SlideShare a Scribd company logo
1 of 45
Marknadskommunikation




         Jeanette Fors

       Uppsala universitet
Företagsekonomiska institutionen
     jeanette.fors@fek.uu.se
Upplägg
F ö re ta g se k o n o m i

   M a r k n a d s f ö r in g



M ar k n ad sk o m m u n ik atio n
Företagets ekonomi
R e la t io n e n m e lla n d e n
        a r b e t s in s a t s o c h d e r e s u r s e r
        v i s ä t t e r in i f ö r e t a g e t o c h
        d e n p r e s t a t io n v i g ö r . J u
        s t ö r r e p r e s t a t io n , d e s t o
        b ä t t r e lö n s a m h e t .                                                                     R ä n t a b ilit e t = ä g a r n a a n s e r
                                                                                                           a tt u tk o m s te n ä r
                                                           L önsam het                                     t illf r e d s s t ä lla n d e i f ö r h å lla n d e
                                                                                                           t ill v a d a n d r a s p a r a n d e n e lle r
                                                                                                           in v e s t e r in g a r k u n d e h a g e t t .




R e s u lt a t                                                                  I n s a t t k a p it a l
                                       V in s t
                                                                                ( f in a n s ie r in g )




                                                       K o stn a de r
                 In tä k te r
                                                  ( F a s t a & r ö r lig a )
Hur öka vinsten?
• Skära ner på kostnaderna
 - Minska tillverkningskostnader
 - Minska inköpspriser
 - Utnyttja kapacitet och resurser bättre


• Öka intäkterna
 - Öka försäljningen: antingen genom att öka
 försäljningsvolymen eller öka priset
• Säljer till en större     • Säljer till en mindre
  marknad till lägre pris     marknad till högre pris
L ö n s a m h e t f ö lj s u p p g e n o m
               O r g a n s ia t io n o c h                                                                                          e k o m o m is k s ty r n in g ,
               l e d a r s k a p t it t a r b l. a . p å s t r u k t u r e r ,                                                      ( b l. a . k a lk y le r in g ) , s a m t
               a r b e t s f ö r d e l n in g                                                                                       r e d o v is n in g o c h b u d g e t e r in g .
               o c h le d a r s t ila r . O m g e r                                                                                 U t g ö r b e s lu t s u n d e r la g o c h g e r
               h e la o r g a n is a t io n e n .                                                                                   v a r n i n g s s ig n a l e r .
                                                                                             L ön sam het



F ö r e t a g s a n a l y s in n e h å l l e r
b l. a . k o s t n a d s - / in t ä k t s a n a ly s e r ,
v in s t m a r g in a la n a ly s e r                                                                               I n s a t t k a p it a l
o c h e f f e k t iv i s e r i n g a r .                                 V in s t
                                                                                                                    ( fin a n s ie r in g )




                                                                                         K o stn a de r
                                                   In tä k te r
                                                                                    ( F a s t a & r ö r lig a )




                                                                                                            M a r k n a d s f ö r i n g e n s u p p g if t ä r
                                                F ö r s ä ljn in g                                          a t t a n a ly s e r a a llt s o m b e r ö r
                                                                                                            f ö r e t a g e t s m a r k n a d , s a m t p la n e r a
                                                                                                            s t r a t e g i s k t o c h t a k t is k t in f ö r
                                                                                                            f ö r s ä ljn in g .
Marknadsföring
“The modern marketing concept can be
  expressed as ‘the achievement of
  corporate goals through meeting and
  exceeding customer needs better than
  the competition’.”




 (Jobber and Fahy, 2003, page 4)
Marknadsföringens uppgift
• Analysera
  - Marknaden (Porters femkraftsmodell),
  branschen, konkurrenterna, målgruppen, egna
  organisationen (SWOT)
• Planera strategiskt
  - Segmentering, positionering, diversifiering,
  tillväxtstrategier
• Planera taktiskt
  - Marknadsföringsmixen (marketing mix, 4 p:na)
• Identifiera och lokalisera behov och
  efterfråga
• Tillsammans med produktionsenheter
  uttrycka dessa behov i form av konkreta
  varor eller tjänster
• Utföra aktiviteter som leder till att dessa
  varor eller tjänster säljs (påverka
  målgruppen)
Marknadskommunikation
Definitioner
M a r k e tin g c o m m u n ic a t io n is c o o r d in a t e d p r o m o t io n a l
m e s s a g e s d e liv e r e d th r o u g h o n e o r m o r e c h a n n e ls s u c h a s
p r in t , r a d io , te le v is io n , d ir e c t m a il, a n d p e r s o n a l s e llin g .
( B u s in e s s D ic tio n a r y .c o m )


