SlideShare a Scribd company logo
1 of 15
Download to read offline
Bildning av metylkvicksilver i resuspenderade
fibersediment
- betydelsen av redoxbetingelser och typ av organiskt material
REACT (Formas 2012-2090)
Wei Zhu1, Yu Song2, Gbotemi A. Adediran1, Tao Jiang2,
Ana T. Reis3, Eduarda Pereira3, Ulf Skyllberg2, Erik Björn1
1 Kemiska institutionen, Umeå Universitet
2 Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU
3 Complexo de Laboratórios Tecnológicos, Universidade de Aveiro, Portugal
Fysiskaliska strukturer och resuspensionsprocesser i fiberbankar
Övergripande hypotes:
resuspensionsprocesser är viktiga mekanismer för reaktivering av historiskt deponerade föroreningar i fibersediment.
SGU
TREASURE, Uppsala University, http://www.geo.uu.se/forskning/nrhu/pagaende-forskning/treasure-projektet/
Kvicksilvers biogeokemiska processer i akvatiska ekosystem
Adapted from Barkay T., et al., FEMS Microbiology Review, 2003
Frågeställningar - resuspenderade fibersediment
Hur kan resuspensionsprocesser i fiberbankar förväntas påverka bildning av MeHg, och genom
vilka processer?
- Omblanding av sediment med olika typ av organiskt material och olika halt Hg
- Redoxoscilleringar (temporär oxidation)
Vad karakteriserar ett ”högrisk-objekt” avseende MeHg bildning vid resuspensions-Vad karakteriserar ett ”högrisk-objekt” avseende MeHg bildning vid resuspensions-
redoxoscilleringsprocesser?
Foto: Tao Jiang
Nyckelprocesser för bildning av MeHg i sediment
Biotillgänglighet av HgII
1. Löslighet av HgII
2. Kemisk speciation av HgII i porvatten
Aktivitet av HgII-metylerande mikroorganismer
3. Tillgång på metaboliska elektronacceptorer
4. Tillgång på metaboliska elektrondonatorer
HgS2H-,HgSH+
Hg(Sn)2
2-, Hg(Sn)SH-
diverse Hg(SR’)
(i) Hg(SH)2
0
(ii) Specifika Hg(SR)2
S-II ([FeII])
RSH
DOM
pH
Redox
HgII → MeHg MeHg
SO4
2-
S-II
Specifika DOM
molekyler
CO
3. 4.
2.
HgS(s)
S−Hg−S
│ │
R R
≡
≡
diverse Hg(SR’)2
(ii) Specifika Hg(SR)2
(?)HgII(aq)
S-II
CO2
Porvatten
Sediment (fastfas)
1.
?
→ Resuspension av fibersediment kan potentiellt påverka alla fyra processerna
och ha en komplex inverkan på MeHg bildning.
Slutsatser
Hur kan resuspensions-redoxoscilleringsprocesser i fiberbankar förväntas påverka bildning av
MeHg,
Resuspensionsprocesser kan kortsiktigt leda till en stor ökning i nettobildning av MeHg, upp till
en faktor 4 i våra experiment.
och genom vilka processer?
1. Ökningen i nettometylering vid resuspension orsakas till största del av tillförsel av sulfat
(metabolisk elektronacceptor).
2. Ökningen i nettometylering är störst i system med god tillgång på metaboliska
elektrondonatorer (organiskt material från landavrinning och planktonproduktion, ej från
fibermassa) och hög löslighet av HgII.
3. Lösligheten av både HgII och MeHg minskar vid oxidation av sediment.3. Lösligheten av både HgII och MeHg minskar vid oxidation av sediment.
Vad karakteriserar ett ”högrisk-objekt” avseende MeHg bildning vid resuspensions-
redoxoscilleringsprocesser?
A. Sediment med hög tillförsel av naturligt organiskt material från landavrinning och
planktonproduktion
B. Sediment där kemisk speciation av HgII i fast/adsorberad fas domineras av Hg-NOM(ads)
över β-HgS(s)
Provtagning Köpmanholmen
THg
µg g-1
MeHg
ng g-1
C/N
g g-1
Plankton+
terrest OM
%
Fiber OM
%
