Hållbar och geografiskt jämställd transportförsörjning är inget de politiska partierna nämner på sina hemsidor. Samhällsekonomiska beräkningar och väl underbyggda bedömningar är en annan bristvara. Funktionsmål saknas helt liksom hänsynsmål annat än traditionella klyschor om klimat och trafiksäkerhet. Transportsystemet är inte geografiskt jämställt, vilket innebär att transportbehoven inte tillgodoses likvärdigt över landet. Med likvärdighet menas bara likvärdigt mellan män och kvinnor där de befinner sig. Transportkostnaderna är högre i norra och mellersta Sverige för lika lång sträcka och samma trafikmängd som i södra Sverige. Dessutom är sträckorna längre mellan centralorter, tätorter och landsbygd i norra och mellersta Sverige. Säkerhet, miljö och hälsa påverkas också mer i norra och mellersta Sverige på grund av ett ojämnare vägnät. Speciellt under vinterhalvåret. Inget politiskt parti värderar de hälsoeffekter som vibrationsskador ger upphov till. Vibrationsskador beroende av vägojämnheter, naturliga eller tillverkade (s.k. farthindergupp). Mer populistiska uttalanden om satsning på järnvägen är det däremot gott om. Utan trovärdiga alternativ föreslår exempelvis miljöpartiet att bilismen skall minskas genom ökande kostnader. Flera partier föreslår att det skall bli billigare att åka kollektivt speciellt med tåg. Det finns även några partier som inser att bilismens rörlighet är oslagbar när det gäller transporter av varor och att standarden på vägnätet och rimliga hastighetsgränser är avgörande för att företag ska kunna ha kvar verksamhet även på mindre orter. Det finmaskiga vägnätet är viktigt för en levande landsbygd. Det finns 214 600 km allmänt tillgängliga vägar, varav 98 500 km statliga vägar, 41 600 km kommunala gator och vägar och 74 500 km enskilda vägar med statsbidrag jämfört med 16 500 spårkilometer järnväg. Därtill tillkommer 200 000 km enskilda vägar och skogsbilvägar utan statsbidrag. Enligt Transportplan 2014-2025 kommer staten att varje år satsa 130 000 kr/km väg på drift och underhåll av de statliga vägarna. På enskilda vägar med statsbidrag kommer staten att satsa 15 000 kr/km på drift och underhåll. På drift och underhåll av järnvägarna kommer staten årligen att satsa 5 200 000 kr/spårkilometer. På järnvägarna kommer staten alltså att satsa 65 gånger mer per kilometer på drift och underhåll än på de allmänt tillgängliga vägarna och flera partier anser att staten skall satsa ännu mer än så på järnvägarna relativt på vanliga vägar.

1. Transporter på väg

2. Det övergripande målet för
svensk transportpolitik.
Samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för
medborgare och näringsliv i hela landet.

3. Funktionsmål och hänsynsmål
Funktionsmålet
Funktionsmålet handlar om att skapa
tillgänglighet för människor och
gods. Transportsystemets
utformning, funktion och användning
ska medverka till att ge alla en
grundläggande tillgänglighet med
god kvalitet och användbarhet samt
bidra till utvecklingskraft i hela
landet. Samtidigt ska
transportsystemet vara jämställt, det
vill säga likvärdigt svara mot kvinnors
respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet
Hänsynsmålet handlar om säkerhet,
miljö och hälsa. De är viktiga
aspekter som ett hållbart
transportsystem måste ta hänsyn till.
Transportsystemets utformning,
funktion och användning ska
anpassas till att ingen ska dödas eller
skadas allvarligt. Det ska också bidra
till det övergripande
generationsmålet för miljö och att
miljökvalitetsmålen uppnås, samt
bidra till ökad hälsa.

4. Vad säger de politiska partierna på sina hemsidor?
Parti Samhällsekonomiska beräkningar eller
bedömningar
Funktionsmålet Hänsynsmålet Anm.
Moderaterna Inga beräkningar eller bedömningar Vill minska störningarna i
järnvägsnätet.
Vill vara föregångsland
för klimat och hållbarhet.
Bättre infrastruktur.
Folkpartiet Inga beräkningar eller bedömningar. Fungerande trafiklösningar i landets
större städer.
Ökad säkerhet på
vägarna.
Rätt dimensionering av vägar
och trafikleder.
Centerpartiet Inga beräkningar eller bedömningar. Vill utveckla kollektivtrafiken och
järnvägen.
Fossilfri fordonsflotta
senast 2030.
Centern vill att fler väljer tåget.
Kristdemokraterna Inga beräkningar eller bedömningar. Välrustat vägnät med bra standard men
fler person- och godstransporter på
järnväg.
Inget specifikt.
Traditionellt om klimat
och säkerhet.
Bättre järnväg och banor för
snabbtåg.
Socialdemokraterna Inga beräkningar. Bedömer att satsningar
på infrastruktur är bra för jobb och
konkurrenskraft.
Inget specifikt. Tågen kommer inte i
tid.
Inget specifikt.
Trafiksäkerheten skall
höjas.
Även vägarna behöver
förbättras.
Miljöpartiet Inga beräkningar eller bedömningar. Inget specifikt. Miljöpartiet vill
minska bilismen genom att satsa på tåg,
kollektivtrafik och cykel.
Inget specifikt.
Traditionellt om klimat.
Billigare med tåg och dyrare
med bil.
Vänsterpartiet Inga beräkningar eller bedömningar. Inget specifikt. Vänsterpartiet vill öka
kollektivtrafikens andel av resorna.
Inget specifikt.
Traditionellt om klimat.
Sänkta biljettpriser och högre
anslag till järnvägen.
Sverigedemokraterna Inga beräkningar eller bedömningar. Inget specifikt. Inget specifikt. Stopp för fortsatta höjningar av
drivmedelsskatterna om det
enda alternativet på
landsbygden är bilen.

