SlideShare a Scribd company logo
1 of 17
Download to read offline
Grundvattennivåer och
klimatförändringar – vad säger de nya
klimatscenarierna
Emil Vikberg, SGU
emil.vikberg@sgu.se
Tidigare arbeten
• Utvärdering och utveckling av
Grundvattennätets nivådata 2004
• Rapporter från 2010 och 2012
– Grundvattennivåer och kemi i framtiden
• S-HYPE och uppmätta grundvattennivåer
m.fl.
Nytt arbete
– Grundvattennivåer för perioden 1975-2014-
Tidsmässiga variationer i morän
– Grundvattennivåer i ett förändrat klimat –
nya scenarier, Underlagsdata från SMHI:s
modell S-HYPE.
– Underlag till Dricksvattenutredningen.
Grundvattennätet
• Grundvattennätet
– Representerar olika geologiska miljöer och opåverkade
förhållanden
– Observationer av grundvattennivåer och kemi sedan slutet
av 60-talet
– Ca 70 stationer och ca 300 grundvattenrör som mäts 2
gånger/månad
– Långa mätserier ger möjligheten att se långtidsvariationer
– Används vid framtagande av månadskartan och
fyllnadsgradskartan
Olika grundvattenmagasin
-6
-5
-4
76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16
SGU, Grundvattennätet, Motala, station 60:32
Grundvattennivåer, meter under markytan
-4
-3
-2
-1
0
76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16
SGU, Grundvattennätet, Motala, station 60:46
Grundvattennivåer, meter under markytan
Två typer av grundvattenmagasin:
Snabbreagerande – Morän, berg
inomårsvariationer större än
mellanårsvariationer
Långsamreagerande – Isälvsmaterial
mellanårsvariationer större än
inomårsvariationer
Grundvattennivåernas förändring
senaste 40 åren
• Generellt ökande nivåer i hela landet
(ett par cm till decimeter), speciellt
påtagligt senaste 10-20 åren i södra
Sverige.
• Lägstanivåerna har framförallt blivit
högre vilket har jämnat ut nivåerna
mer.
Grundvattennivåernas förändring
senaste 40 åren
Kartan visar 1977, 1994 och
2012 års gränser
Från 1977 fram till idag har
det skett förändringar i
grundvattenregimerna
genom förskjutning av
gränserna
Regimkarta för 2012
• Mindre markerad snösmältningstopp i södra
Sverige pga. regn istället för snölagring.
• Ökande nivåer framförallt under sommaren
och början på året (upp mot 30 cm i södra
kustområdena).
• Ca två veckor längre avsänkningsperiod de
senaste 20 åren.
1
2
3
4
Grundvattennivåernas förändring
senaste 40 åren
Grundvattennivåernas förändring
senaste 40 åren
Sammanfattande slutsatser
• Resultaten visar bl. a på en tidigareläggning av grundvattenbildningen i samband med
snösmältningen
• Avsänkningsperioden under sommaren har blivit längre
• Grundvattennivåerna uppvisar en generell ökning under perioden i praktiskt taget hela
landet, även i de sydöstra delarna
Grundvattennivåerna
fram till år 2100
Största förändringarna i norra
Sverige
Främst under vintern och våren
Grundvattennivåerna fram till år 2100
Endast två regimtyper förväntas vara kvar
i slutet av seklet
För norra Sverige förflyttas tidpunkten för
de lägsta grundvattennivåerna till hösten
Grundvattennivåerna fram till år 2100
Grundvattennivåer i ett snabbreagerandegrundvattenmagasin i norra Sverige
Tydligt med förskjutningen av nivåökningen vid snösmältningen
Ökad grundvattenbildning under hösten
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Månad
Station Pålkem (37_49)
Månadsmedelvärde 1961-1990
Månadsmedelvärde 2021-2050
Månadsmedelvärde 2069-2098
Grundvattennivåerna fram till år 2100
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Månad
Station 5_1
Månadsmedelvärde 1961-1990
Månadsmedelvärde 2021-2050
Månadsmedelvärde 2069-2098
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Månad
Station 52_13
Månadsmedelvärde 1961-1990
Månadsmedelvärde 2021-2050
Månadsmedelvärde 2069-2098
Grundvattennivåer i sydöstra (5_1) och sydvästra (52_13) Sverige
Västra delarna ingen större skillnad
Östra delarna tydligt med den längre perioden utan grundvattenbildning
Förväntade förändringar till 2100
• Regimförändringar, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation kommer förändras, främst i
norra delen av Sverige.
• Grundvattennivåerna kommer att vara lägre under sensommar och tidig höst
• Årsmedelnivån beräknas höjas i större delen av Sverige utom landets sydöstra delar där
nivåerna istället beräknas sjunka. Detta gäller dock både snabbreagerande och
långsamreagerande magasin
• Nivåfluktuationerna beräknas minska i norra delen av landet medan de beräknas öka i landets
södra och sydvästra delar
Förväntade förändringar till 2100
• Regimförändringar, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation kommer förändras, främst i
norra delen av Sverige.
• Grundvattennivåerna kommer att vara lägre under sensommar och tidig höst
• Årsmedelnivån beräknas höjas i större delen av Sverige utom landets sydöstra delar där
nivåerna istället beräknas sjunka. Detta gäller dock både snabbreagerande och
långsamreagerande magasin
• Nivåfluktuationerna beräknas minska i norra delen av landet medan de beräknas öka i landets
södra och sydvästra delar
Användningsområden
• Vattenförsörjningen
– Exempelvis peka på framtida bristområden
– Områden med höjda grundvattennivåer
• Förbygga problem med stigande grundvattennivåer i tätorter,
vägtunnlar m.m.
• Information till kommuner, allmänhet, verksamhetsutövare
Tack för uppmärksamheten!

