100216 wikipedia
•Download as ODP, PDF•
0 likes•567 views
En presentation av Wikipedia från 20009, uppdaterad 100216: "Ju fler kockar desto bättre soppa" http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ju_fler_kockar_desto_b%C3%A4ttre_soppa.pdf
Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Similar to 100216 wikipedia
100216 wikipedia
- 1. Ju fler kockar desto bättre soppa? Ett seminarium om Wikipedia - det fria uppslagsverket Anna Bauer anna.h.bauer@gmail.com 073 – 847 92 64
- 2. x 1969
- 4. Vad är Wikipedia? ● Ett fritt uppslagsverk ● Får kopieras och återanvändas ● Alla kan läsa ● Alla kan skriva ● Alla kan granska ● 250 olika språk ● Grundades 2001
- 5. Vad är Wikipedia? ● Ett fritt uppslagsverk ● Får kopieras och återanvändas ● Alla kan läsa ● Alla kan skriva ● Alla kan granska ● 250 olika språk ● Grundades 2001
- 6. Källa: Pandatjej. (2010, januari 3). Wikipedia, . Hämtad 09.47, januari 30, 2010 från http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pandatjej&oldid=10806924.
- 7. ● Uppslagsverk ● Tar inte ställning ● Fritt innehåll, fria licenser ● Uppförandekod/etikettregler ● Inga fasta regler utöver dessa grundpelare
- 8. ● Amerikansk ideell stiftelse ● Inregistrerad 2003 ● Kontor i San Francisco ● Påverkar inte innehållet ● Nationella avdelningar ● Driver flera ”systerprojekt”
- 9. Bilder, videofilmer, musik & ljud Mångspråkig ordbok Citat & ordspråk Läroböcker & manualer Källtexter: Klassiker, lagar ... Katalog över livsformerNyheter/ Medborgarjournalistik Läromaterial, kurser, övningar Mjukvaran för portalerna Encyklopedi
- 10. Vad är ett uppslagsverk?
- 11. Skapa ett uppslagsverk ... ... en organiserad samling och sammanfattning av mänsklig kunskap. Vilka problem behöver lösas?
- 12. Antike n
- 15. 1938
- 16. x 1969
- 19. GNU-projektet ”Copyleft – all rights reversed”
- 20. GNU-projektet Operativsystemet GNU/Linux ”Copyleft – all rights reversed”
- 21. GNU Free Documentation License (GNU FDL) ”Copyleft – all rights reversed” En copyleft license som tillåter ●Spridning ●Skapandet av härledda verk ●Kommersiell användning 1999
- 22. 1984 Bild 1 Bild 3Bild 2
- 24. Om den fria encyklopedin blir framgångsrik så kommer den att bli så allerstädes närvarande och viktig att vi inte vågar tillåta någon organisation att avgöra vad som räknas vara del av den. En sådan organisation skulle ha alltför mycket makt - människor skulle försöka politisera eller korrumpera den - och skulle enkelt kunna lyckas med sitt uppsåt. Den enda lösningen på detta problem är att inte ha någon sådan organisation och att förkasta idén om en centraliserad kvalitetskontroll. Istället borde vi låta alla bestämma. Om en webbsida handlar om ett lämpligt ämne och passar förutsättningarna för en artikel så kan vi anse att det är en artikel. Om en sida möter kriterierna för en kurs, då kan vi anse den vara en kurs. Men om några sidor är felaktiga eller till och med missvisande? Vi kan inte förutsätta att detta inte kommer att hända. Men lösningen är att låta andra artiklar peka ut felet. Istället för att ha en "kvalitetskontroll" utförd av en priviligierad organisation så kommer vi att ha en inspektion utförd av olika grupper som kommer att vinna anseende genom sina egna regelverk och handlingar. I en värld där ingen är ofelbar är detta det bästa vi kan göra. http://fusionanomaly.net/informationwantstobefree666.jpg GNUpedia Folk antyder ofta att "kvalitetskontroll" är nödvändig för en encyklopedi och undrar vilket sorts "beslutande organ" som skall bestämma vilka artiklar som skall accepteras som en del av det fria uppslagsverket. Svaret är "inget". Vi har inte råd att låta någon inneha sådan makt. Källa: The Free Universal Encyclopedia and Learning Resource av Richard Stallman 2001
- 25. GNUpedia GNU FDL
- 26. GNUpedia Nupedia GNU FDL GNU FDL
- 27. GNUpedia Fåtal artiklar Nupedia 24 artiklar GNU FDL GNU FDL
- 28. wikiGNUpedia Fåtal artiklar Nupedia 24 artiklar GNU FDL GNU FDL
- 29. s
- 30. wikiGNUpedia Fåtal artiklar Nupedia 24 artiklar GNU FDL GNU FDL
- 31. GNUpedia Fåtal artiklar Wikipedia >20000 artiklar! Nupedia 24 artiklar GNU FDL GNU FDL GNU FDL
- 126. Alphabet Applebeer Armfeldt Arne anka Athenchen 212.227.114.163 Arezzo Arbitrage AtilimGunesBaydin Augustekman Augustus Axel Löfving Aymeric78 Grillo Mercy Merkurius MrHandyman Mica Michael Angelo68.81.95.145 94.75.253.67 209.200.249.122 69.72.242.170 208.109.181.38 71.107.165.248 63.98.227.2 82.223.163.137 82.227.76.76 62.149.18.147 88.152.198.229 208.87.242.54 209.216.253.0 69.250.208.19 78.88.33.5720 208.101.19.98 Nothingman MickeE MickeLundin Deltagare/Redigerare
- 136. Konsensus
- 140. Kvalité?
- 141. ”We can get the wrong answer to a question than our fathers and mothers could find a pencil.” ”Never wrong for long” Somebody who reads Wikipedia is “rather in the position of a visitor to a public restroom." "It may be obviously dirty, so that he knows to exercise great care, or it may seem fairly clean, so that he may be lulled into a false sense of security. What he certainly does not know is who has used the facilities before him.” Wikipedia är precis som god vetenskap borde vara. För mig representerar Wikipedia den sanna dialektiken. "Open access" till kunskap är en ontologisk revolution - kunskapen styrs inte längre av makten. Åsikter om Wikipedia
- 142. http://sciencenotes.wordpress.com/tag/technical-communication/ Jim Giles ”Internet encyclopaedias go head to head” Nature Volume 438 Number 7070 p900 ”Jimmy Wales' Wikipedia comes close to Britannica in terms of the accuracy of its science entries, a Nature investigation finds.”
- 143. Komma överens om kvalité. Utforma riktlinjer för att upprätthålla kvalitén. Granska bidrag så att riktlinjerna efterlevs – verktyg.