M a r k e tin g c o m m u n ic a tio n s is a m a n a g e m e n t p r o c e s s th r o u g h w h ic h a n
o r g a n iz a tio n e n te r s in to a d ia lo g u e w ith its v a r io u s a u d ie n c e s . T o a c c o m p lis h th is ,
th e o r g a n iz a tio n d e v e lo p s , p r e s e n ts a n d e v a lu a te s a s e r ie s o f m e s s a g e s to
id e n tif ie d s ta k e h o ld e r g r o u p s . T h e o b je c tiv e o f th e p r o c e s s is to ( r e ) p o s itio n th e
o r g a n iz a tio n a n d /o r its o f f e r in g s in th e m in d o f e a c h m e m b e r o f th e ta r g e t
a u d ie n c e . T h is s e e k s to e n c o u r a g e b u y e r s a n d o th e r s ta k e h o ld e r s to p e r c e iv e a n d
e x p e r ie n c e th e o r g a n iz a tio n a n d its o f f e r in g s a s s o lu tio n s to s o m e o f th e ir c u r r e n t
a n d f u tu r e d ile m m a s . ( F ill, 1 9 9 9 )
I n te g r a te d m a r k e tin g c o m m u n ic a tio n is a m a n a g e m e n t c o n c e p t
th a t is d e s ig n e d t o m a k e a ll a s p e c ts o f m a r k e tin g c o m m u n ic a t io n
s u c h a s a d v e r t is in g , s a le s p r o m o t io n , p u b lic r e la tio n s , a n d d ir e c t
m a r k e tin g w o r k t o g e th e r a s a u n if ie d f o r c e , r a th e r th a n p e r m it tin g
e a c h to w o r k in is o la tio n . ( A b o u t.c o m )




 Marknadskommunikation behandlar de
 aktiviteter som syftar till att påverka
 målgruppens köpbeteende.
Kommunikationsteori
•   Kommunikationsteori började 1914 bland
    retoriker som ville etablera “oral
    performance” som en akademisk disciplin.
    Kurser gavs i: hålla tal, påverka publiken,
    tolka texter, drama, argumentation, minska
    rädsla och eliminera språkliga fel.
    Syn på kommunikation: Kommunikation
    handlar om muntlig framställning.
•   Samhällsvetare såg på kommunikation på ett
    helt annat sett. Sociologer, psykologer,
    statsvetare och journalister fokuserade på
    masskommunikation och medias viktiga roll i
    att påverka en hel population. Under 2:a
    världskriget användes media för att på ett
    effektivt sätt nå ett obegränsat antal ”passiva”
    människor och påverka deras attityder.
    Syn på kommunikation: Den process genom
    vilken vi kan uppnå önskvärda effekter från ett
    obegränsat antal människor.
• 1949 utvecklade Shannon och Weaver en
  teknisk/matematisk kommunikationsmodell över hur
  information överförs från en plats till en annan. Den
  modellen förenklades av David Berlo till “The SMCR
  model”.
• Sändarens intention att påverka mottagarens attityder.



     S än d are                B u d s k a p / m e d d e la n d e         M o tta g a r e

                                         Kanal



                  D e n e n k la k o m m u n ik a tio n s m o d e lle n
• Harold Lasswell                                                     M


  poängterar: Who says                                                M

  what, through which
                                                I                     M
  channel, to whom, and        S
  with what effect.                             I
                                                                      M


                                                                      M
• Paul Lazersfeld
  upptäckte mellanhänder                                              M

  (intermediaries) i
  kommunikationen.
                      D e n a v a n c e ra d e k o m m u n ik a tio n s m o d e lle n
• Under 1970-talet förändrades synen på
  kommunikation drastiskt. Interpersonlig
  kommunikation tog då en viktig plats. Dyadisk
  interaktion, långsiktiga relationer, feedback,
  icke-verbal kommunikation, tillit, lojalitet och
  konfliktlösning blev viktiga begrepp.
  Syn på kommunikation: En komplex, cirkulär och
  dynamisk process som sträcker sig över tid.
S u p p lie r   D istr ib u to r :   S ale s c h an n e ls   E n d c u s to m e rs
                     N ocom




En ”channel of distribution” med flera mellanhänder
och starka relationer
90-tal:
   Webbkommunikationsmodeller
                             M                                                                  M
              M                           M                                       M                          M


      M                       I                    M                                             I                   M
                                                                           M


  M                           S                         M              M                         S                           M


                                                                                                                         M
      M                       I                     M                      M                     I


              M                            M                                      M                          M
                             M                                                                  M


D e n e n k la w e b b k o m m u n ik a tio n s m o d e lle n   D e n avan c e rad e w e b b k o m m u n ik atio n s m o d e lle n
Idag: Sociala medier
• Sociala plattformar som: Twitter, Facebook,
  YouTube, Google Wave (interaktion i realtid)

• Transparens (öppet,
  dela-knappar)
• Maktförskjutning
  (användarnas villkor,
  finnas där kunderna
  finns)
• Vad händer med
  e-posten?
Summering
• Kommunikation är en handling som syftar till att
  uppnå en önskvärd effekt från någon annan.
• För att uppnå önskvärd effekt måste vi ha ett
  mottagarperspektiv, dvs. lyssna och ta till oss
  information och ständigt anpassa oss efter
  mottagaren.
• Effektiv/framgångsrik kommunikation inträffar
  när mottagarens reaktion motsvarar sändarens
  initiala syfte.
Vi ska nu fokusera mer på följande:
• Målgruppen, dvs. mottagaren
• Budskapet som företaget vill förmedla
• Kanalen genom vilken budskapet når
  målgruppen

      S än d are               B u d s k a p / m e d d e la n d e         M o tta g a r e

                                         Kanal



                   D e n e n k la k o m m u n ik atio n s m o d e lle n
Målgruppscentrering
• Förståelse för kunden, dess bakgrund och
  dess behov.
• Förståelse för vad som motiverar kundens
  beteende och köpbeslut.
• Samla in så mycket information som möjligt
  om kundsegmentet.
• Fokusera på att uppnå kundtillfredsställelse.
Första steget i en marknadskom-
munikationsstrategi är att identifiera,
analysera och förstå kundsegmentet och
dess köpbeteende.


