalisering, men också kring huruvida inkubatorer med olika
mentalitet, i termer av vinstdrivande eller icke-vinstdrivande, skiljer sig åt i sin syn på
vilka kompetenser som är viktiga.
Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan den
mentalitet som förefaller existera inom svenska inkubatorer och deras värdering av sex
stycken internationaliseringsrelaterade kompetenser. Vidare diskuteras sedan vilka
kompetenser som sannolikt utvecklas på sikt i inkubatorerna samt vilka implikationer
det kan tänkas få på framtida internationaliseringsstrategier.
Genomförande Studien började med en insamling av teori kring ämnet för att skapa en
bättre bild och förståelse för området. Den bygger på en kvalitativ ansats där empiri
samlats in genom intervjuer utförda med representanter från sex inkubatorer runt om i
Sverige. En analysmodell, i fyra steg, utformades och har sedan legat till grund för vad
som lett fram till denna studies slutsatser.
Slutsats Studien visar att det kan föreligga olika mentalitet i svenska offentliga
inkubatorer, finansieringen till trots. Däremot visade det sig inte finnas något samband
mellan mentaliteten och hur inkubatorerna också värderade de
internationaliseringsrelaterade kompetenserna. Värderingen av dessa kompetenser
förefaller snarare vara hänförbar till andra, gemensamma, attribut hos inkubatorerna.
Två internationaliseringsstrategier gick, till följd av inkubatorernas
kompetensvärdering, att identifieras som speciellt möjliga att implementera.
Nyckelord
Mentalitet, Start-ups, Inkubatorer, Internationalisering, Internationaliseringsstrategier,
Nätverk.

ABSTRACT
Title Incubators - the link between Swedish start-ups and international opportunities
- A study of mentality, competencies and strategies related to internationalization
Authors Madelene Backman and Emma Sjöström
Advisor Hans Andersson
Background The "Swedish paradox", which Edquist (2010) refers to as Sweden's inability
to fully commercialize the results of research obtained, made us interested in investigating
incubators. Incubators are working to commercialize research and ideas, which in many
cases requires that commercialization takes place on an international basis in order to find a
sufficient customer base. However, no studies exists on what competencies incubators
consider important for internationalization, or whether incubators with different mentality,
in terms of profit or non-profit, differ in their views on what competencies are important.
Purpose The purpose of this study is to investigate whether there is a correlation between
the mentality that exist in Swedish incubators and their valuation of six internationalization-
related competencies. Moreover we wish to discuss what competencies are likely to evolve
over time in the incubators and what implications it might have on future
internationalization strategies.
Method The study began with the collection of theories on the subject in order to create a
better picture and understanding of the studied field. It then adopted a qualitative approach
where empirical data was gathered through interviews with representatives from six
incubators around Sweden. An analytical model, based on four stages, was designed and
has been the basis of what led to this study's conclusions.
Conclusions The study concludes that different mentality might exist in Swedish
incubators, despite public financing. However, no strong correlation between the mentality
and how incubators also valued the internationalization-related competencies could be
found. The valuation of these competencies appears to be more related to other, common,
attributes of the incubators. Two internationalization strategies were identified as possible
to be implemented as a result of how the incubators valued the competences.
Key words
Mentality, Startups, Incubators, Internationalization, Internationalization Strategies,
Network.

FÖRORD
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till representanterna från de inkubatorer som
ingått i vår studie, för att de tagit sig tid med att besvara våra frågor under en intervju.
Genom ett trevligt bemötande, intressanta samtal och en smittande passion för vad ni
gör, har vi många gånger lämnat intervjun med ett stor leende på läpparna och ett ännu
större intresse för området entreprenörskap. Därefter riktas stor tacksamhet mot vår
handledare Hans Andersson för den tid han lagt ner på att genom kryptiska förklaringar
och väl valda ord mana till eftertanke och hjälpa oss att våga se ett steg längre. Även de
opponenter som ingår i vår uppsatsgrupp ska ha ett stort tack för den konstruktiva och
användbara kritik de gett oss under det senaste halvåret.
Tack!
Linköping, den 22 maj 2012
Madelene Backman Emma Sjöström
madba153@student.liu.se emma.sjoestroem@gmail.com

Innehållsförteckning
1. INLEDNING............................................................................................................................ 1
1.1 DEN SVENSKA UTMANINGEN...................................................................................... 1
1.2 ATT KOMMERSIALISERA GENOM INTERNATIONALISERING AV START-UPS. 2
1.3 FÖRETAGSINKUBATORER............................................................................................ 3
1.4 INKUBATORN SOM LÄNK MELLAN IDÉ OCH FULLÄNDAD INNOVATION ....... 4
1.4.1 Interna olikheter - Inkubatorer skillnader relaterade till mentalitet........................... 5
1.4.2 Skillnader i värdering av internationaliseringsrelaterade kompetenser..................... 6
1.5 SYFTE................................................................................................................................. 8
1.5.1 Forskningsfrågor:........................................................................................................ 8
2. METOD .................................................................................................................................... 9
2.1 DEN TEORETISKA REFERENSRAMEN........................................................................ 9
2.2 KVALITATIV FORSKNINGSSTRATEGI ..................................................................... 10
2.2.1 Tolkning i en kvalitativ studie.................................................................................... 11
2.3 EN KOMPARATIV FORSKNINGSDESIGN.................................................................. 12
2.4 EMPIRI ............................................................................................................................. 13
2.4.1 Urvalsgrupp............................................................................................................... 13
2.4.2 Utformning och genomförande.................................................................................. 14
2.4.3 Intervjuguiden och dess olika delar........................................................................... 16
2.4.4 Reflektion kring intervjuerna..................................................................................... 19
2.5 ANALYS........................................................................................................................... 20
2.5.1 Tolkning och Reflektion ............................................................................................. 20
2.5.2 Ett systematiskt tillvägagångssätt.............................................................................. 21
2.4.3 Analysmodell.............................................................................................................. 22
3. TEORETISK REFERENSRAM.......................................................................................... 23
3.1 ETT RESURSBASERAT SYNSÄTT PÅ STRATEGI..................................................... 23
3.2 VINSTDRIVANDE OCH ICKE-VINSTDRIVANDE ORGANISATIONER................. 26
3.3 INTERNATIONALISERINGSSTRATEGIER FÖR START-UPS ................................. 28
3.4 DEFINITION AV INTERNATIONAL NEW VENTURE THEORIES (INVT).............. 31
3.5 INVTS INFLYTANDE PÅ INTERNATIONALISERINGSSTRATEGIER.................... 34
3.6 NÄTVERKETS OCH HASTIGHETENS BETYDELSE I
INTERNATIONALISERINGSPROCESSEN........................................................................ 36
4. ANALYSMODELLEN ......................................................................................................... 40
4.1 ANALYSMODELLENS TVÅ FÖRSTA STEG; MENTALITETSKLASSIFICERING
OCH KOMPETENSVÄRDERING........................................................................................ 41
4.2 ANALYSMODELLENS TREDJE STEG; ANALYS AV SAMBAND........................... 42
4.3 ANALYSMODELLENS FJÄRDE STEG; INTERNATIONALISERINGSSTRATEGIER
................................................................................................................................................. 42
5. ANALYSMODELLEN TILLÄMPAD I RELATION TILL INSAMLAD EMPIRI...... 43
5.1 AVSNITTETS UPPLÄGG ............................................................................................... 43
5.1.1 Gemensamma finansieringsrelaterade aspekter hos inkubatorerna ......................... 43
5.1.2 Den generella inkubatorprocessen ............................................................................ 44
5.1.3. Vad läsaren vidare bör veta...................................................................................... 45
5.2 CHALMERS INNOVATION........................................................................................... 46
5.2.1 Mentalitetsklassificering............................................................................................ 46
5.2.2 Kompetensvärdering.................................................................................................. 48
5.3 IDEON INNOVATION .................................................................................................... 54
5.4 LEAD ................................................................................................................................ 61

5.5 UPPSALA INNOVATION (UIC)..................................................................................... 70
5.6 MOVEXUM...................................................................................................................... 78
5.7 STING ............................................................................................................................... 86
5.8. INKUBATORPROCESSEN SOM INTERNATIONALISERINGSPROCESS.............. 94
6. SAMBANDET MELLAN MENTALITET OCH VÄRDERING AV KOMPETENSER,
SAMT IMPLIKATIONER PÅ FRAMTIDA
INTERNATIONALISERINGSSTRATEGIER...................................................................... 95
6.1 MENTALITET OCH VÄRDERING................................................................................ 95
6.2 INTERNATIONALISERINGSSTRATEGIER ................................................................ 97
6.2.1 Vad säger inkubatorerna själva om sina val av internationaliseringsstrategier? .... 98
6.2.2 Implikationer på framtida internationaliseringsstrategier........................................ 98
7. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATS .......................................................... 101
7.1 SLUTSATS ..................................................................................................................... 106
8. KÄLLOR.............................................................................................................................. 107
8.1 LITTERATURKÄLLOR ................................................................................................ 107
8.2 MUNTLIGA KÄLLOR......................................................................................................... 115
9. BILAGOR ............................................................................................................................ 116
Figurförteckning
Figur 1. Teorimoduler................................................................................................................. 10
Figur 2. Mentalitetstriangeln ...................................................................................................... 19
Figur 3. Internationaliseringsstrategier (Baum et al., 2011:308) [justerad]............................... 29
Figur 4. Teorimodulerna inklusive fördelningen av teorier....................................................... 39
Figur 5. Analysmodellen............................................................................................................ 40
Figur 6. Den Generella Inkubatorprocessen............................................................................... 44
Figur 7. Sammanställning av mentalitet och kompetensvärdering ............................................. 95
Figur 8. Internationaliseringsstrategier utifrån analys ............................................................... 97

1
1. INLEDNING
1.1 DEN SVENSKA UTMANINGEN
Den Svenska regeringen kommer under hösten 2012 att implementera en ny, nationell
innovationsstrategi. Denna syftar till att ”skapa bästa möjliga förutsättningar för
människor, stora, medelstora och små företag … att vara innovativa – det vill säga möta
utmaningar, behov och efterfrågan med nya eller bättre lösningar” (Regeringskansliet,
egen kursivering). Redan i dagsläget investerar dock få länder så mycket i forskning och
utveckling som just Sverige (Edquist, 2010). Trots detta är den output vi producerar i
termer av kommersialiserade idéer och produktionen av dessa, det vill säga fulländade
innovationer1
avsevärt lägre än i andra länder inom OECD2
. Edquist (2010) väljer att
kalla fenomenet för den “Svenska Paradoxen”. Uppenbarligen pekar paradoxen på att
det finns brister och ineffektivitet inbyggt i det Svenska innovationssystemet, men
Edquist (2010) vill understryka att paradoxens existens inte bara innebär hinder; den
innebär också outnyttjade möjligheter. Han belyser vidare i sin rapport att
internationaliseringen av svensk forskning, i många av fallen, sker genom utländska
företag. Således gynnar svensk forskning och innovation i stor utsträckning utländska
intressen, snarare än inhemska.
Innovationsbron AB, ”den offentliga aktör som har i uppdrag att identifiera, utveckla
och finansiera kunskapsintensiva3
affärsidéer i mycket tidiga skeden” (Årsredovisning
2010), menar att det finns många globala affärsmöjligheter för svenska företag. De
framhåller dock att en av de största utmaningarna för Sverige är att se till att fler små
och nystartade svenska företag, så kallade ”start-ups”, utvecklar förmågor att snabbt ta
en position på den globala marknaden (Innovationsbron 1). Att hitta sina kunder globalt
är för speciellt teknik- och kunskapsintensiva branscher, grundläggande (Tomas
Jonsson4
). Detta eftersom teknik- och kunskapsintensiva företag ofta verkar på nischade
1 ”Innovation is an iterative process initiated by the perception of a new market and/or new service 
opportunity for a technologybased invention which leads to development, production,and marketing tasks 
striving for the commercial success of the invention.”  
(OECD 1, 1991 ur Garcia & Calantone, 2002:112) 
 