More Related Content

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 

Emil Vikberg - grundvattennivåer och klimatförändringar

  • 1. Grundvattennivåer och klimatförändringar – vad säger de nya klimatscenarierna Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se
  • 2. Tidigare arbeten • Utvärdering och utveckling av Grundvattennätets nivådata 2004 • Rapporter från 2010 och 2012 – Grundvattennivåer och kemi i framtiden • S-HYPE och uppmätta grundvattennivåer m.fl.
  • 3. Nytt arbete – Grundvattennivåer för perioden 1975-2014- Tidsmässiga variationer i morän – Grundvattennivåer i ett förändrat klimat – nya scenarier, Underlagsdata från SMHI:s modell S-HYPE. – Underlag till Dricksvattenutredningen.
  • 4. Grundvattennätet • Grundvattennätet – Representerar olika geologiska miljöer och opåverkade förhållanden – Observationer av grundvattennivåer och kemi sedan slutet av 60-talet – Ca 70 stationer och ca 300 grundvattenrör som mäts 2 gånger/månad – Långa mätserier ger möjligheten att se långtidsvariationer – Används vid framtagande av månadskartan och fyllnadsgradskartan
  • 5. Olika grundvattenmagasin -6 -5 -4 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 SGU, Grundvattennätet, Motala, station 60:32 Grundvattennivåer, meter under markytan -4 -3 -2 -1 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 SGU, Grundvattennätet, Motala, station 60:46 Grundvattennivåer, meter under markytan Två typer av grundvattenmagasin: Snabbreagerande – Morän, berg inomårsvariationer större än mellanårsvariationer Långsamreagerande – Isälvsmaterial mellanårsvariationer större än inomårsvariationer
  • 6. Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren • Generellt ökande nivåer i hela landet (ett par cm till decimeter), speciellt påtagligt senaste 10-20 åren i södra Sverige. • Lägstanivåerna har framförallt blivit högre vilket har jämnat ut nivåerna mer.
  • 7. Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren Kartan visar 1977, 1994 och 2012 års gränser Från 1977 fram till idag har det skett förändringar i grundvattenregimerna genom förskjutning av gränserna Regimkarta för 2012
  • 8. • Mindre markerad snösmältningstopp i södra Sverige pga. regn istället för snölagring. • Ökande nivåer framförallt under sommaren och början på året (upp mot 30 cm i södra kustområdena). • Ca två veckor längre avsänkningsperiod de senaste 20 åren. 1 2 3 4 Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren
  • 9. Grundvattennivåernas förändring senaste 40 åren Sammanfattande slutsatser • Resultaten visar bl. a på en tidigareläggning av grundvattenbildningen i samband med snösmältningen • Avsänkningsperioden under sommaren har blivit längre • Grundvattennivåerna uppvisar en generell ökning under perioden i praktiskt taget hela landet, även i de sydöstra delarna
  • 10. Grundvattennivåerna fram till år 2100 Största förändringarna i norra Sverige Främst under vintern och våren
  • 11. Grundvattennivåerna fram till år 2100 Endast två regimtyper förväntas vara kvar i slutet av seklet För norra Sverige förflyttas tidpunkten för de lägsta grundvattennivåerna till hösten
  • 12. Grundvattennivåerna fram till år 2100 Grundvattennivåer i ett snabbreagerandegrundvattenmagasin i norra Sverige Tydligt med förskjutningen av nivåökningen vid snösmältningen Ökad grundvattenbildning under hösten 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad Station Pålkem (37_49) Månadsmedelvärde 1961-1990 Månadsmedelvärde 2021-2050 Månadsmedelvärde 2069-2098
  • 13. Grundvattennivåerna fram till år 2100 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad Station 5_1 Månadsmedelvärde 1961-1990 Månadsmedelvärde 2021-2050 Månadsmedelvärde 2069-2098 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad Station 52_13 Månadsmedelvärde 1961-1990 Månadsmedelvärde 2021-2050 Månadsmedelvärde 2069-2098 Grundvattennivåer i sydöstra (5_1) och sydvästra (52_13) Sverige Västra delarna ingen större skillnad Östra delarna tydligt med den längre perioden utan grundvattenbildning
  • 14. Förväntade förändringar till 2100 • Regimförändringar, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation kommer förändras, främst i norra delen av Sverige. • Grundvattennivåerna kommer att vara lägre under sensommar och tidig höst • Årsmedelnivån beräknas höjas i större delen av Sverige utom landets sydöstra delar där nivåerna istället beräknas sjunka. Detta gäller dock både snabbreagerande och långsamreagerande magasin • Nivåfluktuationerna beräknas minska i norra delen av landet medan de beräknas öka i landets södra och sydvästra delar
  • 15. Förväntade förändringar till 2100 • Regimförändringar, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation kommer förändras, främst i norra delen av Sverige. • Grundvattennivåerna kommer att vara lägre under sensommar och tidig höst • Årsmedelnivån beräknas höjas i större delen av Sverige utom landets sydöstra delar där nivåerna istället beräknas sjunka. Detta gäller dock både snabbreagerande och långsamreagerande magasin • Nivåfluktuationerna beräknas minska i norra delen av landet medan de beräknas öka i landets södra och sydvästra delar
  • 16. Användningsområden • Vattenförsörjningen – Exempelvis peka på framtida bristområden – Områden med höjda grundvattennivåer • Förbygga problem med stigande grundvattennivåer i tätorter, vägtunnlar m.m. • Information till kommuner, allmänhet, verksamhetsutövare