1. www.vti.se/publikationer
Annika K. Jägerbrand
Trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter i
samspelet mellan gatumiljöns utformning och
en mer energieffektiv belysning
VTI rapport 816
Utgivningsår 2014

3. Utgivare: Publikation:
VTI rapport 816
Utgivningsår: Projektnummer: Dnr:
2014 50788 2009/0552-24
581 95 Linköping Projektnamn:
TEB
Författare: Uppdragsgivare:
Annika K. Jägerbrand Skyltfonden, Trafikverket
Titel:
Trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter i samspelet mellan gatumiljöns utformning och en mer
energieffektiv belysning
Referat
Projektets syfte var att studera trafiksäkerhetsaspekter i ny belysning och deras samspel med gatumiljön
för oskyddade trafikanter. Projektet undersökte således belysningsförutsättningar, påverkan på cyklister,
samspelet mellan belysning, trafiksäkerhet, gatumiljö och/eller andra effekter såsom trygghet, gällande
tre olika ljuskällor och typer av belysning (kvicksilver 125W, keramisk metallhalogen 70W samt LED
25W) belägna i ungefär samma typ av gatumiljö på en gång- och cykelväg på Kungsholms strand i
Stockholm.
Resultaten visar att energiåtgången för LED är 28 % av traditionell kvicksilverbelysning och 49 % av
keramisk metallhalogenbelysning. Denna studie visar att det är möjligt att få tillräckliga jämnhetsnivåer
med LED-belysning men att detta är beroende av armaturens utformning, design och antalet stolpar per
meter väg (i detta fall 15,3 m stolpavstånd).
I denna undersökning påvisades inga skillnader i cykelhastighet för LED-belysning mellan dagsljus och
mörker eller mellan olika typer av belysning.
Analyser av trygghetsaspekter fungerade bra att göra baserat på enkla uppskattningar av hur bra
belysningen fungerar (genom analys av digitala foton) och till exempel upplevelse av synbarhet stämmer
mycket bra överens med de uppmätta fysikaliska belysningsmåtten.
Slutsatsen är att trygghetsaspekter och trafiksäkerhetsaspekter i större omfattning bör diskuteras
sammanhängande för oskyddade trafikanter, speciellt i beaktande av att skapa mer attraktiva miljöer för
dessa trafikantgrupper.
Nyckelord: belysning, säkerhet, trygghet, LED, energy, hastighet, cyklister
ISSN: Språk: Antal sidor:
0347-6030 Svenska 42

4. Publisher: Publication:
VTI rapport 816
Published: Projectcode: Dnr:
2014 50788 2009/0552-24
SE-581 95 Linköping, Sweden Project:
TEB
Author: Sponsor:
Annika K. Jägerbrand Skyltfonden, the Swedish Transport
Administration
Title:
Traffic safety and perceptions of safety in the interaction between street environment and a more energy
efficient lighting
Abstract
The project's aim was to study the traffic safety aspects of new lights and the interaction with the street
environment for pedestrians and cyclists. This project investigated the lighting conditions, effects on
cyclists, and the interactions between lighting, traffic safety, street environmental conditions and/or other
effects such as perceptions of safety for three different light sources (mercury vapour 125W, ceramic
metal halide 70W and LED 25W) located in about the same type of street environment on a pedestrian
and bicycle path on Kungsholms strand in Stockholm.
Results show that the energy consumption of the LED lighting is 28% of the traditional mercury vapour
lighting and 49% of ceramic metal halide lighting. This study shows that it is possible to obtain sufficient
uniformity levels with LED lighting but that the levels are dependent on the luminaire design, pole
design and the number of poles per meter road (in this study the pole spacing was 15.3 m).
This study demonstrated no difference in cycle speed for LED lighting between daylight and darkness, or
between different types of lighting.
It worked well to perform analysis of perception of safety aspects based on simple estimates (through
analysis of digital photographs). For example, perceptions of visibility corresponds very well with the
measured uniformity.
Conclusions are that aspects of traffic safety and perceptions of safety should generally be discussed
coherent for unprotected road users, but especially when aiming for creating more attractive and
sustainable environments for these road users.
Keywords: lighting, safety, perceptions, LED, energy, speed, bicyclist
ISSN: Language: No of pages:
0347-6030 Swedish 42

5. VTI rapport 816
Omslag: VTI Katja Kircher
Förord
Denna rapport utgör slutrapport i projektet ”Trafiksäkerhetsaspekter i samspelet mellan
gatumiljöns utformning och en mer energieffektiv belysning”, (projektnummer 50788,
diarienummer 2009/0552-24), finansierat av trafikverkets Skyltfond. Slutrapporten är
framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och
slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet
med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.
Inom projektet har gjorts studier av olika belysningsförutsättningar längs en gång- och
cykelväg, effekterna på cyklister samt ett förslag på variabler att använda för att bedöma
trygghets- och trafiksäkerhetsaspekter för oskyddade trafikanter.
Projektet initierades av Annika Jägerbrand (projektledare) och har genomförts av
Annika Jägerbrand, VTI, med viss assistens av Håkan Hellgren, Unswank Konsult och
Staffan Dahlberg.
Stort tack till Anna Niska, Kerstin Robertson, VTI, Henrik Gidlund (dåvarande
Stockholm stad, numera Trafikverket) och Jan Kristofferson, Sustainable Innovation in
Sweden (SUST), nationellt centrum för energieffektivisering.
Speciellt stort tack till Skyltfonden som gjorde denna studie möjlig!
Stockholm mars 2014
Annika Jägerbrand
Projektledare

6. VTI rapport 816
Process för kvalitetsgranskning
Intern/extern peer review har genomförts 17 mars 2014 av Sara Janhäll, VTI. Annika
Jägerbrand har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 18 mars 2014.
Projektledarens närmaste chef Kerstin Robertson har därefter granskat och godkänt
publikationen för publicering 26 mars 2014. De slutsatser och rekommendationer som
uttrycks är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s
uppfattning.
Process for quality review
Internal/external peer review was performed on 17 March 2014 by Sara Janhäll, VTI.
Annika Jägerbrand has made alterations to the final manuscript of the report. The
research director of the project manager Kerstin Robertson examined and approved the
report for publication on 26 March 2014. The conclusions and recommendations
expressed are the author’s and do not necessarily reflect VTI's opinion as an authority.
Tryckt på VTI, Linköping, 2014

7. VTI rapport 816
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................. 5
Summary............................................................................................................ 7
1 Bakgrund ................................................................................................. 9
1.1 Belysning och trafiksäkerhet för cyklister på GC-väg............................. 10
1.2 Belysning och trygghet för trafikanter på GC-väg .................................. 11
1.3 Översikt över trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter på GC-väg.......... 13
2 Mål och syfte.......................................................................................... 14
3 Material och metoder ............................................................................. 15
3.1 Område Kungsholms strand .................................................................. 15
3.2 Mätningar av spektralfördelning, belysningsstyrka och luminans. ......... 16
3.3 Mätningar av cykelhastighet .................................................................. 18
3.4 Analyser av upplevelse och trygghet i samspel med belysningen ......... 19
3.5 Dataanalyser.......................................................................................... 20
4 Resultat.................................................................................................. 21
4.1 Spektralfördelning och ljuskvalité hos ljuskällorna ................................. 21
4.2 Jämförelse mellan belysning.................................................................. 23
4.3 Cykelhastighet i olika belysning ............................................................. 25
4.4 Samspel mellan gatumiljö och belysning, trafiksäkerhets- och
trygghetsaspekter .................................................................................. 26
5 Diskussion ............................................................................................. 30
6 Trafiksäkerhetsnyttan............................................................................. 33
Referenser........................................................................................................ 35
Bilaga A: Luminansbilder Kungsholms strand
Bilaga B: Bilder Kungsholms strand

8. VTI rapport 816

9. VTI rapport 816 5
Trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter i samspelet mellan gatumiljöns utformning
och en mer energieffektiv belysning
av Annika K. Jägerbrand
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
581 95 Linköping
Sammanfattning
LED-belysning eller lysdiod (Light Emitting Diode) är en typ av ljuskälla som nyligen
börjat användas i större omfattning på gång- och cykelvägar (GC-vägar) i Sverige och
övriga världen. Bättre belysning har potential att minska antalet singelolyckor för
oskyddade trafikanter och det är därför viktigt att veta hur sådan belysning bör
utformas. Projektets syfte var att studera trafiksäkerhetsaspekter i ny belysning och
deras samspel med gatumiljön för oskyddade trafikanter. Projektet undersökte
belysningsförutsättningar, påverkan på cyklister, samspelet mellan belysning, trafik-
säkerhet, gatumiljö och/eller andra effekter såsom trygghet för tre olika ljuskällor och
typer av belysning (kvicksilver 125W, keramisk metallhalogen 70W samt LED 25W)
belägna i ungefär samma typ av gatumiljö på en gång- och cykelväg på Kungsholms
strand i Stockholm.
Resultaten visar att energiåtgången för LED är 28 % av traditionell kvicksilverbelysning
och 49 % av keramisk metallhalogenbelysning. LED kan ha något låga nivåer av
belysningsstyrka men med bra ljusspridning på armaturen uppnås bra jämnhet. Denna
studie visar att det är möjligt att få tillräckliga jämnhetsnivåer med LED-belysning men
att detta är beroende av armaturens utformning, design och antalet stolpar per meter väg
(i detta fall 15,3 m stolpavstånd). Det bör antagligen ställas högre krav på jämnhet efter-
som det är en avgörande variabel för synbarhet av vägbanan och trygghetsupplevelse av
sidoområdet för oskyddade trafikanter.
Antalet LED-stolpar som behövs längs en sträcka är dock betydligt högre än jämfört
med kvicksilverbelysning och keramisk metallhalogenbelysning, vilket gör LED dyrare
per kilometer belyst väg. Fördelarna är att livslängden är så pass mycket längre att man i
ett tidsperspektiv sparar in på energi, drifts- och underhållskostnader. Det kan bli
negativa effekter av ny energieffektiv belysning (på antalet singelolyckor eller på
tryggheten) ifall stolpavstånd, belysningsstyrka och jämnhet underdimensioneras,
armaturen inte tillåter tillräcklig spridning eller installation sker i miljöer med många
objekt eller annat som skymmer sikten. I denna undersökning påvisades inga skillnader
i cykelhastighet för LED-belysning mellan dagsljus och mörker eller mellan olika typer
av belysning.
Analyser av trygghetsaspekter fungerade bra att göra baserat på enkla uppskattningar av
hur bra belysningen fungerar (genom analys av digitala foton) och till exempel
upplevelse av synbarhet stämmer mycket bra överens med de uppmätta fysikaliska
belysningsmåtten.
Riktlinjer med fokus på vad som är en acceptabel belysning sett ur trygghets- och
upplevelseaspekter saknas i dagsläget, men är betydligt mer relevant för mer energi-
effektiv (LED) belysning då det är möjligt att installera extremt låga effekt- och
belysningsnivåer för att spara maximalt med energi. Utan bättre riktlinjer för upplevelse
riskerar man att underbelysa för oskyddade trafikanter och därmed göra miljöer mindre
trafiksäkra och attraktiva. Därför bör trygghetsaspekter och trafiksäkerhetsaspekter i
större omfattning diskuteras sammanhängande för oskyddade trafikanter, speciellt i
beaktande av att skapa mer attraktiva miljöer för dessa trafikantgrupper.

