Att samla in, förvalta och tillhandahålla befintlig geologisk information från små och stora infrastrukturprojekt kräver stora resurser men kan motiveras med en stor samhällsnytta. Om SGU ska ta ett ansvar för detta område är det viktigt att skapa sig stor kunskap om vilka sorters information som finns, vad dokumenteras exempelvis inom ett tunnelprojekt? Hur ska informationen komma till SGU, hur ska den förvaltas och hur ska den kunna vara tillgänglig för användning både internt och externt? Vi diskuterar gärna hur detta ska kunna genomföras, konkreta exempel på samhällsnytta och vilket intresse som kan finnas bland potentiella leverantörer med avseende på att vilja leverera information. Vi vill också diskutera i vilka format som potentiella användare vill ha informationen, som pdf-dokument, rådata i tabeller, tolkningar och modeller av olika slag, etcetera. Information från undermarksbyggande är mycket värdefull och kan användas för SGUs egna modelleringar och uppgraderingar av befintlig SGU-information. Tillhandahållandet blir då indirekt och de uppdaterade modellerna blir sedan tillgängliga som planeringsunderlag inför kommande infrastruktursatsningar. Vi vill visa några exempel på information från undermarksbyggen och exempel på hur SGU kan använda informationen för geologisk modellering i 2D och 3D

1. Geologisk information
från infrastrukturprojekt
Insamling Förvaltning Tillhandahålla
Samhällsplanering,
SGU

2. Stora infrastrukturprojekt
• Byggnadsgeologi – ett nytt
utvecklingsområde för SGU
• Sammanställa och utvärdera intern och
extern geologisk information som underlag för
infrastrukturprojekt i samhället
• Samarbete och kontakter med omvärlden är
viktig så att informationen anpassas till
branschens behov

3. SGUs Regleringsbrev 2014
SGU ska utreda och se över möjligheterna att i
ökad utsträckning kunna ta emot, kvalitetssäkra,
förvalta och tillgängliggöra geologisk information
som har tagits fram av externa aktörer.
• Fokus på stora infrastrukturprojekt.
• Typ av informationsslag som det är lämpligast att börja med.
• Nytta och bedömd kostnad.
• Redovisas december 2014.

4. Byggnadsgeologisk karta över Stockholm
Original från 1970-talet som har digitaliserats av
Stockholms stad. Nu har SGU den digitala
versionen att arbeta med, utvidga och uppdatera.

5. Uppdatering av jordartskartan
över Stockholm - baserad på
Lantmäteriets nya nationella
höjdmodell (Lidardata)
Förenklad jordartsindelning
(JBAS)
Organisk jordart
Lera
Silt
Sand
Grus
Sten-block
Isälvssediment, sand-block
Moränlera
Morän
Tunt jordtäcke
Berg
Fyllning
Colby Smith och Henrik Mikko, SGU

6. Hällar kan lokaliseras i hitta.se, Gatu vy

7. Stockholms ringled enl.
Dennisöverenskommelsen
1992
Befintliga tunnlar:
Norra länken,
Södra länken,
Arlanda banan,
Citybanan
Årstadalstunneln,
Eugeniatunneln
Planerade tunnlar:
Förbifart Stockholm,
Citylink,
Stockholms nya avloppsrening
och ledningsnät

8. 1 Norra länken
2
4
3
1 Projekttunnlar
2 Ingenjörsgeologisk tunnel-kartering
3-4 ’Svaghetszoner’
stupning/strykning

9. Karakterisering av ’svaghetszoner,’
(sprickzoner, spröda deformationszoner)
Exempel tunnelkartering Norra länken:
Parametrar:
Dominerande bergart
X,Y,Z, vid tunneldjupet och ungerfärlig läge på markytan
Strykning, stupning, tjocklek
Q-värde, RQD, Jn, Jr, Ja, Jw, SFR
Vattenförekomst
Sprickmineral
Z1-Z5 Klassning (skivigt till sönderkrossat berg)
Ytterligare karaktärisering med BH och geofysik

10. Nationell sprickdatabas
SGU planerar att utöka berggrundskarteringen till att
omfatta även kartering av sprickor
- Har tidigare ej utförts systematiskt utan endast i
speciella fall. Tidigare setts som ”background noise”
Spröda strukturer (sprickor) – dominerande faktor för
bergmassans stabilitet och vattengenomsläpplighet
SGU kommer att generera egna
data och information om
spröda strukturer

11. SGU – planerad sprickkartering
• Vanligtvis hällkartering, inklusive vägskärningar, etc.
• I allmänhet inte ’’aktiva’’ utgrävningar, tunnlar eller
borrhål vilka karteras av konsulter – värdefulla
externa datakällor som behöver samlas in och göras
tillgängliga för alla.
• Resultat: observationsdata, tolkade strukturella
domäner, mm

12. Externa sprickdata
Sprickkartering kopplad till stora infrastrukturprojekt.
Förstudieprojekt BeFo 347, Norconsult AB
beakta branschspecifika intressen
En kombination av observationsdata och information,
tolkningar, modeller och rapport.

13. Externa sprickdata
• Grundprincip: insamling av befintliga ’arkivdata’ och
leveranser av nya projektdata.
• Arkivdataformat: pdf, excel, access, CAD?
• Arkivdatatyp: Hällar, tunnlar, borrhål.
• Framtida dataformat: ?
• Framtida datatyp: ?
• Parameterlista: ?

14. Samarbete, kompatibilitet, integration, tillgång -
databasformat och kopplingar
Inspire Infrastructure for Spatial Information in Europe,
ett EU-direktiv
Information som har en geografisk anknytning. Sveriges
nationella geodatastrategi.
” Så enkelt som möjligt för så många som möjligt att hitta, förstå
och använda”. Regeringen vill göra samhällets samlade information
tillgänglig.
Geodatarådet tillsattes 2012 av regeringen med ledamöter från: Försvarsmakten,
Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Gävleborg, MSB, Naturvårdsverket, Stockholms stad,
Sjöfartsverket, SCB, SGU, SKL, SMHI, Trafikverket, Vetenskapsrådet.
Geoteknisk sektorsportal nationell datainfrastruktur för tillgång till geotekniska
undersökningar