För sjätte året i rad genomför Kantar Sifo sitt anseendeindex för svenska lärosäten. De i allmänhetens ögon forskningstunga, tekniska lärosätena och våra äldsta universitet ligger i topp. På pallplats finns Chalmers, Kungliga Tekniska högskolan och Lunds universitet. I botten av de undersökta lärosätena ligger de regionala högskolorna. Mittuniversitetet står för den endasignifikanta uppgången från i fjol.
Eventuella jämförelser gör sig bäst mellan lärosäten med likartade förutsättningar.
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen seronu
Ekonomutbildningen är en av de mest attraktiva utbildningarna i Sverige. År 2013 fanns 30 824 heltidsstuderande ekonomstudenter. Näringslivet och den offentliga sektorn har en återkommande hög efterfrågan på nyutexaminerade ekonomer. Men hur många av de 9 000 ekonomstudenter som examineras varje år känner sig förberedda på att hantera etiska dilemman på sina framtida arbetsplatser?
Att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är bristfälliga eller nästintill obefintliga är kanske inte någon nyhet. Men vad tycker ekonomstudenterna om dagens utbud på etikstudier? Anser studenterna att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är tillräckliga?
Genom denna rapport vill vi att du som är student, arbetsgivare eller anställd inom akademin ska få en bild av vad ekonomstudenterna anser om etikstudier i den svenska ekonomutbildningen. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en bättre ekonom-utbildning, där etikstudier är en självklar del!
Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) och Civilekonomerna vill att den svenska ekonomutbildningen ska hålla en så hög kvalitet som möjligt. Vi vill att utbildningen ska leva upp till studenternas, näringslivets och civilsamhällets efterfrågan.
Tillsammans arbetar vi för att göra den svenska ekonomutbildningen bättre!
Rapporten sammanfattar resultatet av den undersökning som S.E.R.O. och Civilekonomerna har gjort i augusti och september 2014 och kommer att presenteras i samband med utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen den 15 oktober 2014.
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen seronu
Ekonomutbildningen är en av de mest attraktiva utbildningarna i Sverige. År 2013 fanns 30 824 heltidsstuderande ekonomstudenter. Näringslivet och den offentliga sektorn har en återkommande hög efterfrågan på nyutexaminerade ekonomer. Men hur många av de 9 000 ekonomstudenter som examineras varje år känner sig förberedda på att hantera etiska dilemman på sina framtida arbetsplatser?
Att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är bristfälliga eller nästintill obefintliga är kanske inte någon nyhet. Men vad tycker ekonomstudenterna om dagens utbud på etikstudier? Anser studenterna att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är tillräckliga?
Genom denna rapport vill vi att du som är student, arbetsgivare eller anställd inom akademin ska få en bild av vad ekonomstudenterna anser om etikstudier i den svenska ekonomutbildningen. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en bättre ekonom-utbildning, där etikstudier är en självklar del!
Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) och Civilekonomerna vill att den svenska ekonomutbildningen ska hålla en så hög kvalitet som möjligt. Vi vill att utbildningen ska leva upp till studenternas, näringslivets och civilsamhällets efterfrågan.
Tillsammans arbetar vi för att göra den svenska ekonomutbildningen bättre!
Rapporten sammanfattar resultatet av den undersökning som S.E.R.O. och Civilekonomerna har gjort i augusti och september 2014 och kommer att presenteras i samband med utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen den 15 oktober 2014.
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Lärarrummet
Presentationen från konferensen Samtal om undervisning i samhällskunskap, Linköpings universitet, 25 januari 2012. Två presentationer i en. Allan Westerdahl, Eleonor Duvander och Ronny Högberg, Skolinspektionen.
Catharina Wiström-Ginér, Melisa Filipovic, Carlsund Utbildningscentrum
Anseendet i nedförsbacke för Statens Fastighetsverk och Arbetsförmedlingen
Fyra kraftiga nedgångar och två starka ökningar bland myndigheterna i Kantar Sifos Anseendeindex för myndigheter 2017.
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Lärarrummet
Presentationen från konferensen Samtal om undervisning i samhällskunskap, Linköpings universitet, 25 januari 2012. Två presentationer i en. Allan Westerdahl, Eleonor Duvander och Ronny Högberg, Skolinspektionen.
Catharina Wiström-Ginér, Melisa Filipovic, Carlsund Utbildningscentrum
Anseendet i nedförsbacke för Statens Fastighetsverk och Arbetsförmedlingen
Fyra kraftiga nedgångar och två starka ökningar bland myndigheterna i Kantar Sifos Anseendeindex för myndigheter 2017.