10. 6 VTI rapport 816

11. VTI rapport 816 7
Traffic safety and perceptions of safety in the interaction between street
environment and a more energy efficient lighting
by Annika K. Jägerbrand
The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI)
SE-581 95 Linköping
Summary
LED lighting or Light Emitting Diodes is a type of light source that is starting to be
used in larger scale on pedestrian and bicycle lanes in Sweden and elsewhere. Better
lighting has the potential to reduce the number of single accidents to unprotected road
users and therefore it is important to know how such lighting should be designed. The
project's aim was to study the traffic safety aspects of new lights and the interaction
with the street environment for pedestrians and cyclists. This project investigated the
lighting conditions, effects on cyclists, and the interactions between lighting, traffic
safety, street environmental conditions and/or other effects such as perceptions of safety
for three different light sources (mercury vapour 125W, ceramic metal halide 70W and
LED 25W) located in about the same type of street environment on a pedestrian and
bicycle path on the Kungsholms strand in Stockholm.
Results show that the energy consumption of the LED lighting is 28% of the traditional
mercury vapour lighting and 49% of ceramic metal halide lighting. LED may have
slightly lower levels of illumination but with good light distribution of the luminaire, it
is possible to achieve good uniformity. This study shows that it is possible to obtain
sufficient uniformity levels with LED lighting but that the levels are dependent on the
luminaire design, pole design and the number of poles per meter road (in this study the
pole spacing was 15.3m). The number of LED poles required along a distance is higher
than necessary for mercury vapour lighting and ceramic metal halide lighting, which
currently makes the LED more expensive per kilometer illuminated path. The
advantages of LED lightings are that the longevity is so much longer that in the longer
time-scale perspective, it is possible to make substantial savings on energy, operating
and maintenance costs.
There may be adverse effects of new energy-efficient lighting (on the number of single-
vehicle accidents or perceptions of safety) if the pole spacing, illumination or
uniformity is under dimensioned or if the fixture does not allow for good light
distribution or if installations occurs in environments with many objects or other things
that block the view. This study demonstrated no difference in cycle speed for LED
lighting between daylight and darkness, or between different types of lighting.
It worked well to perform analysis of perception of safety aspects based on simple
estimates (through analysis of digital photographs). For example, perceptions of
visibility corresponds very well with the measured uniformity.
Policies focusing on what is an acceptable lighting viewed from a combined view of
traffic safety and perceptions of safety are currently missing, but is of high relevance for
more energy efficient lighting. Without better guidance for the perceptions of safety
there is a risk of installing new lighting with too low levels of illumination, thereby
making the road and its surroundings less safe and unattractive for unprotected road
users. Consequently, aspects of traffic safety and perceptions of safety should be
discussed coherent for unprotected road users, but especially when aiming for creating
more attractive and sustainable environments for these road users.

12. 8 VTI rapport 816

13. VTI rapport 816 9
1 Bakgrund
LED-belysning eller lysdiod (engelska Light Emitting Diode) är en typ av ljuskälla som
nyligen börjat användas i stor skala på gång och cykelvägar (GC-vägar) i Sverige och
övriga världen. Den traditionellt använda belysningen på GC-vägar är kvicksilver-
lampor (t.ex. 125W), högtrycksnatrium (t.ex. 50 och 70W) och ibland används även
keramisk metallhalogen (t.ex. 70W). Traditionellt har kvicksilverlampor används för att
få mer vitt ljus, till skillnad mot högtrycksnatrium som ger väldigt gult (monokrom-
atiskt) ljus. Keramisk metallhalogen har varit ett alternativ ifall man inte velat använda
kvicksilverlampor men ändå velat ha ett vitare ljus än högtrycksnatrium. Övriga
ljuskällor som går att använda på GC-vägar inkluderar lysrör och induktionslampor
(Trafikverket & SKL 2012a).
Tillkomsten av det s.k. Ekodesigndirektivet (EC No 245/2009) och dess implementering
i svensk lag (SFS 2008) medför omfattande krav på effektiv energianvändning och låg
miljöpåverkan av energianvändande produkter som i praktiken innebär att kvicksilver-
lampor blir olagliga att saluföra (sälja och köpa) från 2015. Medan kvicksilverlamporna
blir förbjudna är keramisk metallhalogen dyrare och har kortare livslängd än högtrycks-
natrium. Samtidigt är användningen av gult ljus och högtrycksnatrium inte optimalt ur
en trygghetsaspekt då man vill kunna identifiera och tydligt se personer man möter
vilket försvåras med gult ljus, medan däremot gult ljus är acceptabelt ur en trafiksäker-
hetsaspekt på vägar. Således är antalet ljuskällor som kan användas för reinstallation
och nyinstallation på GC-vägar begränsat och LED-lampor kommer som ett bra
alternativ som har lång livslängd (upp till 25 000-100 000 timmar enligt tillverkarna, se
Tabell 1), bra spektralfördelning (den kan regleras) och relativt låg effekt (t.ex. 25W).
Tabell 1 Översikt över olika ljuskällors medellivslängd. För enskilda märken finns
produkter med högre medellivslängd. Adapterad från Trafikverket & SKL (2012a).
Ljuskälla LED Keramisk
metallhalogen
(gatubelysning)
Högtrycks
natrium
Kvick-
silver
Kompakt-
lysrör
Lysrör Induktions-
lampa
Livslängd
(timmar)
25000-
100000
8000-16000 12000-
22000
12000-
16000
8000-
12000
11000-
70000
60000
Den höga livslängden på LED-belysningen i kombination med den låga effektnivån gör
att LED lamporna både drar lite energi men också kommer att kosta mindre på längre
sikt ur drift- och underhållssynpunkt (förutsatt att de håller den kvalité som utlovas).
Eftersom utomhusbelysningen ofta är energikrävande på grund av den höga effekten
och de långa brinntimmarna är det viktigt att använda ljuskällor med låga effektnivåer
men utan belysningsstyrkebortfall för att kunna nå optimal energieffektivisering. LED-
belysningen kan leda till stora energibesparingar, exempelvis utbyte av en systemeffekt
om 46W till LED-belysning 25W leder till en energibesparing om 40 % (Kristoffersson
2013) och med dimring kan ytterligare besparingar göras. Trots att LED-belysningen
fortfarande är dyrare i inköp än alternativa ljuskällor börjar kommunerna byta ut sin
GC-vägsbelysning till LED-belysning. Exempelvis Jönköping, Härryda, Laholm och
Lerum för att nämna några.
Medan kvicksilver, högtrycksnatrium, keramisk metallhalogen och övriga ljuskällor alla
har flerårig beprövad erfarenhet av att användas utomhus i olika typer av klimat och
förutsättningar finns betydligt mindre erfarenhet av användningen av LED, speciellt
under längre tid. Det finns dessutom mycket få studier som undersöker skillnader

14. 10 VTI rapport 816
mellan traditionellt använt belysning och LED ur viktiga aspekter såsom: belysnings-
förutsättningar, användning, trafiksäkerhet, trygghet och samspel med gatumiljön för
GC-vägar och oskyddade trafikanter. Det är svårt att separera dessa aspekter eftersom
de är sammanhängande och påverkar varandra.
Exempelvis är ett underbelyst område inte trafiksäkert eller tryggt vilket med stor
sannolikhet kommer att leda till mindre användning jämfört med trygga områden med
tillräcklig belysning. Även om två områden skulle ha exakt samma typ av ljuskälla och
armaturer kan de uppfattas olika trygga och säkra beroende på interaktioner med
omgivningen och hur området (belysningen) uppfattas och samspelar med miljön. Det
finns givetvis också trygghetsaspekter som inte direkt går att påverka genom hur man
arkitekturmässigt skapar området, såsom individuella och sociala faktorer (se t.ex.
Jansson mfl. 2013).
I detta projekt avsågs från början att studera trafiksäkerhetsaspekter i ny belysning och
deras samspel med gatumiljön för oskyddade trafikanter. Det finns flera undersökningar
utförda som studerar fotgängares upplevelse av belysning (t.ex. Johansson mfl. 2011;
Harita 2013) men även boendes uppfattning av ny belysning (t.ex. Kuhn mfl. 2013),
medan betydligt färre undersökningar gjorts med fokus på cyklister. För att begränsa
omfattningen i detta projekt bestämdes således för att fokusera på cyklister.
Gatumiljön och dess samspel med ny energieffektiv belysning är viktigt ur trafik-
säkerhetsaspekter men är ännu viktigare ur trygghetsaspekterna eftersom samspelet med
gatumiljön direkt påverkar överblick, områdets atmosfär och sikt. Därför ingår även
trygghetsaspekter för oskyddade trafikanter på GC-väg till viss del i detta projekt.
1.1 Belysning och trafiksäkerhet för cyklister på GC-väg
Niska m.fl. (2013) konstaterar att ”ungefär en tredjedel av de trafikanter som skrivs in
på sjukhus är cyklister”. Majoriteten av cyklisterna skadas i singelolyckor och
singelolyckor är också den dominerande olyckstypen bakom de svårare skadefallen
(Thulin & Niska 2009). Singelolyckor är därför ett stort problem för trafiksäkerheten
hos cyklister. Merparten av olyckorna som involverar cyklister i Sverige inträffar på
cykelbana.
Då flertalet cykelolyckor på cykelbana är klassade som frontalkollisioner diskuterar
Thulin & Niska (2009), att möjliga åtgärder är att exempelvis bredda banan eller att
förbättra sikten. Exempel på vägrelaterade faktorer som orsak till olyckor som fram-
kommit i rapporten av Thulin & Niska (2009) är: ojämnt underlag, kört mot/över kant,
kört på fast föremål, kört på tillfälligt föremål, kommit utanför vägen. Samtidigt är det
svårt att härleda en exakt orsak till varför en cykelolycka sker. Det är snarare så att flera
bidragande händelser eller orsaker som leder till att olyckan sker, exempelvis att hög
fart eller dålig sikt gör att cyklisten inte uppfattar ojämnheter eller föremål på vägbanan
(Niska & Eriksson 2013). Niska och Eriksson (2013) konstaterar också att det före-
kommit singelolyckor där man angett att mörker eller dålig gatubelysning bidragit till
att olyckan skett. Eftersom flera orsaker bidrar till att olyckan sker är det svårt att
uppskatta potential för att minska antalet omkomna eller allvarligt skadade cyklister
utifrån åtgärdsförbättringar. I Niska & Eriksson (2013) görs bedömningen att ”väg-
belysning för synbarhet” har maximal potential att minska antalet med 0-5%.
GCM-handboken (SKL & Trafikverket 2010) poängterar speciellt att gcm-vägars
belysning fyller flera behov men att det ur trafiksäkerhetssynpunkt är viktigt att
trafikanterna kan upptäcka hinder på vägen. De avgörande faktorerna för cyklisters
trafiksäkerhet sett ur belysningssynpunkt på GC-väg är därför att synbarhet av vägbanan
och dess sidoområde är tillräckligt bra, det vill säga att ljusstyrkan och jämnheten är