- 144. Verktyg för granskning och kontroll ●Versionshistorik ●Diskussionssida ●Bevaka artiklar ●Mä rka för åtgä rd, kategorisera för åtgä rd ●Permanent radera sidversioner ●(Kvalitetsmärka artikelversioner) ●Användarhistorik ●Kontaktsida ●Skrivskydd av sidor ●Blockera ●(Checkuser)
- 145. Verktyg för granskning och kontroll ●Versionshistorik ●Diskussionssida ●Bevaka artiklar ●Mä rka för åtgä rd, kategorisera för åtgä rd ●Permanent radera sidversioner ●(Kvalitetsmärka artikelversioner) ●Användarhistorik ●Kontaktsida ●Skrivskydd av sidor ●Blockera ●(Checkuser)
- 146. Verktyg för granskning och kontroll ●Versionshistorik ●Diskussionssida ●Bevaka artiklar ●Mä rka för åtgä rd, kategorisera för åtgä rd ●Permanent radera sidversioner ●(Kvalitetsmärka artikelversioner) ●Användarhistorik ●Kontaktsida ●Skrivskydd av sidor ●Blockera ●(Checkuser)
- 149. Senaste ändringarna
- 150. Kvalité
- 151. ”Who dares To say that he alone has found the truth?” – Henry Wadsworth Longfellow, Christus ”The belief that there is only one truth and that oneself is in possession of it seems to me the deepest root of all evil that is in the world.” – Max Born ”The pure and simple truth is rarely pure and never simple.” – Oscar Wilde ”No truth can be said to be seen as it is until it is seen in its relation to all other truths. In this relation only is it true.” – Elizabeth Prentiss Sagt om sanning:
- 152. En väl accepterad uppsättning artiklar av allmän karaktär borde vara i gott tillstånd eftersom dom besökts och skrivits av många olika användare. Källa: Andrew Lih, Wikipedia as Particaipatory Journalism: Reliable Sources? Metrics for evaluating collaborative media as a news resource
- 153. ● Uppslagsverk ● Tar inte ställning. ● Fritt innehåll, fria licenser Balans & saklighet Relevant = Pålitligt, betydande, encyklopediskt Vad och hur får man skriva?
- 155. ”I believe its an established maxim in morals that he who makes an assertion without knowing whether it is true or false, is guilty of falsehood; and the accidental truth of the assertion, does not justify or excuse him.” – Abraham Lincoln
- 156. ”Truth does not consist in minute accuracy of detail; but in conveying a right impression.” – Dean Alford
- 157. ●Citat ●Material som ifrågasätts ●Åsikter ●Slutsatser ●Okonventionella uppgifter ●Uppgifter det kan råda delade meningar om ●Uppgifter som förändras över tid ●Uppgifter som har olika källor som ger olika svar Särskilt viktigt med källa vid:
- 158. Ex: Olika källor som ger olika svar Är sola bra eller dåligt för hälsan? Solning minskar risken för blodpropp Solning ökar risken för hudcancer http://www.flickr.com/photos/sherryk/
- 159. Fyra personer läser artikeln Solning på Wikipedia: ”Att sola är bra för hälsan.” (Källa saknas) Personerna: ●Researrangör säljandes solresor ●Person som drabbats av blodpropp ●Person som drabbats av hudcancer ●Administratör som inte vet något speciellt om solning. Enligt erkända vetenskapsjournaler: ●Solning minskar risken för blodpropp. ●Solning ökar risken för hudcancer. http://www.flickr.com/photos/sherryk/
- 160. En väl accepterad uppsättning artiklar av allmän karaktär borde vara i gott tillstånd eftersom dom besökts och skrivits av många olika användare. Källa: Andrew Lih ?
- 162. Vad är en pålitlig källa?
- 163. Vad är en pålitlig källa? Böcker, tidningsartiklar, kurslitteratur, referensverk, myndigheters webbplatser och skrifter, dagspress. •Äkta •Nära i tiden •Oberoende •Tendensfri •Är urvalet av källor representativt? •Är tolkningen av källan korrekt? •Sunt förnuft? ”Kolla aldrig en bra historia … ”
- 164. BetydenhetBetydenhet Photo: Julie Kertesz from Paris neighbourhood, France
- 168. Neutral synvinkel
- 169. Neutral synvinkel ● Samförstånd ● Låt fakta tala ● Rubrik Olika ståndpunkter ● Internationellt & diversifierat ● Balans
- 170. Acceptabel formulering? Fakta, åsikt eller oklart?
- 171. Är det bra att alla kan skriva?
- 172. Är det bra att alla kan skriva? Gregory Koh startade MyWikiBiz - erbjöd företag Wikipedia-redigering 49-99 USD
- 173. ”som en stad med första klassens städare och sophämtare skulle be sina invånare att skräpa ner eftersom skräpet ändå inte skulle bli kvar så länge” - Jimmy Wales
- 176. Är anonymitet av godo eller ondo? Foto: Jason Mouratides
- 177. Är anonymitet av godo eller ondo? Skriva i egenintresse?
- 178. Wikiscanner
- 181. FBI tog bort flygfoton över Guantanamo
- 182. Officiella scientologer raderade kritiska kommentarer från anti-kult organisation
- 183. Raytheon raderade uppgifter om böter för att ha blåst upp regeringskontrakt samt uppgifter om stämning av konkurrent
- 184. Walmart ändrade från ”wages are less than other retail stores” till ”pays nearly double the minimum wage”
- 185. Exxon Mobile tonade ner miljökonsekvenserna av oljetanken Exxon Valdez som orsakade ett av världens största oljeutsläpp 1989 i Alaska
- 186. Fox News redigerar sidan om Keith Olbermann
- 187. John Seigenthalers förtalas på biografisida. Sades planera mordet på Kennedy!
- 188. Framtiden Öka deltagandet & antalet artiklar? Hur stor frihet? Höja kvalitén?
- 189. Nya tjänster – Geomärkning
- 190. Geomärkning Kan man ta betalt för uppslagsverk idag? Andra frågor?