Vi måste ställa oss 3 frågor:
7. Vilka är köparna (target market)?
8. Varför köper de en viss produkt/visst
    varumärke?
9. Hur, när och var köper de?
Vilka är köparna?
                                     S e g m e n te rad
            M ass-
           m ark n ad      =             m arknad




                                       P o s itio n e r tag n a av an d ra.

Targe t                               F ö r varje fö re ta g g älle r d e t
m arke t                               a t t s k a p a e n "t o p o f m i n d ",
                                        e n c e n tral p lats i k u n d e n s
                                                k o g n itiva trap p a.
Varför köper de en viss produkt?




        Maslows behovshierarki
Olika beteenden

    H ö g e n g a g e m a n g sv a ra                     L åg e n g a g e m a n g sv a ra


B e d r iv e r e n lå n g o c h o m f a t t a n d e   B e d r iv e r e n k o r t
in f o r m a t io n s s ö k n in g                    in f o r m a t io n s s ö k n in g
B ild a r u p p f a t t n in g o m v a r a n          B ild a r u p p f a t t n in g o m v a r a n
fö re k ö p                                           e fte r k ö p
B e t a la r e t t h ö g r e p r is f ö r v a r a n   B e t a la r e t t lä g r e p r is f ö r v a r a n
U p p le v e r e n h ö g r e r is k                   U p p le v e r e n lä g r e r is k
P r o b l e m ig e n k ä n n a n d e



                                               I n f o r m a t io n s s ö k n i n g



                                                       U t v ä r d e r in g


Köpbeslutsprocessen:
Hur, när och var köper de?                                    B e s lu t



                                                               Köp



                                                        D is h a r m o n i




                       O t i ll f r e d s s t ä l le ls e =                    T il lf r e d s s t ä ll e ls e =
                      fö rk a s ta v a r u m ä rk e t                      l o ja l it e t =u p p r e p a k ö p
Kommunikationsmål
                                   AIDA(S)-modellen

A t t e n t io n        K o g n it iv ( lä r a k ä n n a )      S k a p a m e d v e te n h e t
                                                                o c h ö k a p ro d u k tk ä n n e d o m e n i e n
                                                                h e l p o p u la t io n

In te re s t            A f f e k t iv                          S n ä v a in m o t d e s o m k a n t ä n k a s
                        ( k ä n s lo m ä s s ig t t y c k e )   t y c k a o m o c h v ilja h a p r o d u k t e n

D e s ir e

A c t io n              K o n a t iv ( h a n d lin g )          S n ä v a in y t t e r lig a r e m o t d e s o m k a n
                                                                tä n k a s k ö p a p ro d u k te n

S a t is f a c t io n   A f f e k t iv                          F o r t s a t t k ö p i f r a m t id e n
                        ( k ä n s lo m ä s s ig t t y c k e )
Budskapet
• Bakom varje kommunikationsaktivitet
  finns ett innehåll, ett meddelande.
 - Förståeligt, trovärdigt, passande, relevant,
 korrekt och strukturerat.
 - Implicita (dolda) budskap kan skapa intresse
 och nyfikenhet, men också förvirring och
 otydlighet.
 - Vad behöver målgruppen veta? Anpassa
 innehållet till kommunikationsmålet.
Hitta en balans mellan redundans och entropi.


 R e d u n d a n t / f a t is k                            E n t r o p is k
  k o m m u n ik a t io n                             k o m m u n ik a t io n


T illf ö r in g e n n y in f o r m a t io n
                                                    T illf ö r n y in f o r m a t io n
O f t a u t f y lln a d
                                                    F a k t a r ik
S k a p a r tr y g g h e t o c h b e k r ä f ta r
                                                    K o n k r e t o c h s a k lig
g r u p p t illh ö r ig h e t

M e n ä n d å n ö d v ä n d ig ( jä m f ö r m e d
k a llp r a t )
Budskapet
• Varje meddelande måste presenteras på
  ett lämpligt sätt.
 - Corporate identity (dvs. hur företaget
 presenterar sig visuellt med logga, sajt,
 annonsering osv.) och grafisk profil (regler som
 beskriver användandet av exempelvis logga) är
 oerhört viktiga.
 - Hur vill vi uppfattas? (Exklusiva, enkla,
 alldagliga, nyttiga…)
 - Kreativt, fantasifullt, särskiljande, långsiktigt
 koncept.
Kanaler (promotionmix)
        P r o m o t io n m ix e n

P e rs o n lig fö rs ä ljn in g
A n n o n s e rin g , try c k m e d ia       M a r k n a d s f ö r in g s m ix e n
F ö rs ä ljn in g s k a m p a n je r
D ire k tm a rk n a d s fö rin g
                                         P   ro dukt
P u b lic re la tio n s
                                         P   la ts
S p o n s rin g
                                         P   ris
U ts tä lln in g , e ve n t
                                         P   å v e r k a n (p ro m o tio n )
P a c k e te rin g
G ro s s is t
W o rd o f m o u th
E -m a rk e tin g
C o rp o ra te id e n tity
TV
R ad io
Kanaler (promotionmix)
                                  A n n o n s e r in g
E f f e k t iv it e t             TV
                                  R a d io                                                   P e r s o n lig f ö r s ä ljn in g


