2. 2
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING........................................................................................................................... 2
BAKGRUND ......................................................................................................................................................... 3
FÖRARBETE INFÖR ANSÖKAN .............................................................................................................................. 3
ANSÖKAN............................................................................................................................................................ 3
1.Projektdeltagare......................................................................................................................................... 3
2. Mottagare av projektresultat..................................................................................................................... 3
Projektbeskrivning......................................................................................................................................... 4
Mål med projektet.......................................................................................................................................... 4
Jämställdhetsintegrering ............................................................................................................................... 5
SYFTE.................................................................................................................................................................... 5
Under förprojekteringen vill vi:..................................................................................................................... 5
RESULTAT........................................................................................................................................................... 6
PROJEKTGRUPPEN:.............................................................................................................................................. 6
Mariagården.................................................................................................................................................. 6
Utbildningar .................................................................................................................................................. 7
Förankringsarbetet hos samverkanspartners ................................................................................................ 7
SWOT på jämställdhet................................................................................................................................... 7
SWOT på tillgänglighet ................................................................................................................................. 8
PRESUMTIVA DELTAGARNA ................................................................................................................................ 9
workshops...................................................................................................................................................... 9
Studiebesök.................................................................................................................................................... 9
PRODUKTION AV VAROR ....................................................................................................................................10
Enkäter till restauranger ..............................................................................................................................10
Måltidsenheten Stenungsund ........................................................................................................................10
Kontakter med andra ekologiska odlare.......................................................................................................10
Hållbar Energilösning för projektet.............................................................................................................11
Växthusen .....................................................................................................................................................11
LÄRDOMAR OCH REKOMMENDATIONER...............................................................................................12
DELTAGAREN.....................................................................................................................................................12
ORGANISATIONEN..............................................................................................................................................13
PRODUKTION AV VAROR ....................................................................................................................................14
3. 3
Bakgrund
Förarbete inför ansökan
Redan i april 2007 diskuterades möjligheten att utveckla sociala arbetskooperativ i Stenungsund. En ”open-
space” träff med hela individ och familjeomsorgen i Stenungsunds kommun resulterade i en initiativgrupp för att
utveckla sociala arbetskooperativ i Stenungsund.
Gruppen träffades vid ett flertal tillfällen som koncentrerades på att införskaffa kunskap runt arbetsmetoder och
nödvändiga förutsättningar.
I februari, 2008 samlades tre avdelningar inom IFO för att hitta ett gemensamt startprojekt runt idéerna.
Drivkraften bakom projektet var framförallt att hitta nya former och arbetsmetoder för personer, vilka vi från
tidigare erfarenhet visste att våra egna verksamheter inte ”räckte till för”. Individerna var i behov av andra
organisationsformer för att uppnå empowerment på individnivå.
Den gemensamma projektidén där vi alla kunde se att respektive målgrupp kunde dra nytta av, hamnade på ett
växthusprojekt.
Under våren 2008 skrev vi en ansökan till ESF för att kunna förprojektera växthusprojektet.
Ansökan
1.Projektdeltagare
Under förprojekteringsfasen utgörs projektdeltagarna av projektledning, enhetschefer, handledare m fl. samt
representanter från samverkansparter och från den tänkta målgruppen under genomförandefasen.
Under förprojekteringsfasen får projektdeltagarna möjlighet att bilda en effektiv projektorganisation som kan
forma ett konkret och genomförbart projekt i genomförandefasen.
2. Mottagare av projektresultat
Målgruppen under genomförandefasen av det tänkta projektet består av människor som är arbetsföra, men för
dagen inte anställningsbara, på grund av någon form av funktionshinder och som har en eller flera stödinsatser
från kommunen. Olika kategorier av funktionshinder handhas idag av olika enheter inom Individ- och
Familjeomsorgsenheten och för att nå bättre resultat vill vi arbeta tillsammans och gränsöverskridande med
målgruppen.