15. VTI rapport 816 11
tillräcklig för att upptäcka ojämnheter eller föremål i cyklistens väg. Förekomsten av
mörkare partier på ytan av vägen (dvs. ojämnheter i luminansen) såsom ofta är fallet
emellan belysningsstolparna som placerats för långt isär eller dimrats till för låg nivå
försvårar för cyklister att se hela vägytan tydligt och utgör en onödig säkerhetsrisk som
kan justeras med hjälp av korrekt/optimalt använd teknik eller armatur. Eftersom
utomhusbelysning åldras finns dock viss risk att svarta partier uppstår på vägytan några
år efter installation, trots att installationen dimensioneras för att undvika sådana.
Mätningar på GC-väg och trottoar för tre olika ljuskällor (kvicksilver, högtrycksnatrium
och keramisk metallhalogen) med traditionella armaturer visar att belysningsstyrkan
snabbt sjunker och når väldigt låga nivåer emellan lamporna (< 5 lux) (Jägerbrand
2011). I samma undersökning uppmättes belysningsstyrkejämnhet (belysningsstyrkans
medelvärde / minimivärdet) på 19 vägavsnitt med skuggningseffekter av träd och endast
två vägavsnitt hade ett värde över 0,4 som krävs för lägsta belysningsklassen P6 för
GC-vägar med plana beläggningar.
En annan undersökning som kartlagt 18 olika typer av vägavsnitt ur belysningssynpunkt
visade att endast 50 % uppfyllde kraven i luminansjämnhet i verkligheten (Jägerbrand
& Carlson 2011) och att även om belysningen uppfyller kraven betyder inte att den är
energieffektiv (exempelvis Pracki & Jägerbrand 2013). Överlag visar dessa undersök-
ningar att de rekommenderade belysningsklasserna inte alltid upprätthålls och således är
det viktigt att göra fältmätningar för att se ifall den planerade installationen uppfyller de
krav som är rekommenderade av Trafikverket och SKL, eller ifall de ligger under eller
över kraven eftersom detta kan få effekter på trafiksäkerheten eller energiåtgången.
Utifrån dessa aspekter är det därför av vikt att undersöka huruvida ny energieffektiv
belysning motsvarar kraven som bör ställas för att upprätthålla en god trafiksäkerhet för
cyklister och övriga oskyddade trafikanter.
Förutom att undersöka de exakta belysningsförutsättningarna som gäller för de aktuella
vägavsnitten bedömdes att en viktig aspekt för att bedöma cyklisters trafiksäkerhet var
att undersöka vilken hastighet de har i olika ljuskällor. Även om det i dagsläget saknas
information om sambandet mellan hastighet och olycksrisk eller olyckans allvarlighet
för cyklister är sannolikheten stor att det finns liknande samband som påvisats för
motorfordon. I detta projekt antogs att ifall sikten/synbarheten är dålig bör man cykla
saktare av säkerhetsskäl medan bättre belysning bör leda till högre hastigheter under
förutsättning att inga fotgängare eller cyklister belamrar GC-vägen.
1.2 Belysning och trygghet för trafikanter på GC-väg
Ur trygghetssynpunkt framhävs rumslighet, atmosfär och orientering som viktiga
variabler i GCM-handboken (SKL & Trafikverket 2010). Man vill ha en belysning som
ger ”rätt” atmosfär, en bra överblick, sikt och man vill speciellt att det går att överblicka
sidoområden bra.
Stadsmiljöer som är mindre gröna, har mer trafik, buller och mer människor kan göra att
fotgängare skyndar sig igenom området jämfört med miljöer som är mer gröna, har
mindre trafik, buller och människor (Franěk 2013). Även stadsmiljöer som upplevdes
som mindre öppna orsakade högre hastighet hos fotgängarna som ingick i studien.
Franěk (2013) visade också att det fanns ett samband mellan att försökspersonerna gick
långsammare att de samtidigt upplevde mer positiva och stärkande känslor, vilket kan
tolkas som att faktorerna mindre grönska, mer trafik, mer buller och mer människor kan
upplevas som stressande i stadsmiljö.
I en fallstudie om oskyddade trafikanters anspråk på tryggheten i stadsmiljö drar Westin
(2011) slutsatsen att följande omständigheter ger en känsla av otrygghet: kväll/nattetid,

16. 12 VTI rapport 816
avsaknad av belysning, folktomma platser, ”stökiga” platser (klotter, nedskräpning)
samt närvaro av personer med avvikande beteende. Liknande faktorer har pekats ut som
viktiga för tryggheten i bostadsområde, där bra belysning och låg vegetation pekades ut
som speciellt viktiga, men även att känna och identifiera folk i området och att kunna
sätta dom i rätt sammanhang (Lindgren & Nilsen 2012). Synbarhet hade därför en nära
koppling till att se andra individer och kunna avgöra ifall de var önskvärda eller ej.
Synbarhet i form av ”brightness” (ljushet eller ljusstyrka) har diskuterats i litteraturen
som avgörande för ifall man skall uppfatta områden säkra eller ej ur brottsynpunkt (t.ex.
Fotios & Goodman 2012; Fotios 2013). ”Bra ljus”, dvs. tillräcklig belysningsstyrka, Ra
index (CIE General Colour Rendering Index) över 60 och en relativt hög S/P (skotopisk
/ fotopisk) kvot möjliggör identifikation och optimalt seende/synbarhet, vilket är bra
förutsättningar för att kunna identifiera avvikande beteende. Samtidigt är det bra att man
är medveten om att det enda bra belysning kan åstadkomma är att man ser bra, så ifall
det man ser är lika störande eller oroväckande som tidigare kommer inte belysningen att
kunna påverka trygghetskänslan eller rädslan för att brott ska begås.
Vegetation i samspel med belysning kan både öka och minska trygghetskänslan,
beroende på hur vegetationen sköts, placeras, växer och hur belysningen placeras.
Mänskliga responsen till träd och annan vegetation visar direkta kopplingar med hälsa,
men också som följd att det finns en relation till ekonomiska fördelar med bättre visuell
kvalité (som grönområden medför) (Ulrich 1986). Samtidigt finns en myt om att
grönområden eller vegetation i sig utgör risker och uppmuntrar till kriminell aktivitet
och därför skulle vara mer otrygga. En studie i Philadelphia (Pennsylvania, USA)
visade att andelen vegetation var negativt korrelerat till överfall, rån och inbrott men
inte med stöld (Wolfe & Mennis 2012).
Jansson m.fl. (2013) har gått igenom vetenskaplig litteratur i en reviewartikel om
människors trygghetsuppfattning i relation till urbana trädbeväxta grönområde (t.ex.
parker eller i närheten av bostadsområden). Jansson m.fl. (2013) drar slutsatsen att
individuella och sociala faktorer, liksom vegetationens karaktär, samt drift och
underhåll är viktiga aspekter för upplevelsen av trygghet, medan vegetationsrelaterade
aspekter som var betydelsefulla var landskapets design, översikt/kontroll, densitet,
karaktär samt underhåll. Miljöer av öppen karaktär som saknar lägre uppväxt vegetation
typ buskar kan upplevas positivt ur trygghetsperspektiv.
Gunnarsson m.fl. (2012) har i en rapport utvärderat hur vegetationen kan anpassas för
ökad trygghet och har identifierat följande fyra egenskaper som är särskilt viktiga:
 Vegetation i förhållande till utemiljö. Till exempel kan belysningen samspela
med vegetationen, men andra faktorer är också viktiga såsom avstånd,
sidoområdets vegetation.
 Överblick och kontroll. Öppna siktstråk, överblick, möjlighet till flyktvägar.
 Täthet och genomsikt. Vegetationen mellan knä och ögonhöjd bör vara lätt att se
igenom, medan hög vegetation (t.ex. träd, buskar eller klängväxter) tolkas som
en barriär. Medeltät vegetation ger ökad trygghet.
 Välskött och prydligt. Prydligt och välskött ger mer karaktär av
trygghetsskapande än vild och oordnad vegetation.