- 191. Geomärkning
- 192. Geomärkning
- 194. Erkännande, tack och källor I stort format på min svenska Wikipediasida [[användare:Anna.h.bauer]] I mindre format: Bilderna som jag använt i presentationen är delvis mina egna men de flesta är fria bilder där illustratören antingen inte begär något omnämnande eller där ett omnämnande är enda förbehållet för att få använda bilderna. ---- De 2 första sidorna: Kort orientering, Wikipedia Academy, 12-13 nov 2008, Lund: http://www.lub.lu.se/fileadmin/user_upload/pdf/wikipedia/Lars_Aronsson.pdf Orienteringen innehåller diverse WM-loggor: http://meta.wikimedia.org/wiki/Logo Dessa används med inofficiell tillåtelse: http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Talk:Logo&oldid=1317716#Permissions_statement_.28unofficial.29 Grundpelare: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:BluePillar.png http://commons.wikimedia.org/wiki/File:RedPillar.png http://commons.wikimedia.org/wiki/File:GreenPillar.png http://commons.wikimedia.org/wiki/File:YellowPillar.png http://commons.wikimedia.org/wiki/File:OrangePillar.png Encyclopaedia Britannica: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Americanized_Encyclop%C3%A6dia_Britannica_title_page.jpg Encyclopaedia Britannica: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Encyclopaedia_Britannica_15_with_2002.jpg Rödgrön dollarsymbol: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Dollar.PNG Hierarki: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Different_ways_to_represent_hierarchy.svg Världshjärnan: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Brain.png Internet: Liten modifikation av http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Internet.png Internet: Liten modifikation av http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Internet_map_1024.jpg Information wants to be free: http://fusionanomaly.net/informationwantstobefree.html GNU: http://www.gnu.org/graphics/heckert_gnu.html Copyleft: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Copyleft.svg Linux: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tux-linux_logo.svg Domedagsboken: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Domesday-book-1804x972.jpg www: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:WWW_logo_by_Robert_Cailliau.svg Tim Berners-Lee: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tim_Berners-Lee.jpg Gul dollarsymbol: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Dollar_symbol_gold.svg GNU: http://www.gnu.org/graphics/heckert_gnu.html Decentralisering: Anna Bauer, CC-BY-SA GNUpedia, en författare per artikel. Flera artiklar på samma tema: Nupedia, en eller ett fåtal författare per artikel. En artikel per tema: Variation av http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cooperation.svg Hierarki 2: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Different_ways_to_represent_hierarchy.svg Wikipedia, wiki: Stort antal författare per artikel. En artikel per tema. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cooperation.svg Screenshots: Anna Bauer, Inzoomningar: Andreas Jonsson. Skylt med texten Kusbölehelvetet: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Skylt_med_texten_Kusb%C3%B6lehelvetet.jpg Kusbölehelvetet: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Kusb%C3%B6lehelvetet.jpg Nätgemenskap efter ... Wikipedianer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:WT-tr%C3%A4ff_om_wikipedia_academy.jpg Administratör: http://en.wikipedia.org/wiki/File:User_admin.svg eller http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Arthur_John_Elsley_A_Helping_Hand.jpg en målning av Arthur John Elsley Redigerare: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cooperation.svg Radera, skrivskydda, blockera: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Admin_Puzzle_Icon.png
- 195. Erkännande forts. Troll: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Internet_Troll_velu_ill_artlibre_jnl.jpg Marionett: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sock_puppetting.svg Smygare: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Lurker.svg Surrikater: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Suricata.suricatta.fighting.jpg Fredsduva: Fotograf Daniel Lobo http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Madrid_peace_dove_graffiti.jpg Subkulturen Esperanza: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Collage_-_community,_love_and_support.png Kvalité: Public domain. Hittade dock inte filen igen då jag ville ange konstnären. Stern:http://sciencenotes.wordpress.com/tag/technical-communication/ Nature: Jim Giles ”Internet encyclopaedias go head to head” Nature Volume 438 Number 7070 p900 http://en.wikipedia.org/wiki/File:Wikipedia_scale_of_justice.png Creative commons: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:CreativeCommond_logo_trademark.svg Citation needed: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Agitador_wikipedista.png Sola: http://www.flickr.com/photos/sherryk/ Solen: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:The_sun1.jpg Ingen orginalforskning: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:No_original_research.png Ingen orginalforskning: Public Domain Källa: Public domain Betydenhet: Photo: Julie Kertesz from Paris neighbourhood, France Betydenhet: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Size_of_English_Wikipedia_in_August_2007.svg Neutralitet: Public domain Neutralitetssymbol: Public domain: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Symbol_neutral_vote.svg Anonymitet: Foto: Jason Mouratides: http://www.flickr.com/photos/27261720@N00 Planeter: Public Domain Framgång: Pusselbit: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wiki_letter_w.svg Wiki: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cooperation.svg Decentraliering: Public Domain Klocka: Public Domain. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Clock_simple.svg GNU: GNU-huvud: http://www.gnu.org/graphics/heckert_gnu.html Gult dollarsymbol: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Dollar_symbol_gold.svg Förstoringsglas: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Searchtool.svg C. elegans: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Adult_Caenorhabditis_elegans.jpg Kram: Public domain Wikipedia: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikipedia-logo.png Slut.
- 196. Slides som kan komma till användning men som inte skall presenteras:
- 197. " Wikipedia är den ursprungliga drömmen om internet, ett verktyg för människor över hela världen att utbyta information. Sedan kom dotcomboomen och då verkade internet bara handla om pop up-reklam och att sälja hundmat. " Jimmy Wales Wikipedia
- 203. 1984
Editor's Notes
- När ni surfar på nätet, känner ni det? … (vadå?) Att nätet gungar av allt nytt material som publiceras (den elektroniska väven gungar då en tidigare oförutsedd mängd skribenter offentliggör sina alster) direkt, utan filter eller utslagsgivande förläggare. Nu krävs det egentligen bara grundläggande datorkunskaper, tillgång till internetanslutning, självförtroende och, tja … något att säga. Den som däremot söker fakta har fått betydligt mer media och ”parallella” kanaler att söka igenom. Och som faktasökare frågar man sig då vilket material som ligger närmst sanningen?
- Jag landar gärna mjukt i en Wikipedia-artikel då jag vill flukta in ett ämne. Någon annan som sökt info o hamnat på en WP-artikel? Ni googlar något begrepp o plötsligt är ni inne på något slags uppslagsverk – loggan Själv brukar jag använda WP eftersom jag känner igen upplägget på artiklarna och för att materialet på Wikipedia ofta helt enkelt är rätt bra att utgå från.
- (läs allt först) Med frihet menas något bredare än bara fritt från kostnad utan snarare frihet & rättighet att "kopiera, distribuera och sända verket" samt "skapa bearbetningar” Ni har kanske varit med om texter med referenser till förklaringar som ni inte kommer åt – såvida ni inte viftar med kontokortet. Sådant slipper man med WP som gör kunskap till en rättighet för alla! Alla kan också skriva … Använder man WP kanske man också skall fundera på om man kan bidra till WP.
- Tidigare nämnde jag att traditionella filter eller utslagsgivande förläggare inte längre spelar så stor roll. På nätet finns nämligen andra möjligheter: Bloggaren har oftast full kontroll över den text som han eller hon publicerar. På WP är det otraditionellt på ett annat sätt: Där är det snarare så att alla övervakar och granskar vad som skrivs i artiklarna som publiceras.
- Här har artikeln Pandatjej granskats och med det här meddelandet – SMACK – blivit kritiserad för att inte vara relevant för Wikipedia. Då kan man få sig en tankeställare … Jaha, Skall det vara relevant också! Vem säger det? Jo, det gör Grundpelarna och dom encyklopediska relevanskriterierna!
- … Uppslagsverk – vedertaget & verifierbart … tar inte ställning. Representanter för olika åsiktsinriktningar kan vara överens om formuleringarna. NPOV … har ett fritt innehåll som alla kan distribuera vidare. GNU FDL, cc-by-sa 3.0 … Uppförandekod/etikettregler … har inga fasta regler utöver dessa grundpelare. Var djärv, perfektion – ett mål inte en nödvändighet. Du kan inte förstöra något.
- Bakom WP och dom som äger servrarna står ( läs )
- I princip handlar projekten om att göra mer kunskap och kultur tillgänglig för alla.
- Vad är ett uppslagsverk? (fråga till åhörarna – svar på nästa slide) Jo, en samling och sammanfattning av (mänsklig) kunskap organiserad så att man kan hitta den kunskap man söker.
