Wikipedia i Klassrummet, en presentation av Kristina Alexanderson och Olof Sundin på Framtidens lärande 2011. PÅ temat Källkritik med utgångspunkt i WikiPedia
Denna presentation är från september 2007.Presentationen är från ett föredrag om Wikipedia i skolan, på ett seminarium ordnat av Nätverket för digitala lärresurser och Skolverket.
Wikipedia i Klassrummet, en presentation av Kristina Alexanderson och Olof Sundin på Framtidens lärande 2011. PÅ temat Källkritik med utgångspunkt i WikiPedia
Denna presentation är från september 2007.Presentationen är från ett föredrag om Wikipedia i skolan, på ett seminarium ordnat av Nätverket för digitala lärresurser och Skolverket.
Aftonbladet granskar PR-branschen, här är den twitterkurs jag genomfört för Formas som återfinns i artikeln "Betalade 6 000 kronor i timmen för Twitterkurs". Här finns en förklarande bloggpost om kursens innehåll och upplägg http://britstakston.dagensmedia.se/2015/04/05/twitterkurs-for-10-000-kr-sloseri-eller-kompetenshojning/
Medföljande bilaga till introduktion i källkritik.
[Ett skolarbete tillsammans med Emelie Andrén och Moa Palm (universitetsstudenter vid Umeå universitet)]
En presentation av Wikipedia från 20009, uppdaterad 100216: "Ju fler kockar desto bättre soppa"
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ju_fler_kockar_desto_b%C3%A4ttre_soppa.pdf
A brief review of critical approaches to Open EducationSara Mörtsell
This is a brief review of a special issue of Learning, Media and Technology on Critical approaches to Open Education from 2015.
Presented at https://www.nera2019.com/
Wikimedia and GLAMs in Swedish classroomsSara Mörtsell
This document discusses how openness in mainstream classrooms in Sweden can be advanced through partnerships between Wikipedia and cultural heritage institutions (GLAMs). It describes several existing Swedish projects that involve students contributing to and learning from open online platforms like Wikimini (a Swedish Wikipedia for students), Platser (a crowdsourced landscape history site), and Stockholm Digital Archives. These projects engage students in representing and learning about local culture and history. The document argues that such partnerships can give students ownership over local history, engage them in both physical and digital spaces, and introduce them to open online communities and resources.
Slides to webinar on Digital literacies in the open course Open Networked learning #ONL162 https://opennetworkedlearning.wordpress.com/topics-and-activities/overview-and-shedule-onl-162/
This document discusses digital literacy and engaging with digital media. It provides examples of filter bubbles, participation on Wikipedia, and sharing with Creative Commons licenses. The document argues that digital literacies are contextual and skills do not automatically transfer. It advocates for teaching students to critically evaluate information online rather than passively accepting unreliable sources. Examples are given of how activities like the Wikipedia Education Program and MOOCs can cultivate resident participation in institutional contexts.
Aftonbladet granskar PR-branschen, här är den twitterkurs jag genomfört för Formas som återfinns i artikeln "Betalade 6 000 kronor i timmen för Twitterkurs". Här finns en förklarande bloggpost om kursens innehåll och upplägg http://britstakston.dagensmedia.se/2015/04/05/twitterkurs-for-10-000-kr-sloseri-eller-kompetenshojning/
Medföljande bilaga till introduktion i källkritik.
[Ett skolarbete tillsammans med Emelie Andrén och Moa Palm (universitetsstudenter vid Umeå universitet)]
En presentation av Wikipedia från 20009, uppdaterad 100216: "Ju fler kockar desto bättre soppa"
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ju_fler_kockar_desto_b%C3%A4ttre_soppa.pdf
A brief review of critical approaches to Open EducationSara Mörtsell
This is a brief review of a special issue of Learning, Media and Technology on Critical approaches to Open Education from 2015.
Presented at https://www.nera2019.com/
Wikimedia and GLAMs in Swedish classroomsSara Mörtsell
This document discusses how openness in mainstream classrooms in Sweden can be advanced through partnerships between Wikipedia and cultural heritage institutions (GLAMs). It describes several existing Swedish projects that involve students contributing to and learning from open online platforms like Wikimini (a Swedish Wikipedia for students), Platser (a crowdsourced landscape history site), and Stockholm Digital Archives. These projects engage students in representing and learning about local culture and history. The document argues that such partnerships can give students ownership over local history, engage them in both physical and digital spaces, and introduce them to open online communities and resources.
Slides to webinar on Digital literacies in the open course Open Networked learning #ONL162 https://opennetworkedlearning.wordpress.com/topics-and-activities/overview-and-shedule-onl-162/
This document discusses digital literacy and engaging with digital media. It provides examples of filter bubbles, participation on Wikipedia, and sharing with Creative Commons licenses. The document argues that digital literacies are contextual and skills do not automatically transfer. It advocates for teaching students to critically evaluate information online rather than passively accepting unreliable sources. Examples are given of how activities like the Wikipedia Education Program and MOOCs can cultivate resident participation in institutional contexts.
En kort presentation av tre projekt som Wikimedia Sverige har för att öka bredden i gemenskapen som aktivt bidrar till Wikipedia och fri kunskapsspridning. Från seminariet #TräffaWikipedia 18 mars 2014.