0-2 cm 20±1 16±3 50±6 78 22
2-5 cm 130±50 47±8 140±12 30 70
5-10 cm 41±3 21±3 570±30 18 82
Experimentuppställning
Top 0-2cm Microcosms
Top 0-10cm Microcosms
β -198HgS(s)
201Hg(NO3)2(aq)
202Hg(SR)2(ads)
CH3
204HgCl(aq)
Top 0-5cm Microcosms
24hrs Incubation in 4 Microcosms
24h N2
0.5h Air+23.5h N2
4h Air+20h N2
24h Air
0 h
0.5 h
4 h
24 h
120g bottom water
50g wet sediment
Specifika DOM
molekyler
HgS2H-, HgSH+
Hg(Sn)2
2-, Hg(Sn)SH-
diverse Hg(SR’)2
(i) Hg(SH)2
0
(ii) Specifika Hg(SR)2
S-II
([FeII])
RSH
DOM
pH
Redox
HgII(aq)
HgII → MeHg MeHg
SO4
2-
S-II
CO2
3. 4.
2.
Top 0-2cm Microcosms
Top 0-10cm Microcosms
24h N
β -198HgS (s)
201Hg(NO3)2 (aq)
202Hg(SR)2 (ads)
CH3
204Hg Cl (aq)
Top 0-5cm Microcosms
1.4.
Experimentuppställning Metyleringsprocessen
HgS(s)
≡
≡
S−Hg−S
│ │
R R
Porvatten
Sediment (fastfas)
1.
diverse Hg(SR’)2
(?)
HgII(aq)
24h N2
0.5hAir+23.5hN2
4hAir+20hN2
24hAir
120g bottom water
50g wet sediment
2. 3.+
Effekt av resuspension-oxidation på svavelkemi
1. Löslighet av HgII (kmeth varierar en faktor 20-80)
Specifika DOM
molekyler
HgS(s)
≡
≡
S−Hg−S
│ │
R R
Porvatten
Sediment (fastfas)
1.
HgS2H-, HgSH+
Hg(Sn)2
2-, Hg(Sn)SH-
diverse Hg(SR’)2
(i) Hg(SH)2
0
(ii) Specifika Hg(SR)2
(?)
S-II
([FeII])
RSH
DOM
pH
Redox
HgII(aq)
HgII → MeHg MeHg
SO4
2-
S-II
CO2
Kd = [Hg]sediment / [Hg]vatten (µmol kg-1 / µmol L-1)
3. Tillgång på metaboliska elektronacceptorer (kmeth ökar 50% upp till en faktor 2)
Specifika DOM
molekyler
HgS(s)
≡
≡
S−Hg−S
│ │
R R
Porvatten
Sediment (fastfas)
HgS2H-, HgSH+
Hg(Sn)2
2-, Hg(Sn)SH-
diverse Hg(SR’)2
(i) Hg(SH)2
0
(ii) Specifika Hg(SR)2
(?)
S-II
([FeII])
RSH
DOM
pH
Redox
HgII(aq)
HgII → MeHg MeHg
SO4
2-
S-II
CO2
3.
Kd = [Hg]sediment / [Hg]vatten (µmol kg-1 / µmol L-1)
4. Tillgång på metaboliska elektrondonatorer (kmeth varierar upp till en faktor 3)
Specifika DOM
molekyler
HgS(s)
≡
≡
S−Hg−S
│ │
R R
Porvatten
Sediment (fastfas)
HgS2H-, HgSH+
Hg(Sn)2
2-, Hg(Sn)SH-
diverse Hg(SR’)2
(i) Hg(SH)2
0
(ii) Specifika Hg(SR)2
(?)
S-II
([FeII])
RSH
DOM
pH
Redox
HgII(aq)
HgII → MeHg MeHg
SO4
2-
S-II
CO2
4.
5.2-5.8 % terrest+plankton OC
2.8-3.0 % terrest+plankton OC 2.2-2.9 % terrest+plankton OC
Nettobildning av MeHg för ”naturligt” Hg
Speciation av ”naturligt” HgII
70% Hg-NOM(ads)
30% β-HgS(s)
Slutsatser
Hur kan resuspensions-redoxoscilleringsprocesser i fiberbankar förväntas påverka bildning av
MeHg,
Resuspensionsprocesser kan kortsiktigt leda till en stor ökning i nettobildning av MeHg, upp till
en faktor 4 i våra experiment.
och genom vilka processer?
1. Ökningen i nettometylering vid resuspension orsakas till största del av tillförsel av sulfat
(metabolisk elektronacceptor).
2. Ökningen i nettometylering är störst i system med god tillgång på metaboliska
elektrondonatorer (organiskt material från landavrinning och planktonproduktion, ej från
fibermassa) och hög löslighet av HgII.
3. Lösligheten av både HgII och MeHg minskar vid oxidation av sediment.3. Lösligheten av både HgII och MeHg minskar vid oxidation av sediment.
Vad karakteriserar ett ”högrisk-objekt” avseende MeHg bildning vid resuspensions-
redoxoscilleringsprocesser?
A. Sediment med hög tillförsel av naturligt organiskt material från landavrinning och
planktonproduktion
B. Sediment där kemisk speciation av HgII i fast/adsorberad fas domineras av Hg-NOM(ads)
över β-HgS(s)