- Om man skulle skapa ett uppslagsverk, vilka frågor måste man då ställa sig? Vilka problem måste man lösa? Hur produceras uppslagsverket? Vad skall uppslagsverket tillverkas av? Vilket medium? Hur fyller man på med kunskap ? Hur matar man verket? Hur avgörs vad som är relevant? Vem avgör? Vad är verkets ämnesområde ? – specialiserat eller allomfattande Hur strukturerar man informationen? Alfabetiskt, hierarkiskt eller ... Hur ger man tillgång till uppslagsverket? Detta bestämmer målgruppen ...
- Under antiken ( 200 talet före Kristus – 642 efter kristus? ) var BIA största biblioteke/t/n i världen. Förordning , kungligt mandat: samla in världens kunskap : besökare skulle leverera sina böcker o skriftrullar (mest papyrus). Dessa kopierades av offentliga skrivare . Originalen inordnades i biblioteket, ursprunglige ägaren fick kopia. Texter existerade ofta i flera versioner. Därför krävdes textjämförelser o textkritik för att avgöra vilken version som var äkta och kunde kopieras och spridas. BIA förstördes under en eller flera förstörande händelser några århundraden efter dess grundläggning. papyrus, pergament papper känsligt medium som kräver stora resurser för att säkerhetskopiera o inrymma på flera platser.
- L'Encyclopédie, kom till och publicerades i Frankrike ett 30-tal år innan den Franska revolutionen (mellan 1751 and 1772). Ett generellt uppslagsverk. Emellertid både kontroversiellt och radikalt . Encyklopedisterna skrev nämligen i en anda av upplysning och för att samla allt vetande för att ge kraft åt mänsklighetens vilja. Man skulle lita på sitt förnuft : "Reason is to the philosopher what grace is to the Christian... [...] The philosopher forms his principles on an infinity of particular observations. He does not confuse truth with plausibility; he takes for truth what is true, for forgery what is false, for doubtful what is doubtful, and probable what is probable. The philosophical spirit is thus a spirit of observation and accuracy." (Philosophers article, Dumarsais) Encyklopedisterna erkände inte den katolska kyrkan som auktoritet inom vetenskapen . Teologi behandlades som ett filosofiskt ämne, med andra ord att religion är något som människor kan resonera om och alltså inte någon källa till kunskap i sig . Uppslagsverket förbjöds - arbetet fortsatte i hemlighet - tilläts senare igen - fick då mycket stor spridning. Crescendot på upplysningen blev Franska revolutionen.
- 1700-talet grundas Enc. Brittanica – av många ansett som – mest korrekta. Produktionen av uppslagsord – hierarkisk . Varje uppslagsord skrevs av en författare o granskades i flera omgångar av experter innan publicering. Boken som medium satte fysiska begränsningar: Utrymmet begränsat - Redaktörer valde ut vad som hade encyklopedisk relevans . Dessutom gav boken en ögonblicksbild frusen i den tryckta texten. För en uppdatering krävdes en ny upplaga. Antalet mottagare var begränsat eftersom Brittanica kostade pengar.
- … essän World brain av Wells där han visionerade om en permanent världsencyclopedi … dåtidens uppslagsverk var föråldrade – info distribuerades för långsamt – Oxå kritisk till att uppslagsverken... produkt by … for gentlemen. Wells – socialist – alla … rätt till kunskap … Gratis Han visionerade om något mycket effektivare – världshjärna – ett organ – experter – samla in, redigera, organisera och höll kunskapen uppdaterad ... borde dra nytta av den tekniska utvecklingen för ett modernisera kunskapsspridningen. Mikrofilm kunde lättare och billigare kopieras o distribueras. Kunskapen skulle inte bli lika bunden till ett fåtal fysiska platser.
- Vad händer 1969? Två amerikanska forskningsgrupper kopplar ihop sig och Internet föds. Plötsligt – oanade möjligheter – billigt att kopiera och distribuera information. En typ av info är källkoden till datorprogram. Ursprungligen var det användarna själva som skrev datorprogram och källkoden var tillgänglig för alla användarna att modifiera.
- En del tjänar dock inte på informationens frihet och vill begränsa den. Men utvecklingen bland datortillverkare går mot mer sluten programvara. Användarna kan inte modifiera och anpassa programmen till sina egna behov. Detta går stick i stäv mot den etablerade programmeringskulturen där det är kutym att dela med sig av sina program.
- Som motreaktion grundar Richard Stallman GNU-projektet. Målet är att ta fram ett komplett fritt operativsystem . Användarna skall fritt kunna använda, studera, vidareutveckla och sprida programkoden. Man inser att det inte räcker att avsäga sig upphovsrätten , och släppa all programkod till the public domain, eftersom detta inte säkerställer att andras vidareutveckling av operativsystemet, skulle förbli fria. Man tar fram licensen GNU General public licensen med egenskapen att...
- … även vidareutvecklingar av program också måste släppas under en fri licens. Ett verk under en licens med dessa egenskaper brukar kallas för ”copyleft” till skillnad från ”copyright”.
- GNU projektet lyckades . Det finns idag flera fria operativsystem. Det kanske mest kända är GNU/Linux.
- GNU GPL gäller för programvara. Man släpper sedan en licensmotsvarighet för dokumentation och texter som längre fram kommer att användas av Wipedia.
- Domesdayprojektet … kartlägga Storbrittaniens geografi , kultur o samhällsliv . Mer än 1 milj. deltagare samlade info till hyperlänkat dokument. Varför så ful slide? Skärmdumpar från projektet under ofria licenser: Publicitetsmiss? (återgivningsrätt) Dokumentets innehåll liknade encyklopedi skt material och samlades in av ett mycket stort antal människor – ett massornas samarbete. Projektet fick sitt namn från ett juridiskt dokument som Wilhelm erövraren lät upprätta 900 år tidigare för att veta hur han skulle driva in skatt från de erövrade britterna. I jordetvister sades … bindande såsom domen på domedagen.
- 91 grundas www av … Med ens blir det mycket lättare att länka samman olika sajter även om man inte är så tekniskt bevandrad. Alltså blev det inte bara billigt men även mindre komplicerat att publicera, kopiera o sprida information. Kanske dessa möjligheter väcker liv i drömmarna om ett uppslagsverk för alla.
- GNUpedia grundas. Deltagarna i GNUpedia-projektet har emellertid en helt annan syn på hierarkier än HG Wells hade … (läs)
- Icke-hierarkiskt samarbetssätt Alla kan skriva – granska Varje författare skriver egna artiklar. Det kan finnas flera artiklar för varje uppslagsord. Man räknar med att bästa artikeln oxå blir den mest lästa . Alla alternativa artiklar skall dock vara tillgängliga .
- … grundas av internetentreprenören Jimmy Reklamfinansierat
- En dag får Nupedias chefredaktör Larry nys om wikitekniken.