                                                                 F ö r s ä ljn in g s k a m p a n je r
                                                                 U t s t ä lln in g , e v e n t
                                                                 E - m a r k e t in g
                                                                                                            PR
                                                                         A n n o n s e r in g
                            P e r s o n lig f ö r s ä ljn in g           TV
                                                                         R a d io

                                                                                                                                  K o m m u n ik a t io n s -
                                                                                                                                  m ål
                        A                  I                     D                     A                     S
Exempel på kanaler i ett B2B-sammanhang
En liten övning:

  Sitt två och två och kom överens om vad ni tycker
  har varit viktigast med den här föreläsningen.
  Punkta ner tre saker ni tar med er härifrån.
Tack för att ni lyssnade!

More Related Content

Viewers also liked

Building constituency: a communications approach for open leaders
Building constituency: a communications approach for open leadersBuilding constituency: a communications approach for open leaders
Building constituency: a communications approach for open leaders
Rowan Hetherington
 
Designer-Engine LTD
Designer-Engine LTDDesigner-Engine LTD
Designer-Engine LTD
ChinDEEN
 
Labre 2008 I Believe
Labre 2008 I BelieveLabre 2008 I Believe
Labre 2008 I Believe
Megan Hren
 
Using Twitter to Promote Student Engagement
Using Twitter to Promote Student EngagementUsing Twitter to Promote Student Engagement
Using Twitter to Promote Student Engagement
Ian Elliott
 
Implications For Teaching And Learning Of The Changes
Implications For Teaching And Learning Of The ChangesImplications For Teaching And Learning Of The Changes
Implications For Teaching And Learning Of The Changes
guest68aa59
 

Viewers also liked (14)

Business proposal presentation
Business proposal presentationBusiness proposal presentation
Business proposal presentation
 
Listening: social media research
Listening: social media researchListening: social media research
Listening: social media research
 
IBM's journey to social business
IBM's journey to social businessIBM's journey to social business
IBM's journey to social business
 
The Integrated Digital Plan
The Integrated Digital PlanThe Integrated Digital Plan
The Integrated Digital Plan
 
Building constituency: a communications approach for open leaders
Building constituency: a communications approach for open leadersBuilding constituency: a communications approach for open leaders
Building constituency: a communications approach for open leaders
 
Designer-Engine LTD
Designer-Engine LTDDesigner-Engine LTD
Designer-Engine LTD
 
Laugh At Cancer Org. Slideshow
Laugh At Cancer Org. SlideshowLaugh At Cancer Org. Slideshow
Laugh At Cancer Org. Slideshow
 
Amiri Baraka
Amiri BarakaAmiri Baraka
Amiri Baraka
 
Labre 2008 I Believe
Labre 2008 I BelieveLabre 2008 I Believe
Labre 2008 I Believe
 
Using Twitter to Promote Student Engagement
Using Twitter to Promote Student EngagementUsing Twitter to Promote Student Engagement
Using Twitter to Promote Student Engagement
 
Labre 2008 I Believe
Labre 2008 I BelieveLabre 2008 I Believe
Labre 2008 I Believe
 
Implications For Teaching And Learning Of The Changes
Implications For Teaching And Learning Of The ChangesImplications For Teaching And Learning Of The Changes
Implications For Teaching And Learning Of The Changes
 
Fighting for equality
Fighting for equalityFighting for equality
Fighting for equality
 
Kriskommunikation – 10 grundläggande råd
Kriskommunikation – 10 grundläggande rådKriskommunikation – 10 grundläggande råd
Kriskommunikation – 10 grundläggande råd
 