Ett seminarium om hur bildvalet stjälper eller stärker varumärket.
Era pressbilder är starka varumärkesbyggare – men speglar de verkligen de värden ni vill stå för? Bygger de er identitet eller är de identiska med bildvalet från varje annan konkurrent? Med en genomtänkt strategi för er bildbank påverkar ni dessutom bilden av er som förmedlas via medierna.
Vem vinner och vem försvinner i valet 2018?Kantar Sifo
Partianhängares uppdelning, partisympatisörers identification med sina respektiva partier och vilka sakfrågor som väljarna anser viktigast avgör de olika partiernas hot och möjligheter.
Presentation i Almedalen 5 juli 2016
Syfte: Bygga egen kunskap kring vilka drivkrafter som bygger företags anseende i Sverige
- Undersökningen är baserad på 38 företag i fem branscher (bank & finans, detaljhandel, energi, telekom, fordon) samt en grupp med övriga företag. Företagen är valda utifrån att de är hyggligt välkända samt marknadsledare eller uppstickare i sin bransch.
- Vi har använt TNS Sifos internetpanelför intervjuer med ett representativt urval av boende i Sverige, 18-79 år. I undersökningen gjordes totalt 4 500 intervjuer, vilka gav sammanlagt 17 964 utvärderingar av de berörda företagen (en respondent har kunnat utvärdera fler än ett företag).
- Filtrering bland allmänheten för undersökningen, kännedomsnivå 3-5 krävs på en skala mellan 1-5
- Intervjuerna genomfördes 7 mars –23 mars 2016.
- Metod: TRI*M
- Kontakta oss gärna för mer information
Employer branding - hur tydlighet bidrar till en mer effektiv arbetsmarknadKantar Sifo
Kostnaden för otydlighet betalas av företagen genom höga rekryteringskostnader för individer som inte passar in i kulturen och av kandidaterna för att de inte trivs och säger upp sig. Tydlighet är bra för både arbetstagare och arbetsgivare och bidrar till en mer effektiv arbetsmarknad..
TNS expert på ledarskapsfrågor Larissa Hällefors och varumärkesexperten Mats Persson på The Core Company beskriver vad vi kan lära oss av ikoniska företagsledare om hur man skapar tydlighet genom att förena den interna kulturen med löften till kunder och arbetsmarknad. Den stora utmaningen, det som gör det svårt för företag och organisationer att skapa tydlighet, är att man måste överkomma rädslan att inte bli älskad av alla. Arbetsgivare måste inse och acceptera att tydlighet belönas med större attraktivitet bland de man vill rekrytera, något som bevisas av TNS Sifos undersökningar inom employer branding.
TNS Sifo Vem vinner och vem försvinner i valet 2014?Kantar Sifo
Sifo:s opinionschef Toivo Sjörén tillsammans med professor Sören Holmberg håller i seminariet "Vem vinner och vem försvinner 2014?".
Utifrån en omfattande undersökning presenteras partiernas hälsotillstånd. Partianhängares uppdelning, partisympatisörers identifikation med sina respektive partier och vilka sakfrågor som väljarna anser viktigast avgör de olika partiernas hot och möjligheter inför 2014 års val.
Vad är det som gör att elbranschen börjar få bättre rykte?Kantar Sifo
Elbranschen befinner sig sedan länge på botten när det gäller anseende i Sverige. Men saker händer och nu finns det gott om elföretag som lyckas vända opinionen. Vi diskuterar bl.a. varför elkonsumenterna fortfarande är ganska skeptiska till branschen, och hur elföretagen kan förbättra sitt rykte.
Medierna, partierna och riksdagsvalet - samband mellan publicitet och valresu...Kantar Sifo
Påverkas väljarna mest av reklam eller redaktionellt utrymme? Vem styr mediebilden och hur påverkar bilden av partierna i toppnyheterna väljarna? Resultatet diskuterades vid TNS Sifos seminarium i Almedalen 2014.
Sambandet mellan publicitet och valresultatKantar Sifo
Mediebilden är mycket viktig inför allmänna val och därmed inför höstens riksdagsval. TNS Sifos analys visar ett tydligt samband mediebilden inför och resultatet efter EU-valet.
IKEA har högst anseende bland 39 testade företag med verksamhet i Sverige.
AB Volvo och Volvo Cars följer närmast på listan. Även om ägarstrukturen i dag för företagen i topp till delar ligger utomlands har de alla en stark svensk koppling. En koppling som TNS Sifo ser är en viktig drivkraft bakom just deras starka anseende.