Deltagaren under genomförandefasen av det tänkta projektet kan vara en person som under en längre period har
gått runt hos olika myndigheter och där insatsernas innehåll inte har varit anpassade efter behov och
förutsättningar. Det kan också vara personer som aldrig har fått chansen att pröva sina möjligheter i reell miljö.
Projektdeltagarnas funktionshinder kan exempelvis vara normalbegåvad med Aspergers syndrom, lättare
utvecklingsstörning med tilläggshandikapp, förvärvad hjärnskada, personer som är lågbegåvade på gränsen till
utvecklingsstörning mm. men det kan lika gärna handla om personer med enbart fysiska eller psykiska
funktionshinder.
En tänkbar framtida målgrupp kan utgöras av de många som kommer att förlora sin ersättning från
försäkringskassan och så småningom kommer att falla under Arbetsförmedlingens och de kommunala
arbetsmarknadsenheternas ansvarsområde.
I det tänkta projektet vill vi förmedla ansvarstagande och bidra till ökad självkänsla för att göra det möjligt för
deltagarna att ge sig ut på öppna marknaden i form av en riktig anställning eller en lönebidragsanställning, allt
efter förmåga.
Under förprojekteringsfasen får målgruppen i det tänkta projektet möjlighet att vara med och påverka riktningen
på projektet och forma det efter sina förutsättningar.
4. 4
Projektbeskrivning
Behov och problem
I en kartläggning om daglig verksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande
målet med daglig verksamhet för funktionshindrade, att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete,
inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga
verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då
kartläggningen visar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och daglig verksamhet brister.
Socialstyrelsen menar att denna samverkan måste utvecklas för att målet skall nås.
Med vårt projektförslag vill vi utveckla nya möjligheter för personer med olika typer av funktionshinder att
komma ut i arbete. Vi vill skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras
stadigvarande sysselsättning även efter projekttiden. Vi vill utforma projektidén med hänsyn till miljömässighet
och demokratiska värderingar där brukarmedverkan står i fokus.
Vår idé är att skapa ett växthus som efter projekttidens slut ska drivas som ett socialt företag. Växthuset ska
producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall framförallt säljas till
kommunens olika kök men också gärna till lokala handlare och matställen. För att värma upp växthuset vill vi
använda biogas från djurhållning i lantbruket.
Ett bärande tema i vår idé är att ha ett demokratiskt förhållningssätt. Den som väljer att vara med i växthuset ska
också beredas möjligheter till utbildning i kooperativt företagande och ekologisk odling samt erbjudas
möjligheten att bli medlem i den kooperativa föreningen som ska driva växthuset vidare efter projekttiden.
Representanter för målgruppen ska vara med hela vägen, från planering till genomförande.
Idag är ansvaret för sysselsättning för människor med funktionshinder uppdelat på olika enheter inom
kommunens individ och familjeomsorg - social psykiatri, daglig verksamhet samt arbetsmarknadsenheten. Vi
vill arbeta gränsöverskridande för att nå bättre resultat och har fullt stöd för detta hos samtliga enheter inom
förvaltningen.
I en förprojekteringsfas vill vi undersöka möjligheterna att realisera vårt projekt. Vi vill formera ett partnerskap
kring idén, utbyta erfarenheter med befintliga verksamheter inom den sociala ekonomin samt undersöka intresset
hos den tänkta målgruppen att vara med i ett kommande genomförande av projektidén.
Andra viktiga delar i ett förprojekt blir att ta kontakt med nätverk av ekologiska odlare samt undersöka intresset
hos, och helst få till en formaliserad överenskommelse med, dem som är ansvariga för kommunens inköp av
livsmedel så att vi kan säkra att de inhandlar det som produceras. Även intresset hos lokala livsmedelshandlare,
restauranger och matställen ska undersökas.
Vi vill också planera för utbildningar för kommande deltagande kooperatörer och odlare både vad gäller socialt
företagande och ekologiskt odlande. När det gäller de kommunala handledare som ska arbeta som handledare i
sociala företag har Stenungsunds kommun redan nu planerat in anpassade utbildningar under hösten, i samarbete
med Coompanion.