Föreläsning marknadskommunikation vt 2010

  • 1. Marknadskommunikation Jeanette Fors Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen jeanette.fors@fek.uu.se
  • 2. Upplägg F ö re ta g se k o n o m i M a r k n a d s f ö r in g M ar k n ad sk o m m u n ik atio n
  • 4. R e la t io n e n m e lla n d e n a r b e t s in s a t s o c h d e r e s u r s e r v i s ä t t e r in i f ö r e t a g e t o c h d e n p r e s t a t io n v i g ö r . J u s t ö r r e p r e s t a t io n , d e s t o b ä t t r e lö n s a m h e t . R ä n t a b ilit e t = ä g a r n a a n s e r a tt u tk o m s te n ä r L önsam het t illf r e d s s t ä lla n d e i f ö r h å lla n d e t ill v a d a n d r a s p a r a n d e n e lle r in v e s t e r in g a r k u n d e h a g e t t . R e s u lt a t I n s a t t k a p it a l V in s t ( f in a n s ie r in g ) K o stn a de r In tä k te r ( F a s t a & r ö r lig a )
  • 5. Hur öka vinsten? • Skära ner på kostnaderna - Minska tillverkningskostnader - Minska inköpspriser - Utnyttja kapacitet och resurser bättre • Öka intäkterna - Öka försäljningen: antingen genom att öka försäljningsvolymen eller öka priset
  • 6. • Säljer till en större • Säljer till en mindre marknad till lägre pris marknad till högre pris
  • 7. L ö n s a m h e t f ö lj s u p p g e n o m O r g a n s ia t io n o c h e k o m o m is k s ty r n in g , l e d a r s k a p t it t a r b l. a . p å s t r u k t u r e r , ( b l. a . k a lk y le r in g ) , s a m t a r b e t s f ö r d e l n in g r e d o v is n in g o c h b u d g e t e r in g . o c h le d a r s t ila r . O m g e r U t g ö r b e s lu t s u n d e r la g o c h g e r h e la o r g a n is a t io n e n . v a r n i n g s s ig n a l e r . L ön sam het F ö r e t a g s a n a l y s in n e h å l l e r b l. a . k o s t n a d s - / in t ä k t s a n a ly s e r , v in s t m a r g in a la n a ly s e r I n s a t t k a p it a l o c h e f f e k t iv i s e r i n g a r . V in s t ( fin a n s ie r in g ) K o stn a de r In tä k te r ( F a s t a & r ö r lig a ) M a r k n a d s f ö r i n g e n s u p p g if t ä r F ö r s ä ljn in g a t t a n a ly s e r a a llt s o m b e r ö r f ö r e t a g e t s m a r k n a d , s a m t p la n e r a s t r a t e g i s k t o c h t a k t is k t in f ö r f ö r s ä ljn in g .
  • 9. “The modern marketing concept can be expressed as ‘the achievement of corporate goals through meeting and exceeding customer needs better than the competition’.” (Jobber and Fahy, 2003, page 4)
  • 10. Marknadsföringens uppgift • Analysera - Marknaden (Porters femkraftsmodell), branschen, konkurrenterna, målgruppen, egna organisationen (SWOT) • Planera strategiskt - Segmentering, positionering, diversifiering, tillväxtstrategier • Planera taktiskt - Marknadsföringsmixen (marketing mix, 4 p:na)
  • 11. • Identifiera och lokalisera behov och efterfråga • Tillsammans med produktionsenheter uttrycka dessa behov i form av konkreta varor eller tjänster • Utföra aktiviteter som leder till att dessa varor eller tjänster säljs (påverka målgruppen)
  • 13. Definitioner M a r k e tin g c o m m u n ic a t io n is c o o r d in a t e d p r o m o t io n a l m e s s a g e s d e liv e r e d th r o u g h o n e o r m o r e c h a n n e ls s u c h a s p r in t , r a d io , te le v is io n , d ir e c t m a il, a n d p e r s o n a l s e llin g . ( B u s in e s s D ic tio n a r y .c o m ) M a r k e tin g c o m m u n ic a tio n s is a m a n a g e m e n t p r o c e s s th r o u g h w h ic h a n o r g a n iz a tio n e n te r s in to a d ia lo g u e w ith its v a r io u s a u d ie n c e s . T o a c c o m p lis h th is , th e o r g a n iz a tio n d e v e lo p s , p r e s e n ts a n d e v a lu a te s a s e r ie s o f m e s s a g e s to id e n tif ie d s ta k e h o ld e r g r o u p s . T h e o b je c tiv e o f th e p r o c e s s is to ( r e ) p o s itio n th e o r g a n iz a tio n a n d /o r its o f f e r in g s in th e m in d o f e a c h m e m b e r o f th e ta r g e t a u d ie n c e . T h is s e e k s to e n c o u r a g e b u y e r s a n d o th e r s ta k e h o ld e r s to p e r c e iv e a n d e x p e r ie n c e th e o r g a n iz a tio n a n d its o f f e r in g s a s s o lu tio n s to s o m e o f th e ir c u r r e n t a n d f u tu r e d ile m m a s . ( F ill, 1 9 9 9 )