More Related Content

Viewers also liked

Tp9 121017191159-phpapp02
Tp9 121017191159-phpapp02Tp9 121017191159-phpapp02
Tp9 121017191159-phpapp02
juanpadilla123
 
свійські тварини рід.краю. 1кл.
свійські тварини рід.краю. 1кл.свійські тварини рід.краю. 1кл.
свійські тварини рід.краю. 1кл.
Тетяна Явдоніч
 
Presentación1alice
Presentación1alicePresentación1alice
Presentación1alice
aligrako
 
Trabajo práctico nº 1
Trabajo práctico nº 1Trabajo práctico nº 1
Trabajo práctico nº 1
juanpadilla123
 
Ppt anayalicam(1)
Ppt anayalicam(1)Ppt anayalicam(1)
Ppt anayalicam(1)
anayali
 
Autopart International Parts info 1.6.16
Autopart International Parts info 1.6.16Autopart International Parts info 1.6.16
Autopart International Parts info 1.6.16
Joe Martin
 

Viewers also liked (19)

Tp9 121017191159-phpapp02
Tp9 121017191159-phpapp02Tp9 121017191159-phpapp02
Tp9 121017191159-phpapp02
 
5. maldito el día
5. maldito el día5. maldito el día
5. maldito el día
 
Pca 1° fisica
Pca 1° fisicaPca 1° fisica
Pca 1° fisica
 
свійські тварини рід.краю. 1кл.
свійські тварини рід.краю. 1кл.свійські тварини рід.краю. 1кл.
свійські тварини рід.краю. 1кл.
 
Presentación1alice
Presentación1alicePresentación1alice
Presentación1alice
 
10 reglas para una alimentación sana
10 reglas para una alimentación sana10 reglas para una alimentación sana
10 reglas para una alimentación sana
 
Trabajo práctico nº 1
Trabajo práctico nº 1Trabajo práctico nº 1
Trabajo práctico nº 1
 
Slideshare
SlideshareSlideshare
Slideshare
 
49 zymuyuchi ptahy_ukrayiny
49 zymuyuchi ptahy_ukrayiny49 zymuyuchi ptahy_ukrayiny
49 zymuyuchi ptahy_ukrayiny
 
Andres carrion t.
Andres carrion t.Andres carrion t.
Andres carrion t.
 
яке значення має вода
яке значення має вода яке значення має вода
яке значення має вода
 
espiritu emprendedor
espiritu emprendedorespiritu emprendedor
espiritu emprendedor
 
Juan padilla tp
Juan padilla tpJuan padilla tp
Juan padilla tp
 
Ppt anayalicam(1)
Ppt anayalicam(1)Ppt anayalicam(1)
Ppt anayalicam(1)
 
ZUBAIR C.V
ZUBAIR C.VZUBAIR C.V
ZUBAIR C.V
 
Dwarf Puffer
Dwarf PufferDwarf Puffer
Dwarf Puffer
 
Göransson: Hur kan vi skatta spridningsrisk och hur kan vi tänka för att nå h...
Göransson: Hur kan vi skatta spridningsrisk och hur kan vi tänka för att nå h...Göransson: Hur kan vi skatta spridningsrisk och hur kan vi tänka för att nå h...
Göransson: Hur kan vi skatta spridningsrisk och hur kan vi tänka för att nå h...
 
