Successfully reported this slideshow.
Your SlideShare is downloading. ×

Fläckvis lappning och vägreglernas förbud mot split friction, granlund wsp

Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad

Check these out next

1 of 22 Ad

More Related Content

Similar to Fläckvis lappning och vägreglernas förbud mot split friction, granlund wsp (13)

Advertisement

More from Johan Granlund (20)

Fläckvis lappning och vägreglernas förbud mot split friction, granlund wsp

  1. 1. Fläckvis lappning och Vägreglernas förbud mot ”Split friction” Asfaltskolans lärarkonferens Sigtuna, 24 september 2015 Foto: N. Thunborg
  2. 2. Expert vägteknik och Thought leader vid WSP Testförare Krönikör Föreläsare Johan Granlund  Civilingenjör V.  17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.  15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.  Sedan 2014 vid WSP.
  3. 3. Upplägg - Dödens fläcktyfus Vid soltinande tunn is exploderar andelen sladdolyckor. Fläckvis lappad av asfalt vanlig orsak till farlig split-friction. Bilars kursstabilitet: Teori. Modell och simulering. Test på provbana. Betydelsen av däckmönstrets OCH vägytans skrovlighet. Lagar, regler och kunskap om vägfriktion och split-friction. Idag serietillverkas dödens fläcktufys => sladdolyckor.
  4. 4. God vägfriktion minskar risken för stort krockvåld Sidokollision ökar krockvåldet, pga. krympt deformationszon. Vid barmark utgör sidokrockarna 3 % av dödliga mötesolyckor. På vintern exploderar sidokrockarnas andel; från 3 % till 50 %. De bredaste vägarna är underrepresenterade i halkolyckorna. Motmedel inkluderar asfalt med jämn friktion, att minska behovet av sidofriktion (rätta till feldoserade kurvor, laga vägojämnheter), bättre halkbekämpning, bredare vägar och mötesseparerande mitträcken på vägar med 80+ km/tim. Källa: Vägverket Halk-OLA.
  5. 5. 5 olyckor inom 2 veckor -efter felaktig lappning Foto: B Andersson, Svt.se Foto: Stefan Hedlöf ”En varierande friktion i längs- eller tvärled kan innebära en ökad olycksrisk t.ex. i samband med inbromsning.” Trafikverket, Effektsamband. Drift och underhåll - Belagda vägar. Sid 38.
  6. 6. Lappad olyckskurva (forts) Rv 61, Åmotfors - Kristinehamn Vägbanans makrotextur (ytskrovlighet) Avgörande för våtfriktion samt hastighetsberoende del av friktionen Olycksplats 10/9 vid distans ca 4680 m (- upp till ca 200 m) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 4300 4350 4400 4450 4500 4550 4600 4650 4700 Distans [m] Textur[mm] MPD Vänster MPD Mitt MPD Höger 66 m lång ”fet” (bitumenrik) lapp i höger hjulspår. Makrotextur under riktvärdet ”Minst 0.4 mm”. Risker med fläckvis lappning: 1. Vid regn - mycket olika friktion i inre respektive yttre hjulspår. 2. Soltinande tunn is smälter snabbt på svarta lappar.  Isfriktion under vä. hjul, asfaltfriktion under hö. hjul. Våldsamt ”sladdande moment” vid hård bromsning.
  7. 7. Bilars kursstabilitet - Teori
  8. 8. Bilars kursstabilitet - Modell
  9. 9. Bilars kursstabilitet - Simulering
  10. 10. Bilars kursstabilitet - Test på provbana ”Remmen op glad wegdek mu split”
  11. 11. Bra mönstrade däck ökar våtgreppet... Höghastighetsfilm av 300 km/h UHP-däcket Nokian Hakka Black ...liksom vägbana med bra yttextur och rätt geometri gör. Kraft överförs mellan ytor. Mest kraft klaras med blanka slicks på slät asfalt. Redan vid lätt regn krävs dränerande ”kanaler”.
  12. 12. Kursstabiliteten viktigare än bromssträckan Djupstudier av dödsolyckor visar att den vanligaste olycksformen är när fordonet tappat stabiliteten och sladdat. De krafter som stabiliserar fordonet i sidled minskar vid inbromsning. Kritiskt i horisontalkurvor och girmanövrering!
  13. 13. Friktion och TS Olycksrisken ökar vid låg friktion: Bromssträckan ökar. Styregenskaper och sidostabilitet försämras. Trafikverket, Effektsamband, Drift och underhåll - Belagda vägar. Sid 7. Friktionstal Olycksrisk VTI Medd 911A:2001