  • 14. I n te g r a te d m a r k e tin g c o m m u n ic a tio n is a m a n a g e m e n t c o n c e p t th a t is d e s ig n e d t o m a k e a ll a s p e c ts o f m a r k e tin g c o m m u n ic a t io n s u c h a s a d v e r t is in g , s a le s p r o m o t io n , p u b lic r e la tio n s , a n d d ir e c t m a r k e tin g w o r k t o g e th e r a s a u n if ie d f o r c e , r a th e r th a n p e r m it tin g e a c h to w o r k in is o la tio n . ( A b o u t.c o m ) Marknadskommunikation behandlar de aktiviteter som syftar till att påverka målgruppens köpbeteende.
  • 15. Kommunikationsteori • Kommunikationsteori började 1914 bland retoriker som ville etablera “oral performance” som en akademisk disciplin. Kurser gavs i: hålla tal, påverka publiken, tolka texter, drama, argumentation, minska rädsla och eliminera språkliga fel. Syn på kommunikation: Kommunikation handlar om muntlig framställning.
  • 16. Samhällsvetare såg på kommunikation på ett helt annat sett. Sociologer, psykologer, statsvetare och journalister fokuserade på masskommunikation och medias viktiga roll i att påverka en hel population. Under 2:a världskriget användes media för att på ett effektivt sätt nå ett obegränsat antal ”passiva” människor och påverka deras attityder. Syn på kommunikation: Den process genom vilken vi kan uppnå önskvärda effekter från ett obegränsat antal människor.
  • 17. • 1949 utvecklade Shannon och Weaver en teknisk/matematisk kommunikationsmodell över hur information överförs från en plats till en annan. Den modellen förenklades av David Berlo till “The SMCR model”. • Sändarens intention att påverka mottagarens attityder. S än d are B u d s k a p / m e d d e la n d e M o tta g a r e Kanal D e n e n k la k o m m u n ik a tio n s m o d e lle n
  • 18. • Harold Lasswell M poängterar: Who says M what, through which I M channel, to whom, and S with what effect. I M M • Paul Lazersfeld upptäckte mellanhänder M (intermediaries) i kommunikationen. D e n a v a n c e ra d e k o m m u n ik a tio n s m o d e lle n
  • 19. • Under 1970-talet förändrades synen på kommunikation drastiskt. Interpersonlig kommunikation tog då en viktig plats. Dyadisk interaktion, långsiktiga relationer, feedback, icke-verbal kommunikation, tillit, lojalitet och konfliktlösning blev viktiga begrepp. Syn på kommunikation: En komplex, cirkulär och dynamisk process som sträcker sig över tid.
  • 20. S u p p lie r D istr ib u to r : S ale s c h an n e ls E n d c u s to m e rs N ocom En ”channel of distribution” med flera mellanhänder och starka relationer
  • 21. 90-tal: Webbkommunikationsmodeller M M M M M M M I M I M M M S M M S M M M I M M I M M M M M M D e n e n k la w e b b k o m m u n ik a tio n s m o d e lle n D e n avan c e rad e w e b b k o m m u n ik atio n s m o d e lle n
  • 22. Idag: Sociala medier • Sociala plattformar som: Twitter, Facebook, YouTube, Google Wave (interaktion i realtid) • Transparens (öppet, dela-knappar) • Maktförskjutning (användarnas villkor, finnas där kunderna finns) • Vad händer med e-posten?
  • 23. Summering • Kommunikation är en handling som syftar till att uppnå en önskvärd effekt från någon annan. • För att uppnå önskvärd effekt måste vi ha ett mottagarperspektiv, dvs. lyssna och ta till oss information och ständigt anpassa oss efter mottagaren. • Effektiv/framgångsrik kommunikation inträffar när mottagarens reaktion motsvarar sändarens initiala syfte.
  • 24. Vi ska nu fokusera mer på följande: • Målgruppen, dvs. mottagaren • Budskapet som företaget vill förmedla • Kanalen genom vilken budskapet når målgruppen S än d are B u d s k a p / m e d d e la n d e M o tta g a r e Kanal D e n e n k la k o m m u n ik atio n s m o d e lle n
  • 25. Målgruppscentrering • Förståelse för kunden, dess bakgrund och dess behov. • Förståelse för vad som motiverar kundens beteende och köpbeslut. • Samla in så mycket information som möjligt om kundsegmentet. • Fokusera på att uppnå kundtillfredsställelse.
  • 26. Första steget i en marknadskom- munikationsstrategi är att identifiera, analysera och förstå kundsegmentet och dess köpbeteende. Vi måste ställa oss 3 frågor: 7. Vilka är köparna (target market)? 8. Varför köper de en viss produkt/visst varumärke? 9. Hur, när och var köper de?