17. VTI rapport 816 13
1.3 Översikt över trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter på GC-
väg.
Vissa trygghetsaspekter är liknande eller samma som trafiksäkerhetsaspekterna för
oskyddade trafikanter (som inte befinner sig i blandtrafik), medan andra aspekter skiljer
sig åt. För att få en överblick sammanställdes dessa (se Tabell 2).
Tabell 2 Trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter på GC-väg som är relevanta för denna
studie och möjliga mätvariabler.
Område Trafiksäkerhets-
aspekter
Trygghetsaspekter Mätvariabler
Vägytan Belysningsstyrka
Jämnhet
Belysningsstyrka
Jämnhet
Lux/luminans
Jämnhet (styrka/luminans)
Vägbanan Skymmande sikt
Styrka och jämnhet
för identifikation av
föremål
Tillräcklig vägbredd
Synbarhet-
skymmande sikt
Färgåtergivning
(identifiering)
Antal meter i oskymmande sikt
Ra index /spektralfördelning
Vägbredd
Kontrastskillnader (synbarhet)
Sidoområdet Synbarhet av
objekt man kan
skada sig på
(kanter eller rörliga
t.ex.)
Synbarhet av
andra objekt
Inga skymmande
objekt i högre höjder
(mellan knä-till
huvudhöjd).
Synbarhet
”Trygghetsintryck”
”Snygghetsintryck”
Lux/luminans och jämnhet i
sidoområdet och i gränsen
mellan sida/vägbana (vägyta +
knä till ögonhöjd)
Förekomst av objekt och deras
synbarhet
Helhetsintryck:
 Avstånd, stråk, slutna
rum
 Överblick och kontroll
av miljön
 Genomsikt
 Skötsel/snygghet

18. 14 VTI rapport 816
2 Mål och syfte
I projektet ingick inledningsvis att försöka svara på följande frågor:
 Hur reagerar oskyddade trafikanter i olika gatumiljöer och i samspel med en mer
energieffektiv gatubelysning?
 Vilken slags gatumiljö och belysning är mest trafiksäker och upplevs mest trygg
för oskyddade trafikanter?
 Kan införandet av en mer energibesparande belysning inverka negativt eller
positivt på trafiksäkerhet, trygghet eller upplevelse av trafiksäkerheten?
Dessa frågor har tagits upp separat under rubriken trafiksäkerhetsnyttan (Kapitel 6).
Projektets syfte är att studera trafiksäkerhetsaspekter i ny belysning och deras samspel
med gatumiljön för oskyddade trafikanter med fokus på cyklister. Med ny belysning
avses LED-belysning, dvs. lysdiod-belysning.
Målen med projektet var att studera vilka effekter ny energieffektiv belysning har på:
(I) belysningsförutsättningar
(II) påverkan på cyklister
(III) samspelet mellan belysning, trafiksäkerhet, gatumiljö och/eller andra
effekter såsom trygghet
Projektet genomfördes genom en pilotstudie som undersökte ovanstående aspekter i tre
olika typer av gång- och cykelvägsbelysning belägen i ungefär samma typ av gatumiljö
på Kungsholms strand i Stockholm. De tre typerna av belysning var kvicksilver
(125W), keramisk metallhalogen (70W) samt LED (25W).

19. VTI rapport 816 15
3 Material och metoder
3.1 Område Kungsholms strand
I projektets startfas framkom information om att mätningarna i projektet gick att
utföra på Kungsholms strand, där ett innovativt projekt med styrningssystem i LED-
armatur initierades. Projektet på Kungsholms strand genomfördes i samverkan mellan
Stockholm Stad/Trafikkontoret, Tritech, Fagerhult, Sust. Energimyndigheten med-
finansierade projektet på Kungsholms strand. Projektets resultat har redovisats i två
rapporter: Harita (2013) och Kristoffersson (2013).
Området är beläget i centrala Stockholm på en gång och cykelväg som har tre olika
sorters ljuskällor utmed samma sträcka: kvicksilverbelysning (125W), 70W keramisk
metallhalogenbelysning och LED-belysning (25W), se karta (Figur 1). LED-
belysningen (Azur från Fagerhult med Dali styrsystem, ljusflöde max 2000lm)
installerades under 2012 i syfte att testa olika strategier för styrning. I denna under-
sökning har inga dimrade lampor använts.
Stolpavstånden för ljuskällorna är något olika på de olika sträckorna: kvicksilver-
lamporna har ett stolpavstånd på 21,6 m, LED 15,3 m och keramisk metallhalogen
cirka 21,3 m (medelvärden).
Figur 1 Karta över gång- och cykelvägen (GC-vägen) och var de olika ljuskällorna är
belägna i Kungsholms strand, Stockholm. Foto: Henrik Gidlund, Trafikverket.

20. 16 VTI rapport 816
3.2 Mätningar av spektralfördelning, belysningsstyrka och
luminans.
Mätningar av spektralfördelning, belysningsstyrka och luminans genomfördes vid
samma tillfälle för varje sträcka och då utfördes även mätningar av stolpavstånd och
vägbredd.
3.2.1 Spektralfördelning
Spektralfördelningen uppmättes nedanför belysningsstolparna med Jeti Specbos 1201
spectroradiometer (Jeti Technische Instrumente GmbH,http://www.jeti.com) mot en vit
yta. Samma vita yta fotograferades med luminanskameran för kalibrering av luminans-
foto.
Figur 2 Skiss av hur belysningsstyrkemätningarna gjordes på vägytan. Nummer 1-20
anger punkten i vilken ordning mätningen gjordes.
3.2.2 Belysningsstyrka
Belysningsstyrka uppmättes 18-23 april 2012 i mörker (nattetid). Belysningsstyrkan
uppmättes horisontellt på vägytan mellan två belysningsstolpar (=sträckan) med Konica
Minolta T10 i enlighet med Figur 2. Totalt uppmättes 20 mätvärden per sträcka. För
kvicksilverbelysningen och keramisk metallhalogenbelysningen gjordes mätningar på 3
sträckor medan 10 sträckor användes för mätning av belysningsstyrkorna i LED-
belysningen.

21. VTI rapport 816 17
3.2.3 Luminans
Fotografier till luminansmätningar utfördes 18-23 april 2012 i mörker (nattetid). För
luminansmätningarna användes LMK mobile advanced (Technoteam bildverarbeitung
GmbH) som är baserad på Canon EOS 350D digital reflex kamera
(http://www.technoteam.de; TechnoTeam, 2006).
Metoden innebär att man kalibrerar bilderna i efterhand i ett mjukvaruprogram (LMK
LabSoft) för att få fram värden på luminans.
Fotografierna togs på ett avstånd av 5 m och på en höjd av 115 cm. Höjdskillnader och
avståndskillnader har tidigare visat sig att inte ha någon större påverkan på luminans-
värden när de analyseras digitalt med LMK Mobile Advanced (Guo mfl. 2007).
Fotografier togs av 10 sträckor för kvicksilverbelysningen och LED-belysningen och
för 6 sträckor för belysningen med keramisk metallhalogen. Vägavsnittets mätområde
mellan två belysningsstolpar markerades med 5 starka ficklampor och två omgångar
luminansfoto togs på samma område varav ett foto användes enbart för att kunna avgöra
mätområdets placering i bilden.
De digitala fotona importerades till LMK labsoft och får då automatiskt värden i
luminans (se Figur 3 och Figur 4). Området markeras och kan sedan ”omtransformeras”
till ett rektangulärt mätområde med 60 utplacerade punkter enligt en funktion i
programmet, se Figur 4. Mätvärden från de 60 punkterna kan sedan klippas in i ett
Excel- eller textdokument för vidare analys, och bilderna kan exporteras för illustration.
Analyser av luminansmedelvärde och luminansjämnhet följer riktlinjerna i Trafik-
verkets & SKLs publikation för vägar där 60 enskilda mätpunkter är utspridda i ett
regelbundet mönster inom mätområdets yta (Trafikverket & SKL, 2012b)
Figur 3 Luminansfoto taget vid LED-belysning på Kungsholms strand, Stockholm. Den
streckade rektangeln med nummer ”1” visar mätområdet för luminansmedelvärde och
luminansjämnhet. Färgskalan anger luminans i cd/m2
i enlighet med tabellen i
högerkanten.

22. 18 VTI rapport 816
Figur 4 Luminansbild över mätområde 1 som finns i Figur 3, men här är området
omtransformerat till en jämn rektangel och 60 punkter (1-60) utplacerade. Mätningar
för uträkningar av luminansmedelvärde och luminansjämnhet görs baserat på dessa 60
punkter. Färgskalan anger luminans i cd/m2
i enlighet med tabellen i högerkanten.
3.3 Mätningar av cykelhastighet
Mätningar av cykelhastighet utfördes manuellt genom att mäta upp avstånden mellan
belysningsstolpar och mäta tiden det tog för cyklisterna att cykla sträckan och sedan
räkna ut hastigheten (km/h). Mätsträckorna visas i Figur 5. Tillförlitligheten av
mätmetoden testades genom att två personer tog hastighetsvärden på 15 cyklister vilket
visade en felmarginal om en tiondels sekund på 30 % av cyklisterna mellan personerna
som uppmätte tiden. Eftersom en och samma person senare uppmätte tiden för alla
cyklisterna bör mätmetoden påverka minimalt på hastighetsuppskattningen.
Dagmätningar togs när det var dagsljus medan mörkermätningar togs när det var helt
mörkt så att belysningen stod för enda ljuskällan (se Tabell 3). Riktningen som
cyklisterna färdades i antecknades (norr-söder). Dagsljusmätningarna tog cirka 45-60
minuter medan mörkermätningarna tog cirka en timma beroende av att det ofta var
mindre trafik de tiderna.
Tabell 3 Översikt över cykelhastighetsmätningarna och när de utfördes.
Ljuskälla Dagsljus Mörker Avstånd
Kvicksilverbelysning
(125W)
2013-09-03 16:30 2013-09-26 19:30 48,5m
Keramisk metallhalogen-
belysning (70W)
2013-09-13 16:00 2013-10-14 18:30 30,0m
LED-belysning (25W) 2013-09-03 17:30 2013-09-19 19:30 31,5m

23. VTI rapport 816 19
A B
C
Figur 5 Mätplatser för cykelhastighetsmätningar på Kungsholms strand, Stockholm.
A) Mätplatsen för kvicksilverbelysningen, B) mätplats för keramisk metallhalogen-
belysning, C) mätplats för LED-belysning.
3.4 Analyser av upplevelse och trygghet i samspel med
belysningen
Analyser av upplevelse och trygghetsaspekter baseras på Tabell 2 och på JPG bilder
som togs i samband med fotografering av luminansfotona. JPG-bilderna som användes
visas i Bilaga B.
Följande karaktärer analyserades:
 Synbarhet på vägbanan. Ifall det fanns något svart parti på vägbanan som
gjorde att vägytan inte sågs valdes 0, annars 1.
 Sikt knä-huvudhöjd för sidoområdet = Genomsikt. I denna analys bedömdes
denna variabel motsvara ”genomsikt”. Genomsikt och sikt bedömdes med 1 ifall
någon sida av vägens sidoområde hade skymd sikt eller var så pass mörk så att
ett objekt eller en människa skulle kunna skymmas. Träd med bara stammar
bedömdes generellt inte skymma sikten om det inte var så pass tätt att de dolde
en större yta motsvarande en människa.