2 ”The mission of the Organisation for Economic Co‐operation and Development (OECD) is to promote policies 
that will improve the economic and social well‐being of people around the world.” (OECD 2) 
 
3 ”Den  enklaste  definitionen  av  en  teknikbaserad  idé  är  att  den  har  sitt  ursprung  i  någon  form  av  teknisk 
lösning. Det kan vara en fysisk produkt eller en mjukvara. Det kan också vara en unik kombination av tekniska 
lösningar som redan finns framme på marknaden idag. Vilken bransch idén är inom spelar ingen roll så länge 
den bygger på teknik.” (Chalmers Innovation 2) 
 
4 Tomas Jonsson, Program Manager, Innovationsbron AB, 2012‐02‐22.

2
marknader, där den begränsade efterfrågan på deras varor och tjänster kräver att de
internationaliserar snabbt, innan andra hinner före, i syfte att säkra inkomster och
överlevnad (Baum, Schwens & Kabst, 2011)
1.2 ATT KOMMERSIALISERA GENOM
INTERNATIONALISERING AV START-UPS
”Startups are not smaller versions of larger companies.”
(Steve Blank)
Förutsättningarna hos stora och väletablerade bolag, skiljer sig markant från de hos
start-ups. Därav kan inte heller internationaliseringen ske på samma sätt. Litteraturen
talar om ”International New Ventures” (INVs) som en nyare företagsform vilken syftar
på internationella start-ups. Dessa ses som “globala från födseln” och erhåller
konkurrensfördelar genom att tidigt anskaffa resurser från och ha försäljning i flera
länder (Oviatt & McDougall, 1994). Även internationaliseringsprocessens hastighet har
sedan länge lyfts fram som en viktig variabel vid internationalisering av start-ups.
(Jones, Coviello & Kwan Tang, 2011). Valet att internationalisera sig är dock inte en
självklarhet för alla företag, utan beror givetvis på vilken typ av produkter eller tjänster
det rör sig om samt inom vilken bransch bolaget verkar (Jones et al., 2011). Teknik- och
kunskapsintensiva företag gynnas dock generellt sett starkt av internationalisering
(Burgel & Murray, 1999).
Så vad krävs då av start-ups som vill etablera sig på den internationella marknaden?
Baum et al. (2011) presenterar i sin studie fem kompetenser och resurser, som har lyfts
fram som viktiga i internationaliseringssammanhang, där var och en på olika sätt
påverkar sannolikheten att lyckas med en, av fyra etablerade,
internationaliseringsstrategier5
. På samma sätt som en olympisk idrottare och en
börsmäklare har olika mål i livet och därför måste optimera sitt dygn genom att ägna sig
åt de mest värdeskapande aktiviteterna för sina syften, måste också ett företag
säkerställa att de gör rätt saker givet sina specifika målsättningar och strategier.
Antagligen valde idrottaren från början att idrotta, liksom börsmäklaren valde att läsa
finans av ett gemensamt skäl; de kände att de hade fallenhet för intresset i fråga. Grant
(1991) menar att företag ska göra precis samma sak, alltså låta de resurser och
kompetenser som redan existerar inom företaget ligga till grund för framtida
målsättningar och strategiformulering. Internationella start-ups bör således också
utforma sina internationaliseringsstrategier med detta i åtanke.
5 Dessa definieras som; Export Start‐up, Multinational Trader, Geographically Focused Start‐up samt Global 
Start‐up (Oviatt & McDougall, 1994)

3
Ett vanligt problem när det kommer till just start-ups förmåga att internationalisera sig
är tyvärr de många ”luckor” i form av brist på bland annat nätverk, kunskap, kompetens
och marknadskännedom som behöver fyllas, innan en bra idé successivt kan
transformeras till ett lönsamt företag (Shepherd, Douglas, & Shanley, 2000). Då de
strategiska val som görs under ett företags uppstartsfas är av ytterst stor vikt för dess
framtidsutsikter (Burgel & Murray, 1999) blir det således viktigt att inte sakna kritiska
kompetenser eller resurser som, enligt Grant (1991), utgör själva grunden till vilka
strategier man framgångsrikt kan implementera. Därmed kan den kunskap samt de
kompetenser och resurser som går att finna hos en företagsinkubator vara till stor hjälp.
1.3 FÖRETAGSINKUBATORER
”En företagsinkubator är en process som accelererar utvecklingen av start-ups genom
att förse entreprenörer med en bredd av riktade resurser och tjänster för snabbare
tillväxt.” (LEAD)
Aernoudt (2004) liknar en företagsinkubator med en kuvös som vårdar nyfödda, men
svaga barn och hjälper dem att utvecklas tills de är starka nog att överleva och klara sig
själva. Traditionellt definieras inkubatorn som en tillhandahållare av: 1.) gemensamma
kontorsutrymmen 2.) en samling delade stödtjänster för att minska omkostnader 3.)
professionellt stöd till företag och/eller rådgivning samt 4.) nätverk, både interna och
externa (Aernoudt, 2004; Berggren & Norrman, 2008; Hackett & Dilts, 2004; Mian,
1996). Just nätverket har i många studier lyfts fram som något av det mest värdefulla en
inkubator kan tillhandahålla sina inkubatorbolag6
(Roper, 1999; Shepherd et al., 2000;
Tamásy, 2007; Hackett & Dilts, 2007). Detta eftersom nätverk länkar samman
entreprenörer med tillhandahållare av viktiga kompetenser och resurser (Lindelöf &
Löfsten, 2004). Förutom att ett stort nätverk leder till en ökad tillgång på bland annat
kompetens, finns ytterligare fördelar ur ett internationaliseringsperspektiv. Exempel på
dessa är att nätverk i vissa fall krävs för att ens möjliggöra vissa typer av
internationalisering (Oviatt & McDougall, 1994), samt att de underlättar i de fall det
föreligger problematik relaterad till risker företag som vill internationalisera sig kan
möta (Johannisson, 2000).
Även om inkubatorers generella definition, resursbas och målsättningar enligt
litteraturen är desamma, så belyser Bergek och Norrman (2008) att det naturligt
föreligger skillnader i resursbasen mellan olika inkubatorer. Det gör att de individuellt
6 Definition av en start‐up som blivit antagen till en inkubatorprocess.

4
sett kan se mycket olika ut i sin verksamhetsstruktur, något som kan påverka vilken
uppsättning av kompetenser som existerar och därmed vilka beslut som fattas. Sett
genom Baum et als (2011) resonemang kring kompetenser och resursers relation till
internationaliseringsstrategier skulle detta direkt påverka start-upens framtidsutsikter då
de är tämligen beroende av de kompetenser som existerar hos den inkubator de befinner
sig i, för att kunna fylla de “luckor” Shepherd et al. (2000) belyser.
Samtliga av de inkubatorer som ingår i denna studie får delar av sin finansiering från
Innovationsbron AB, genom programmet BIG Sweden7
. Innovationsbron också har ett
exportmål relaterat till inkubatorernas verksamhet (Cisionwire; Bilaga 1). Inkubatorerna
har därmed i uppgift att skapa Sveriges framtida tillväxtbolag, genom att bland annat
säkerställa att bolagen de genererar internationaliseras. Frågan är om inkubatorerna har
en gemensam syn på vilka kompetenser och resurser som krävs i syfte att lyckas med en
internationalisering?
1.4 INKUBATORN SOM LÄNK MELLAN IDÉ OCH FULLÄNDAD
INNOVATION
Edquists (2010) resonemang om den Svenska Paradoxen leder läsaren indirekt till
slutsatsen att vi i Sverige bevisligen har förmågan att ta fram idéer och forskning av
internationellt, såväl som inhemskt kommersiellt värde. Således är vårt största problem,
vilket också Innovationskontoret konstaterat, inte främst tillgången på värdefull input
för start-ups, utan det faktum att vi måste bli bättre på att se till att denna input
förvandlas till konkurrenskraftiga, internationella verksamheter, det vill säga komma
allmänheten till nytta i form av innovationer. Detta för att både befintliga och framtida
bidrag till och ansträngningar inom forskning ska bli lönsamma. Att svensk forskning i
stor utsträckning gynnar utländska intressen är något som kanske bör utgöra ett större
fokus i regeringens satsning på “innovation” givet deras syfte med detta; att det ska
fungera som ett verktyg för att öka antalet jobbtillfällen (Regeringskansliet). För hur ska
vi i Sverige tjäna på vår forskning om vi inte klarar av att själva kommersialisera den?
Det är konstaterat att Sverige överlag har ”radikalt mindre pengar” för såddfinansiering8
i innovationssystemet relativt länder som Israel, Finland och Nederländerna.
(Innovationsbron 2). Hos svenska inkubatorer, finns mellan två till fem gånger så lite
7 “Innovationsbrons inkubationsprogram BIG Sweden riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av 
nystartade företag med fokus på tillväxt och export. Vi väljer ut Sveriges ledande inkubatorer och erbjuder 
dem resultatbaserad finansiering.” (Innovationsbron 3) 
 
8 Kapital för att vidareutveckla en idé.

5
kapital per start-up, vilket får effekten att utvecklingen av dessa går långsammare och
time-to-market ökar (Innovationsbron 2). Även om, vilket Innovationsbron konstaterat,
mer pengar underlättar, är det långt ifrån den enda resursen som stärker nystartade,
svenska företags förmåga till internationalisering. Detta speglas av det faktum att
inkubatorer, inte bara riskkapitalister, faktiskt existerar; inkubatorers verksamhet går ut
på att fylla relevanta ”luckor” hos start-ups, det vill säga att de inte enbart fokuserar på
att tillhandahålla såddfinansiering. Däremot saknas studier kring vilka kompetenser
svenska inkubatorer anser är viktigast vid internationalisering. Det är således, ur ett
teoretiskt såväl som samhällsrelaterat perspektiv, intressant att undersöka detta.
De interna skillnader som kan föreligga mellan inkubatorer, precis som Bergek och
Norrman (2008) belyser, skulle dock möjligtvis kunna ha implikationer på hur
inkubatorer tänker kring dessa kompetenser. Krenek och Bryant (2006) diskuterar
interna skillnader i termer av vilken mentalitet9
som kan föreligga i organisationer med i
övrigt liknande verksamhet. För inkubatorer, vars målsättning är att “producera”
konkurrenskraftiga vinstdrivande bolag, skulle således en vinstdrivande eller icke-
vinstdrivande mentalitet tänkas påverka vilka kompetenser som värderas i syfte att
åstadkomma detta. Givet att mentaliteten kan variera mellan inkubatorer skulle detta
kunna ta sig uttryck i hur verksamheten bedrivs.
Vid en undersökning av inkubatorers förutsättningar att hjälpa start-ups till en
internationell etablering bör således hänsyn tas till två aspekter: För det första; interna
olikheter, i form av mentalitet mellan inkubatorerna, samt för det andra; inkubatorernas
enskilda och faktiska uppfattning av vilka internationaliseringsrelaterade kompetenser
som är viktiga.
1.4.1 Interna olikheter - Inkubatorer skillnader relaterade till mentalitet
Eftersom finansiärernas intressen alltid måste tillgodoses kommer därmed en
organisation som finansieras genom privata investerare ofta förknippas med ett
vinstdrivande mål, då syftet med verksamheten blir att generera så hög avkastning som
möjligt på ägarnas investerade kapital (Merchant & Van der Stede, 2011). Sker
finansieringen via offentliga medel är syftet istället att de satsade skattepengarna ska
generera någon typ av samhällsnytta, med icke-vinstdrivande verksamhetsmål till följd
(Hallam & DeVora, 2009; Merchant & Van der Stede, 2011). Just inkubatorer kan
därför klassificeras efter målsättningar med verksamheten eller finansiering (Hallam &
DeVora, 2009; Hacket & Dilts, 2004).
De inkubatorer denna studie fokuserar på bedrivs, likt en stor majoritet av de svenska
9 Vinstdrivande eller Icke‐vinstdrivande mentalitet.