  14. 14. Gällande vägregler för vägfriktion Säkerhet vid användning: Vägar skall vara så utformade och utförda att de får tillfredsställande friktion. Kontinuerliga friktionsegenskaper hos ytmaterialen skall eftersträvas. VVFS 2003:140 (VVFS 2010:17) Vägregler: 6.3.4.1 Krav på friktion. Känd kunskap: ”En varierande friktion i längs- eller tvärled kan innebära en ökad olycksrisk t.ex. i samband med inbromsning.” Trafikverket, Effektsamband. Drift och underhåll - Belagda vägar. Sid 38.
  15. 15. Problem med kravet: Medelvärde över 20 m kan dölja korta hala fläckar som orsakar instabilitet, i synnerhet för MC. Säkerhetskravet gäller hela vägbanan 10.1. Krav på färdigt lagers yta: ”Bitumenbundna lager ska utföras och kontrolleras med avseende på friktion … så att ställda krav uppfylls.” ”För vägbana, gångbana och cykelbana med bundet slitlager ska medelvärdet av friktionstalet på en 20 m sträcka vara ≥ 0,50.” Trafikverket Krav beskrivningstexter för Bitumenbundna lager i vägkonstruktioner, TDOK 2013:0529 ”Friktionstalet ska bestämmas enligt TDOK 2014:0134”
  16. 16. Blank asfaltskarv ska friktionsmätas  "På en ny vägyta …mäter man där huvuddelen av trafiken normalt placerar sitt högra hjul.”  ”Om annan del av vägbanan okulärt … bedöms ha lägre friktion mäts även denna del.” TDOK 2014:0134, Bestämning av friktion på belagd väg. Asfaltskarv ges minst 2 dm bred försegling, vilken sandas av med 0-2 eller 0-4 mm stenmjöl för att skapa vägfriktion. Risker: Sandning sker inte? Stenmjölet fastnar inte? Mätning: Det 1 dm smala mäthjulet kan missa skarven och därmed mäta missvisande högre friktion (mäter bredvid skarven). Tolkning av friktionsdata från skarv: • Lågt friktionsvärde visar risk, precis som för hjulspåren. • Högt värde bevisar inte god skarvfriktion.
  17. 17. Serietillverkning av dödens fläcktyfus - tanklappning Risker med fläckvis lappning: 1. Vid regn blir våtfriktionen olika i hö./vä. hjulspår. 2. Soltinande tunn is smälter snabbt på svarta lappar.  Isfriktion under vä. hjul, asfaltfriktion under hö. hjul. Våldsamt ”sladdande moment” vid hård bromsning.
  18. 18. + Bra att underdimensionerad trasig vägkant lagas. - Livsfara: Lagning måste avslutas med ytbehandling av hela körfältets bredd! Serietillverkning av dödens fläcktyfus - massalappning Väg W583
  19. 19. Serietillverkning av dödens fläcktyfus - spårytbehandling Rv 26, norr om Lesjöfors
  20. 20. Serietillverkning av dödens fläcktyfus – fetfläckar Underlaget har betydelse Heating satte fyr på underlagets vita körfältspil, som gav extra värme till befintlig asfalt. Vid asfaltomläggningen har hett bitumen uppenbart flutit upp och skapat en svart körfältspil på vägytan. RemixadasfaltpåE16vidMellsta.
  21. 21. Serietillverkning av dödens fläcktyfus – fetfläckar Nylagd asfalt på E16 väster om Mellsta, Borlänge. En oönskad trend är att nylagd asfalt blöder och får farliga fetfläckar. Ett par grundproblem: 1. Tyvärr planfräses sällan underlaget. Klistret rinner ned och anhopas i djupa spår. När den heta asfalten läggs på, flyter klistret upp och ger fetfläckar i hjulspåren. 2. Bitumen från ”blaskiga lagningar” flyter på liknande sätt upp till ytan.
  22. 22. Sammanfattning - Dödens fläcktyfus Vid soltinande tunn is exploderar andelen sladdolyckor. Fläckvis lappning av asfalt ger ofta trafikfarlig split-friction. Vägfordons kursstabilitet, från teori till praktik. Betydelsen av däckmönstrets OCH vägytans skrovlighet. Lagar, regler och kunskap om vägfriktion och split-friction. Idag serietillverkas dödens fläcktufys = sladdolyckor. -Hur utforma arbeten med fläckvis lappning framöver: Massalappning avrundas med heltäckande ytbehandling? HP27 försegling kan vara utmärkt på privata lågfartsytor, men hur kvalitetssäkra mot split friction på statliga vägar? -Förebygga fetfläckar; eliminera grundorsakerna.

×