24. 20 VTI rapport 816
 Överblick av området. Överblick bedömdes genom att räkna antalet
belysningsstolpar som syntes längs med vägen. Denna variabel skulle också
kunna bedömas utifrån sikt i sidoområdet men skulle i så fall överlappa med
”genomsikt”.
 Skötsel/snygghet. Om buskar eller träd bedömdes ge ett vildvuxet intryck fick
variabeln 0. Då det inte fanns buskar eller objekt i närheten bedömdes oftast
skötseln optimal och fick då en etta.
3.5 Dataanalyser
Beräkningar av jämnhet på belysningsstyrka och luminans utfördes genom att ta
minimivärdet för det uppmätta området och dividera med medelvärdet för det uppmätta
området.
Luminansmedelvärde och luminansjämnhet uppfyllde kraven på normalfördelning i
Shapiro-Wilk test och för homogena varianser i Levene's Test for Equality of Variances.
Skillnader i luminansmedelvärde och luminansjämnhet mellan de olika ljuskällorna
testades med t-test. Alla analyser på luminansmedelvärde och luminansjämnhet utfördes
i SPSS (IBM SPSS Statistics Version 19.0.0.2).
Cykelhastigheter var normalfördelat enligt Shapiro-Wilk test (IBM SPSS Statistics
Version 19.0.0.2) och analyserades i en linjär mixed model, LMM (Linear mixed model
fit by REML, restricted maximum likelihood), följt av en anova som testade LMM
modellen (Analysis of Variance typ 3, med Satterthwaite approximering för
frihetsgrader). Ljuskälla och dag/mörker inkluderades i LMM som bestämda faktorer
och deras interaktioner (dvs. cykelhastighet ~ ljuskälla * dag/mörker), medan riktning
(norr-söder) inkluderades som slumpmässig effekt. LMM och ANOVA analyserades i
lmerTest (Kuznetsova mfl. 2012), ett package i R 3.0.2 (R core team 2013).
Upplevelsevariabler analyserades ihop med mätvariabler för belysningen med Pearsons
korrelations koefficient (PCC) och principalkomponentanalys (PCA) för att undersöka
vilka upplevelsevariabler och mätvariabler för belysning som var korrelerade och för att
få en tydlig bild över hur mätvariablerna varierade tillsammans. Pearsons
korrelationsanalys och principalkomponentanalys utfördes i IBM SPSS Statistics
Version 19.0.0.2.

25. VTI rapport 816 21
4 Resultat
Energieffektivitet hos belysningen kan bedömas av effekt per enskild lampa men även
genom ett jämförande mått på effekt per km sträcka per år. I Tabell 4 visas detta mått
för de tre olika ljuskällorna på Kungsholms strand baserat på medelvärden för
stolpavstånden.
Tabell 4 Beräkning av energieffektivitet baserat på sträcka och år för tre olika
belysningar på Kungsholms strand, Stockholm.
Belysning kWh/km/år (4000h/år)
Kvicksilver 125W 23170
Keramisk metallhalogen 70W 13250
LED 25W 6550
4.1 Spektralfördelning och ljuskvalité hos ljuskällorna
Spektralfördelningsmätningar av de tre olika ljuskällorna visar att de har olika
färgåtergivning, där keramisk metallhalogen har bäst färgåtergivning, medan
färgtemperaturen är högst hos kvicksilverlamporna och likartad mellan LED och
keramisk metallhalogen, se Tabell 5.
Spektralfördelningarna i våglängdsfördelning visar typiska toppar för
kvicksilverlamporna och keramisk metallhalogen (Figur 6 och Figur 7).
Spektralfördelningsmätningarna av LED lamporna indikerar influens av
ljusföroreningar från omgivningen (Figur 8).
Tabell 5 Mätningar av de olika ljuskällorna. Ra=färgåtergivningstal också kallat CRI
(color rendering index), K=färgtemperatur i Kelvin. Värden anges i medelvärde ±
standard avvikelse. Hg=kvicksilverlampor 125W, KMH=keramisk metallhalogen 70W,
samt LED=LED-belysning (lysdioder) 25W. n=antal mätningar.
Ljuskälla Ra K n
Hg 125W 51±6,3 3253±365 3
KMH 70W 85±0,1 2772±34 2
LED 25W 70±5,7 2731±153 11

26. 22 VTI rapport 816
Figur 6 Spektralradiansfördelning av våglängderna för tre av kvicksilverlamporna
(125W) i Kungsholms strand, Stockholm.
Figur 7 Spektralradiansfördelning av våglängderna för två av de keramiska
metallhalogenlamporna (70W) i Kungsholms strand, Stockholm.
0,00000E+00
5,00000E-05
1,00000E-04
1,50000E-04
2,00000E-04
2,50000E-04
0 200 400 600 800 1000
SpektralRadians[W/(sr*sqm*nm)]
Våglängd (nm)
Hg1
Hg2
Hg3
0,00000E+00
5,00000E-06
1,00000E-05
1,50000E-05
2,00000E-05
2,50000E-05
3,00000E-05
3,50000E-05
4,00000E-05
4,50000E-05
5,00000E-05
0 200 400 600 800 1000
SpektralRadians[W/(sr*sqm*nm)]
Våglängd (nm)
KMH1
KMH2

27. VTI rapport 816 23
Figur 8 Spektralradiansfördelning av våglängderna för 11 LED-lampor
(lysdiodlamporna) (25W) i Kungsholms strand, Stockholm.
4.2 Jämförelse mellan belysning
Jämförelser av de olika belysningarna visar att kvicksilverlamporna har högst
medelvärden för belysningsstyrka och luminans men att kvicksilverlamporna också har
störst variation i belysningsstyrka, medan LED-belysningen har högre jämnhet på
vägytan i både belysningsstyrka och luminans, se Tabell 6. Liknande trender syns i
Figur 9 i de detaljerade mätningarna av belysningsstyrkan längs vägytan.
Tabell 6 Översikt av variabler från mätningar gjorda på GC-väg i Kungsholms strand,
Stockholm. Alla värden är medelvärden ± standard avvikelse. Hg=kvicksilverlampor
125W, KMH=keramisk metallhalogenlampor 70W, samt LED=LED-belysning
(lysdioder) 25W. Belysningsklass baserad på belysningsmätningar för fotgängare i
lågtrafikerade områden (P), (Trafikverket & SKL 2012a).
Belysnings-
styrka (lux)
Belysningsstyrka
jämnhet
Luminans
(cd/m2)
Luminans
jämnhet
Belysnings
klass (P)
Hg
125W
6,41±6,61
n=3*
0,22±0,09
n=3
0,62±0,12
n=10#
0,22±0,06 n=10 P4
KMH
70W
3,22±2,5
n=3*
0,29±0,04
n=3
0,36±0,16
n=6#
0,4±0,04
n=6
P5
LED
25W
4,83±2,5
n=10*
0,36±0,13
n=10
0,43±0,08
n=10#
0,44±0,07 n=10 P5
*20 värden per prov # 60 luminansvärden per prov.
0,00000E+00
5,00000E-06
1,00000E-05
1,50000E-05
2,00000E-05
2,50000E-05
3,00000E-05
0 200 400 600 800 1000
SpektralRadians[W/(sr*sqm*nm)]
Våglängd (nm)
led1
led2
led3
led4
led5
led6
led7
led8
led9
led10
led11

28. 24 VTI rapport 816
Figur 9 Belysningsstyrka (medelvärden) uppmätta parallellt längs sträckor på vägytan
(medelvärde av mätningar i enlighet med Tabell 6). Punkt 1, 10, 11, 20 är uppmätta
direkt under belysningsstolparna, punkt 1 och 10 närmast stolpen.
Hg=kvicksilverbelysning 125W, KMH=keramisk metallhalogenbelysning 70W, samt
LED=LED-belysning (lysdioder) 25W.
Medelluminans och luminansjämnhet skiljer sig åt signifikant mellan kvicksilver-
lamporna och LED och keramisk metallhalogen, se Figur 10 och Figur 11.
Figur 10 Medelluminansen (cd/m2
) på vägytan för olika typer av belysning på
Kungsholms strand. Olika bokstäver indikerar signifikanta skillnader i medelluminans
för de olika belysningarna enligt t-test, P<0,002. n=6 (Hg) och 10 (KMH, LED). För
varje replikat (n) togs 60 mätpunkter. Hg=kvicksilverbelysning 125W, KMH=keramisk
metallhalogenbelysning 70W, samt LED=LED-belysning (lysdioder) 25W.
0
5
10
15
20
25
1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617181920
Belysningsstyrka,lux
Hg
KMH
LED

29. VTI rapport 816 25
Figur 11 Luminansjämnhet på vägytan för olika typer av belysning på Kungsholms
strand. Olika bokstäver indikerar signifikanta skillnader i luminansjämnhet för de olika
belysningarna enligt t-test P<0,0001. n=6 (Hg) och 10 (KMH, LED).
Hg=kvicksilverbelysning 125W, KMH=keramisk metallhalogen belysning 70W, samt
LED=LED-belysning (lysdioder) 25W.
4.3 Cykelhastighet i olika belysning
Cykelhastighet skiljde sig mycket lite åt mellan ljuskällor och mellan dagsljus och
mörker (Figur 12), förutom för keramisk metallhalogen.
Figur 12 Hastighet (km/h) för cyklister i olika ljuskällor och i dagsljus och
nattförhållande på gång- och cykelväg i Kungsholms strand, Stockholm.
Hg=kvicksilverbelysning 125W, KMH=keramisk metallhalogenbelysning 70W, samt
LED=LED-belysning (lysdioder) 25W. n=100.

30. 26 VTI rapport 816
Resultaten av de statistiska analyserna visar att den enda belysningen som hade någon
effekt på cykelhastigheten var keramisk metallhalogen (Tabell 7). Cykelhastigheten var
högre i dagsljus i keramisk metallhalogenbelysning än i mörker. Analyserna visar att
den mesta variationen i cykelhastighet förklaras av skillnaden mellan dagsljus och
mörker i keramiska metallhalogenbelysningen (koefficient på -2,59) även om anova
visar att det finns skillnader mellan dagsljus och mörker (Tabell 8).
Tabell 7 Resultat av LMM, (Linear mixed model fit by REML; 'merModLmerTest').
KMH=keramisk metallhalogen belysning, samt LED=LED-belysning (lysdioder). SE=
standardavvikelse.
Koefficienter SE t P
(Intercept) 20,55 0,33 62,43 <0,001 ***
KMH 0,58 0,47 1,24 0,22
LED -0,43 0,47 -0,92 0,36
Mörker -0,59 0,47 -1,27 0,21
KMH:mörker -2,59 0,66 -3,93 <0,001 ***
LED:mörker 0,24 0,66 0,36 0,72
Tabell 8 Anova (typ 3) på LMM med satterthwaite approximation för frihetsgraderna.
Df=frihetsgrader, SS=sums of square, MS=mean square, F=värde, P=signifikansnivå.
Df SS MS F P
Ljuskälla 2 52,1 26 2,4 0,0916
Dag-Natt 1 282,9 282,94 26,11 <0,001 ***
Ljuskälla:Dag-
Natt
2 245,8 122,91 11,34 <0,001 ***
4.4 Samspel mellan gatumiljö och belysning, trafiksäkerhets- och
trygghetsaspekter
Medelvärde för upplevelsevariablerna visas i Figur 13. För synbarhet på vägytan har
LED-belysningen högst mått (dvs. högst nivå av synbarhet). LED-belysningen har lägst
värde för genomsikt vilket visar att vägens sidoområde inte hade lika skymd sikt som
hos keramisk metallhalogenbelysning och kvicksilverbelysning (Figur 13b). För
överblick och skötsel fanns vissa skillnader men inte stora (Figur 13c, d).