- - enkelt att samarbeta med varandra för att skriva en gemensam artikel. Samarbetet kan göras mycket informellt - vågar. Det är lätt att göra ändringar till redan skriven text Lätt att starta nya artiklar Möjligt eftersom varje artikel har en historia som håller reda på vem som har gjort vilka ändringar så att man kan hoppa mellan olika versioner.
- Bestämmer sig för att testa wikitekniken. Om wikitekniken gör det lättare att producera material så kan dessa råutkast matas in i Nupedias granskningsprocess. Jimmy – mejl till 2000 personer på Nupedias mejl-lista: Wikipedia är uppe . Roa mig! Gå dit o skriv ett par meningar … Resultatet över förväntan
- Alla som deltar kan skriva på alla artiklar. Sedan 2003 förvaltas Wikipedia under den ideella stiftelsen Wikimedia Foundation.
- Visa W anatomi Svenska Wikipedias framsida.
- Artikelpanelen innehåller funktioner för den aktuella artikeln. Redigering av artikeln via wikitext versionshistorik
- Verktygslådespanelen
- Sök och navigeringspanelen visar funktioner för hela sajten.
- Användarpanelen beskriver funktioner kopplade till användaren
- Konkret hur man redigerar. Syftet är att ni skall få en känsla för hur det fungerar. Ni behöver inte memorera inte i detalj Det finns en wikipedia-sida med intressanta namn på platser. Den satt vi o tittade på o hittade bland annat ...
- Kusbölehelvetet. Har någon varit där? Jag ville veta hur platsen med detta överraskande namn såg ut. Jag tyckte att sidan kunde behöva några bilder. Därför googlade jag bilder o stötte på några riktigt fina, tagna av en viss Elenor Hedvall. Sökte upp hennes nummer på Eniro o ringde. Hon blev ju lite överraskad … Jag förklarade läget o undrade om hon kunde tänka sig lägga upp bilderna under en fri licens på W. Jag erbjöd mig att ladda upp hennes bilder o redigera artikleln (för att ta screenshots o få pedagogiskt material till denna föreläsning.)
- Det gick hon med på.
- Tillbaks till W
- Navigeringspanelen
- Ladda upp filer
- Här får man vägledning för att uppladdningen skall ske lagligt utan intrång i någons upphovsrätt. Det är en sluss till WM commons – det centrala lagret för mediefiler så att dom kan användas i alla WM-projekt – W alla språkversioner o systerprojekt Längre ner på sidan ...
- Väljer vi Upphovsmannen till bilden har gett tillstånd att publicera på Wikipedia
- Kommer hit.
- Kommer hit.
- Väljer - Du har fått tillåtelse … Ja, har Elenor verkligen förstått vad hon går med på då hon släpper bilderna fria … För säkerhets skull o för att ha ett tydligt kvitto på att hon accepterar skriver jag till henne igen ...
- Creative commons BY-SA
- GNU-FDL Bra, hon är med på noterna ...
- Ladda upp fil till WM commons. Längre ner ...
- Bläddra fram till bild-filen
- Fyller i info om bilden ...
- Filnamn Källa Skapare Datum
- Längre ner ...
- Beskrivning av bilden på engelska o svenska. Helst så utförlig som möjligt.
- Längre ner ...
- Koordinater som kan användas med Google maps. Valfritt.
- Väljer licens åt Elenor … (Licenser: GFDL och CC BY-SA GNU Free Document License Creative Commons Attribution-Share Alike)
- Bland de nyligen uppladdade filerna ...
- Längre ner på sidan återfinner jag Kusböle-bilderna
- Längre ner på sidan återfinner jag Kusböle-bilderna
- Vi fick faktiskt oxå ett tack ...
- Med en bekräftelse på att WM commons fått mejlet där Elenor godkänner licenserna
- Så när jag går in o kollar på en av bilderna ...
- Så står det att bildens licens har blivit verifierad o godkänd. Ticketnumret länkar till Elenors mejl.
- Längre ner ser vi att bilden nu är licensed under GNU-FDL o CC o alltså kan användas fritt.
- Tillbaks till artikeln som vi skall redigera. I läsläge ser man fetmarkerad text samt blå o röd text. Blå texten länkar till existerande sida. Röd text länkar till tom sida med samma namn som länken ...
- Vi väljer redigera ...
- I redigeringsläge ser vi Wiki-syntaxen o texten i råformat . Vissa ord har styrkod på varsin sida om sig. Denna styrkod kodar för funktioner så att man i läsläge ser fetmarkerad text, länkar o annat. Eftersom styrkoden kan vara svåra att komma ihåg då man är nybörjare finns det ett ...
- Verktygsfält. Man markerar texten man vill skall omfattas av funktionen o markerar rätt verktyg. Den blå, understrukna texten gör t ex en länk av markerad text.
- Vi lägger till namnet på bilden vi laddade upp: Skylt med texten Kusbölehelvetet.jpg
- Markerar texten ...
- Väljer infoga-bild - symbolen.
- Då läggs styrkoden [[Fil: … ]] till ...
- Lägger till ytterligare styrkod för att bilden skall bli en miniatyrbild samt ha bildtexten Skylt.
- Filnamn för andra bilden
- Likadana styrkoder som för den första bilden
- Efter att ha kollat på den engelska språkversionen av artikeln hittar jag informationen att ” Waldemar Sweigel har komponerat ett trombonstycke namngivet efter Kusbölehelvetet”. Det skriver jag dit efter att ha sökt upp källhänvisningarna för påståendet. Det saknades nämligen referenser på den engelska versionen.
- Text markerad
- För att lägga till källan som jag hittade adderar jag referens styrkod ... … enligt beskrivning längre ner på sidan.
- Lägger till referensen och en referenslista under en ny rubrik som jag döper till ”Källor”. Källor märker jag upp som en rubrik.
- Sammanfatta redigeringen: ”Lägger till bilder, mer text och källa”
- Resultatet av redigeringen
- Bild
- Bild
- Text. Glömde säga att jag gjorde en länk av namnet Waldemar Swiergel. Eftersom länken visas röd betyder det att det saknas en artikel om honom i W.
- Ettan är referensen … som beskrivs i referenslistan under rubriken källor.
- Resultatet av redigeringen. Bättre va?
- Versionshistoriken för artikeln ...
- Visar alla tidigare versioner ...
- Jag väljer två av mina versioner …
- Versioner markerade Nästa: inzoomning.
- En från den 17 mars kl 20.25 . Den andra från 21.28.
- Om jag vill kan jag rulla tillbaka min version från 21.28 genom att klicka ”gör ogjord” för att återgå till 20.25 -versionen
- Det gör jag inte. Däremot jämför jag versionerna ...
- Och tittar på skillnaderna/diffen.
- plustecknet o grönmarkeringen betyder att text adderats. Texten har lagts till den nya versionen.
- Längre ner ...
- Tillbaks till Versionshistoriken.
- Den äldsta versionen av artikeln gjordes av användare Toggan 2007 ....
- Då såg artikeln ut så här.
- W. - produkt av en ...
