Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
Georadar i Jönköping 2010 - 2011 (GPR surveys in the Jonkoping region, southe...Claes B. Pettersson
A short presentation of some of the results from using GPR (ground Penetrating Radar) on archaeological sites in and around Jonkoping in southern Sweden in 2010 and 2011.
Att samla in, förvalta och tillhandahålla befintlig geologisk information från små och stora infrastrukturprojekt kräver stora resurser men kan motiveras med en stor samhällsnytta. Om SGU ska ta ett ansvar för detta område är det viktigt att skapa sig stor kunskap om vilka sorters information som finns, vad dokumenteras exempelvis inom ett tunnelprojekt? Hur ska informationen komma till SGU, hur ska den förvaltas och hur ska den kunna vara tillgänglig för användning både internt och externt?
Vi diskuterar gärna hur detta ska kunna genomföras, konkreta exempel på samhällsnytta och vilket intresse som kan finnas bland potentiella leverantörer med avseende på att vilja leverera information.
Vi vill också diskutera i vilka format som potentiella användare vill ha informationen, som pdf-dokument, rådata i tabeller, tolkningar och modeller av olika slag, etcetera.
Information från undermarksbyggande är mycket värdefull och kan användas för SGUs egna modelleringar och uppgraderingar av befintlig SGU-information. Tillhandahållandet blir då indirekt och de uppdaterade modellerna blir sedan tillgängliga som planeringsunderlag inför kommande infrastruktursatsningar. Vi vill visa några exempel på information från undermarksbyggen och exempel på hur SGU kan använda informationen för geologisk modellering i 2D och 3D
Bo Olofsson från KTH berättar om vilka effekterna är på vattnet på grund av klimatförändringar. Framför allt hur kustområden påverkas. Vilka är åtgärderna?
Georadar i Jönköping 2010 - 2011 (GPR surveys in the Jonkoping region, southe...Claes B. Pettersson
A short presentation of some of the results from using GPR (ground Penetrating Radar) on archaeological sites in and around Jonkoping in southern Sweden in 2010 and 2011.
Att samla in, förvalta och tillhandahålla befintlig geologisk information från små och stora infrastrukturprojekt kräver stora resurser men kan motiveras med en stor samhällsnytta. Om SGU ska ta ett ansvar för detta område är det viktigt att skapa sig stor kunskap om vilka sorters information som finns, vad dokumenteras exempelvis inom ett tunnelprojekt? Hur ska informationen komma till SGU, hur ska den förvaltas och hur ska den kunna vara tillgänglig för användning både internt och externt?
Vi diskuterar gärna hur detta ska kunna genomföras, konkreta exempel på samhällsnytta och vilket intresse som kan finnas bland potentiella leverantörer med avseende på att vilja leverera information.
Vi vill också diskutera i vilka format som potentiella användare vill ha informationen, som pdf-dokument, rådata i tabeller, tolkningar och modeller av olika slag, etcetera.
Information från undermarksbyggande är mycket värdefull och kan användas för SGUs egna modelleringar och uppgraderingar av befintlig SGU-information. Tillhandahållandet blir då indirekt och de uppdaterade modellerna blir sedan tillgängliga som planeringsunderlag inför kommande infrastruktursatsningar. Vi vill visa några exempel på information från undermarksbyggen och exempel på hur SGU kan använda informationen för geologisk modellering i 2D och 3D
3. Geohydrologisk karta
Geologi
Organisk jord (torv, dy, gyttja), som regel på lera
Lera
Sand
UndreVäxellagring av lera, silt, sand och grus
grundvattenmagasin i jord Geologi
I. Tomteboda, södra delen Organisk jord (torv, dy, gyttja), som regel på lera
Sten, grus, sand (åsmaterial). Lerinslag kan förekomma
II. Norra Station, västra delen
III. Norra Station, östra delen
Morän Lera
IV. Norr om Vasaparken
ng Berg i dagen eller nära markytan Sand
V. Odenplan
VI. Norr om Tegnérlunden
Mälaren Växellagring av lera, silt, sand och grus
VII. Stockholmsåsen
VIII. Saltsjön
Sabbatsberg Sten, grus, sand (åsmaterial). Lerinslag kan förekomma
IX. Västra City Morän
Bergnivå
>+10 grundvattenmagasins utbredning
Undre Berg i dagen eller nära markytan
Mälaren
Gräns +10
+5 till för utbredning
+2 till +5 Saltsjön
magasin Förmodad gräns för utbredning
Tolkad +2
+0 till grundvattendelare Bergnivå
-2 till +0 >+10
Grundvattendamm i undre magasin
-5 till -2 +5 till +10
Invallat område
-10 till -5 +2 till +5
Strömningsriktning i undre grundvattenmagasin
a City)
-20 till -10 +0 till +2
Interpolerad grundvattennivå
<-20 -2 till +0
var 5:e meter
Svaghetszoner -5 till -2
varje meter
Svaghetszoner verifierade från -10 till -5
varje decimeter (endast i området Västra City)
bergundersökningar -20 till -10
Anläggningar geologisk kartering och kärnborrningar
(Tolkade från
<-20 3
Citybanans anläggningsdelar
extrapolerade till bergytan)
Svaghetszoner
Uppgångar från byggnadsgeologiska kartan
Krosszoner
11. Mätning av inläckage
• Kontinuerlig registrering av tillfört processvatten och utpumpat
länshållningsvatten.
• Helgmätning i pumpgropar och mätdammar med hink och klocka.
11
13. Infiltration
• Vatten från vattenledningsnätet
för att motverka grundvatten-
nivåsänkningar och sättningar
13
14. Prognos − uppmätt inläckage
Totalt Delsträcka 1 (l/min)
Prognos Idag Villkor
Byggskede 85 ca 80 114
Betongtunnel (l/min) Bergtunnel (l/min)
Prognos Idag Prognos Idag
Byggskede 20 ca 27 Byggskede 65 ca 50
14
19. Geologi
Organisk jord (torv, dy, gyttja), som regel på lera
Lera
Sand
Bergnivåmodell och
Växellagring av lera, silt, sand och grus
svaghetszoner
Sten, grus, sand (åsmaterial). Lerinslag kan förekomma
Morän
ng Berg i dagen eller nära markytan
Mälaren
Saltsjön
Bergnivå
>+10
+5 till +10
+2 till +5
magasin
+0 till +2
-2 till +0
-5 till -2
-10 till -5
a City)
-20 till -10
<-20
Svaghetszoner
Svaghetszoner verifierade från
bergundersökningar
(Tolkade från geologisk kartering och kärnborrningar
extrapolerade till bergytan)
Krosszoner från byggnadsgeologiska kartan
Sprickzoner från byggnadsgeologiska kartan
19
20. Slutsatser−Lärdomar
• Bra underlag − bra förinjektering, svårt att efterinjektera!!!
• Helgmätningar framför summaflödesmätningar
Mätinsatser utförs tillsammans med entreprenör
• Skärma av ytvatten redan i bygghandling
20