5. Brister i funktionsmål och hänsynsmål
• Transportsystemet är inte geografiskt jämställt, vilket innebär att
transportbehoven inte tillgodoses likvärdigt över landet. Med
likvärdighet enligt regeringen menas bara likvärdigt mellan män och
kvinnor där de befinner sig.
• Transportkostnaderna är högre i norra och mellersta Sverige för lika
lång sträcka och samma trafikmängd som i södra Sverige. Dessutom
är sträckorna längre mellan centralorter, tätorter och landsbygd i
norra och mellersta Sverige.
• Säkerhet, miljö och hälsa påverkas också mer i norra och mellersta
Sverige på grund av ett ojämnare vägnät. Speciellt under
vinterhalvåret.

6. Norra Sverige omfattar Y, Z, AC och BD län
Mellersta Sverige omfattar S, T, U, W och X län
Södra Sverige omfattar AB, C, D, E, F, G, H, I, K, M, N och O län
Norra, mellersta och södra Sverige

10. Relativ tidskostnad i olika geografiska områden.
Sommarperioden Vinterperioden* Hela året*
Samtliga statliga belagda
vägar
1 1,01 1,01
-varav i norra Sverige 1 1,03 1,01
-varav i mellersta Sverige 1 1,02 1,01
-varav i södra Sverige 0,99 1 1
• Vid barmark.
En skillnad på 1 % i tidskostnad motsvarar 0,02 kronor per fordonskilometer vid normal trafiksammansättning.
En skillnad på 4 % i tidskostnad motsvarar 0,09 kronor per fordonskilometer vid normal trafiksammansättning
Under vinterperioden kan tidskostnaden öka med >50% för tunga fordon med släp vid 5 cm nysnö om vägen är ojämn.

11. Samband mellan IRI och olyckor enl. VTI
20
Det är generellt större
olycksrisk vintertid
relativt sommartid och
det är större olycksrisk
vid dygn med stora
nederbördsmängder.
Kombination
ojämnhet/spårighet/
kanthäng ger ökad
olycksrisk.
Ju större trafikflöde
desto större inverkan
av IRI.

12. Relativt antal olyckor i olika geografiska områden.
Sommarperioden Vinterperioden Hela året
Samtliga statliga vägar 0,74 1,32 1
-varav i norra Sverige 0,77 1,39 1,03
-varav i mellersta Sverige 0,81 1,35 1
-varav i södra Sverige 0,69 1,16 0,96
En skillnad på 7 % (skillnaden mellan norra och södra Sverige för hela året) i relativt antal olyckor motsvarar en
värdering på 0,02 kr per fordonskilometer vid normal trafiksammansättning.
En skillnad på 36 % (skillnaden mellan hela året och vinterperioden i norra Sverige) i relativt antal olyckor
motsvarar en värdering på 0,11 kr per fordonskilometer vid normal trafiksammansättning.

13. Sammanfattning
• Tidskostnaden och kostnaden för trafikolyckor är 0,04 kr mer per
fordonskilometer i norra Sverige jämfört med södra Sverige baserat på skillnaden
i vägojämnhet.
• Den totala merkostnaden för tid- och olyckor på statliga vägar med <2000 ÅDT i
norra Sverige blir 112 mkr per år.
• För mellersta Sverige blir merkostnaden 106 mkr per år.
• Därutöver tillkommer ökade reparations-, bränsle-, miljö- och hälsokostnader i
mellersta och norra Sverige.
Anmärkning
Trafikverket beaktar bara trafikantkostnader för ojämnheter under sommarhalvåret, när vägarna är som
jämnast.
Inget politiskt parti värderar de hälsoeffekter som vibrationsskador ger upphov till. Vibrationsskador beroende
av vägojämnheter, naturliga eller tillverkade (s.k. farthindergupp).