Design för det vidgade kursbegreppet och digtiala skollyftetSara Mörtsell
Det här är materialet för min presentation på Skolforum 2013 inför kursstarten av Digitala Skollyftet - och det vidgade kursbegreppet. Kursen är en MOOC för skolmänniskor om digital fortbildning och kollegialt lärande som kör 10 veckor.
Design för det vidgade kursbegreppet och digtiala skollyftet
Trovärdigt och Wikipedia
1. Kan det bli trovärdigt
med Wikipedia?
SETT 3 maj 2017
2. Sara Mörtsell
Mig kan man nå på twitter @SaraMrtsell
epost: sara.mortsell@wikimedia.se
Nyheter om vår verksamhet finns på https://www.facebook.com/Wikipediaiutbildning
7. HUR ANVÄNDS SPRÅKET FÖR ATT
ÅBEROPA AUKTORITET?
● "Många anser att..."
● "Det har påståtts..."
● "Vissa människor säger ..."
● "I motsats till många ..."
● "Forskning har visat ..."
● "... påstås vara ..."
● "... är tänkt att vara ..."
● "Man tror att ..."
● "Det ryktas att ..."
● "Det hävdas ..."
● "Det sägs ..."
● "Det har rapporterats att ..."
● "Det anses allmänt att ..."
● "En del känner att ..."
● "Kritiker / experter säger att ..."
● "Vetenskapen säger ..." eller "nationalekonomin tror ..."
8. FAKTA
UPPGIFTER SOM KAN IFRÅGASÄTTAS SKA HA EN KÄLLHÄNVISNING TILL DEN
TROVÄRDIGA KÄLLA SOM UPPGIFTEN HÄMTATS FRÅN.1
1
Wikipedia:Källhänvisningar
12. Verktygsraden är tillgänglig i
redigeringsläget
“Redigera“
Spara sidan och
ändringen är
synlig direkt.
Läs på diskussionssidan
KONSUMERA AKTIVT INTE
PASSIVT
Många nycklar till att förstå
texten finns runt omkring
själva innehållet.
Läs och granska historiken
13. Klotter fastnar i filter och blir
gulmarkerat
Klottret städas bort av
Wikipedias användare
Hur länge var sidan vandaliserad? Tillagt/borttaget
14. “Jag fick en annan bild av Wikipedia och insåg att
jag har haft fördomar om sidan som inte stämmer.
Vi fick ju lära oss om de personer som har ‘koll’ på
Wikipedia och som ser till att information som
kommer upp på sidan är trovärdig och relevant.”
Elev 18 år, Stockholm
15.
16. ∎ Strukturen i en Wikiminiartikel är
som på Wikipedia väldigt
avgränsad i genre.
∎ Med mjukvaran gör eleverna
hypertexter, rubriksättningar och
kan även använda sig av
wikikod för att skapa sidans
innehåll.
∎ Eleverna kan samarbeta kring en
text och lära sig om kollaborativt
skrivande och att en text kan ha
många författare.
∎ Eleverna uppmanas att ta
ansvar för källor och
källhänvisningar.
Wikimini
17. RIKTLINJERNA
FÖR WIKIPEDIAS COMMUNITY
KONSENSUSDRIVET
❏ Communityt tar fram riktlinjer genom förhandling och
diskussion med varandra.
❏ Administratörer har inget större redaktionellt inflytande än
någon annan, men tillgång till fler verktyg för att kunna
genomföra blockeringar, sidlåsningar etc.
WIKIPEDIA ÄR FRITT
❏ Fria licenser tillåter återanvändning och
bearbetningar också för kommersiella syften.
❏ Plagiat är hårt kontrollerat och inte tillåtet.
❏ Användares data spåras ej.
NEUTRALITET
❏ Wikipedia kan inte ta ställning i
frågor utan ska rättvist
redogöra för alla sidor.
❏ Wikipedia tillåter inte reklam
eller annonsering.
VERIFIERBARHET
❏ Innehåll måste tydligt kunna verifieras
av trovärdiga källor, genom fotnoter
och referenslista.
❏ Wikipedia kan inte acceptera
originalforskning.
WIKIPEDIA ÄR ETT
UPPSLAGSVERK
❏ Wikipedia är stort och samtidigt väldigt
smalt i sin genre.
❏ Formen ska vara enligt Wikipedias
stilguide.
❏ Allt kan inte ingå i ett uppslagsverk,
därför finns relevanskriterier.
19. Licenser & Attrib.
I min presentation har jag använt följande fria resurser:
∎ Presentation template by SlidesCarnival
∎ Wikipedia mini globe handheld by Lane Hartwell CC by-sa 3.0
∎ 20091128 Loutra Thermes Xanthi Thrace Greece 2 by GgiaCC
BY-SA 3.0
∎ Composing room of the New York Times newspaper av Marjory
Collins, Public domain
∎ Heavens above her by Ian Norman CC by-sa 2.0
∎ Dülmen, Hausdülmen, Feld -- 2015 -- 5405 av Dietmar Rabich
CC by-sa 4.0
∎ Elever som arbetar med laptop av Sofiapedagog CC by-sa 4.0
∎ Alla bilder finns på
Wikimedia Commons,
commons.wikimedia.org
∎ Presentation är tillgänglig
under den fria licensen
Creative Commons license
Attribution Share Alike 4.0.