31. VTI rapport 816 27
Figur 13 Medelvärde (± 1 S.E.) av upplevelseaspekter på GC-väg analyserat genom
digitala fotografier. A) Synbarhet på vägyta (1=bra synbarhet utan svarta partier), B)
Genomsikt (0=bra sikt i sidoområdet utan skymmande objekt eller svarta partier), C)
Överblick (antal stolpar längs vägen som var synbara), D) Skötsel (1=bra skötsel).
Hg=kvicksilverbelysning, LED=LED-belysning (lysdioder), KMH=keramisk
metallhalogenbelysning.
Analyser av korrelationer mellan upplevelse och belysningstekniska variabler visas i
Tabell 9. Synbarhet av vägbanan var signifikant positivt korrelerad med luminans-
medelvärde (Lmed), luminansjämnhet (Uo), belysningsstyrkejämnhet (LuxJ) och
negativt korrelerad med genomsikt och stolpavstånd (StolpAv). Genomsikt var negativt
korrelerat med Ra-index (Ra) och belysningsstyrkejämnhet (LuxJ), medan Ra-index var
negativt korrelerat med färgtemperatur (CCT), och belysningsstyrkemedelvärde
(LuxM). Färgtemperatur (CCT) var positivt korrelerat med luminansmedelvärde (Lmed)
och belysningsstyrkemedelvärde (LuxM). Luminansmedelvärde (Lmed) var dessutom

32. 28 VTI rapport 816
negativt korrelerat med luminansjämnhet (Uo) och positivt korrelerat med belysnings-
styrkemedelvärdet (LuxM). Mått på jämnhet (luminans, Uo och belysningstyrka, LuxJ)
var positivt korrelerat med stolpavstånd (StolpAv).
Tabell 9 Halvmatris över Pearsons korrelationskoefficienter över upplevelse- och
belysningstekniska mätvariabler. Ra=Ra index, CCT=färgtemperatur,
Lmed=luminansmedelvärde, Uo=luminansjämnhet, LuxM=medelvärde för
belysningsstyrkan, LuxJ=jämnhet för belysningsstyrkan, StolpAv=stolpavstånd.
Synbarhet
vägbana
Genomsikt Överblick Skötsel Ra CCT Lmed Uo LuxM LuxJ StolpAv
Synbarhet
vägbana
PCC 1
N 26
Genomsikt PCC -,519** 1
N 26 26
Överblick PCC -0,013 -0,08 1
N 26 26 26
Skötsel PCC 0,312 -0,222 0,048 1
N 26 26 26 26
Ra PCC 0,504 -,559* 0,051 0,372 1
N 15 15 15 15 15
CCT PCC 0,037 0,263 -0,243 -0,374 -,576* 1
N 15 15 15 15 15 15
Lmed PCC ,426* -0,1 -0,071 0,289 -0,166 ,549* 1
N 26 26 26 26 15 15 26
Uo PCC ,406* -0,327 -0,075 0,05 0,486 -0,444 -,399* 1
N 26 26 26 26 15 15 26 26
LuxM PCC 0,389 -0,179 -0,455 0,171 -,544* ,698** ,712** 0,023 1
N 16 16 16 16 15 15 16 16 16
LuxJ PCC ,706** -,520* -0,111 0,454 0,348 -0,245 0,321 ,687** 0,302 1
N 16 16 16 16 15 15 16 16 16 16
StolpAv PCC -,603** ,288 ,161 -,328 -,105 ,305 ,146 -,812** -,410 -,685** 1
N 23 23 23 23 15 15 23 23 16 16 23
Principalkomponentanalysen (PCA) förklarar 78 % av variationen i det ingående datat i
de tre första axlarna (Figur 14). PCA-figuren bekräftar hur variablerna i korrelations-
analysen hänger ihop på ett mer illustrativt sätt. Synbarhet på vägbanan grupperar sig
tillsammans med luminansjämnhet, belysningsstyrkejämnhet samt skötsel medan
stolpavstånd hamnar på motsatt sida (vilket indikerar ett motsatsförhållande). Även
medelvärden för luminans och belysningsstyrka hamnar i en grupp i PCA-figuren.
Övriga variabler i figuren verkar ha mindre samspel sinsemellan.

33. VTI rapport 816 29
Figur 14 Figur över de tre första komponenternas axlar från principalkomponentanalys
(PCA) över uppmätta variabler på GC-väg på Kungsholms strand, Stockholm. Första
komponenten/axeln förklarar 41 % av variationen, andra komponenten förklarar 27 %
av variationen och den tredje 10,4 %, dvs. totalt 78 %. SynbarhetVägB=synbarhet på
vägbanan, Ra=Ra index, CCT=färgtemperatur, Lmed=luminansmedelvärde,
Uo=luminansjämnhet, LuxM=medelvärde för belysningsstyrkan, LuxJ=jämnhet för
belysningsstyrkan.

34. 30 VTI rapport 816
5 Diskussion
Den mest energieffektiva ljuskällan i denna studie var LED-belysningen. LED-
belysningens energianvändning är endast 28 % av kvicksilverbelysningens energi-
användning och 49 % av keramiska metallhalogenbelysningens energianvändning när
man jämför i kWh/km/år och antar att belysningen är tänd 4000 timmar/år. Jämfört med
energianvändningen av belysningen på vägar och gator är energianvändningen för LED-
belysningen extremt låg, i detta fall 6550 kWh/km/år (se Jägerbrand & Carlson 2011).
Däremot är energianvändningen för kvicksilverbelysningen onormalt hög (över 20 000
kWh/km/år) medan keramiska metallhalogenbelysningen ligger inom en ganska normal
nivå. I dagsläget finns inga metoder utvecklade för att kunna bedöma energieffektivitet-
en av belysningen på gång- och cykelvägar liknande de som utvecklats för gatu- och
vägbelysning (t.ex. Pracki & Jägerbrand 2013) som tar hänsyn till drift och underhåll,
m.m. så det är svårt att i dagsläget jämföra ljuskällorna på ett mera detaljerat sätt än att
jämföra energianvändning per km och år.
Lamporna i denna undersökning var av olika ålder vilket med rätt stor sannolikhet har
betydelse för nivåerna på luminans och belysningsstyrkan. Kvicksilverbelysningen är
allra äldst medan LED-belysningen är helt nyinstallerad. Belysningsstyrkan och
luminansen sjunker då ljuskällan åldras och armaturen blir smutsig och gammal (t.ex.
Boyce m.fl. 2009; Mockey Coureaux & Manzano 2013). Jämförelsen mellan de olika
ljuskällorna i denna studie är därför inte helt rättvis ur aspekten att den inte jämför
belysning av samma ålder men samtidigt är jämförelsen legitim eftersom den
belysningsnivå som ljuskällorna presterar är den som trafikanterna upplever.
Något förvånande så visar denna undersökning att LED-belysningen hade lägre Ra-
index än keramiska metallhalogenbelysningen och lägre färgåtergivning än kvick-
silverbelysningen. Värdena är dock inom normala intervall om man jämför med de
nivåer som anges av Trafikverket & SKL (2012a), men färgtemperaturen för LED-
lamporna är lägsta angivna. I en jämförelse mellan LED-, högtrycksnatrium- och
keramisk metallhalogenbelysning visade Li m.fl. (2012) att LED-belysningen hade
bättre färgåtergivning och bibehållen belysningsstyrka efter 3000 timmar.
I denna undersökning hade kvicksilverbelysningen högst värden för belysnings-
styrkemedelvärde och luminansmedelvärde, samtidigt som samma belysning har lägst
belysningsstyrkejämnhet och luminansjämnhet. LED-belysningen å andra sidan hade
högst belysningsstyrkejämnhet och högst luminansjämnhet. När man jämför de
belysningstekniska måtten med synbarhet av vägbanan blir det tydligt att kvicksilver-
belysningen och keramisk metallhalogenbelysningen har lägre jämnhet och lägre
synbarhet av vägbanan än LED-belysningen.
Detta hänger ihop med att stolpavstånden är mindre för LED-belysningen än
kvicksilverbelysningen och den keramiska metallhalogenbelysningen och att LED-
armaturen har en speciell design för att sprida ljuset. Stolpavstånden i denna studie var
21,6 m för kvicksilverbelysningen, 15,3 m för LED-belysningen och 21,3 m för den
keramiska metallhalogenbelysningen. Användning av fler lampor per km väg är en stor
ekonomisk nackdel eftersom installationen av LED då blir betydligt dyrare men det kan
ändå löna sig i ett livscykelperspektiv då brinntiden och energiåtgången är lägre. Man
bör analysera energiprestandan och kostnader ur ett livscykelperspektiv för att få
korrekta jämförelser.
Medelnivåer för belysningsstyrkan i denna undersökning ligger på 6 lux för
kvicksilverbelysning, 3 lux för keramisk metallhalogen belysning och 4,8 lux för LED.
Trafikverket & SKL (2012a) rekommenderar nivåer om 2-15 lux i medelbelysnings-
styrka för GC-vägar med plana beläggningar, medan andra rekommendationer existerar

