A presentation of the Dictatorship as form of government, suitable for Year 9 History students (14 years old), consisting in the following: what is dictatorship, what is a dictator, the cult of personality, case study Ceausescu and Communist Romania.
A presentation of the Dictatorship as form of government, suitable for Year 9 History students (14 years old), consisting in the following: what is dictatorship, what is a dictator, the cult of personality, case study Ceausescu and Communist Romania.
1. För er som inte vill lyssna:
S. 26 – 27, 30 - 32
• Hur såg den medeltida lilla byn ut?
• Vad innebar feodalismen? Vad var dess
orsaker?
• Vad var en livegen bonde?
• Beskriv den feodala ”maktpyramiden”
• Ha koll på följande begrepp: livegenskap,
län, självhushållning, vasall, feodalism
2. Den medeltida byn bestod av:
• Borg/gård/slott
• Bostäder
• Åkermarker
• AllmänningarOfta självförsörjande
3. • Betalade skatt
(oftast i form av mat)
• Erbjöd skydd
• Gav landplättar
Här har du en
gammel plätt!
Åh tack gode herre!
(skitgubbe!)
Relationen mellan herre och bonde
4. Fria bönder och stackars livegna bönder
Fria bönder:
Kunde äga eller
arrendera jord
Juridiska personer
inför domstol
Utfärda testamenten
Yaaay!
Boouu!
Livegna bönder:
Bundna till en viss
jord
”Ärvde” sina
föräldrars status
DOCK inte slavar!
Inga juridiska personer
8. Fortsätt med att…
• Vad var det som egentligen orsakade det
feodala systemet?
• Vad innebar då feodalismen? (Både
maktstrukturen och länssystemet)
• Fundera över om ni hade levt under
denna period…hur hade ert liv sett ut då?
• Begrepp att hålla koll på: livegenskap, län,
självförsörjning, vasall, feodalism
Editor's Notes
Människorna efter det att de hade vandrat runt i Europa, folkvandringarna som vi pratade om förra veckan alltså, började så småningom att slå sig ned i riken och i städer. De flesta städer byggdes upp på ungefär samma sätt. Vi hade någon form av slott/borg/gård som staden utgick ifrån. Därifrån kunde godsherren/kungen/greven eller vem det nu var som bestämde se och kontrollera undersåtarna. Det var detta som utgjorde centrum i staden. Runt ”centrum” bodde oftast människor i sina hus. Efter detta så fanns då hjärtat av staden, det som fick själva staden att överleva, nämligen åkermarker där de flesta som bodde i staden jobbade. Hur dessa marker ägdes varierades såklart från område till område men det var väl inte helt ovanligt att det var chefen som ägde det mesta och de övriga arbetade åt honom. Varför man arbetade åt honom återkommer vi till, men det fanns ett visst ömsesidigt beroende mellan bönderna och deras herrar…såklart, annars hade man såklart inte arbetat. Utmed åkermarkerna fanns allmänningarna som mer eller mindre bestod av skog som alla fick bruka, exempelvis för att värma sina hus, tillverka redskap och så vidare.
Eftersom det dels var dåligt med pengar och dels eftersom pengahandeln inte hade hunnit komma så långt ännu, så var dessa byar självförsörjande
Relationen mellan bönder och herrar!
I europa levde definitivt det romerska arvet vidare, nämligen att det mer eller mindre var slavar som arbetade i jordbruken. Dock visade det sig snart att det var ganska krångligt att ha slavar för skapades nämligen vissa regelverk där det sades att den som har slavar även är ansvarig för deras välbefinnande, alltså mat, husrum och så vidare. Det var även ägaren som var ansvarig för slaven ifall denna gjorde något fuffens av sig. Om det inte blev så mycket av jordbruket ett år var godsherren ändå tvungen att ge slaven mat. Sen om detta alltid sköttes så som det skulle har man väl svårt att tro.
Problemet löstes ofta dock med att herren gjorde slaven fri, gav denne en liten jordbruksplätt att arbeta på, men självklart med kravet att denne skulle betala skatt och vara lojal mot herren! Ofta blev bonden så pass beroende av sin herre att bonden blev livegen. Detta innebar att man förvisso var fri så till vida att ingen ägde en, men du var kopplad till den jorden du hade. Du kunde aldrig flytta därifrån och ofta så ärvde man sina föräldrars status och döttrar fick inte gifta sig utan att betala en avgift till herren.