6
inkubatorerna, som icke-vinstdrivande verksamhet då de, i varierande utsträckning,
finansieras med offentliga medel. Därmed skulle man utifrån teori egentligen kunna
definiera alla dessa inkubatorer som just icke-vinstdrivande verksamheter och indirekt
anta att de inte skiljer sig nämnvärt åt i termer av målsättningar, värderingar och
processer. Dock är det inte rimligt att anta att så är fallet; olika inkubatorer har,
offentliga medel till trots, olika finansiell struktur beroende på hur den totala
finansieringsbilden ser ut. Vissa har även privata samarbetspartners, eller är delvis
självfinansierade genom att ta betalt för sina tjänster, medan andra bedrivs uteslutande
via offentliga medel. På vilket sätt finansiering erhålls skulle kunna tänkas påverka eller
ha ett samband med den mentalitet, i form av vinstdrivande eller icke-vinstdrivande,
som föreligger i inkubatorerna. Andra verksamhetsrelaterade attribut som exempelvis
målsättningar och värderingar skulle dock tänkbart också kunna kopplas till
mentaliteten.
Genom att fokusera på faktisk mentalitet istället för enbart på hur verksamheten
definieras, skulle det kunna innebära ett annorlunda sätt att klassificera inkubatorer.
Trots att de har en icke-vinstdrivande verksamheten per definition, så är det inte rimligt
att anta att det också alltid följer ett icke-vinstdrivande tänk i organisationen.
1.4.2 Skillnader i värdering av internationaliseringsrelaterade kompetenser
Jones et al. (2011) understryker, efter en genomgång av 20 års forskning inom området
internationella start-ups, att det behövs vidare studier kring vilken kunskap och vilka
resurser som är viktiga för internationalisering, främst för mindre start-ups. Bland annat
har en del forskning visat att tidigare internationell erfarenhet inom företaget är av stor
vikt och positivt bidragande för en internationalisering (t.ex., Reuber & Fischer, 1997),
medan den totala motsatsen har diskuterats av flera andra. (t.ex., Kundu & Katz, 2003).
Däremot hade ingen av dessa forskare tagit hänsyn till att det kunde föreligga
skillnader, i termer av utfall, beroende på vilken internationaliseringsstrategi bolagen
man undersökt faktiskt tillämpat; vissa strategier gynnas av tidigare internationell
erfarenhet, medan motsatsen mycket riktigt verkar gälla för andra (Baum et al., 2011).
Baum et als (2011) studie utgick från fem kompetenser och resurser som etablerat sig
som viktiga för start-ups i internationaliseringssammanhang, sammanfattade under
namnet ”International New Venture Theories” (INVT)10
och ställde dem i relation till de
fyra internationaliserinsstrategierna framtagna av Oviatt och McDougall (1994). Baum
et al. (2011) bidrog således till litteraturen genom att reda ut på vilket sätt dessa fem
resurser och kompetenser, kan bidra till en lyckad internationalisering av start-ups.
För just företagsinkubatorer blir inkluderandet av en sjätte kompetens; Networking
10 De fem INVTs är Growth Orientation, Prior International Experience, Learning Orientation, Product 
Differentiation och Knowledge Intensity (Baum et al, 2011; Oviatt & McDougall, 1994)

7
Capability11
relevant. Detta eftersom nätverket inte bara, som framgått ur inledningen,
är en viktig del av inkubatorverksamheten, utan också en mycket viktig förutsättning för
internationalisering av start-ups (Fernhaber & McDougall, 2005). Nätverket är i sin tur
tätt sammankopplat med och påverkar bland annat hastigheten i
internationaliseringsprocessen, skapandet av nya bolag samt risker förknippade med
internationalisering (Fernhaber & McDougall, 2005; Cooper, 2002), varför det inte är
praktiskt möjligt att helt bortse från detta. Genom ett försök att se inkubatorernas egna
process, inkubatorprocessen, som syftar till att bygga tillväxtbolag av start-ups, likt en
form av internationaliseringsprocess skulle dock den logiska sammankopplingen mellan
de tre faktorerna nätverk, hastighet och risk, tänkbart bli tydligare i denna studie.
Att undersöka om svenska företagsinkubatorer kan tänkas inneha de fem INVTs samt
Networking Capability leder dock till en utmaning; metoden för att undersöka detta.
Inspiration kan tas från Grant (1991) som menar att det inte finns någon fördefinierad
syn på precis hur man kan kartlägga en organisations kompetenser. För att lyckas måste
man i så fall vidare se till företagets rutiner och aktiviteter eftersom det är i dessa som
många av bolagens resurser existerar vilka, i slutändan då de samverkar, blir det som
Grant (1991) definierar som kompetenser. Däremot anger han företagets värderingar
som en viktig faktor i processen att skapa sig en uppfattning om företagets
kompetensuppsättning (Grant, 1991). Vidare menar Grant (1991) att ett företags strategi
inte enbart är beroende av de resurser och kompetenser som existerar vid ett givet
tillfälle, utan att resursbasen är ett föremål för ständig utveckling. De mål företaget
arbetar mot idag ses således som likställt med att utveckla sin expertis inom
kompetenserna hänförliga till målet (Grant, 1991).
Med tiden utvecklar en organisation alltså sin expertis inom kompetenser som värderas
och är av vikt relativt sina målsättningar. Därför skulle det rimligtvis vara möjligt att,
genom en undersökning av vilka kompetenser som relativt varandra värderas högst i en
inkubator, få en uppfattning om vilka kompetenser som på sikt etableras. Genom att
applicera och ta avstamp ur, Baum et als (2011) ramverk för start-ups på en inkubator,
via en undersökning av hur inkubatorerna värderar de fem INVTs, men också
Networking Capability, skulle således ett bidrag i form av vilka kompetenser som är
viktiga för internationalisering av start-ups kunna ges ur ytterligare ett perspektiv;
inkubatorns. För att följa Grants (1991) resonemang ytterligare ett steg skulle detta
tillvägagångssätt slutligen göra det möjligt att utifrån resonemang kring vilka
kompetenser som med tiden utvecklas, också diskutera vilka
internationaliseringsstrategier som på sikt har störst sannolikhet att implementeras
framgångsrikt i svenska inkubatorbolag, med hjälp av svenska inkubatorer.
11 ”Förmågan att nyttja externa resurser genom att underhålla och bygga relationer med dessa” (Fernhaber & 
McDougall, 2005:118)

8
1.5 SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan den
mentalitet som förefaller existera inom svenska inkubatorer och deras värdering av sex
stycken internationaliseringsrelaterade kompetenser. Vidare syftar studien till att
diskutera vilka kompetenser som sannolikt utvecklas på sikt i inkubatorerna samt till
följd av detta, vilka implikationer det kan tänkas få på framtida
internationaliseringsstrategier.
1.5.1 Forskningsfrågor:
1.) Innebär skillnader i mentalitet att de internationaliseringsrelaterade komptenserna
värderas på olika sätt?
- Vilken mentalitet verkar föreligga i inkubatorerna till följd av skillnader
hänförliga till verksamhetsrelaterade attribut?
- Hur förhåller sig inkubatorerna till INVT och Networking Capability?
2.) Vad innebär resultatet ur studien hänförligt till fråga 1.) för svensk
inkubatorverksamhet, i termer av lämpliga internationaliseringsstrategier, med avstamp
ur de teorier Baum et al. (2011) presenterar?
Studien utforskar slutligen mycket koncist huruvida det är möjligt att behandla
inkubatorprocessen som en internationaliseringsprocess till följd av den intressanta
kopplingen mellan Networking Capability och komponenterna hastighet samt risk. Det
är dock viktigt att understryka att detta inte utgör en del av syftet, men kan ses som ett
sätt att underlätta processen att besvara vissa delar av det.

9
2. METOD
En uppsats som genomsyras av ett visst mått av självkritik och reflektion var redan från
början starkt önskvärt. Däremot önskade vi undvika att benämna en viss genre eller typ
av epistemologi eller ontologi som vår ”ledstjärna” eftersom de, liksom det mesta,
saknar renodlade verklighetsbaserade förankringar som går att rättfärdiga i sin helhet.
Vi lät oss dock inspireras av vissa. Den mesta reflektionen kring vår syn på kunskap
och verklighet sker löpande i följande metodavsnitt i förhållande till de delar som
berörs. Nedanstående citat speglar dock vår initiala syn på hur studien skulle bidra:
”Any researcher has no new knowledge to bring to the world; these are all deeply
embedded in people’s own experiences and ways of defining their own worlds. The
social scientist among them can only aid the actors in releasing the suppressed contents
constituting their self-understandings.”
(Melucci, 1996:224 ur Johnson & Duberley, 2000:188)
Detta innebär att vi redan från början var medvetna om att det var mest sannolikt att vi
inte skulle upptäcka kunskap som ingen innan oss upptäckt. Snarare såg vi det som
mest sannolikt att vi skulle lyckas presentera redan befintlig kunskap för en bredare
publik och intressenter. Däremot kombinerades kunskap som lyfts fram i denna studie
med tidigare kunskap, på nya sätt. Vår förhoppning var att på så vis generera dels en
djupare förståelse för inkubatorers syn på internationalisering, men också att denna
kombination slutligen kunde utgöra ett bidrag till litteraturen, i termer av att den
resulterade i någonting “nytt”.
2.1 DEN TEORETISKA REFERENSRAMEN
Inledningsvis spenderade vi åtskilliga dagar med att söka efter artiklar, dels i
artikeldatabaserna Scopus, Web of Science och Business Source Premier, men också i
andra för att leta fram artiklar och litteratur som var relaterade till området
internationellt entreprenörskap i form av start-ups och internationalisering av dessa samt
inkubatorer och deras verksamheter. Framför allt databaserna Scopus och Web of
Science innehåller erkända artiklar varför vi inte såg anledning att vidare kritisera dess
pålitlighet. Däremot försökte vi alltid läsa dem utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Vidare skedde en avvägning kring deras lämplighet och vi utgick då en hel del från i
vilken utsträckning andra forskare valt att referera till dem. En hel del fanns skrivet
kring området inkubatorer och flera försök till klassificeringar av dem, i syfte att ställa