Autopart International Parts info 1.6.16
Autopart International Parts info 1.6.16Autopart International Parts info 1.6.16
Autopart International Parts info 1.6.16
 
cresume
cresumecresume
cresume
 

More from Geological Survey of Sweden

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Björn: Bildning av metylkvicksilver i resuspenderade fibersediment

  • 1. Bildning av metylkvicksilver i resuspenderade fibersediment - betydelsen av redoxbetingelser och typ av organiskt material REACT (Formas 2012-2090) Wei Zhu1, Yu Song2, Gbotemi A. Adediran1, Tao Jiang2, Ana T. Reis3, Eduarda Pereira3, Ulf Skyllberg2, Erik Björn1 1 Kemiska institutionen, Umeå Universitet 2 Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU 3 Complexo de Laboratórios Tecnológicos, Universidade de Aveiro, Portugal
  • 2. Fysiskaliska strukturer och resuspensionsprocesser i fiberbankar Övergripande hypotes: resuspensionsprocesser är viktiga mekanismer för reaktivering av historiskt deponerade föroreningar i fibersediment. SGU TREASURE, Uppsala University, http://www.geo.uu.se/forskning/nrhu/pagaende-forskning/treasure-projektet/
  • 3. Kvicksilvers biogeokemiska processer i akvatiska ekosystem Adapted from Barkay T., et al., FEMS Microbiology Review, 2003
  • 4. Frågeställningar - resuspenderade fibersediment Hur kan resuspensionsprocesser i fiberbankar förväntas påverka bildning av MeHg, och genom vilka processer? - Omblanding av sediment med olika typ av organiskt material och olika halt Hg - Redoxoscilleringar (temporär oxidation) Vad karakteriserar ett ”högrisk-objekt” avseende MeHg bildning vid resuspensions-Vad karakteriserar ett ”högrisk-objekt” avseende MeHg bildning vid resuspensions- redoxoscilleringsprocesser? Foto: Tao Jiang
  • 5. Nyckelprocesser för bildning av MeHg i sediment Biotillgänglighet av HgII 1. Löslighet av HgII 2. Kemisk speciation av HgII i porvatten Aktivitet av HgII-metylerande mikroorganismer 3. Tillgång på metaboliska elektronacceptorer 4. Tillgång på metaboliska elektrondonatorer HgS2H-,HgSH+ Hg(Sn)2 2-, Hg(Sn)SH- diverse Hg(SR’) (i) Hg(SH)2 0 (ii) Specifika Hg(SR)2 S-II ([FeII]) RSH DOM pH Redox HgII → MeHg MeHg SO4 2- S-II Specifika DOM molekyler CO 3. 4. 2. HgS(s) S−Hg−S │ │ R R ≡ ≡ diverse Hg(SR’)2 (ii) Specifika Hg(SR)2 (?)HgII(aq) S-II CO2 Porvatten Sediment (fastfas) 1. ? → Resuspension av fibersediment kan potentiellt påverka alla fyra processerna och ha en komplex inverkan på MeHg bildning.
  • 6. Slutsatser Hur kan resuspensions-redoxoscilleringsprocesser i fiberbankar förväntas påverka bildning av MeHg, Resuspensionsprocesser kan kortsiktigt leda till en stor ökning i nettobildning av MeHg, upp till en faktor 4 i våra experiment. och genom vilka processer? 1. Ökningen i nettometylering vid resuspension orsakas till största del av tillförsel av sulfat (metabolisk elektronacceptor). 2. Ökningen i nettometylering är störst i system med god tillgång på metaboliska elektrondonatorer (organiskt material från landavrinning och planktonproduktion, ej från fibermassa) och hög löslighet av HgII. 3. Lösligheten av både HgII och MeHg minskar vid oxidation av sediment.3. Lösligheten av både HgII och MeHg minskar vid oxidation av sediment. Vad karakteriserar ett ”högrisk-objekt” avseende MeHg bildning vid resuspensions- redoxoscilleringsprocesser? A. Sediment med hög tillförsel av naturligt organiskt material från landavrinning och planktonproduktion B. Sediment där kemisk speciation av HgII i fast/adsorberad fas domineras av Hg-NOM(ads) över β-HgS(s)