  • 27. Vilka är köparna? S e g m e n te rad M ass- m ark n ad = m arknad P o s itio n e r tag n a av an d ra. Targe t F ö r varje fö re ta g g älle r d e t m arke t a t t s k a p a e n "t o p o f m i n d ", e n c e n tral p lats i k u n d e n s k o g n itiva trap p a.
  • 28. Varför köper de en viss produkt? Maslows behovshierarki
  • 29. Olika beteenden H ö g e n g a g e m a n g sv a ra L åg e n g a g e m a n g sv a ra B e d r iv e r e n lå n g o c h o m f a t t a n d e B e d r iv e r e n k o r t in f o r m a t io n s s ö k n in g in f o r m a t io n s s ö k n in g B ild a r u p p f a t t n in g o m v a r a n B ild a r u p p f a t t n in g o m v a r a n fö re k ö p e fte r k ö p B e t a la r e t t h ö g r e p r is f ö r v a r a n B e t a la r e t t lä g r e p r is f ö r v a r a n U p p le v e r e n h ö g r e r is k U p p le v e r e n lä g r e r is k
  • 30. P r o b l e m ig e n k ä n n a n d e I n f o r m a t io n s s ö k n i n g U t v ä r d e r in g Köpbeslutsprocessen: Hur, när och var köper de? B e s lu t Köp D is h a r m o n i O t i ll f r e d s s t ä l le ls e = T il lf r e d s s t ä ll e ls e = fö rk a s ta v a r u m ä rk e t l o ja l it e t =u p p r e p a k ö p
  • 31. Kommunikationsmål AIDA(S)-modellen A t t e n t io n K o g n it iv ( lä r a k ä n n a ) S k a p a m e d v e te n h e t o c h ö k a p ro d u k tk ä n n e d o m e n i e n h e l p o p u la t io n In te re s t A f f e k t iv S n ä v a in m o t d e s o m k a n t ä n k a s ( k ä n s lo m ä s s ig t t y c k e ) t y c k a o m o c h v ilja h a p r o d u k t e n D e s ir e A c t io n K o n a t iv ( h a n d lin g ) S n ä v a in y t t e r lig a r e m o t d e s o m k a n tä n k a s k ö p a p ro d u k te n S a t is f a c t io n A f f e k t iv F o r t s a t t k ö p i f r a m t id e n ( k ä n s lo m ä s s ig t t y c k e )
  • 32.
  • 33.
  • 34.
  • 35.
  • 36.
  • 37. Budskapet • Bakom varje kommunikationsaktivitet finns ett innehåll, ett meddelande. - Förståeligt, trovärdigt, passande, relevant, korrekt och strukturerat. - Implicita (dolda) budskap kan skapa intresse och nyfikenhet, men också förvirring och otydlighet. - Vad behöver målgruppen veta? Anpassa innehållet till kommunikationsmålet.
  • 38. Hitta en balans mellan redundans och entropi. R e d u n d a n t / f a t is k E n t r o p is k k o m m u n ik a t io n k o m m u n ik a t io n T illf ö r in g e n n y in f o r m a t io n T illf ö r n y in f o r m a t io n O f t a u t f y lln a d F a k t a r ik S k a p a r tr y g g h e t o c h b e k r ä f ta r K o n k r e t o c h s a k lig g r u p p t illh ö r ig h e t M e n ä n d å n ö d v ä n d ig ( jä m f ö r m e d k a llp r a t )
  • 39. Budskapet • Varje meddelande måste presenteras på ett lämpligt sätt. - Corporate identity (dvs. hur företaget presenterar sig visuellt med logga, sajt, annonsering osv.) och grafisk profil (regler som beskriver användandet av exempelvis logga) är oerhört viktiga. - Hur vill vi uppfattas? (Exklusiva, enkla, alldagliga, nyttiga…) - Kreativt, fantasifullt, särskiljande, långsiktigt koncept.
  • 40.
  • 41. Kanaler (promotionmix) P r o m o t io n m ix e n P e rs o n lig fö rs ä ljn in g A n n o n s e rin g , try c k m e d ia M a r k n a d s f ö r in g s m ix e n F ö rs ä ljn in g s k a m p a n je r D ire k tm a rk n a d s fö rin g P ro dukt P u b lic re la tio n s P la ts S p o n s rin g P ris U ts tä lln in g , e ve n t P å v e r k a n (p ro m o tio n ) P a c k e te rin g G ro s s is t W o rd o f m o u th E -m a rk e tin g C o rp o ra te id e n tity TV R ad io
  • 42. Kanaler (promotionmix) A n n o n s e r in g E f f e k t iv it e t TV R a d io P e r s o n lig f ö r s ä ljn in g F ö r s ä ljn in g s k a m p a n je r U t s t ä lln in g , e v e n t E - m a r k e t in g PR A n n o n s e r in g P e r s o n lig f ö r s ä ljn in g TV R a d io K o m m u n ik a t io n s - m ål A I D A S
  • 43. Exempel på kanaler i ett B2B-sammanhang
  • 44. En liten övning: Sitt två och två och kom överens om vad ni tycker har varit viktigast med den här föreläsningen. Punkta ner tre saker ni tar med er härifrån.
  • 45. Tack för att ni lyssnade!

