Vad ä r internet? - En kort introduktion till internets framväxt
•Download as PPTX, PDF•
0 likes•306 views
En kort presentation av vad internet är för lärares arbete kring digital kompetens. Skapad av Kristina Alexanderson med utgångspunkt i det material som finns på www.internetmuseum.se http://www.internetmuseum.se/berattelsen-om-internets-historia/ Bilderna är skapade av Jesper Wallerborg och är tillgängliga under Creative Commons Erkännande
Recommended
Recommended
More Related Content
Featured
Featured (20)
Vad ä r internet? - En kort introduktion till internets framväxt
- 1. Vad är internet egentligen? En kort introduktion till internethistoria ur ett svenskt perspektiv
- 2. Arpanet 1969 Bakgrund: Kalla kriget 1962 föds idéen om ett intergalaktiskt nätverk av psykologen Joseph Licklider. Ett decentraliserat nät kan inte slås ut av Sovjetunionen. Blir Arpanet 1969 Två datorer kan prata med varandra – skulle skicka Login blev LO
- 3. Första eposten skickas 1971
- 4. 1973 Internet som bgrepp föds • första gången begreppet internet används 1973 • Nätet blir internationellt – Norge blir en del av Arpanet • Internet växer
- 5. 1983 internet blir internet • Protokollet TCP/IP börjar användas • Det går snabbt men med risk för att allt inte kommer fram • IP-nummer kommer till (enheter kopplas till nätet)
- 6. 1983 – e-post till Björn Eriksen • Epostmeddelanden kan tas emot I Sverige • XXXX Björn registerar .se-domänen
- 7. 90-talet webben slår igenom • Den första webbplatsen lanseras 1991 för CERN • Tim Berners-Lee skapar systemet med adresser, URL:er och länkar • Fritt och gratis för utvecklare och surfare
- 8. 90-tal • 1994 Carl Bildt mejlar Bill Clinton • 1996 Internet är årets julklapp • 1997 Stiftelens för internet- infrastruktur bildas
- 9. 00-talet • Milleniumbuggen • 2007 Iphonen
- 10. 10-tal • Filterbubblor • Film och TV-tjänster på nätet Läs mer på www.internetmuseum.se
- 11. Tack! Källor: Texten kommer från Internetmuseum.se http://www.internetmuseum.se/berattelsen-om-internets- historia/ Texten är skriven av Jörgen Löwenfeldt. Bilder: Alla illustrationer i det här inlägget är licenserade under Creative Commons, licens CC-BY. Illustratör: Jesper Wallerborg.
Editor's Notes
- Nätverket som börjar byggas heter Arpanet och utvecklas av det amerikanska försvaret. Idén kläcktes redan 1962 då psykologen och dataforskaren Joseph Licklider skickade runt PM om ett ”intergalaktiskt nätverk”. Tanken då var att konstruera ett decentraliserat och säkert nät som inte kunde slås ut av Sovjetunionen. Idén blir alltså Arpanet 1969, och 1971 skickas det första e-postmeddelandet.
- Men det är först 1973 som ordet internet dyker upp. Det förekommer i samband med att nätet blir internationellt. 15 juni kopplas en dator i Norge upp – via en markstation i Tanum, Bohuslän – med Arpanet i USA. Storbritannien får en uppkoppling månaden därpå. Nätet börjar växa.
- Vissa anser att det är 1 januari 1983, då Arpanet går över från tvåvägskommunikation med NCP till det mer flexibla protokollet TCP/IP. Det är ett system som fungerar lite som Posten – meddelandena skickas vidare utan att innehållet kontrolleras – det går snabbt, men det finns ingen garanti att allt kommer fram. Nu får vi IP-nummer, exakta platsangivelser på internet. Varje apparat som kopplas upp direkt mot internet (till exempel din router) har ett unikt – det är det som gör att att datorerna hittar rätt när de kommunicerar med varandra. Systemet är fortfarande det som gäller på nätet.
- 7:e april 1983 tas det första ”riktiga” e-postmeddelandet emot i Sverige, av pionjären Björn Eriksen, som kommer att bli en förgrundsgestalt för internetutvecklingen i Sverige. Några år senare blir han även den som bokar upp den svenska toppdomänen .se
- 90-talet – när webben slår igenom Webben – world wide web – blir verklighet först 1990 när Tim Berners-Lee skapar systemet med adresser, URL:er, och länkar, så att olika dokument plötsligt sitter ihop som ett nät. Dessutom är det fritt och gratis att använda för både utvecklare och surfare. Den allra första webbplatsen lanseras 1991 för forskningscentrumet CERN i Schweiz, och finns fortfarande kvar.
- Nu tar det fart på allvar. För svenskt vidkommande blir 1994 ett nyckelår i utvecklingen. Inte bara mejlar Carl Bildt med Bill Clinton (som första statschefer i världen). Samma år lägger staten en miljard till nyskapade KK-stiftelsen för att satsa på teknik bland annat i skolan. IT-kommissionen bildas, ger ut rapporten ”Vingar åt människans förmåga” och sjösätter en rad digitala satsningar, bland annat i skolan. Och valresultatet skickas för första gången ut via e-post. Med anledning av det skaffar många svenska tidningar sina första hemsidor. Allra först är Aftonbladet. Fram till 1997 har Björn Eriksen (ja, han med första e-posten) själv skött registreringen av alla .se-domäner i Sverige. Den som till exempel registrerar www.abba.se måste först gå via Björn, som på fritiden administrerar alltsammans från soffan i sin källare. Möjligheten att få ett eget .se-domännamn är dock förbehållen företag och organisationer, privatpersoner göre sig icke besvär. En utredning föreslår nu att en stiftelse tar över sysslan och 8 oktober skriver Björn Eriksen över ansvaret till nystartade Stiftelsen för internetinfrastruktur
- 00-talet – från it-bubbla till smarta telefoner 2000 är ett magiskt årtal, men det får också många it-chefer att bli en smula oroliga. Räddningstjänsten står också på tå vid årsskiftet, men den så kallade millenniebuggen blir det nästan inget med. Mycket tack vare att problemet, att de tvåsiffriga systemen trott att året efter 1999 är 1900, hinner lösas i tid runt om i världen. Däremot slutar alla taxametrar på Taxi Åmål att fungera.
- 10-talet – flöden, SVT Play och Islamiska staten Det är 10-tal och att använda internet är något som så gott som alla svenskar ägnar sig åt. 92 procent av befolkningen använder nätet 2010. Vid det här laget är många av oss beroende av flöden. Några från Facebook, andra från mikrobloggen Twitter och ytterligare några börjar använda bildflödestjänsten Instagram som startar under 2010. Mängden information ökar i sådan grad att användarna måste börja sålla bland innehållet. Det pratas om ”filterbubblor”, när informationen plötsligt blir skräddarsydd för var och en, och där det enkelt går att bortse från sådant som inte passar ens egna åsikter.