- W. - produkt av en nätgemenskap – där de som redigerar – Wikipedianerna - med olika typer av verktyg för kommunikation samarbetar omkring gemensamma artiklar – där varje artikel motsvarar ett uppslagsord . Varje uppslagsord lockar till sig o blir en slags brännpunkt för Wikipedianer med intresse för ämnet. Nya Wikipedianer tillkommer då människor gör en sökning på google o hamnar på WP. En del tycker då att de har något att tillföra o redigerar själva artiklarna. Några återkommer o blir mer stadigvarande deltagare. I det gemensamma målet – bygger man relationer /socialt nätverk.
- Förutom att skriva artiklarna … många andra frågor som uppstår då man författar gemensam text till en encyklopedi: Anordnar kvalitetshöjande projekt som tex veckans samarbete, språkvårdar, detaljgranskar och utvärderar … Ett mål är att fler artiklar skall uppnå statusen Utmärkt artikel. Samarbetar omkring klottersanering . Skall den här artikeln raderas eller vidareutvecklas? Diskuterar källor o upphovsrätt på bilder Väljer personer som skall få tillgång till vissa mer kraftfulla arbetsverktyg, Man anordnar wikiträffar, tävlingar …
- För detta finns flera verktyg för kommunikation o interaktion ...
- Samlingsplats för alla på sajten. Central plats att diskutera o hålla sig uppdaterad ...
- Bybrunnen – likna vid en samlingsplats i byn för att umgås o prata informellt . Eftersom man vill uppmuntra kommunikation har man ju valt att inte döpa samlingsplatsen till högtidliga kammarkollegiet ... Anvisningar vart man skall samarbeta omkring olika typer av frågor ...
- Icke-registrerade skribenter representeras av sitt IP-nummer Registrerade skribenter – nick. En del använder sitt riktiga namn som nick. Andra är helt påhittade.
- Ibland anordnas wikiträffar AFK. Detta visar deltagarna från en sådan träff. Längst till höger – Lars Aronsson – Susning. Den här bilden belyser oxå det faktum att den typiske Wikipedianen tycker om att klä sig i mörk eller beige jacka. Utom han där … Typiske Wikipedianen är en man i 30-årsåldern, ofta singel. För varje biografi om en kvinna i Wikipedia finns det fyra om män … har man kommit fram till efter en självinventering där man könskategoriserade alla biografier. Frågan har alltså uppmärksammats o diskuteras inom nätgemenskapen. ”Rekrytera din mamma som skribent till Wikipedia!” Wikipedia Projekt kvinnor http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Projekt_kvinnor/Presentation&oldid=9569062
- Kategori-sida på eng. W som visar hur vissa registrerade wikipedianer har valt att kategorisera sig själva. Det påminner ju litegrann om kontaktannonser tycker jag ... http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Wikipedians http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Anv%C3%A4ndare
- Längre ner … Där … Wikipedianer efter yrke ...
- Revisor, skådespelare, riskhanterare … Profet?!
- Deltagarna samverkar med varandra på olika sätt o antar olika roller i nätgemenskapen. Några roller är formella såsom ...
- Redigerare väljer administratörer o byråkrater. Alla kan nominera sig själva. Tidsbegränsade förtroendeuppdrag – förväntas verka för W bästa. Försöker sprida ”maktfunktioner" – vissa uppdrag går inte att kombinera. Byråkrater tilldela admin-befogenheter till Wikipedianer som valts till admin. Fattar inga beslut och har ingen beslutande makt. Admin - tillgång till extra verktyg. Radera, Skrivskydda, Blockera. Däremot - ingen särskild auktoritet att döma vad som är rätt o fel. Folk förmodar – admin - extra insatta – fler frågor. Inte något solidariskt ansvar för vad som står på W o har ingen plikt att genomföra någon viss åtgärd.
- Andra roller – informella. Trollet, marionetten o smygaren brukar dyka upp i nätgemenskaper: Trollet är en destruktiv karaktär som uttrycker sig hätskt och vill provocera fram konflikter . Då gäller det att inte andra dras in. Man brukar säga – mata inte trollen . Nappa inte på deras utspel ”Trolling for suckers” Marionetten – dockmästare som talar genom flera olika användarkaraktärer. Låter karaktärerna komma till tals för olika syften i olika sammanhang. Fullt tillåtet så länge man inte försöker använda marionetterna bedrägligt . Smygaren – följer länge diskussioner o förehavanden i kulisserna. Fördelarna – personen väl insatt. Nackdelarna - Gör få egna bidrag. Vågar kanske inte?
- Från Kusböleartikeln finns länk till artikeln Fångstgrop ...
- Här finns exempel på en konstruktiv diskussion där man håller god ton o håller sig till sakfrågan. Man har hållit sig till riktlinjen att man skall förutsätta att andra har goda avsikter. Det verkar som om diskussionen leder till en bättre artikel.
- Största delen av beslutsfattandet på W sker genom artikelredigeringar . Om andra användare håller med om dina förändringar gör dom inget alls o ger alltså sitt tillstånd genom sin tysta tillåtelse . Om man skall ändra något kontroversiellt kan det vara klokt att först diskutera på diskussionssidorna för att nå konsensus - samförstånd. Eller så gör man sina ändringar direkt o får kanske se dom tillbakarullade eller kritiserade på diskussionssidan. Står man i något slags intressekonflikt till ämnet som artikeln behandlar skall man överlägga noga vad, var och hur man redigerar.
- Ibland leder diskussionen inte framåt utan till redigeringskrig då två eller flera parter rullar tillbaks varandras ändringar. Första o andra slaget om schlagern: Eurovisionsschlagerfestivalen, Schlager-EM eller kanske Eurovision song contest? Annan batalj – Ejakulation - illustreras eller inte …
- Åtgärder för att förhindra redigeringskrig : Undvik att konflikter uppstår – tänk på hur du agerar o följ netikett . Rulla inte tillbaks automatiskt! Tänk efter i kontroversiella ämnen. Prata om saken . Erkänna dispyter inom ämnet. Beskriv dispyter, istället för att blanda dig i dem Bjud in andra för att höra deras synpunkter. Att samla in åsikter från flera kan vara viktigt för att försvara den neutrala synvinkeln (WP har ingen redaktion eller överordnat organ som bestämmer). Dra ner på tempot , ta ett steg tillbaks
- Visar att allt inte är tillåtet på W och W gränser: Bildades 2005 700 Wikipedianer – ville vara ett socialt stödjande nätverk Utvecklade egen kultur o privata strukturer emot W grundpelare : Omröstningar o beslut fattades utanför W 2007 upplöstes nätverket efter omröstning på W. En del medlemmar slutade skriva på WP andra fortsatte.
- Olika medier – olika förutsättningar . W struktur - sådan att alla kan bidra till skillnad från webbplatser med några få utvalda redaktörer . I och med att W betydelse växt – fler som ifrågasätter kvalitén.