10
dem i relation till varandra, hade gjorts. Allt eftersom syftet med vår studie blev
tydligare blev det således även klart vilka klassificeringsteorier som skulle ingå i vår
referensram för att bidra till möjligheten att undersöka inkubatorernas mentalitet. Vi
lyckades däremot inte hitta någon teori som behandlade synen på
internationaliseringsrelaterade kompetenser och resurser eller dessas samband med
internationaliseringsstrategier ur ett inkubatorperspektiv. Det var överlag mycket svårt
att finna teorier som behandlade kompetenser och resurser viktiga för inkubatorer. De
teorier vi fann på området grundade sig i studier gjorda enbart på start-ups. Däremot
resonerade vi som så att vissa av de teorier som utformats utifrån start-ups även borde
kunna vara applicerbara på inkubatorer, i och med att dessa arbetar med ett flertal start-
ups, i en ständigt pågående process för att fylla dessas “luckor”. Vi valde därför att
använda teorier som var väletablerade och ständigt refererade till i övriga artiklar, inom
området start-ups samt dessas internationaliseringsstrategier, för att försöka applicera på
inkubatorverksamheten. Genom de teoretiska diskussionerna framgick det också tydligt
att nätverk är av särskilt stor vikt hos just inkubatorer och utgör en viktig aspekt av
vilka internationaliseringsmöjligheter de kan ge en start-up. Även hastighet nämndes
återkommande i sammanhanget och är nära sammankopplat med bland annat just
nätverk. Därför inkluderades även dessa två områden i vår teoretiska referensram.
Teorierna som tillsammans byggt upp den teoretiska referensramen placerades sedan i
tre olika moduler som också lade grunden till studiens vidare struktur. Dessa moduler
har även använts i den teoretiska referensramen i syfte att markera vilka teorier som är
hänförliga till vilken modul:
Figur 1. Teorimoduler
Till följd av hur vårt syfte vidareutvecklades, utifrån de teorier vi fann, nåddes insikten
om att en kvalitativ forskningsansats skulle besvara våra frågor på bästa sätt och även
kunna hantera det faktum att teorierna applicerades på inkubatorer, eftersom den gav
oss en bättre möjlighet att förklara de ingående faktorerna och därmed höja studiens
validitet och reliabilitet (Gustavsson, 2004).
2.2 KVALITATIV FORSKNINGSSTRATEGI
En kvalitativ forskningsansats gav oss möjlighet att fånga upp inkubatorernas
uppfattningar och värderingar på ett sätt en kvantitativ inte hade klarat. För hur mäter
man kvantitativt ”vad en inkubator värderar”? Exempelvis skulle en enkät med
sifferbaserade bedömningsskalor ha kunnat fånga upp “hur viktig” en given kompetens

11
uppfattas vara eller i vilken utsträckning inkubatorn använder sig av den, men inte
besvarat frågor som berör hur kompetensen faktiskt används i organisationen eller vilka
effekter användningen gett upphov till. Det var heller inte möjligt att endast be
inkubatorerna själva rangordna kompetenserna utifrån hur de värderas, eftersom detta
endast skulle gett upphov till faktumet att de värderar dem på ett visst sätt och inte
vidare varför. Samtidigt skulle sannolikt risken ha ökat för att de inte presenterade en
rättvisande bild av vilka kompetenser som i egentlig mening verkligen värderas högst.
Detta dels till följ av att man ibland förväntas värdera något på ett visst sätt och att
viljan att ”göra rätt” därmed skymmer den mer rättvisande bilden och dels i och med att
det inte är självklart att en inkubators uppfattning av en viss kompetens, vid en fråga
som inte kan vidareförklaras, överensstämmer med denna studies definition av den. För
att fånga upp en mer rättvisande bild valde vi därför att starkt vikta vår
forskningsstrategi mot en kvalitativ ansats där vi använde oss av intervjuer vid
insamling av empiri. Denna ansats lämnade utrymme att göra den typ av tolkning
nödvändig för att besvara våra forskningsfrågor. Generaliserbarheten i den kvalitativa
studien ligger i dess natur då den ämnar fastslå ett beteende, värderingar, uppfattningar
och så vidare i det sammanhang som studien genomförs (Gustavsson, 2004).
Kvalitativa undersökningsmetoder kan dock präglas av positivism (Gustavsson, 2004).
Med detta menas att en respondent, vid exempelvis en intervju, kan ha en tendens att
försköna sig själv och verkligheten en aning, vilket gjorde att ett kritiskt synsätt på de
svar vi fick blev relevant för oss som intervjuare. Vidare gällde också för oss att vara
uppmärksamma på våra egna handlingar, eftersom också dessa riskerade att påverka den
verklighet som studerades, eller i alla fall den bild som förmedlades av denna. Vi har i
vår roll som “forskare” inspirerats av de resonemang Johnson och Duberley (2000) för
kring postmodernism sett till vår syn på de fragment av verklighet vi samlat in, empirin,
men också till de resultat den bidragit till. Med detta menar vi att vi önskar vara
”ödmjuka kring de resultat vi funnit” (Johnson & Duberley, 2000:108), men också att vi
är medvetna om vår egen roll i den process ur vilken empirin samlats in och nyttjats.
Självfallet har en neutral inställning hållits i mesta möjliga mån, då vi eftersträvar att
förmedla en så rättvisande bild som möjligt i uppsatsens alla delar. Någonstans i
processen, exempelvis vid formuleringsval av en intervjufråga eller en mening, har dock
risken funnits att vi och vår världssyn skinit igenom.
2.2.1 Tolkning i en kvalitativ studie
“Verkligheten är alltid redan tolkad”
(Hegel, 1807 ur Alvesson & Sköldberg, 2008:136)
Verkligheten är ur vårt perspektiv en funktion av många olika element och bilden av

12
den varierar mellan personer. Detta då många av dessa element är tolkade, av
människor, varför en beskrivning av verkligheten kan hävdas vara subjektiv och
beroende av vem man frågar. Vi såg de personer vi intervjuade som förmedlare av en
verklighet som oundvikligen också framställts i sken av just intervjupersonernas
tolkning av den, exempelvis till följd av tidigare personliga erfarenheter. Deras svar
speglade troligtvis inte alltid enbart den uppfattning som förelåg i inkubatorn generellt
och vi som intervjuare kanske inte heller alltid lyckades fånga upp precis det som
intervjupersonen önskade förmedla. Däremot fanns en medvetenhet kring att detta
fenomen existerade som ledde till ett förhållningssätt från vår sida att aktivt eftersträva
att förmedla en så rättvisande bild som möjligt, vilket också bidrog positivt i termer av
våra handlingar. Då denna studie innehåller element av tolkning var det av stor vikt att
den information som förmedlades till oss som författare också hanterades rättvisande.
Vi var dock medvetna om att vi, oavsett hur systematiskt empiri och analys hanterades
och relaterades till, inte skulle kunna fånga upp den rena verkligheten, eftersom den i
många avseenden, likt Hegel (1807) konstaterat; alltid redan är tolkad. Vår uppgift blev
därför att försöka hitta flera vägar fram till svar på de frågor vi behövde ställa, i syfte att
säkerställa kvalité i studiens slutsatser. Något vi bland annat använde bilder i syfte att
åstadkomma.
2.3 EN KOMPARATIV FORSKNINGSDESIGN
Då syftet med vår undersökning bland annat behandlade sambandet mellan en viss
mentalitet och värdering av internationaliseringsrelaterade kompetenser hos flera olika
inkubatorer så lämpade sig Bryman och Bells (2011) komparativa forskningsdesign bra.
En komparativ studie gjorde det möjligt att jämföra olikartade fall, i vår studie
inkubatorer, med hjälp av mer eller mindre liknande metoder och utifrån denna
jämförelse förstå de sociala fenomen som förelåg bättre (Bryman & Bell, 2011) än om
inkubatorerna hade studerats var och en för sig med vitt skilda metoder. Man kan även
argumentera för att vår studie, i enlighet med Bryman & Bell (2011), hade vissa drag av
en multipel fallstudie, något som är relativt vanligt när kvalitativ forskning sker i form
av komparativa studier och i ämnen kring näringslivet, då fler än två organisationer
ställs i relation till varandra. Däremot låg vårt fokus inte främst på att urskilja de olika
sätt som inkubatorerna stod i enskild kontrast till varandra, vilket Bryman och Bell
(2011) menar är vanligt att göra vid en multipel fallstudie. Vår ambition var snarare att
ställa de olika inkubatorerna mot varandra på ett mer generellt plan och främst utifrån
vilken mentalitetsgrupp de tillhörde, utan förutfattade meningar kring vilka skillnader
som kunde tänkas föreligga. Således eftersträvades en “öppen inställning” mot empirin
vilket förespråkas av Bryman och Bell (2011).

13
För att få fram empiriskt underlag som lämpade sig för en komparativ studie valde vi att
använda oss av semi-strukturerade intervjuer. Semi-strukturerade intervjuer gav oss
möjlighet att rikta intervjun mot de områden vår studie berörde, samtidigt som de också
gav intervjupersonerna utrymme att utveckla sina svar i den riktning de fann lämplig
eller mot det område de önskade belysa. Ett kritiskt förhållningssätt krävdes från oss
som intervjuare och en förmåga att, om det behövdes, ställa följdfrågor i syfte att
triangulera intervjupersonens svar. Vi såg det inte som en självklarhet att en persons
subjektiva uppfattning om hur arbetet går till i en organisation gav den slutgiltiga mest
rättvisande bilden av verkligheten. Däremot gav den, tror vi, en betydligt mer nyanserad
och inofficiell bild än exempelvis officiella dokument eller yttranden från
organisationen som helhet.
2.4 EMPIRI
Då vi i början av denna studie visste relativt lite om inkubatorverksamhet och hur dessa
organisationer fungerar samt vad man generellt eftersträvar började vi med att stämma
träff med Tomas Jonsson som är Program manager på Innovationsbron, för att få lite
mer grundläggande information. Vi fick genom samtalet med honom också förklaringar
till på vilket sätt Innovationsbron stöttar inkubatorerna och om det arbete som görs
genom programmet BIG Sweden och urvalet av inkubatorer till detta. Han delgav oss
även generell information som samlats in genom tidigare undersökningar gjorda av
Innovationsbron, som bland annat belyser de svårigheter inkubatorerna främst möter i
internationaliseringssammanhang. Den information vi fick ta del av, både genom
samtalet med Tomas och via sekundärdata från tidigare undersökningar, var vidare till
stor hjälp för oss i studiens initiala faser. Annan sekundärdata från Innovationsbrons och
inkubatorernas egna hemsidor har också använts.
2.4.1 Urvalsgrupp
Till en början bestod vår önskade urvalsgrupp av både inkubatorer som var finansierade
med uteslutande privata medel samt inkubatorer som övervägande var finansierade med
offentliga medel. Vi beslöt dock ganska tidigt under studiens gång att ändra urvalsgrupp
och enbart fokusera på inkubatorer som var finansierade med övervägande offentliga
medel. Detta berodde delvis på svårigheter med att få privata inkubatorer att delta i vår
studie, vilket fick till följd att urvalet inte blev representativt i sin helhet. Vidare
berodde det också på att det, genom en intervju som gjordes i ett tidigt skede med en
privat inkubator, visade sig föreligga mycket stora skillnader internt mellan de två
inkubatortyperna och hur deras verksamheter var uppbyggda och bedrevs. Den privata
inkubatorn bestod i egentlig mening enbart av ägaren själv och saknade således den
organisationsstruktur som gick att återfinna hos de offentligt finansierade inkubatorerna.
Speciellt framgick detta i termer av vilka möjligheter som fanns att internationalisera