Vad avgör valet? Den politiska spelplanen 2013-2014Kantar Sifo
Vad avgör valet? Den politiska spelplanen 2013-2014.
Professor Sören Holmberg och TNS Sifos opinionschef Toivo Sjörén presenterar en omfattande undersökning av riksdagspartiernas väljarpotential inför valet nästa år. De kommer även att visa en prognosmodell som visar historiska samband mellan valresultat och indikatorer under mandatperioden.
Är ditt Employer Brand rätt positionerat?Kantar Sifo
Seminarium: Är ditt Employer Brand rätt positionerat?
Framgångsrik positionering av employer brand baseras på insikter om potentiella medarbetares emotionella behov och drivkrafter. Under detta seminarium presenterar TNS Sifo huvuddragen i en ny undersökning om emotionella behov, drivkrafter och varumärkespositioner på arbetsmarknaden. Dessutom kommer vi att presentera hur ett antal av de största arbetsgivarvarumärkena på svenska marknaden upplevs motsvara dessa behov.
Journalistisk hjälte blir i dag den som lyckas fälla makthavare och sänka ett företags anseende. Leder mediernas roll som moralisk domstol till försvagade redaktionella medier och mer slutna företag och organisationer? TNS Sifo tar diskussionen med redaktörer och kommunikatörer.
2. 2
Anseende
90
70
50
30
Total Org A Org B
1
2
3
4
5
Övergripande värdering
Personligt intryck
Lita på
Kvalitet i utbildningar
Framgång
Allmänt rykte
Känslomässig
samhörighet
Lärosätets
kompetens
86 90
78
Anseendeindex
3. Chalmers toppar
För sjätte året i följd presenterar Kantar Sifo sitt
anseendeindex för svenska lärosäten. De i allmänhetens
ögon forskningstunga, tekniska lärosätena och våra äldsta
universitet ligger i topp. Chalmers har högst anseende följt
av Kungliga Tekniska högskolan och Lunds universitet.
Därefter rankar de något yngre universiteten. I botten av de
undersökta lärosätena ligger de regionala högskolorna.
Eventuella jämförelser gör sig bäst mellan lärosäten med
likartade förutsättningar.
Karolinska institutets tapp från i fjol fortsätter. Det är de
allvarliga händelserna kring gästprofessor Paolo
Macchiarini som fått genklang långt utanför institutets
väggar. KI lider fortfarande av affären och frågan är när det
klingar av. Så länge affären pågår i det offentliga är det
svårt att skaka av sig den. När offentlighetens ljus slocknat,
har dock KI goda förutsättningar att återhämta sig eftersom
utgångspunkten var väldigt höga anseendenivåer. Men
resan tillbaka kan komma att pågå ett tag.
Mittuniversitetet på uppgång
Den (enda) signifikanta uppgången från i fjol är Mitt-
universitetets ökning. Bland de frågor som bygger indexet
har Mittuniversitetet framför allt förbättrat sitt övergripande
rykte, tilliten i långa loppet och upplevelsen av kvaliteten i
utbildningarna.
Allmänheten är tillfrågad
I den här studien undersöker vi bilden av lärosätena bland
en allmänhet som har någon kännedom, mer än bara
namnet, av respektive lärosäte. Alltså inte enbart de som
studerar eller arbetar inom sektorn. Det vore en annan
undersökning. Här har vi fokus på allmänheten,
medborgarna, de som skickar sina barn till lärosätena, som
jobbar där, som har vänner som arbetar där, som drar nytta
av forskningsresultat, som väljer politiker som beslutar om
inriktning för utbildningsväsendet och som till stor del bidrar
till deras finansiering. Det är en viktig grupp vi tillfrågat. Ett
högt anseende hos gruppen ger bättre förutsättningar att bli
lyssnad på.
Verksamheten kommer först
Det finns en stark korrelation mellan kännedom och
anseende för lärosäten. Förutom detta visar analysen att
de generella faktorer som starkast driver anseendet för
lärosätena är att de behöver upplevas vara framgångsrika,
hålla hög klass, vara konkurrenskraftiga och trovärdiga i
media.
Grunden för ett gott anseende är således en väl
fungerande verksamhet. Det kommer alltid först. Men det
krävs också en god förmåga att kommunicera lärosätets
framgångar och fördelar. Det finns ingen naturlag som
säger att allmänheten och andra intressenter känner till allt
bra som görs vid landets lärosäten.
Med det generella i åtanke, skiljer sig dock de individuella
lärosätena åt. De har olika fördelar att lyfta fram och olika
svagheter att bearbeta. De lärosäten som så önskar har
möjlighet till fördjupade och specifika analyser.