Editor's Notes

  1. MUSIK: Release me av Oh Laura
  2. Vad är det ultimata målet för en verksamhet? Vad vill företagsledningen I slutet på varje år uppnå? KappAhl-butiken I Sandviken som exempel på ett företag som gått med vinst men ändå behövt lägga ner.
  3. Räntabilitet är bara ett av flera mått på lönsamhet. Även icke-vinstdrivande organisationer ska vara lönsamma. Rädda barnen – rädda fler barn
  4. Porters 5-kraftsmodell består av: Mitten. Företagen I branschen och konkurrens mellan dem. Uppe. Etableringshot. Nere. Substitut. Vänster. Leverantörernas förhandlingsstyrka. Höger. Kunder.
  5. Information kan inte motsäga annan information. Coordinera kanalerna på ett sätt att de kompletterar varandra snarare än att motarbeta varandra. Företaget ska inte bara integrera annonsering; PR och e-commerce, utan också se till att alla aktiviteter går hand I hand med företagets affärsprocesser, kundservice, mål. Säljavdelningen måste synkas med marknadsavdelningen och produktionsavdelningen. Hitta ett sätt att koordinare alla aktiviteter. EXEMPEL: Ta några bra annonser som tydligt vill påverka kundens köpbeteende.
  6. Brus I kommunikationen.
  7. Channel of distribution, som på ett effektivt sätt fördelar ansvar, utveckling och kundbemötande. Starka kundrelationer. Skapar värde åt slutkonsumenten. Kan innebära hinder för direktkontakt. Missförstånd, brus. Kommunikationen måste vara koordinerad och ansvarsfördelad.
  8. Communities där kunder kan prata och diskutera med varandra och direkt med företaget, gonom ett och samma medium. Genom att underlätta för kunder att prata med varandra skapar företaget en närhet till kunden. Företaget säger varsågoda. Prata på. Skapar en gemenskap bland kundsegmentet. Man ska också komma ihåg att öppna diskussioner kan vara farliga. Rykten sprids väldigt fort. Så på så sätt tar företagen också en risk. Överväga för och nackdelar och känna efter om man kan leva upp till sitt varumärke. Marknadsföringsgurun Philip Kotler har en gång sagt att “Bad news travels faster than good news”. Ett extra jobb för företaget att observera hur dikussionerna ser ut och utvecklas. Anställa fler som både deltar och läser bloggar, diskussionsforum och chat av olika slag. Dessutom hittar vi även här mellanhänderna. Målgruppen för en leverantör är distributören, som I sin tur kommunicerar med återförsäljarna som I sin tur kommunicerar med slutkonsumenterna. Det kan alltså finnas flera mellanhänder. Den avancerade modellen visar hur internet möjliggör kommunikation mellan grupper också. Människor inom en community sprider information till en person inom en annan community som I sin tur sprider vidare till medlemmarna. Komplexiteten I kommunikationen och hur företaget egentligen saknar kontroll över det som sker. Både b2b, b2c, c2b och c2c.
  9. Exempel: Video på Ikeas Facebook Showroom. Ikea använder sig av en av de vanligaste funkionerna på Facebook, nämligen att tagga bilder. Den som först taggade en produkt på bilderna, vann sedan produkten. Skapa buzz, efterfrågan, engagemang. Låga kostnader. Visar på kreativitet och nytänkande.
  10. EXEMPLE: -- Eniro-trollen som exempel på framgångsrik kommunikation/top of mind. (Video) -- Bank-sajterna som exempel på misslyckad kommunikation (PP)
  11. Marknadsförare idag har mer info än någonsin tidigare om kundens beteende och problem. Till stor del har det att göra med teknikens utveckling. Vi har idag olika typer av databaser som vi kan lagra info I och som vi stabbt och enkelt kan plocka ut info ur för direkt användning. Används vid DM, såsom olika typer av utskick.
  12. EXEMPEL: Volvo förknipppas med familjebil och säkerhet.
  13. Benettons reklam kan uppfattas som väldigt provocerande. De spelar på etnisk diskriminering, barnarbete, könsdiskriminering. Det är många som inte tycker om den typen av reklam. Många kan tycka att Benetton använder det elände och den misär som finns I samhället för att synas. Andra kan tycka att Benetton Visar på socialt engagemang, CSR, och genom sina kampanjer påminner människor om de problem som finns I världen. Det kanske spelar på satisfaction bland de som redan fattat intresse för varumärket.
  14. Sisleys reklam är också väldigt provocerande och fokuserar på våld och missbruk I samhället. Vad vill vi förmedla när vi sätter på oss Sisleys kläder? Vill vi identifiera oss med personerna I annonsen eller ta avstånd från våld och droger.
  15. Glöm inte att syftet med kommunikationen är att påverka. Om påverkansprocessen underlättas genom lite kallprat, fine. Lite kallprat skadar inte. Presentera sig och säga hej, vi finns.
  16. EXEMPEL på långsiktiga koncept: AMF (där människor hälsar på sig själva I framtiden) och ICA (med en berättelse kring centrala personer I en ICA-butik, ICA-Stig).
  17. JÄMFÖR TVÅ MAC-FILMER. VAD SKILJER DEM ÅT? FINNS DET LIKHETER MELLAN DEM? EXEMPEL: Apples reklamfilm om lansering av MAC, 1984. Vill visuellt förmedla att lanseringen av Mac är något revolutionerande. Mac kommer att krossa PC. Attention. EXEMPEL: Mac versus PC. Reklamfilmen visar en hel lifsstil (personernas kläder och kroppsspråk) och visar vad varumärket står för. Ställer två kända och välanvända produkter mot varandra. Reklamfilmen vill skapa Desire. Man ska vilja ha en Mac för att vara lika cool. Den förutsätter att de flesta redan känner till Mac och PC. Utmanar inte heller till direkt Action. Likheter: Båda reklamfilmerna spelar på skillnaden mellan Mac och en tidigare produkt. De visar att det finns en valmöjlighet. Antingen är man en tråkig person med slips eller en ledigare och coolare person.
  18. AIDA(S)-modellen på x-axeln. Annonsering bra för att öka kännedomen blan en stor population. Personlig försäljning kan inte vara effektiv för samma mål. Försäljningskampanjer bäst på action, försäljning. EXEMPEL: H&Ms reklamfilm med Carl Lagerfeld. Ändrade H&Ms mediestrategi. De köpte två hela minuter under bästa sändningstiden I alla kanaler. Exempel på nytänkande vad gäller att skapa och kanske förändra attityder till varumärker H&M. Mer kvalitet, mer exklusivitet. Det är också intressant hur stilen på reklamfilm varierar med konjunkturen. Under högkonjunktur har företag råd att göra varumärkesbyggande kampanjer och spela mycket på Desire. Under lågkonjunktur blir det viktigare att mana människor till köp.
  19. Kanaler med non-verbal cues (eller rika kanaler) erbjuder parterna en mer korrekt och fullständig bild av varandra. Face-to-face contact och video conferencing är de ända kanalerna som har many non-verbal cues. De möjliggör ögonkontakt, kroppsspråk osv. Men dessa kanaler är samtidigt svåra att koordinera och blir svårare och svårare att använda ju fler personer som involveras. Telefon blir ett bättre alternativ, som fortfarande har non-verbal cues, personal touch, acceptable info capacity, real time response och någon nivå av engagemang.
  20. AVSLUT: Macs reklamfilm “Think differently!” Låt er inspireras!