14
inkubatorbolagen. Sammantaget skulle en komparativ studie mellan dessa två
inkubatortyper i slutändan inte tillföra mer till vårt syfte, än vad en studie av enbart de
inkubatorer som var delvis offentligt finansierade och ingick i programmet BIG Sweden
skulle göra. Snarare skulle försök till att förklara de skillnader som naturligt förelåg
dem emellan troligtvis tendera att förvirra läsaren. Vi har därför valt att inte presentera
intervjun med den privata inkubatorn som empiriskt underlag i vår studie. Den finns
däremot att tillgå i bilaga 2 och den har bidragit, likt intervjun med Tomas Jonsson på
Innovationsbron, till vår fördjupade förståelse av området. Inkubatorerna i vår
reviderade urvalsgrupp, medlemmar i programmet BIG Sweden är alla, i och med att de
valts ut att ingå i programmet, både uttalat duktiga relativt andra svenska inkubatorer på
att arbeta med internationalisering av start-ups och är även aktivt engagerade i att internt
förbättra sin verksamhet i den riktningen. Vår nya urvalsgrupp gav oss vidare möjlighet
att öka generaliserbarheten i våra slutsatser, då en absolut majoritet av Sveriges
inkubatorer på något sätt är finansierade med offentliga medel. Denna studies domän,
eller “den mängd empiriska företeelser som teorin max kan gälla” (Alvesson &
Sköldberg, 2008:53) var således begränsad till svenska offentligt finansierade
inkubatorer. Men då teorin i sig faktiskt sträcker sig över ytterligare åtminstone en
domän; start-ups, fanns möjligheten att argumentera för att även dessa kan ha nytta av
denna studie och dess slutsatser. Rimligtvis åtminstone de start-ups som på olika sätt
interagerar med en inkubator, exempelvis genom att delta i inkubatorprocessen eller
genom köp av enstaka tjänster inkubatorn erbjuder.
Sex olika inkubatorer runt om i Sverige intervjuades slutligen. Man kan självklart
diskutera kring huruvida ett större deltagarantal i vår urvalsgrupp skulle påverkat
studiens slutliga resultat och dess generaliserbarhet, men till följd av tidsbegränsningar
för studien var sex stycken det antal vi tidsmässigt kunde hinna genomföra, utan att
förlora kvalitet på studien. Vi gjorde ett aktivt val att försöka få viss geografisk
spridning på inkubatorerna, för att inte minska generaliserbarheten i vår studie, då man
kan anta att det bör kunna föreligga vissa skillnader beroende på huruvida inkubatorn är
belägen i en stor eller liten stad, eller nära till universitet eller högskola, med hänsyn till
exempelvis både kvantitet och kvalitet på de idéer som presenteras för inkubatorn.
Intervjuerna skedde med en person inom varje inkubator och denne skulle uppfylla
något av följande två kriterium: 1.) Intervjupersonen är inkubatorns VD, eller 2.)
Intervjupersonen är affärscoach med lång erfarenhet av att ha jobbat på inkubatorn. Vi
resonerade som så att dessa personers värderingar rimligtvis för det första går i linje
med den generella bilden inom inkubatorn och/eller för det andra aktivt påverkar övriga
anställda genom att ha antingen formell eller informell auktoritet eller inflytande.
2.4.2 Utformning och genomförande
Intervjuerna utformades som semi-strukturerade i syfte att låta intervjupersonen tala

15
mer fritt kring vissa delar för att på så vis kunna fånga upp nyanser i dennes tankar
kring frågorna. Det gjorde att vi, istället för att vara helt strikt styrda av våra frågor,
använde dem som ett underlag för att styra intervjun i rätt riktning. Dock krävde den
komparativa uppsatsdesignen, där vi sökte svar på frågor som vi utformat genom att
utgå från teorin, ändå att vi kunde ställa det som framkom under en intervju i relation
till en annan i syfte att finna skillnader och likheter, om än på en lite mer generell nivå.
Det gjorde att en viss struktur ändå krävdes. För precis som Bryman och Bell
(2011:465) diskuterar så står ingen komparativ intervju inom kvalitativ forskning ensam
och de citerar vidare Whyte (1953:22) som skriver: “It has meaning to the researcher
only in terms of other interviews and observations”.
Vi valde att utforma vad Bryman och Bell (2011) refererar till som “intervjuguiden” i
fyra olika delar, för att ge intervjun en bättre och mer lättföljd struktur, dels för
respondentens skull, men även för att underlätta för oss att täcka in de olika områden vi
ville behandla, utan att det skulle kännas rörigt. En av svårigheterna med
genomförandet av en personlig intervju ligger i att hantera och minimera den så kallade
”intervjuareffekten”, då den intervjuande, genom sin attityd och sitt sätt att ställa frågor,
kan påverka svaren hos respondenten (Gustavsson, 2004). En hög grad av
intervjuareffekt påverkar såväl validitet som reliabilitet vid intervjuer (Gustavsson,
2004), men genom att sända ut intervjuguiden i en komprimerad form till samtliga
intervjupersoner två till tre arbetsdagar innan intervjun skulle ta plats, tillsammans med
en kort förklaring till hur den skulle genomföras, vidtog vi således vissa förebyggande
åtgärder för att minimera problemet och på så vis öka validiteten av intervjuerna genom
att ge samtliga svarande exakt samma initiala information och en tydlig bild av
intervjuns struktur. Vi var noggranna att inte sända dem den för tidigt, eftersom den då
kunde falla i glömska, men inte heller för sent, eftersom vi ansåg att det kunde gynna
intervjun om intervjupersonen hunnit läsa igenom frågorna och reflekterat över dem.
Trots att en del av de frågor vi ställde innehöll en hög grad av komplexitet, var vår
ambition att utforma dem så enkelt och tydligt som möjligt och öka intervjuns validitet
genom att reducera eventuella missförstånd och feltolkningar som annars kan uppstå
(Gustavsson, 2004).
Vidare försökte vi undvika frågor innehållande negationer, eftersom Gustavsson (2004)
påtalar att detta riskerar att konfundera och göra respondenten osäker över frågan.
Enligt Gustavsson (2004) och flertalet andra författare bör man under intervjuer även
försöka undvika att ställa ledande frågor. Men Kvale (1997) lyfter dock fram att det
faktiskt kan vara nödvändigt att ibland ställa ledande frågor vid en kvalitativ
forskningsintervju som vår. Precis i enlighet med vad Kvale (1997) skriver så kände vi
att det ibland var nödvändigt att göra, delvis för att försäkra oss om att respondenten
förstått frågan och samtidigt som det ibland var ett sätt att pröva tillförlitligheten i

16
intervjupersonens svar och försäkra oss om att vi inte gjort en feltolkning av det svar
som givits.
Då intervjuerna tog plats började vi med att förklara de olika delarna som intervjun
skulle behandla och hur vi ämnade göra detta. Vi följde också råd som Bryman och Bell
(2011) tar upp, som ursprungligen kommer från Bechhofer, Elliott och McCrone
(1984), om hur man kan öka effektiviteten vid en intervju då man är två som intervjuar.
Vi delade upp intervjun i två delar där först den ena av oss var mer aktiv under
intervjun, ställde frågor, lyssnade in svaren och bara tog små korta anteckningar av vad
som sades, medan den andra tog något mer omfattande anteckningar och istället för att
delta i samtalet lade mer vikt på att observera reaktioner hos respondenten och visade
sig delaktig mer genom att nicka eller ge korta instämmande svar. Men även denna,
passiva person, fick när som helst bryta av för att ställa en förtydligande fråga eller
plocka upp en tråd som denne uppfattat som intressant för ämnet. Efter halva intervjun
bytte vi sedan roller. Detta skapade också en trevligare och mer tillmötesgående känsla
under intervjuerna då den ena alltid var aktiv, istället för att både blev helt upptagna av
att anteckna, något som enligt Gustavsson (1994) kan störa det naturliga
kommunikationsflödet. För att försäkra oss om att frågorna inom intervjuns olika delar
ställdes med ett så likartat ordval som möjligt, så att tolkningsvariationer hos de
svarande minimerades och frågorna genererade svar på samma sak, valde vi att samma
person alltid skulle vara aktiv/passiv under samma del av intervjun. Något som
ytterligare ökade validiteten på vår intervju. Vid varje intervjutillfälle spelades, i
samtycke med intervjupersonen, även samtalet in. Inspelningen lyssnades därefter alltid
igenom ytterligare minst en gång och hela samtalet transkriberades med fokus på de
svar som var av relevans för studien samt i syfte att försäkra oss om att vi uppfattat
respondentens svar rätt. Utöver detta skickade vi också en sammanställning av den
empiri vi valde att ta med i denna studie till var och en av intervjupersonerna, för att ge
dem en chans att eventuellt rätta till en orättvisande bild. Inga stora justeringar krävdes
dock, men det fyllde ändå sitt syfte; att öka samtliga intervjuers reliabilitet (Gustavsson,
2004). För att inte skapa en konstlad känsla under intervjun utfördes även samtliga
intervjuer på plats hos inkubatorn i fråga.
2.4.3 Intervjuguiden och dess olika delar
Intervjuguidens fyra delar utformades på lite olika sätt så att vi bäst skulle komma åt de
svar vi sökte inom varje område, något vi också kände skapade en trevlig variation
under intervjuns gång. Delarna bestod inte heller enbart av frågor, utan även av moment
där intervjupersonerna själva fick illustrera hur de tänkte, eftersom vi kände att “en bild
säger mer än tusen ord” och därför ville använda detta för att triangulera de svar som
framkom muntligt under intervjun. I bilaga 3 finns en ingående beskrivning

17
intervjuguiden.
Del 1
I den första delen, som behandlade inkubatorns bakgrund och verksamhet, designades
frågorna så att intervjupersonen kunde besvara dem med ett kortare svar.
Inkubatororganisationens bakgrund och personal, ägarförhållanden och finansiärer, mål
och värderingar, utformning av företagsportföljen samt inkubatorns erbjudande till
företagen och vad de önskar i utbyte, var frågor vi bland annat sökte svar på. Denna del
av intervjun var mest strukturerad av de fyra eftersom vi här sökte korta, lättanalyserade
svar som var ämnade att förse studien med relevant empiri för att bedöma vilken
mentalitet som föreföll föreligga inom inkubatorn. Valet att inleda med denna typ av
öppningsfrågor kändes även mest naturligt i sammanhanget och gav intervjupersonen en
liten mjukstart. Avslutningsvis i den första delen frångick vi kortsvarsfrågorna och bad
den intervjuade berätta mer om hur inkubatorprocessen såg ut och även, för vår egen
förståelse, rita en bild på dess olika steg. Tyvärr hade inte alla inkubatorer möjlighet att
rita denna process, varför vi i slutändan valt att inte lyfta in de illustrationer vi fått i
denna uppsats. Att få veta mer om processens olika delar klargjorde för oss som
intervjuare hur deras tillvägagångssätt såg ut i sin helhet och var deras fokus låg. Detta
gjorde vidare att vi därefter kunde föra resten av intervjusamtalet på ett djupare plan
med mer förståelse för just deras organisation, vilket också gav oss möjlighet att anta ett
mer kritiskt förhållningssätt mot de utvecklade svar som vi sökte i nästföljande
intervjudelar.
Del 2
Den andra delen var en något kortare del som, med endast ett fåtal frågor, ämnade
klargöra vilka internationaliseringsstrategier inkubatorn tidigare hjälpt sina
inkubatorbolag att genomföra. Att använda oss direkt av de benämningar av strategierna
som Oviatt och McDougall (1995) använt i sina teorier, vilka presenteras närmare i
teorikapitlet, ansåg vi skulle bli allt för komplicerat. Försök att skapa en förståelse för
var och en av dem skulle kräva mycket grundliga förklaringar från vår sida och även
små skillnader i våra ordval riskerade att leda till misstolkning av begreppen med en
varierande grad av begreppsvaliditet till följd och således en lägre reliabilitet av våra
intervjuer. Vi ställde istället frågor kring antal länder inkubatorbolagen verkar i samt
andel utlandsförsäljning, där vi lade det välkända uttrycket “Export” som en ytterlighet,
med få länder involverade och med en relativt låg andel utlandsförsäljning, mot “Global
etablering” som den andra ytterligheten, där fler länder över hela världen är involverade
och en större andel av utlandsförsäljningen sker internationellt.