- Robert McHenry, a veteran editor at Britannica Peter Gill
- W har faktiskt visat sig mer korrekt än man kanske skulle kunna tro . Och detta i flera undersökningar. Den mest kända Natures jämförelse mellan W o Britt. 50 vetenskapliga artikelpar på samma ämne plockades ut. Varje par bestod av en artikel från W o en på motsvarande ämne från Britt. Artiklarna granskades i ett blindtest av oberoende experter utvalda av Nature. Britt 3 fel/artikel o W 4 fel/artikel. Det som förvånade folk var inte att W hade 4 fel utan att Britt som var expertgranskat o kostade pengar hade 3.
- Hur uppnår man kvalité på WP? Jo, i stora drag skall man (läs) De första punkterna är subjektiva och filosofiska ... Vi börjar med den tredje mer rättframma punkten: Vilket tekniskt stöd finns det för att granska och kontrollera innehåll och aktivitet på WP?
- Transparensen på W mycket hög då alla bidragsgivare lämnar tydliga spår efter sig. (En del verktyg gäller egenskaper hos artiklar och användare. Andra verktyg gäller interaktionen mellan artiklar och användare eller användare emellan.) Alla versioner av artikeln sparas i versionshistoriken. På så sätt har man tillgång till alla redigeringar som byggt upp artikeln och alla därtill hörande författare . Man kan rulla tillbaks till en tidigare version. Varje artikel har en dedikerad diskussionssida . Där framkommer ibland meningsskiljaktigheter om formuleringar och innehåll i artikeln och om eller hur dessa har lösts. Alla bidrag som en användare har gjort sparas i användarens bidragshistorik. På så sätt kan man se vilka artiklar som användaren har redigerat och hur dessa redigeringar sett ut. En tvivelaktig redigering kan göra att någon kollar upp användarens alla redigeringar.
- Administratörer kan skrivskydda sidor så att de endast kan redigeras av en grupp användare. Denna funktion ska användas bara vid särskilda omständigheter , eftersom skrivskyddade sidor generellt sett anses skadliga. Det finns olika nivåer av skydd: Ett fåtal sidor är permanent skrivskyddade (t ex huvudsidan ). Artiklar utsatta för ett redigeringskrig kan ibland tillfälligt skrivskyddas för att tvinga användarna att komma överens om formuleringar på diskussionssidorna istället. Andra lås kräver att endast inloggade personer som haft konto i minst fyra dagar (så kallade Bekräftade användare) kan redigera dem. T ex för sidor som ofta vandaliseras av olika personer, eller av någon som registrerar nya konton när de gamla blivit spärrade.
- Inloggade användare kan bevaka artiklar – lägga till bevakningslista - hålla koll – speciellt intresse. Meddelandemall – framföra metainformation relaterad till en artikel. Man vill påkalla andra användares uppmärksamhet . Den vanligast med åtgärdsmallar som talar om att artikeln behöver genomgå åtgärd för att leva upp till Wikipedias riktlinjer eller i övrigt förbättras – uppmana användare att utöka stubbar, specificera källor * skriva om med ett neutralt perspektiv, * illustrera * slå samman likartade artiklar * flytta artiklar till mer passande namn eller namnrymder * radera irrelevanta artiklar Administratörer kan radera sidversioner från en artikels historia. Uppenbara upphovsrättskränkningar, förtal eller personlig information, klotter, oartiklar, hoaxartiklar ... Kvalitetsmärkta artikelversioner (flagged revisions) – Betrodda användare granskar och kvalitetsmärker de senaste redigeringarna innan ändringar från nya användare visas för oinloggade.
- Senaste ändringarna är ett av de viktigaste verktygen för granskning av sajtens aktivitet . Här aggregeras de senaste ändringarna på sajten Wikipedia: Varje ändring presenteras tillsammans med egenskaper hos användaren som gjort artikelredigeringen. Så här tolkar man (läs) Samarbeten och projekt Extrakrav på biografier
- Jag tycker att senaste ändringarna på Wikipedia är lite som att studerar aktiviteten hos en vulkan . Wikipedia har ett mjukt säkerhetstänkande där alla är välkomna så länge man inte missköter sig alltför mycket. Och denna vänliga attityd kan man kosta på sig pga den fungerande versionshanteringen .
- Vi pratar kvalité. Vad är kvalité? Förutom välformulerad text o snygga bilder? I grund o botten hoppas vi nog att ett uppslagsverk förmedlar någon slags sanning.
- Vad är då sanning? Det kommer vi inte att besvara här men ... följande är sagt … Det verkar alltså inte vara så lätt att förmedla en sann bild om man är ensam o detta leder oss in på ...
- En slutsats om hur det förhåller sig med Wikipedia (läs) Totala antalet redigeringar – noggrannheten. Fler redigeringscykler borde ge djupare behandling av ämnet o mindre sakfel. Totala antalet unika användare – diversiteten. Fler unika användare ger bredare perspektiv på ämnet. Men om många har olika åsikter om hur saker och ting förhåller sig ...
- … vad o hur man får skriva? I stora drag bestäms detta av de tre första grundpelarna: Eftersom W uppslagsverk skall innehållet vara relevant … Man tar inte ställning utan artiklarna skall ha ett neutralt perspektiv o präglas av … Detaljerna om vad som är relevant o neutralt avgörs av användarna som utformar riktlinjerna . Om man inte följer riktlinjerna är det troligt att någon tar bort materialet. Om vi då tittar närmre på vad som räknar som relevant ...
- Vi börjar med begreppet pålitlighet Tröskeln för att inkluderas är faktiskt verifierbarhet . Inte sanning. Det räcker alltså inte alltid med att ett förhållande är sant . Läsarna behöver pålitliga och erkända källor som bekräftar sanningen eftersom det inte finns något sätt för WP att skilja sant från falskt .
- Tycker Abraham Lincoln. ( läs citat ) Utan tillförlitlig källa för ett artikelämne – ingen artikel - Med andra ord är det bra om det finns källor så att läsaren har möjlighet att följa upp källorna o kontrollera artikelns kvalitet om denne önskar så. I praktiken tillskrivs ändå inte allt material en källa o då kan man ju trösta sig med att ...
- Särskilt viktigt med källor är det emellertid vid ...
- ... eller rimligen kan ifrågasättas ... styrk fakta om åsikten snarare än åsikten Okonventionella uppgifter – som då jag gjorde artikeln Biohydrometallurgi . Då blev jag genast uppmanad att komma med källor
- Tänk er följande hypotetiska men inte osannolika situation: (läs) Personerna har olika erfarenheter och intressen i solning. (läs). Det finns några erkända vetenskapsjournaler, låt oss säga Science eller Nature som har behandlat forskning om solning och styrker slutsatserna att ( läs ). Skulle någon av personerna kunna vara lite partisk? Vad k ommer att hända med artikeln Solning? Det finns olika scenarier ... Spelar det någon roll vem som skriver så länge uppgifterna går att verifiera?
- Tidigare antagandet igen. Vad händer om för få personer skriver i en artikel? Sv W har än så länge knapphändig info om solning: Solbränna, solbad – sola Totala antalet unika användare – diversiteten.