Mediebilden en viktigt faktor att beakta
Allmänheten bygger sin bild delvis på mediebilden, på den
egna kontakten och på vad nära och kära berättar. För de
lärosäten där mediebilden utgör den största kunskaps-
källan finns en klar risk att anseendet drabbas relativt sett
hårdare vid en kris. Samtidigt utgör redaktionella och
sociala medier också en möjlighet för alla lärosäten att
sprida de budskap som bevisligen har en starkare
påverkan på anseendet. En nyhet i år är därför att vi också
fördjupar de specifika analyserna kring mediebildens
påverkan på lärosätet.
En undersökning av det här slaget ger många svar, men
bidrar också till nya frågor som kan utveckla verksamheten.
Vår förhoppning är att undersökningen över tid bidrar till en
ökad kunskap hos våra lärosäten.
Kantar Sifo, 22 augusti 2017
Anseendeindex svenska lärosäten 2017
3
6. 2016 2017
4840Mittuniversitetet
Karolinska Institutet 59 47
Linnéuniversitet 54 47
-12
-7*
+8
Lärosäten vars anseende förändrats mest under det senaste året
* Linnéuniversitetets nedgång är förvisso signifikant, men nedgången behöver inte vara så dramatisk
som nivån ter sig. Antalet intervjuer under 2016 var få och felmarginalerna stora.
7. Anseendeindex 2012 – 2017
7
40
50
60
70
80
90
100
2012 2013 2014 2015 2016 2017
Chalmers tekniska högskola Kungliga Tekniska högskolan Karolinska institutet
Lunds universitet Lunds tekniska högskola Uppsala universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
8. Anseendeindex 2012 – 2017
8
40
50
60
70
80
90
2012 2013 2014 2015 2016 2017
Handelshögskolan i Stockholm Göteborgs universitet Stockholms universitet
9. Anseendeindex 2012 – 2017
9
30
40
50
60
70
80
2012 2013 2014 2015 2016 2017
Linnéuniversitetet Örebro universitet Karlstads universitet
Mittuniversitetet Linköpings universitet Umeå universitet
Luleå tekniska universitet
11. Målgrupp: allmänheten 18-74 år
Urvalsram: Kantar Sifos Onlinepanel – en slumpmässigt
rekryterad panel
Datainsamlingsmetod: webbaserad enkät
Fältperiod: 2017-06-20 till 2017-07-03
Antal intervjuer 3 308 intervjuer (som sammanlagt gav 8
925 utvärderingar)
Kännedomskrav: De som angett att de inte känner till
lärosätet alls eller bara till namnet, har inte fått några
följdfrågor om anseende.
Metod
11Anseendeindex svenska lärosäten 2017
12. Attribut som analyseras i den fördjupade rapporten
12
Attributen analyseras för respektive lärosäte
Ger ett sympatiskt intryck
Är en organisation som jag beundrar och respekterar
Är en organisation som håller vad den lovar
Framstår som trovärdiga i media
Framstår som trovärdiga i media
Särskiljer sig från andra universitet/högskolor
Bidrar positivt till samhället
Spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen
Upprätthåller etik och moral
Arbetar för en god miljö
Erbjuder utbildning som studenterna verkligen har användning av
Erbjuder utbildning som ger bra möjligheter till arbete efteråt
Satsar på förnyelse och utveckling för att tillgodose studenternas bästa
Har en framgångsrik forskning
Får fram forskning som ger samhällsnytta
Har en skicklig ledning
Har forskare som syns
Tänker och handlar långsiktigt
Tar vara på de möjligheter och behov som finns att utveckla och driva
studenternas intressen
Är nyskapande och framtidsinriktade
Det är känt och tydligt vad de håller på med
Har en synlig och känd ledning
Är bra på att berätta om sin verksamhet
Framstår som en bra arbetsplats
Har duktiga medarbetare
Har en stark position inom olika utbildningsområden
Hävdar sig i konkurrensen med andra universitet/högskolor
Ligger i en attraktiv ort/region
Har en bra bostadssituation på orten
Går att få arbete senare i den ort eller region som universitet/högskola ligger
Är ett framgångsrikt universitet/högskola
Erbjuder stimulerande miljö vid sidan om studierna
Lockar de bästa lärarna och forskarna
Samverkar och samarbetar med andra aktörer i samhället
Håller hög klass vid en internationell jämförelse
Har bra samarbete mellan olika fakulteter
Erbjuder utbildning som ökar möjligheten att jobba utomlands
Har bra samarbete/koppling mellan grundutbildningar och forskning