18
Del 3
I intervjuguidens tredje del gick vi in på värderingen av kompetenser och resurser. Här
behandlade vi de kompetenser och resurser som etablerat sig som viktiga för
internationaliseringen av start-ups, i teorin även kallat INVT samt Networking
Capability. Varje kompetens behandlades var för sig med en kort inledning, som
ämnade ge intervjupersonen en introduktion av den och skapa en naturlig ingång till vad
vi ville diskutera kring det området. Kompetensteorierna bygger, som tidigare nämnts,
endast på undersökningar från enskilda start-ups, vilket gjorde att vi var tvungna att
modulera kompetenserna något för att de skulle vara applicerbara på, samt förståeliga
för, även inkubatorerna och deras verksamhet. För en mer ingående beskrivning av hur
frågorna justerades för att anpassas till inkubatorerna se bilaga 4. Det viktigaste var att
den lilla inledande förklaringen ökade förståelsen av kompetensen och kändes logisk för
den intervjuade eftersom detta därmed ökade sannolikheten att vi mätte samma
teoretiska begrepp under samtliga intervjuer, vilket betydde att validiteten hölls hög.
Denna tredje del av intervjun avslutades alltid med frågan om det fanns någon annan
kompetens eller resurs, som vi inte diskuterat, som intervjupersonen tyckte var viktig i
internationaliseringssammanhang och därmed ville ta upp. Ingen av de intervjuade hade
dock något ytterligare att tillägga relaterat till detta, vilket indikerar att de fem INVT-
kompetenserna samt Networking Capability i stor utsträckning omfattade det som även
inkubatorer ansåg var mer eller mindre viktigt vid internationalisering. Frågorna som
ställdes ämnade få fram huruvida de upplever att dessa kompetenser är viktiga att ha
inom inkubatororganisationen, huruvida de existerar i dagsläget, hur de används, varför
de anser att de ska användas som de gör och på vilket sätt det gynnar deras
inkubatorbolag samt huruvida de är närvarande eller frånvarande. Samtalet här var mer
ostrukturerat och fritt till sin form. Det fanns ingen inbördes ordning mellan hur
kompetenserna diskuterades, utan de togs upp i den ordning som kändes mest naturlig
utifrån samtalet för att behålla det sociala samspelet.
Del 4
I vår fjärde och avslutande del ställdes inga frågor, utan den bestod istället av en enkel
uppgift, där vi bad inkubatorn markera i en färdig triangel med hörnen privat, offentlig
och universitetsbaserad, ungefär hur de såg på sig själva som organisation, både genom
vilka mål de arbetade efter, men också sett till ren mentalitet och liknande. Triangeln
fyller en funktion i arbetet att klassificera inkubatorerna efter mentalitet, i och med att
den triangulerar de svar som framkommit muntligt under intervjuns gång. Bilden som
visar hur de känner sig som organisation ställdes mot vad som framgick om hur de
verkar som organisation och är uppbyggda och båda två var således viktiga delar för att
vi skulle kunna ställa oss lite kritiska till de generella antaganden som finns om
vinstdrivande och icke-vinstdrivande organisationer samt hur de fokuserar och verkar.

19
Figur 2. Mentalitetstriangeln
2.4.4 Reflektion kring intervjuerna
Samtliga personer i den slutliga urvalsgruppen som vi sökte via mail eller telefon och
sedan bokade in för intervju var mycket tillmötesgående och villiga att ställa upp under
arbetstid, trots ett upptaget schema. Detta gjorde att vi försökte hålla nere den tid som
intervjun skulle ta. Vårt initiala mål var att hålla intervjuerna till omkring en timme,
men vi tvingades ganska snabbt inse att det blev lite problematiskt, och att vi då skulle
tvingas avbryta den intervjuade och tvärt hoppa in på nya områden, många gånger innan
denne var färdig med sitt utlägg. Det blev tydligt att de personer som jobbar inom
inkubatorverksamheten och som vi intervjuade, har mycket tankar att dela med sig av
kring kompetenser och resurser relaterade till internationalisering, vilket gjorde det
mycket svårt att beräkna hur lång tid intervjuerna skulle komma att ta i förväg.
Självklart hade det underlättat hela intervjuprocessen om vi från början kunde ha
beräknat en mer precis tid, men det är också en av svårigheterna vi räknade med då vi
utformade våra intervjuer som semi-strukturerade. De tidskillnader som uppstod mellan
intervjuerna anser vi dock inte påverkade slutresultatet avsevärt eftersom empirin
gallrades och endast det som var relevant för vårt syfte sammanställdes för att
presenteras. Vi beslöt därför att låta tiderna variera en del beroende på hur samtalet flöt
på. Detta var även bra då vi märkte tydliga skillnader mellan hur de intervjuade
personerna föredrog att svara på våra frågor. Vissa föredrog att utgå ifrån svaret och
föra samtalet vidare därifrån, medan andra hellre förde samtalet fram emot svaret. Så
även om det fanns svårigheter med att beräkna tidsaspekten på de semi-strukturerade
intervjuerna, gav denna intervjuform oss ändå den viktiga möjligheten att kunna hantera
båda dessa två typer av intervjupersoner. Den gjorde vidare att vi kunde fånga upp
kringliggande tankar som gav oss tillräckliga indikationer på åt vilket håll svaret lutade,
även om det ibland inte uttalades helt i klartext.

20
2.5 ANALYS
2.5.1 Tolkning och Reflektion
“Empirisk forskning präglad av reflektion utgår från en skepsis mot vad som vid en
ytlig anblick framstår som oproblematiska avspeglingar av hur verkligheten fungerar,
samtidigt som man vidmakthåller tron på att studiet av lämpliga (genomtänkta) utsnitt
av denna verklighet kan ge viktigt underlag till en kunskapsbildning som öppnar
snarare än sluter, som ger möjlighet till förståelse snarare än fastställer “sanningar”.
(Alvesson & Sköldberg, 2008:20)
Citatet ovan fastslår, för oss, två centrala aspekter i denna uppsats: 1.) Ett kritiskt
förhållningssätt till den empiri som samlats in och sedermera hanterats samt 2.) Att den
teori som studien tagit avstamp ur, givet det fenomen vi studerat, är väl genomtänkt och
motiverad i syfte att öppna upp för förståelse och nya möjligheter i de “utsnitt ur
verkligheten” där det i dagsläget finns luckor i litteraturen.
Vår analys har genomförts med dessa två aspekter i åtanke, vilket krävt att vi som
författare reflekterat över på vilket sätt empirin hanterats, det vill säga tolkats. Tolkning,
eller snarare tolkningsresultat, definieras av Alvesson och Sköldberg (2008:20) som
“alla, såväl triviala som icke-triviala, referenser till empirin”. Med det menas att den
empiri som samlats in inte står i en entydig relation till något utanför denna. I vår
uppsats är detta tydligt i termer av exempelvis vår framställning av empiri. Vi valde att
inte ha enskilda empiri- och analyskapitel utan analyserade löpande presenterad empiri.
Empirin skrevs ned, dels i en bestämd ordning, men även i direkt anslutning till
analysdelarna, till följd av ett medvetet beslut från vår sida som grundats i att kunna
besvara studiens syfte. Ambitionen var även att underlätta för läsaren att följa med i de
analytiska resonemang som läggs fram i och med att dessa följer i direkt anslutning till
presenterad empiri, och således borde kunna minska risken för förvirring. Vidare är
även urvalet av vilken empiri som “sållats” bort och/eller lagts i bilaga, precis som
Gustavsson (2004) resonerar, ett resultat av vår tolkning av vad som, givet studiens
syfte, var relevant att inkludera eller ej utifrån de stora mängder empiri som samlats in
genom intervjuerna. Empiri har valts ut för att representera den verklighet
intervjupersonerna ville förmedla i så stor utsträckning som möjligt. Det är vidare
naturligt att det vid intervjuer som förs under mindre strikta former, så som semi-
strukturerade, kommer fram information vid en fråga som egentligen kan kopplas bättre
till en annan. Således var viss information mer hänförlig till att förklara, förstå eller
tydliggöra något som diskuterats i en annan del av intervjun.

21
Analysen är i sin helhet ett resultat av vår förmåga att fånga upp och sedan resonera
kring, att tolka, valda delar av empiri som, i relation till teori och egna reflektioner, lett
till de slutsatser som denna studie genererat. Reflektion blev således ytterligare ett
begrepp, viktigt i sammanhanget. Alvesson och Sköldberg (2008:20) definierar
reflektion som “tolkning av tolkning” med vilket de menar författarens förmåga att
kritiskt pröva sina egna tolkningar av det empiriska materialet. I denna uppsats sker
reflektion huvudsakligen i den avslutande diskussionen. Viktigt att understryka är dock
att vi som författare, både genom den ständiga dialog som pågått mellan oss båda, men
också genom revidering och olika former av “dubbelkoll” (exempelvis att vi skickat ut
det empiriska materialet till inkubatorerna för granskning) indirekt, men ändå aktivt,
fört en ständig kritisk granskning över och resonemang kring all den empiri och övrigt
innehåll som presenterats i denna uppsats.
Nu återkopplar vi till citatet som inledde detta avsnitt; “Skepsis mot vad som vid en
ytlig anblick framstår som oproblematiska avspeglingar av hur verkligheten fungerar”
(Alvesson & Sköldberg, 2008), något vi inspirerats av i termer av ett kritiskt
förhållningssätt till den empiri som samlats in. Reflektion krävdes, i vår mening, även
när det gällde intervjupersonernas svar och ställningsantaganden eftersom verkligheten,
när den beskrivs, är en subjektiv förmedling av intervjupersonens bild av den. Av denna
anledning valde vi att nyttja flera verktyg och frågor i syfte att försöka reda ut vad
intervjupersonen egentligen menade genom att göra det möjligt för oss att “tolka
intervjupersonens tolkning” av verkligheten. Den andra halvan av citatet lyder;
“...studiet av lämpliga (genomtänkta) utsnitt av denna verklighet kan ge viktigt underlag
till en kunskapsbildning som öppnar snarare än sluter, som ger möjlighet till förståelse
snarare än fastställer sanningar” och fokuserar då på teorins roll som ett verktyg för att
studera utsnitt av den verklighet vi var intresserade av. Teorin utgör en viktig grund i
denna uppsats då den dels starkt bidragit till att definiera vilken del av verkligheten vi
funnit lämplig att studera, men också vilken typ av empiri som sedermera kunnat samlas
in kring detta “utsnitt”. Nyttjandet av teorin, i relation till empirin, har vidare skett med
ambitionen att öppna upp för förståelse och nya möjligheter inom de berörda områdena,
snarare än att enbart verifiera teorierna i sig. Med det inte sagt att vi skapat oss några
illusioner av att ha lyckats komma fram till nya “sanningar”.
2.5.2 Ett systematiskt tillvägagångssätt
“Analys och tolkning är all forsknings svaga punkt” skriver Gustavsson (2004) och
menar att det är ofrånkomligt i kvalitativ forskning. Den tolkning som i denna uppsats
legat till grund för de slutsatser som genererats har på många sätt skett med ett
systematiskt tillvägagångssätt, men vår ambition har varit att inte enbart konstatera det
uppenbara. Alvesson och Sköldberg (2008) menar att “kvalitativ forskning bör följa
någon genomtänkt logik i interaktionen mellan det empiriska materialet samt dessutom
använda sig av noggranna tekniker för databearbetning”. Om vi fokuserar på tekniker