35. VTI rapport 816 31
i andra länder. Exempelvis rekommenderas 2-15 lux i Storbritannien och 2-10 lux i
USA för områden där fotgängare befinner sig (Fotios mfl. 2005). Uppmätta nivåer i
denna undersökning är således innanför de rekommenderade nivåerna för fotgängare.
Ur trafiksäkerhetsskäl är det viktigt att jämnheten är acceptabel eftersom man som
oskyddad trafikant måste kunna se alla objekt eller hål i vägytan. En undersökning
utförd av Fotios & Cheal (2013) i laboratoriemiljö analyserade detektionen av objekt i
högtrycksnatriumbelysning och kom fram till en nivå om 5,7 lux respektive 1,8 lux.
Nivån om 5,7 lux baserades på analys om belysningsnivån går att höja tills en nivå nås
då ytterligare höjningar tillför mycket liten extra synbarhet, medan nivån om 1,8 lux
baserades på tester var ljuset begränsade synbarheten för att se ett föremål som är 2,5
mm högt 6 m ifrån föremålet. Resultaten är inte applicerbara för belysning i reell
utemiljö men antyder att miniminivåerna i varje enskild mätpunkt på vägytan bör vara
substantiella för att trafikanterna skall kunna se objekt i god tid. I denna undersökning
var många av de uppmätta punktnivåerna under 2,5 lux, vilket också visade sig vara för
lågt för att ge en tillräcklig bra synbarhet (när synbarhet av vägbanan analyserades med
hjälp av de digitala fotografierna).
Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är det nödvändigt att undvika mörka vägpartier eftersom
det gör att man inte ser objekt som kan orsaka singelolyckor. Mörka partier bör även
undvikas ur utformningsaspekten på grund av att oskyddade trafikanter känner sig
otrygga i mörka områden (Kostic & Djokic 2009). I denna studie fanns ett tydligt
samband mellan synbarhet på vägytan (dvs. svarta partier på vägytan som analyserades
via digitala foton) och luminansmedelvärde, luminans- och belysningsstyrkejämnhet.
Det är oklart ifall cyklister upplever gatumiljön på samma sätt som fotgängare. Man kan
tänka sig att det är viktigare för cyklister att ha möjlighet att detektera föremål/objekt
och personer på vägytan på större avstånd än fotgängare, eftersom cykelhastigheten
minskar reaktionsavståndet, men att man kan gissa att själva känslan av otrygghet på
grund av mörka områden går att cykla förbi. Samtidigt måste man se vägytan för att
våga cykla fortare så det är ett komplicerat förhållande mellan cykelhastighet,
synbarhet, trygghet och belysningen. Mätningarna av cykelhastigheten i denna studie
visar att cyklisterna har lägre hastigheter i mörker i en av belysningarna men då
mätningarna utfördes vid olika datum är det svårt att jämföra och liknande trender
saknas för de övriga ljuskällorna.
LED-belysning med armaturer som möjliggör en bra ljusspridning gör att ljuset får bra
jämnhet och spridning vilket hade stor betydelse för att uppnå acceptabla belysnings-
nivåer och luminansnivåer i denna undersökning. I Kristofferssons rapport (2013)
konstateras att de låga effektnivåerna på LED är tillräckliga men att detta beror på att
det finns mycket omgivningsljus på Kungsholms strand.
Harita (2013) bedömde LED-belysningen på samma gång- och cykelväg på Kungs-
holms strand som utvärderades i denna studie, genom att ställa frågor till fotgängare och
några cyklister. I Haritas (2013) utvärdering av LED-belysningen visade det sig att på
frågan om belysningen var tillräcklig för vad man behövde se, svarade 59 % att de var
nöjda med belysningen, medan 27 % tyckte att belysningen kunde vara högre i
belysningsstyrka och 2 personer (9 %) tyckte att belysningen inte alls var tillräckligt
bra. På en annan fråga framkom det att endast 38 % bedömde belysningen som
tillräcklig när man fick ge ett allmänt omdöme (”How do you judge the lighting
situation?”). Bedömning av belysningsnivå är avhängigt av bland annat personliga och
sociala faktorer och det finns idag inga regelverk om hur människors egna åsikter om
belysningen skall vägas in i utformningen av ljusinstallationer eller för kravnivåer på
gång- och cykelvägar. Riktlinjer eller råd med fokus på vad som är en acceptabel

36. 32 VTI rapport 816
belysning sett ur trygghet och upplevelse är betydligt relevantare för mer energieffektiv
belysning då man kan nå extremt låga effekt- och belysningsnivåer för att spara energi.
Utan riktlinjer för upplevelse riskerar man att underbelysa för oskyddade trafikanter och
därmed göra miljöer mer oattraktiva.
För cykelhastigheter visade denna studie att cykelhastigheterna var lägre när cyklisterna
cyklade i mörker i keramisk metallhalogen medan inga signifikanta skillnader upp-
täcktes för övriga ljuskällor. Det är dock möjligt att tidpunkten på året gjorde att dessa
signifikanta skillnader uppkom och inte ljuskällan i sig, då cykelmätningarna av
praktiska skäl inte gick att genomföra vid samma tidpunkt i denna ljuskälla. Om
tidpunkterna för uppmätning av cykelhastigheten i de olika ljuskällorna i dagsljus och i
mörker hade varit vid exakt samma tidpunkt hade skillnaderna kunnat härledas säkrare
till olikheter i belysningen och inte till att förändringar under året och dygnet förändrar
sammansättningen av de som cyklar. Cykelflöden av pendlare och motionärer ändras
förmodligen med tidpunkten på dygnet och året. Observationer av olika ”typer” av
cyklister (motionärer, pendlare, familjer, etc.) gjordes i fältmätningarna och många
verkar föredra att röra sig ute när det är ljust snarare än mörkt om de kan välja själva.
Exempelvis en mamma med småbarn på cykel har ju betydligt enklare att se faror i god
tid för att barnen ska kunna ta sig fram säkert i dagsljus jämfört med mörker, nästan
oavsett hur bra belysningen är.
I en studie på cykelhastigheter i Lyon, Frankrike, kartlades cykelhastigheter för 11,6
miljoner cykelfärder via deras gemensamma cykelsystem Vélo’v (Jensen m.fl. 2010).
Studien visar att veckodagar har de allra snabbaste cykelhastigheterna men att det finns
stor variation utmed dygnets timmar och stora skillnader mellan veckodagstrafik och
helgtrafik, liksom stora skillnader mellan de 10 % av cyklister som håller höga
hastigheter. Studien visar att medelcykelhastigheten i rusningstrafik på morgonen är
13,5 km/h. Under helgerna var cykelhastigheterna betydligt lägre. Cykelhastigheter
under morgonens rusningstrafik var också generellt högre än jämfört med efter-
middagens rusningstrafik. De 10 % av cyklistfärderna som hade de högsta hastigheterna
hade en hastighet av ungefär 21 km/h i rusningstrafik på morgonen (06.00) till under 18
km/h vid 15.00-16.00 på eftermiddagen.
Cykelhastigheterna i denna studie visar på relativt höga cykelhastigheter (runt 20 km/h
generellt). För att bättre kartlägga cyklisters hastighetsmönster i olika typer av
belysning behövs också bra underlag för att veta hur cykelhastigheter förändras under
året och dygnet. För detta behövs betydligt noggrannare mätningar och längre tidsserier
än vad som var möjligt i denna studie.

37. VTI rapport 816 33
6 Trafiksäkerhetsnyttan
Fråga: Hur reagerar oskyddade trafikanter i olika gatumiljöer och i samspel med en
mer energieffektiv gatubelysning?
Ifrån mätningarna i denna studie kan inte påvisas signifikanta skillnader i cykelhastighet
som beror enbart på belysningen. Det saknas mätningar gjorda på cyklisters hastigheter
i olika miljöer och under olika förutsättningar för att kunna jämföra uppmätta värden
med vad som är ”normalt” på svenska gång- och cykelvägar.
LED-belysning med låga effektnivåer kan uppfattas som otillräcklig av oskyddade
trafikanter, fastän den uppfyller kraven om jämnhet enligt Trafikverkets & SKLs krav
(se Harita 2013).
Det är okänt ifall otrygga miljöer påverkar oskyddade trafikanters transporthastigheter
men en vetenskaplig studie (Franěk 2013) visar att ifall ett område upplevs som otryggt
kommer fotgängare att skynda sig mera igenom det.
Det verkar som att oskyddade trafikanters upplevelse och transportbeteende samspelar
med miljö och belysning och man bör därför beakta upplevelse- och trafiksäkerhets-
aspekter i ett mer sammanhängande perspektiv.
Fråga: Vilken slags gatumiljö och belysning är mest trafiksäker och upplevs mest trygg
för oskyddade trafikanter?
Den viktigaste aspekten för oskyddade trafikanter (som ej befinner sig i blandtrafik med
bilister) är främst synbarhet och upplevelse av vägytan och sidoområdet. Det är alltså
viktigt att ny belysning har tillräckligt bra styrka och jämnhet för att undvika svarta
partier på vägbanan och i sidoområdet, samtidigt som gatumiljön bör vara öppen och fri
från föremål eller vegetation så att det går att överblicka området mellan knä- till
huvudhöjd.
I arbetet med denna rapport är det relativt uppenbart att det inte är helt lätt att jämföra
mellan fotgängare och cyklister när man studerar aspekter av belysning, trafiksäkerhet
och trygghetsfrågor. Detta beror delvis också på att man upplever miljön olika beroende
på ifall man cyklar eller går, och man prioriterar troligen olika saker. Exempelvis är det
viktigare för en cyklist att tydligt se vägytan en lång bit på vägen framför sig, medan
fotgängare kanske snarare prioriterar att ha bra överblick och genomsikt av området.
Baserat på resultaten i detta projekt kan man inte dra några slutsatser av detta men det är
en viktig fråga för att kunna jobba mot hållbara stadsmiljöer att veta vad de olika
trafikantgrupperna prioriterar som viktigast.
Fråga: Kan införandet av en mer energibesparande belysning inverka negativt eller
positivt på trafiksäkerhet, trygghet eller upplevelse av trafiksäkerheten?
Ny, energieffektiv belysningen kan ge positiva effekter för trafiksäkerheten och
eventuellt minska antalet singelolyckor för oskyddade trafikanter så länge som
synbarheten i form av jämnhet (och styrka) kan upprätthållas. Denna studie visar att
LED-belysning, även sådan med låg effekt, har bättre synbarhet (baserat på flera mått,
både tekniska och upplevelsemått från digitala foton) än kvicksilverbelysning och
keramisk metallhalogen när armaturen har bra spridning, dock kan LED-belysning i
vissa fall kräva installation av fler stolpar per meter väg. Man måste också se till att
effektnivån och jämnheten är tillräckligt hög ifall det inte finns omgivningsbelysning.
Denna studie visar att det är möjligt att få tillräckliga jämnhetsnivåer med LED men att
detta är beroende av armaturens utformning, design och antalet stolpar per meter väg (i
detta fall 15,3 m stolpavstånd).