- Pålitlighet innebär oxå att orginalforskningsresultat inte är tillåtna. Ett uppslagsverk – fel ställe för publicering/offentliggörande opublicerade fakta Egna åsikter, spekulationer, erfarenheter, argument Varför: Encyklopedi har vare sig möjligheter eller som syfte att själva utföra experiment för att kontrollera om orginalforskningen stämmer. Alltså går uppgifterna inte att verifiera.
- Vår syn på hur kunskap ska kommuniceras och vem som är en expert är till stor del formad av tryckta publikationer o traditionella institutioner såsom skolor, bibliotek o universitet.
- Ofta accepteras böcker … (läs) Man bör oxå fråga sig: Är källan äkta? Vilken tidssamband gäller mellan källan & händelsen? Följer källan det nutida vetenskapliga paradigmet i ämnet. Är källan oberoende och inte ett referat eller avskrift? Vilka intressen har den som producerat källan? Är urvalet av källor representativt? Är tolkningen av källan korrekt? Sunt förnuft? ”Kolla aldrig en bra historia … ” I W är det wikipedianernas samlade åsikter om vilka källor som är pålitliga som gäller.
- Betydenhet innebär att ett ämne skall vara tillräckligt välkänt, omdiskuterat eller på annat sätt viktigt för att få vara med. Emellertid har W inget begränsat utrymme …
- … som en pappersencyklopedi. Rymmer alltså fler ämnen. Varför kräver man då betydenhet trots det goda utrymmet? Ämnen med bristande betydenhet såsom min innebandyförening är ofta svåra att skriva balanserat o sakligt om eftersom de enda intresserade är de som är personligt involverade i ämnet o alltså står i en slags intressekonflikt till ämnet. Det måste finnas en kritisk massa användare för att artikeln skall kunna nå o upprätthålla en tillräckligt god kvalitet med relevant o balanserat material. Det måste vara mödan värt att behålla, korrekturläsa o utöka artikeln. Oxå att skydda mot vandalism.
- Eng språkversionen av Kusbölehelvetet – har blivit märkt ...
- … som orphan ”föräldralöst barn” med få anknytningar/länkar till andra artiklar. Detta kan vara ett tecken på bristande betydenhet. Hur bestämma vad som har betydenhet? Jo, som vanligt … Genom att försöka nå samförstånd. I W-gemenskapen – inklusionister o deletionister (raderingsivrare). Hur obskyra saker får man skriva? Internationellt sätt kanske Kusbölehelvetet är för obskyrt? ” Toaletter i Japan” är för övrigt en stor o utförlig artikel.
- Artiklar skall representera stor variation av åsikter o samtidigt förbli neutrala. Sträva efter att göra en artikel: Saklig Opartisk – inte ta ställning Allsidig – på ett representativt sätt visa olika ståndpunkter. Redogör rättvist för olika sidor i en konflikt Varför? Full objektivitet torde vara omöjligt.
- Samförstånd – arbetar tillsammans Låt fakta tala – inga antydningar eller insinuationer. Moralisering överlever sällan länge. Låt en del av artikeln beskriva olika ståndpunkter i ämnet. Internationellt ... Balans – åsikter bör vägas efter hur framträdande dom är. T ex I Förintelseartikeln påpeka att förintelseförnekarna utgör en liten del av forskares åsikter i ämnet.
- Varningar hjälpte inte så ...
- Gregory har blivit blockerad för att han tagit betalt av folk o insinuerat att han mot betalning skulle kunna lista någon i WP. Han har fått många chanser ...
- Annat exempel på öppen manipulation av innehåll – diverse komiker uppmanat folk att ändra innehållet på skämt.
- Men Gregory som hade mywikibiz var i alla fall öppen med vad han sysslade med … Hans motiv var uppenbara … Hur är det då med anonyma redigeringar? En undersökning från amerikanska universitetet Dartmouth kom fram till att anonyma skribenter är en lika pålitlig källa till kunskap som registrerade användare. Men …
- ... det gäller att förstå att människor kan ha olika bakomliggande motivation. Oundvikligt o viktigt att förstå att en del skriver i egenintresse. Klottersanering o uppenbar reklam är det enkla – flera verktyg. Men hur är det med mer dolda motiv ...
- Hört talas om Data mining? Virgil Griffit laddade ner hela W o isolerade fram data om vilka IP-nummer som gjort vilka anonyma förändringar Dessa data matchade han mot domännamn och nätadresser Vips så kunde man se vilka verksamheter som varit inne o redigerat på artiklar där de rimligen borde ha egenintressen
- Någon/Några på Swedish match har varit inne o redigerat W anonymt. Artikeln Sw Match har redigerats såväl som Snus, Ettan … Emellertid oskyldigt. Sajt - rangordnade - största intressekonflikterna som användare hittade med wikiscanner sattes upp:
- Av politiska skäl? FBI
- Av religiös övertygelse? Officiella scientologer
- I ekonomisk vinning? -Raytheon (världens största tillverkare av luftburna missiler)
- Polering? Walmart
- Historierevision? Exxon
- Smutskastning? Fox
- Av personlige fiende? John Konsekvensen av Wikiscanner o liknande verktyg är att transparensen ökat. Efter Seigentaler incidenten – nya strängare riklinjer utformats om biografier om levande personer
- Kontinuerlig diskussion om hur sajten kan förbättras
- Framtiden - Många artiklar innehåller koordinater ...
- Tydligt mål för deltagare att samlas kring Wikiteknologin – upphäver transaktionskostnader – möjliggör mass-samarbete. - Inkluderande – tillåtande -informell Decentraliserad organisation – kultur utan centralmakt – Även om uppslagsord skulle saknas – vara av stor nytta – fostrande i hur man kan föra dialog – metoder för att lösa konflikter Högt tempo – Hög tillväxt – uppdaterat material Fria licenser och gratis – lockar besökare o leder till många länkar Transparens ger trovärdighet – historia/diskussioner mm - Caenorhabditis elegans Ideellt – Lättare söka medel från stiftelser, universitet, regeringar – ökar deltagarnas engagemang
- Redigerare väljer administratörer o byråkrater. Alla kan nominera sig själva. Tidsbegränsade förtroendeuppdrag – förväntas verka för W bästa. Försöker sprida ”maktfunktioner" – vissa uppdrag går inte att kombinera. Admin - tillgång till extra verktyg. Däremot - ingen särskild auktoritet att döma vad som är rätt o fel. Folk förmodar – admin - extra insatta – fler frågor. Inte något solidariskt ansvar för vad som står på W o har ingen plikt att genomföra någon viss åtgärd. Byråkrater tilldela admin-befogenheter till Wikipedianer som valts till admin. Fattar inga beslut och har ingen beslutande makt.
- Domesdayprojektet … kartlägga Storbrittaniens geografi, kultur o samhällsliv. Mer än 1 milj. Deltagare samlade info till hyperlänkat dokument. Dokumentets innehåll liknade encyklopediskt material och samlades in av ett mycket stort antal människor – ett massornas samarbete. Projektet fick sitt namn från ett juridiskt dokument som Wilhelm erövraren lät upprätta 900 år tidigare för att veta hur han skulle driva in skatt från de erövrade britterna. I jordetvister sades … bindande såsom domen på domedagen.