22
för databerabetning kan det konstateras att vi på sätt och vis använt oss av kategorier,
det vill säga resultatet av den process Alvesson och Sköldberg (2008) benämner
kodning; att utifrån empiriska data konstruera kategorier. Strauss (1987) menar att en
kategorisering blir bättre ju mer empirinära materialet man utgår ifrån är och att det rör
sig om en mycket intensiv analys ”ord för ord, rad för rad” (Alvesson & Sköldberg,
2008:143). Alvesson och Sköldberg (2008) lyfter fram att kodning således är ett mycket
omfattande arbete. I denna studie har vi därmed snarare inspirerats av kodning som
koncept då vi med begränsningar i termer av främst tid, inte haft möjlighet att föra den
noggranna dokumentation som Alvesson och Sköldberg (2008) menar är nödvändig. Vi
valde att istället presentera våra resonemang i sin helhet för läsaren löpande i
analysdelarna. Vidare inspirerades vi av vad Alvesson och Sköldberg (2008) benämner
“in vitro”-kategorier, vilket innebär att det är kategorier vi själva konstruerat utifrån det
empiriska materialet då vi kategoriserat inkubatorerna utifrån deras mentalitet. Dock
finns även en teoretisk förankring då vi valde att använda teori som exemplifierar
typiska kännetecken hos vinstdrivande samt icke-vinstdrivande verksamheter som stöd
för vår kategorisering. Tolkningen av på vilket sätt inkubatorerna värderade de
internationaliseringsrelaterade kompetenserna underlättades av att vi kunde ställa dem i
relation till varandra, på olika sätt, snarare än att ha en ambition där vi eftersträvade att
på något sätt rangordna dem absolut. Utvärderingen av sambandet mellan mentalitet och
kompetenser krävde att grundarbetet i termer av klassificering efter mentalitet och
värdering av kompetenser först gjordes på ett gediget sätt, varför detta fått mycket
utrymme i uppsatsen. Analysdelen avslutas med vår tolkning av huruvida eventuella
samband föreligger, men också med en diskussion kring implikationer på framtida
internationaliseringsstrategier förs.
2.4.3 Analysmodell
Utifrån vår strävan efter ett systematiskt tillvägagångssätt, men även utifrån syftet samt
de tre teorimodulerna, presenterade i avsnitt 2.1 “Den teoretiska referensramen”,
skapade vi vidare en analysmodell. I denna ingår teorierna som verktyg för att analysera
den insamlade empirin. Då vi tror att en bättre förståelse för analysmodellen kräver att
läsaren först får insikt i de underliggande teorierna så presenteras analysmodellen i
kapitel 4 “Analysmodellen”, efter genomgången av den teoretiska referensramen.

23
3. TEORETISK REFERENSRAM
I följande kapitel sker en presentation av den teoretiska referensram vi utgått ifrån för
att uppfylla studiens syfte. Initialt presenteras teori av Grant (1991) kring resurser och
kompetenser samt hur dessa generellt kan påverka valet av strategiformulering inom ett
företag, något som ligger till grund för vårt resonemang kring hur dessa med tiden kan
etableras i inkubatorn. Grants (1991) resonemang är således inte hänförligt till någon
specifik teorimodul då detta utgör en grund som genomsyrar hela uppsatsen.
Därefter presenteras den teori som också är hänförlig till de teorimoduler som
diskuterades i avsnitt 2.1 “Den teoretiska referensramen”. Den första lyfter fram typiska
karaktärsdrag från offentliga och privata organisationer samt dessas relation, i form av
indikatorer, till huruvida det kan föreligga en vinstdriven eller icke-vinstdriven
mentalitet. Efter det följer två teorier, där den första härstammar ur Oviatt och
McDougalls (1994) forskning som behandlar internationaliseringsstrategier för start-ups
och den andra behandlar de fem INVT-kompetenserna. Tillsammans utgör dessa båda
stommen till teori som Baum et al. (2011) bidragit med där de två ställts i relation till
varandra genom att de kopplas samman för att utskilja vilka
internationaliseringsstrategier som är mest sannolika att bli implementerade utifrån
vilka etablerade kompetenser som föreligger. Den sista, avslutande komponenten i den
teoretiska referensramen är ett avsnitt som berör teorier kring hastighet och nätverk, där
även kompetensen Networking Capability presenteras.
Som tidigare nämnts i metodkapitlet, avsnitt 2.1 “Den teoretiska referensramen” har
flera av nedanstående teorier utgått från undersökningar gjorda på och mellan,
internationella start-ups. Eftersom denna uppsats syftar till att undersöka inkubatorer
och deras verksamhet så kommer vi löpande förklara hur vi ser på användningen av
respektive teori och på vilket sätt vi anser att den platsar in i vår teoretiska referensram
och kan appliceras i ändamål att uppnå syftet med vår studie.
3.1 ETT RESURSBASERAT SYNSÄTT PÅ STRATEGI
Följande stycke behandlar relationen mellan resurser och kompetenser samt
strategiformulering enligt främst Grants (1991) definition eftersom hans teoretiska
resonemang är väl erkända, men också underlättar förståelsen för vårt syfte och val av
tillvägagångssätt. Läsaren drar fördel av att förstå varför det kan vara fördelaktigt att
utgå från sina interna resurser och kompetenser vid strategiformulering, men också på
vilket sätt de val ett företag gör idag kan påverka vilka möjliga strategier som kan

24
tillämpas i framtiden. Baum et al. (2011) har exempelvis i sin studie visat på tydliga
samband mellan tillgången på eller nyttjandet av specifika resurser och kompetenser
samt hur väl olika internationaliseringsstrategier lyckas.
Vidare diskuterar Grant (1991) även en del kring verksamhetstyp, eller mål med
verksamheten, vilket harmonierar väl med vårt syfte där vi vill se om bland annat detta,
i form av “mentalitet”, kan tänkas påverka värderingen av specifika kompetenser i en
inkubator. Vår förhoppning är att läsaren efter detta stycke ska ha en tydligare bild av
hur vi, i denna uppsats, definierar resurser och kompetenser samt deras relation till och
betydelse för strategiformulering.
Definitioner (Grant, 1991):
• Resurser: Input i produktionsprocessen, exempelvis kapitalintensiv utrustning,
färdigheter hos enskilda anställda, patent, varumärken, finanser osv. Ensamma
är dock få resurser produktiva.
• Kompetens: En grupp av resursers samlade kapacitet att utföra en uppgift eller
aktivitet. Resurser utgör således källan till ett företags kompetenser och
kompetenserna utgör källan till konkurrenskraft.
Den första frågan ett företag bör ställa sig vid strategiformulering är, enligt Grant
(1991), vilken verksamhet de bedriver och målen med denna. På samma sätt bör således
en inkubator ställa denna fråga, dels till sig själv, men även i samråd med
inkubatorbolagen, sett till vilka mål som existerar med en eventuell
internationaliseringsprocess. Vid strategiformulering brukar företag, typiskt eller
traditionellt sett, utgå från identifierade kundbehov (Grant, 1991). Han menar dock att i
en värld där kundpreferenser, kunders identiteter och den tekniska utvecklingen som
ökar möjligheterna till kundservice, ständigt svänger och/eller ökar, utgör inte
kundernas önskemål en säker eller tillförlitlig grund för formulering av en långsiktig
strategi. Däremot, menar han, kan ett företags interna resurser och kompetenser utgöra
en mer stabil grund för strategiformulering på dagens föränderliga marknader. På denna
grund presenterar Grant (1991) ett så kallat resursbaserat synsätt på strategi. Då syftet
med inkubatorverksamhet är att skapa just hållbara, konkurrenskraftiga företag av start-
ups, bör ett rimligt antagande således vara att den resurs- och kompetensbas inkubatorn
bidrar till att etablera hos start-upen har implikationer på dess förmåga att genomföra
olika strategier. Vidare kan även interna skillnader tänkas ge upphov till olika interna
resursbaser mellan inkubatorer. Grant (1991) menar, till skillnad från Porter (1987) som
förespråkar att strategier ska tas fram utifrån befintliga behov som behöver tillgodoses,
att strategier bör byggas utifrån vad företaget klarar av och är duktiga på. Det

25
resursbaserade synsättet på strategi innebär därmed att varje företag har en given
uppsättning resurser som kan kombineras på olika sätt och skilja sig från vad
konkurrenterna klarar av i termer av kompetens, vilket Grant (1991) menar i längden
kommer leda till en mer hållbar strategiinriktning och därmed källa till konkurrenskraft .
Kompetenser kan identifieras och utvärderas genom en klassificering av företagets
aktiviteter (Grant, 1991). I en inkubator skulle en aktivitet kunna utgöras av
inkubatorprocessen. Men, de mest kritiska kompetenserna är, för de flesta företag, de
som uppstår genom förmågan att integrera olika företagsfunktioners kompetenser med
varandra. Dessa, mest kritiska kompetenser, betecknas av Prahalad och Hamel (1990)
som ett företags kärnkompetenser, eller ”det kollektiva lärandet i organisationen”. Detta
kollektiva lärande skulle i en inkubatorprocess möjligtvis kunna utgöras av inkubatorns
och inkubatorbolagens gemensamma element av både lärande och utbyte av kunskap,
vilket på sikt kan resultera i specifik kärnkompetens hos bägge parter, även om just
detta inte är något denna studie fokuserar på.
Vidare menar Grant (1991) att en framgångsrik strategi för företag, på samma sätt som
för länder, är en som nyttjar relativa styrkor, vanligtvis relativt företagets konkurrenter.
Misslyckanden beror ofta på att man försökt implementera strategier vilka inte står i
relation till tillräckligt bärkraftiga interna kompetenser (Grant 1991). Detta kan knytas
åter till Baum et als (2011) argumentation om att det går att identifiera en viss
”matchning” mellan interna kompetenser och vald internationaliseringsstrategi. Ett
företags kompetenser utvecklas över tiden genom lärande via repetition samt införandet
av rutiner, varför ”rutiner är för organisationen vad färdigheter är för människan”
(Grant, 1991:122); han menar att de involverar en hög grad av ”tyst” kunskap, där
aktiviteterna utförs utan behov av eftertanke eller medveten koordinering.
Det finns dock ingen fördefinierad syn på sambandet mellan ett företags resurser och
dess kompetenser (Grant, 1991), varför en organisations kompetensutbud kan vara svårt
att kartlägga. Däremot menar han att typen av resurser, mängden och kvalitén av dessa,
spelar en viktig roll i förhållande till vad företaget klarar av att göra, då resursernas
attribut kan utgöra restriktioner kring de tillgängliga val av rutiner företaget kan utföra
samt dessas kvalité. Kritiska resurser är, menar han, bland annat företagets värderingar
och ledarskap, då dessa aktivt påverkar de beslut som tas. Således leder de värderingar
som existerar i en organisation idag till att vissa framtida kompetenser kan komma att
etableras.
Slutligen för Grant (1991) även ett resonemang kring att ett företags strategi inte enbart
är beroende av de resurser och kompetenser som existerar vid ett givet tillfälle eftersom
resursbasen är ett föremål för ständig utveckling, hos alla företag. Att arbeta mot sin