  • 7. Provtagning Köpmanholmen THg µg g-1 MeHg ng g-1 C/N g g-1 Plankton+ terrest OM % Fiber OM % 0-2 cm 20±1 16±3 50±6 78 22 2-5 cm 130±50 47±8 140±12 30 70 5-10 cm 41±3 21±3 570±30 18 82
  • 8. Experimentuppställning Top 0-2cm Microcosms Top 0-10cm Microcosms β -198HgS(s) 201Hg(NO3)2(aq) 202Hg(SR)2(ads) CH3 204HgCl(aq) Top 0-5cm Microcosms 24hrs Incubation in 4 Microcosms 24h N2 0.5h Air+23.5h N2 4h Air+20h N2 24h Air 0 h 0.5 h 4 h 24 h 120g bottom water 50g wet sediment
  • 9. Specifika DOM molekyler HgS2H-, HgSH+ Hg(Sn)2 2-, Hg(Sn)SH- diverse Hg(SR’)2 (i) Hg(SH)2 0 (ii) Specifika Hg(SR)2 S-II ([FeII]) RSH DOM pH Redox HgII(aq) HgII → MeHg MeHg SO4 2- S-II CO2 3. 4. 2. Top 0-2cm Microcosms Top 0-10cm Microcosms 24h N β -198HgS (s) 201Hg(NO3)2 (aq) 202Hg(SR)2 (ads) CH3 204Hg Cl (aq) Top 0-5cm Microcosms 1.4. Experimentuppställning Metyleringsprocessen HgS(s) ≡ ≡ S−Hg−S │ │ R R Porvatten Sediment (fastfas) 1. diverse Hg(SR’)2 (?) HgII(aq) 24h N2 0.5hAir+23.5hN2 4hAir+20hN2 24hAir 120g bottom water 50g wet sediment 2. 3.+
  • 11. 1. Löslighet av HgII (kmeth varierar en faktor 20-80) Specifika DOM molekyler HgS(s) ≡ ≡ S−Hg−S │ │ R R Porvatten Sediment (fastfas) 1. HgS2H-, HgSH+ Hg(Sn)2 2-, Hg(Sn)SH- diverse Hg(SR’)2 (i) Hg(SH)2 0 (ii) Specifika Hg(SR)2 (?) S-II ([FeII]) RSH DOM pH Redox HgII(aq) HgII → MeHg MeHg SO4 2- S-II CO2 Kd = [Hg]sediment / [Hg]vatten (µmol kg-1 / µmol L-1)
  • 12. 3. Tillgång på metaboliska elektronacceptorer (kmeth ökar 50% upp till en faktor 2) Specifika DOM molekyler HgS(s) ≡ ≡ S−Hg−S │ │ R R Porvatten Sediment (fastfas) HgS2H-, HgSH+ Hg(Sn)2 2-, Hg(Sn)SH- diverse Hg(SR’)2 (i) Hg(SH)2 0 (ii) Specifika Hg(SR)2 (?) S-II ([FeII]) RSH DOM pH Redox HgII(aq) HgII → MeHg MeHg SO4 2- S-II CO2 3. Kd = [Hg]sediment / [Hg]vatten (µmol kg-1 / µmol L-1)
  • 13. 4. Tillgång på metaboliska elektrondonatorer (kmeth varierar upp till en faktor 3) Specifika DOM molekyler HgS(s) ≡ ≡ S−Hg−S │ │ R R Porvatten Sediment (fastfas) HgS2H-, HgSH+ Hg(Sn)2 2-, Hg(Sn)SH- diverse Hg(SR’)2 (i) Hg(SH)2 0 (ii) Specifika Hg(SR)2 (?) S-II ([FeII]) RSH DOM pH Redox HgII(aq) HgII → MeHg MeHg SO4 2- S-II CO2 4. 5.2-5.8 % terrest+plankton OC 2.8-3.0 % terrest+plankton OC 2.2-2.9 % terrest+plankton OC
  • 14. Nettobildning av MeHg för ”naturligt” Hg Speciation av ”naturligt” HgII 70% Hg-NOM(ads) 30% β-HgS(s)
  • 15. Slutsatser Hur kan resuspensions-redoxoscilleringsprocesser i fiberbankar förväntas påverka bildning av MeHg, Resuspensionsprocesser kan kortsiktigt leda till en stor ökning i nettobildning av MeHg, upp till en faktor 4 i våra experiment. och genom vilka processer? 1. Ökningen i nettometylering vid resuspension orsakas till största del av tillförsel av sulfat (metabolisk elektronacceptor). 2. Ökningen i nettometylering är störst i system med god tillgång på metaboliska elektrondonatorer (organiskt material från landavrinning och planktonproduktion, ej från fibermassa) och hög löslighet av HgII. 3. Lösligheten av både HgII och MeHg minskar vid oxidation av sediment.3. Lösligheten av både HgII och MeHg minskar vid oxidation av sediment. Vad karakteriserar ett ”högrisk-objekt” avseende MeHg bildning vid resuspensions- redoxoscilleringsprocesser? A. Sediment med hög tillförsel av naturligt organiskt material från landavrinning och planktonproduktion B. Sediment där kemisk speciation av HgII i fast/adsorberad fas domineras av Hg-NOM(ads) över β-HgS(s)