Vi vill också utforska möjligheterna till samarbete med lokala lantbrukare och högskolan när det gäller
energiförsörjningen till odlingarna samt börja titta på den fysiska placeringen av växthuset.
Mål med projektet
Förprojekteringen ska resultera i:
- ett partnerskap som förstår och stöder idén om socialt företagande
- en styrgrupp med representanter för samarbetspartners och framtida kooperatörer
- 20 deltagare som vill ingå i den första gruppen för uppbyggnaden av ett socialt företag
- en genomarbetad handlingsplan för genomförandet av projektet
- en formaliserad överenskommelse med kommunens inköpare av livsmedel om köp av producerade
varor från det sociala företaget
- en utbildningsplan avseende ekologisk odling och demokratiskt företagande för deltagarna i
kooperativet
5. 5
- ett förslag till hållbar energilösning för uppvärmning av växthuset med förnyelsebar energi
- en ansökan till ESF om genomförande av projektet
Jämställdhetsintegrering
- Bakgrund
Jämställdhetsfrågorna kommer att integreras i alla aktiviteter som sker under förprojekteringsfasen eftersom vi är
övertygade om att det är en förutsättning för att kunna skapa en väl fungerande projektorganisation.
Vid ett inledande möte kring projektidén görs en kartläggning med hjälp av en enkätundersökning (SWOT) som
besvaras av representanter för samtliga berörda projektpartners för att skapa medvetenhet och uppmärksamhet
inom området jämställdhet och för att definiera utvecklingsbehov.
Enkäten ska också belysa om det kan finnas skillnader mellan målgruppens kvinnor och män att ta till sig det
tänkta projektets resultat och om man i så fall kan parera och ändra inriktning för att ge bägge könen samma
förutsättningar. Vi strävar naturligtvis efter att få en jämn könsfördelning bland dem som så småningom ska ingå
i det sociala företaget som ska bli slutprodukten i genomförandefasen.
Resultaten från kartläggningen utgör dessutom referensvärden för att följa upp och utvärdera resultat och
effekter i det fortsatta projektet.
- Tillgänglighet
Frågor om tillgänglighet för funktionshindrade kommer att integreras i alla aktiviteter som sker under
förprojekteringsfasen. Bl. a kommer en SWOT-analys att genomföras bland representanter för samverkansparter
och presumtiva deltagare i det tänkta projektet för att belysa eventuella svagheter och hot mot projektets
genomförande. Analysen ska ligga till grund för rutiner för att säkra alla aspekter på tillgängligheten i projektet.
Syfte
Syftet med förprojekteringen är att undersöka förutsättningarna för att genomföra ett projekt som ska resultera i
ett socialt företag kring ett växthus inriktat på ekologisk odling som ska ge sysselsättning och arbetsträning för
funktionshindrade som idag är beroende av kommunalt stöd.
Under förprojekteringen vill vi:
- formera ett partnerskap och förankra projektidén
- bilda en styrgrupp med representanter från partnerskap och framtida brukare
- informera om projektet och undersöka intresset hos deltagare i målgruppen att delta i ett socialt
företag
- undersöka utbildningsmöjligheter och behov bland deltagarna avseende ekologisk odling och socialt
företagande
- ta inledande kontakter med ekologiska odlare för att lära mer om vad som krävs för denna typ av verksamhet
- kontakta verksamheter som bedrivs inom social ekonomi och lära mer om dessa
- undersöka möjligheterna att sälja producerade varor
- bygga upp ett nätverk för det sociala företaget
- undersöka möjligheten till en hållbar energilösning för uppvärmning av växthuset med förnyelsebar energi
- undersöka och dra lärdom av tidigare samarbetsprojekt mellan berörda enheter och deras respektive
målgrupper
6. 6
Resultat
Projektgruppen:
Arbetet med projektgruppen började den 6 november med en planering för sex projektgruppträffar och
fokuserade direkt på vilka samverkanspartners målgruppen har kontakt med idag. En informationsbroschyr
sammanställdes och trycktes upp i 1500 exemplar. För att presumtiva deltagare skulle involveras så tidigt som
möjligt i utformning av projektet organiserades två informationsträffar i mindre skala där projektidéer
presenterades och diskuterades.