26
nuvarande strategi, ses även som ett sätt för företag att utveckla den expertis som krävs
för framtida strategier eftersom man med tiden blir mer erfaren, det vill säga man
utvecklar den nuvarande kompetensbasen (Grant, 1991). Denna syn på konkurrenskraft,
med resurser och kompetenser som bas över tiden, kommer ursprungligen från Hiroyuki
Itami (1987) och går under benämningen “Dynamic Fit”:
”Effective strategy in the present builds invisible assets, and the expanded stock enables
the firm to plan its future strategy to be carried out. And the future strategy must make
effective use of the resources that has been amassed.”
(Itami, 1987 ur Grant, 1991:132)
3.2 VINSTDRIVANDE OCH ICKE-VINSTDRIVANDE
ORGANISATIONER
Generellt sett kan det förefalla som om vinstdrivande och icke vinstdrivande
organisationer är ”två sidor av samma mynt”. Det är dock viktigt att komma ihåg att
dem, på många sätt, skiljer sig åt, speciellt ur ett målsättnings- och styrningsperspektiv.
Merchant och Van der Stede (2011) menar att likheterna dem emellan exempelvis kan
vara att båda typerna säljer produkter eller tjänster, är konkurrensutsatta, har en
professionell ledning som sätter mål och direktiv samt att de kan vara både små och
stora. Den slående skillnaden dem emellan ligger främst i vinsten; dock inte med
avseende på vem som genererar mest vinst, utan med avseende på hur vinsten används
(Merchant & Van der Stede, 2011). En icke-vinstdrivande organisation betalar ingen
avkastning till sina ägare utan skall återinvestera all vinst i organisationen eller tjäna
något av dess syften, medan en vinstdrivande organisation oftast har ett överordnat mål;
att generera vinst till sina aktieägare (Merchant & Van der Stede, 2011).
Därmed blir enligt Merchant och Van der Stede (2011) den i egentlig mening största
skillnaden mellan de två typerna av organisationer snarare syftet med deras respektive
existens; utformningen av deras mission och mål. De belyser vidare att icke-
vinstdrivande organisationer oftast tjänar ett större antal intressenter i samhället än
endast en grupp av ägare, varför det blir svårare att också definiera de mål som ska
prioriteras.
Däremot måste många icke-vinstdrivande organisationer generera intäkter på något sätt
för att finansiera verksamheten, vilket exempelvis kan göras genom att sälja varor och
tjänster, även om det inte hör till det övergripande målet för verksamheten att dra in
pengar (Merchant & Van der Stede, 2011). Vissa, däribland Krenek och Bryant (2006),
har även talat om att en starkt icke-vinstdriven mentalitet, som kan föreligga hos många

27
offentliga organisationer kan verka direkt kontraproduktivt för verksamhetens syften till
följd av att organisationen inte blir ekonomiskt bärkraftig. Något som också kan tänkas
gälla en offentligt finansierad inkubator.
Hallam och DeVora (2009) diskuterar i sin studie att även inkubatorer är organisationer
som till stor del är beroende av sina finansiärer och därav har incitament att anpassa
verksamhet, processer och målsättningar utifrån deras krav. I linje med detta har Hallam
och DeVora (2009) valt att fokusera på de utfall finansiärerna ger på verksamheten och
således klassificerat dem utifrån huruvida verksamheten i sig är vinstdrivande eller icke-
vinstdrivande. I denna studie, där samtliga inkubatorer i urvalsgruppen finansieras med
offentliga medel skulle alla således vid en första anblick kunna klassificeras som icke-
vinstdrivande verksamheter. Boynes (2002) resonemang kring att dimensioner som
ägarskap, finansiering och kontroll, varierar i styrka hos både privata och offentliga
organisationer, leder till svårigheter att hitta en renodlad offentlig eller privat
organisation. Även detta gäller sannolikt för de offentliga inkubatorer som denna studie
behandlar. Av den anledningen används definitionerna av vinstdrivande och icke-
vinstdrivande inkubatorer, som en slags indikatorer i syfte att istället se till den
mentalitet som förefaller existera inom inkubatorn. Finansiering kan därmed anses vara
en möjlig indikator på om en icke-vinstdrivande eller vinstdrivande mentalitet kan
föreligga i inkubatorn.
Hallam och DeVora (2009) delar egentligen in inkubatorer i tre olika klasser;
vinstdrivande, icke-vinstdrivande samt universitetsbaserade. För en vinstdriven
inkubator, menar Hallam och DeVora (2009), är det primära målet att inkubatorbolagen
ska generera vinst och därmed skapa avkastning på satsat kapital. Därför tar också
inkubatorn ofta en ägarandel i inkubatorbolaget och/eller en avgift för sina tjänster. En
icke-vinstdriven inkubator erbjuder däremot inkubatorbolagen sina tjänster till så låga
kostnader som möjligt (Hallam & DeVora, 2009). Den primära målsättningen för en
icke-vinstdriven inkubator är att skapa arbetstillfällen och främja den lokala
marknadstillväxten genom att uppmuntra entreprenörskap i samhället (Grimaldi &
Grandi, 2005) och därför erbjuder ofta denna inkubator entreprenörer att starta upp sina
företag till ett lägre pris (Hallam & DeVora, 2009). En universitetsbaserad inkubator,
där delar av finansieringen kommer från universitet, kan dock ta form både som
vinstdrivande eller icke-vinstdrivande verksamhet och är således inte en klassificering
som fyller någon ytterligare funktion för att uppnå syftet med just denna studie. I denna
studie fyller alltså de klassificeringar Hallam och DeVora (2009) gjort utifrån olika
karaktäristiska drag hänförliga till de två inkubatortyperna, men även Merchant och Van
der Stedes (2011) resonemang, funktionen att indikera vilken mentalitet som kan
föreligga inom var och en av inkubatorerna.

28
3.3 INTERNATIONALISERINGSSTRATEGIER FÖR START-UPS
I sin forskning uppmärksammade Oviatt och McDougall (1994) att det förelåg
skillnader mellan de karakteristiska dragen för stora, mogna och integrerade företag som
först verkat under flera år på de inhemska marknaderna innan de etablerar sig utomlands
och dragen för det relativt nyupptäckta fenomenet International New Ventures (INVs),
som i denna studie refereras till som internationella start-ups. Eftersom internationella
start-ups är företag som, redan från födseln, söker konkurrensfördelar genom att finna
resurser och ha försäljning i flera länder, blir det uppenbart att utgångsläget för dem ser
annorlunda ut (Oviatt & McDougall, 1994). Vidare menar Oviatt och McDougall (1994)
att aspekter som ålder, storlek, erfarenhet och att ha en bred resursbas tidigare ansågs
vara av största vikt för en lyckad internationell etablering, men att ingen av dem i
samma utsträckning är avgörande för internationella start-ups, då dessa är nystartade
och små, med en mycket begränsad resursbas, samtidigt som de inte har någon tidigare
erfarenhet av den marknad där de verkar. Oviatt och McDougall (1994) härleder de
möjligheter som numera finns för internationella start-ups att överleva en etablering och
deras förmåga att “hoppa över” vissa av de steg som tidigare ansetts starkt etablerade i
internationaliseringsprocessen, till de förändringar som skett i vår miljö. Förenklad
internationell kommunikation och transport (Porter, 1990) mer homogena och därmed
lättförståeliga marknader (Hedlund & Kverneland, 1985) samt ökad internationell
erfarenhet och mobilitet inom det mänskliga kapitalet (Johnston, 1991; Reich, 1991), är
några av de saker som nämns.
Till följ av detta tog Oviatt och McDougall (1994) fram ett ramverk för att skapa en
bättre förståelse för de strategier just internationella start-ups kan anta. Utifrån
grundläggande element, som skapar internationell hållbarhet, identifierades fyra olika
typer av internationella start-ups, där var och en reflekterar en viss strategisk inriktning;
Export/Import Start-up (hädanefter med fokus på export), Multinational Trader,
Geographically Focused Start-up och Global Start-up.
Dessa fyra internationaliseringsstrategier kommer längre fram att knytas samman med
teorier kring kompetenser och resurser i enighet med syftet för vår studie, för att urskilja
vilka internationaliseringsstrategier svenska inkubatorer i framtiden har störst fallenhet
för att genomföra. En förståelse för respektive internationaliseringsstrategi, samt hur de
relaterar till varandra är således viktigt för vidareförståelsen av studien.

29
Figur 3. Internationaliseringsstrategier (Baum et al., 2011:308) [justerad]
Figur 3 är en förtydligad och mer lättöverskådlig illustration av den som Oviatt och
McDougall (1994) presenterade i sin studie. Den är framtagen av Baum et al. (2011) då
de arbetade vidare med Oviatt och McDougalls (1994) teorier som grund för sin egen
studie, men med tillägg för Oviatt och McDougalls (1994) indelning i “koordinering av
aktiviteter över länder” även synligt. Det är till följd av att Baum et als (2011) studie
även återfinns längre fram i denna teoretisk referensram och således är återkommande i
denna studie som valet gjorts att, för att inte förvirra läsaren, presentera denna bild.
De fyra strategierna skiljs åt utifrån två dimensioner;
• Scope: Antal länder som företaget verkar i (Baum et al., 2011; Oviatt &
McDougall, 1994).
• Scale: Enligt Oviatt och McDougall (1994): Antalet aktiviteter koordinerade
över länder. Enligt Baum et al. (2011): Andel av den totala försäljningen som
sker utomlands. Skillnaden mellan de båda ligger i att Baum et al. (2011) menar
att en start-up inte kan ha utvecklat en organisation för att hantera komplexare
typer av koordinering.

D-uppsats Madelene Backman & Emma Sjöström, 2012

D-uppsats Madelene Backman & Emma Sjöström, 2012

Recommended

Recommended

More Related Content

Similar to D-uppsats Madelene Backman & Emma Sjöström, 2012

Similar to D-uppsats Madelene Backman & Emma Sjöström, 2012 (20)

D-uppsats Madelene Backman & Emma Sjöström, 2012