38. 34 VTI rapport 816
Det kan bli negativa effekter av ny energieffektiv belysning (på antalet singelolyckor
eller på tryggheten) ifall stolpavstånd, belysningsstyrka och jämnhet under-
dimensioneras, armaturen inte tillåter tillräcklig spridning eller installation sker i miljöer
med många objekt som skymmer sikten. Det är därför viktigt att tänka på helheten för
belysningen.

39. VTI rapport 816 35
Referenser
Boyce, P. R., S. Fotios & M. Richards (2009). "Road lighting and energy saving."
Lighting Research and Technology 41(3): 245-260.
EC No 245/2009 (2009). ”Kommissionens förordning (EG) nr 245/2009 av den 18 mars
2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG när
det gäller krav på ekodesign för lysrör utan inbyggt förkopplingsdon,
urladdningslampor med hög intensitet samt förkopplingsdon och armaturer som kan
driva sådana lampor och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/55/EG.”
Fotios, S. (2013). ”LRT Digest 1 Maintaining brightness while saving energy in
residential roads.” Lighting Research and Technology 45(1): 7-21.
Fotios, S. & C. Cheal (2013). “Using obstacle detection to identify appropriate
illuminances for lighting in residential roads.” Lighting Research and Technology
45: 362–376.
Fotios, S., C. Cheal & P. R. Boyce (2005). "Light source spectrum, brightness
perception and visual performance in pedestrian environments: A review." Lighting
Research and Technology 37(4): 271-294.
Fotios, S. & T. Goodman (2012). ”Proposed UK guidance for lighting in residential
roads.” Lighting Research and Technology 44(1): 69-83.
Franěk, M. (2013). ”Environmental factors influencing pedestrian walking speed.”
Perceptual and Motor Skills 116(3): 992-1019.
Gunnarsson, A., Jansson, M., Fors, H., & E. Kristensson (2012). ”Vegetationsstyrning
för ökad trygghet.” Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Landskap, Trädgård,
Jordbruk, Rapportserie, Rapport 2012:13, Fakulteten för landskapsplanering,
trädgårds- och jordbruksvetenskap.
Guo, L., Eloholma, M. & L. Halonen (2007). “Luminance monitoring and optimization
of luminance metering in intelligent road lighting control systems.” Ingineria
Illuminatului, 9: 24–40.
Harita, U.S. (2013). “Project Kungsholms strand. Advanced individual control of
outdoor lighting. Official final report Kungsholms strand.” KTH report 2013.
Jansson, M., H. Fors, T. Lindgren & B. Wiström (2013). ”Perceived personal safety in
relation to urban woodland vegetation - A review.” Urban Forestry and Urban
Greening 12(2): 127-133.
Jensen, P., Rouquier, J-B., Ovtracht, N. & C. Robardet (2010). ”Characterizing the
speed and paths of shared bicycle use in Lyon“. Transportation Research Part D 15:
522-524.
Jägerbrand, A.K. (2011). ”Träds inverkan på belysningseffekt på gång- och
cykelvägar.” VTI rapport 723.
Jägerbrand, A.K. & A. Carlson (2011). ”Potential för en energieffektivare väg- och
gatubelysning: jämförelse mellan dimning och olika typer av ljuskällor.” VTI
rapport 722.
Johansson, M., M. Rosén & R. Küller (2011). ”Individual factors influencing the
assessment of the outdoor lighting of an urban footpath.” Lighting Research and
Technology 43(1): 31-43.

40. 36 VTI rapport 816
Kostic, M. & L. Djokic (2009). "Recommendations for energy efficient and visually
acceptable street lighting." Energy 34(10): 1565-1572.
Kristoffersson, J. (2013). ”Avancerad individuell styrning av utomhusbelysning med
närvarokontroll: Effekter av energianvändning samt upplevd trygghet, säkerhet och
tillgänglighet vid närvaro-, tids- och styrning av ljusnivå vid publika gång- och
cykelvägar.” Rapport, Sustainable Innovation i Sverige AB (SUST).
Kuhn, L., M. Johansson, T. Laike & T. Govén (2013). ”Residents' perceptions
following retrofitting of residential area outdoor lighting with LEDs.” Lighting
Research and Technology 45(5): 568-584.
Kuznetsova, A., Brockhoff, P.B., & R.H.B. Christensen (2012). “Package ‘lmerTest’.
Tests for random and fixed effects for linear mixed effect models (lmer objects of
lme4 package).” http://cran.r-project.org/web/packages/lmerTest/lmerTest.pdf
Li, M., Q. Han, W. Li, S. Shi, H. Zhang, J. Liu, F. Li & S. Zhang (2012). ”Comparison
research of street lamps: Characteristic parameters and lighting performance of
light-emitting diodes, high pressure sodium lamps and ceramic discharge metal
halide lamps.” Applied Mechanics and Materials 229-231: 2610-2614.
Lindgren, T. & M. R. Nilsen (2012). ”Safety in residential areas.” Tijdschrift voor
Economische en Sociale Geografie 103(2): 196-208.
Mockey Coureaux, I. O. & E. Manzano (2013). "The energy impact of luminaire
depreciation on urban lighting." Energy for Sustainable Development 17(4): 357-
362.
Niska, A. & J. Eriksson (2013). ”Statistik över cyklisters olyckor. Faktaunderlag till
gemensam strategi för säker cykling.” VTI rapport 801.
Niska, A., Gustafsson, S., Nyberg, J. & J. Eriksson (2013). ”Cyklisters singelolyckor.
Analys av olycks- och skadedata samt djupintervjuer.” VTI rapport 779.
Pracki P. & A.K. Jägerbrand (2013). “Application of road lighting energy efficiency
evaluation system in practice”. In: Proceedings of CIE Centenary Conference
”Towards a New Century of Light” April 15-16, Paris, France, 2013. CIE
conference 15-16 April, 2013, Paris, France. Pp. 1038-1043.
R core Team (2013). “R: A Language and Environment for Statistical Computing. R
Foundation for Statistical Computing.” Vienna, Austria. http://www.R-project.org
SFS (2008). ”Lag (2008:112) om ekodesign.” Svensk författningssamling.
SKL & Trafikverket (2010). ”GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med
gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus.” SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Technoteam (2006). ”LMK Mobile Advanced based on the Canon EOS 350D digital
reflex camera. Operating instructions for the mobile luminance measuring system.”
Techno Team Bildverarbeitung GmbH.
Thulin, H. & Niska, A. (2009). ”TEMA Cykel - Skadade cyklister. Analys baserad på
sjukvårdsregistrerade skadade i STRADA.” VTI rapport 644.
Trafikverket & SKL (2012a). ”Krav för vägars och gators utformning.” 2012:179,
Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting.
Trafikverket & SKL (2012b). ”Råd för vägars och gators utformning.” 2012:180,
Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

41. VTI rapport 816 37
Ulrich, R. S. (1986). ”Human responses to vegetation and landscapes.” Landscape and
Urban Planning 13(C): 29-44.
Westin, L. (2011) ”Oskyddade trafikanters anspråk på trygghet i stadsmiljön - En
fallstudie i stadsdelen Gunnesbo i Lund”. Lunds Tekniska Högskola, Institutionen
för Teknik och samhälle, Trafik och väg 2011, Thesis 211.
Wolfe, M. K. & J. Mennis (2012). ”Does vegetation encourage or suppress urban
crime? Evidence from Philadelphia, PA.” Landscape and Urban Planning 108(2-4):
112-122.

42. VTI rapport 816

43. Bilaga A. Luminansbilder Kungsholms strand
Hg = Kvicksilverlampor 125W, LED = lysdiod-lampor 25W och Halogen = keramisk
metallhalogenlampor 70W.
Hg1
Hg2
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 1 (13)

44. Hg3
Hg4
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 2 (13)

45. Hg5
Hg6
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 3 (13)

46. Hg7
Hg8
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 4 (13)

47. Hg9
Hg10
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 5 (13)

48. LED1
LED2
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 6 (13)

49. LED3
LED4
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 7 (13)

50. LED5
LED6
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 8 (13)

51. LED7
LED8
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 9 (13)

52. LED9
LED10
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 10 (13)

53. HALOGEN1
HALOGEN2
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 11 (13)

54. HALOGEN3
HALOGEN4
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 12 (13)

55. HALOGEN5
HALOGEN6
VTI rapport 816
Bilaga A
Sida 13 (13)

56. VTI rapport 816

57. Bilaga B. Bilder Kungsholms strand.
Hg=Kvicksilverlampor 125W, LED=lysdiod-lampor 25W, och halogen=keramisk
metallhalogenlampor 70W.
Hg1
Hg2
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 1 (13)

58. Hg3
Hg4
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 2 (13)

59. Hg5
Hg6
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 3 (13)

60. Hg7
Hg8
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 4 (13)

61. Hg9
Hg10
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 5 (13)

62. LED1
LED2
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 6 (13)

63. LED3
LED4
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 7 (13)

64. LED5
LED6
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 8 (13)

65. LED7
LED8
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 9 (13)

66. LED9
LED10
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 10 (13)

67. HALOGEN1
HALOGEN2
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 11 (13)

68. HALOGEN3
HALOGEN4
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 12 (13)

69. HALOGEN5
HALOGEN6
VTI rapport 816
Bilaga B
Sida 13 (13)

70. VTI rapport 816

71. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och
internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn.
Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur,
trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är
ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är
dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och
finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.
The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is
an independent and internationally prominent research institute in the
transport sector. Its principal task is to conduct research and development
related to infrastructure, traffic and transport. The institute holds the
quality management systems certificate ISO 9001 and the environmental
management systems certificate ISO 14001. Some of its test methods are
also certified by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in
Linköping (head office), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund.
www.vti.se
vti@vti.se
HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE
LINKÖPING
POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING
TEL +46(0)13 20 40 00
www.vti.se
BORLÄNGE
POST/MAIL BOX 92
SE-721 29 BORLÄNGE
TEL +46(0)243 446 860
www.vti.se
STOCKHOLM
POST/MAIL BOX 55685
SE-102 15 STOCKHOLM
TEL +46(0)8 555 770 20
www.vti.se
GÖTEBORG
POST/MAIL BOX 8072
SE-402 78 GÖTEBORG
TEL +46(0)31 750 26 00
www.vti.se
LUND
POST/MAIL Medicon Village
SE-223 81 LUND
TEL +46(0)46 540 75 00
www.vti.se