Om man tänker på böndernas situation under medeltiden så tänker man kanske på nån film eller sådär där alla bönder alltid har det riktigt illa. Det är grått, skitigt, lerigt och riktigt värdelöst. Så var det dock inte. Det fanns stora skillnader mellan bönder och bönder som vi kommer att se.
Man bör veta att alla bönder inte var livegna! Man kunde vara en fri bonde, antingen genom att man aldrig hade varit slav tidigare och därmed inte hade någon som ”ägde” dig och dels hade man tidigare kunnat vara livegen men köpt sig fri från sin herre, eller om herren var så trevlig att denne gav dig frihet.
Eftersom de fria bönderna kunde äga sin egen jord eller hyra en jordplätt kunde man själv bestämma hur och när man ville jobba och hur mycket. Man behövde alltså inte jobba ihjäl sig, det räckte helt enkelt med att arbeta tills man hade mat för dagen eller veckan. Dessa fria bönder var även juridiska personer vilket innebar att ifall de kom i trångmål kunde de föra sin egen talan vid byns rättegång där godsherren var domare. De kunde även utfärda testamenten vilket innebar att de fria böndernas barn helt enkelt kunde ärva jorden pappa hade innan och behövde alltså inte att köpa ny jord.
De livegna bönderna däremot hade det inte så bra. Dels var de bundna till den jord och den godsherre de tillhörde. Antagligen var det så att det var gamla slavar som till en början blev dessa livegna bönder. Dessa ärvde även sina föräldras status, det innebar att ifall mamman och pappan var livegna så blev även barnet liveget och bunden till samma jord. Till skillnad från de fria bönderna var de livegna inga juridiska personer. Detta innebar att de fick helt enkelt finna sig i de straff som godsherren tyckte att de hade förtjänat sig av.
Man kanske får känslan av att dessa livegna bönder var slavar men så var det inte. De kunde inte köpas eller säljas mellan olika jordar till exempel och de hade även rätt att gifta sig, så länge de var kristna.
När vi ändå är inne på folk här kan vet vara värt att nämna att familjen inte längre var sådär sjukt stora som man har läst om innan. Detta berodde framförallt på att dödligheten var väldigt stor.
En anledning, som vi vet, till att vikingatågen upphörde var att nya starkare ”stater” började uppstå både i England och i Frankrike. Detta, och att silver började sina, ledde i sin tur till att de nya staterna fick det allt svårare att erövra och plundra sina grannas, frågan var då hur kungar, furstar och stormän skulle få sina soldaters och livvakters lojalitet. En slags naturahushållning uppstod vilket innebar att marken blev viktig att kontrollera. Om det inte fanns några pengar, kunde man då tänkas ge något annat…?
Klart! Man gav landområden, län (feodum på latin), till dessa stora fina herrar som dessa i sin tur kunde kontrollera och ta ut skatt ifrån. Det enda man var tvungen att göra för den som gav landområdet var att ge sin lojalitet genom krigstjänst och vissa gav ett gäng riddare. Ju större län, desto fler antal soldater. Riddare var ju det nya nu, medeltidens pansarvagnar som de kallas)
Detta var även det enda praktiska för kungarna att göra i och med att riddare var svindyra att underhålla samtidigt som det alltså inte längre fanns tillgång till silver.
Vasall på vasall på vasall…
Länen blir efterhand ärftliga också från att tidigare ha gått tillbaka till kungen så började vasallens söner ärva landet. Detta i sig innebar mindre makt för kungen.
Det fanns självklart många fördelar med detta system, nämligen att :
Kungen kunde kontrollera stora landområden med hjälp av sina riddare, kungen fick även en stor armé utan att egentligen behöva betala kontanta medel för det.
Nackdelar fanns såklart med, nämligen att för varje liten plätt som kungen gav bort, desto mindre kontroll fick egentligen kungen över dessa områden.
Det som till slut skulle förändra detta system var att man hittade nya silver- och myntgruvor i framförallt sydamerika vilket innebar att kungarna själva kunde bekosta sina egna arméer och behövde inte längre förlita sig på sina vasaller.
Med tanke på att kungen delade ut marker till herrar (adelsmän) som i sin tur fick kontroll över folket så att säga så innebar det även att det blev någon slags maktpyramid som vi ser här. Vi ser dock även att det finns lite präster här uppe. Som jag var inne på tidigare så drog kristendomen vidare genom Europa och till och med stärkte sin ställning i och med att de germanska folkstammarna spred denna religion vidare. Kyrkan hade alltså blivit en stor maktfaktor i Europa vilket innebar att kungarna var noga med att hålla sig på god fot med kyrkans män.