Broschyrerna distribuerades till olika avdelningar inom socialtjänsten samt psykiatrimottagningar, biblioteket,
kommunhusets reception och publicerades även på kommunens hemsida.
Broschyren inkluderade en anmälningsblankett.
I december -08 gjorde representanter från Arbetsförmedlingen sitt inträde i projektgruppen. Vi arbetade
successivt mot ett gemensamt synsätt runt projektet. Här upptäckte vi framförallt avsaknad av kunskaper runt
varandras målgrupper, varför vi beslöt oss att organisera föreläsningar runt teman som Aspergers syndrom och
självskadebeteende.
Vi utförde en SWOT analys på jämställdhet och koncentrerade oss på förankring hos olika samarbetspartners.
Under hela förprojekteringsperioden har parallellt arbetet pågått med det fysiska växthuset som vid
förprojekterings start inte fanns.
För att titta närmare på erfarenheter av tidigare samarbete gjordes intervjuer med deltagare, handledare, och
enhetschefer, vilka med olika variation varit involverade i verksamheten Mariagården (se nedan).
Mariagården
Mariagården har med sin idag unika inriktning och
uppbyggnadsprocess av verksamheten tillfört en
viktig ingrediens avseende kommunens arbete med
utveckling och utbildning.
Renovering av byggnader efter tidsbestämda
metoder har medfört en utbildning i ”att lära sig nya
saker” i verksamheten. Detta viktiga moment har
fungerat som en motiverande drivkraft samt i hög
grad medverkat till personlig utveckling för
deltagaren.
Samverkan runt målgrupperna har medfört att
handledare inte längre arbetar specifikt med den
målgrupp de tidigare arbetade med. Detta har
medfört en utökad kunskap för handledarna runt
andra målgruppers specifika problematik.
Grundläggande kunskap i den yrkesinriktning som
verksamheten går ut på (snickeri) har varit väsentlig
för att verksamheten ska kunna fungera.
Samverkan med övriga delar av kommunen
(kulturenheten) har varit en positiv erfarenhet för
verksamheten båda för deltagare, handledare och på
ledningsnivå.
Att kunna tillgodose deltagares önskan om en
varierad sysselsättning har varit positiv. Dels för att
verksamheten daglig verksamhet syns mer i positiv
bemärkelse och för att deltagare lättare får kontakt
med andra delar i samhället.
Delar så som utbildning inom nya områden
(historisk timmerteknik) genom yrkeskunniga
handledare, har varit viktigt för arbetet med
deltagarnas motivation.
Förkunskap om ”nya” deltagares bakgrund har
reglerats genom deras egna berättelser eller från
nyfikenhet på den nykomna deltagaren.
Här har andra nätverk såsom ”onsdagscafé”
påverkat slutsatsen.
I projektet har det varit tydligt vilken aktör som
betalat vad, vilket har upplevts som positivt för
samverkan.
Utifrån deltagarperspektiv har inflytande samt
möjligheten till avkoppling upplevts
som avgörande inslag i verksamheten. Detta är
något som Mariagårdens deltagare rekommenderat
oss att ta med i växthusprojektet.
Detaljplanering på Mariagården har genomförts vid
start på den aktuella arbetsdagen. Detta beror enligt
handledare på osäkerhetsfaktorn gällande hur
många deltagare som är på plats inför aktuell
arbetsdag.
Mariagården har en hög närvaro på sina deltagare
(över 85 %) detta gör att deras arbetsmetoder samt
gruppsammanställningar är en bra förebild över
fungerande samarbete båda runt målgrupper och
respektive avdelningar.
7. 7
Utbildningar
För att kunna genomföra projektet behövs en utbildningsplan för deltagare. Utifrån Mariagårdens intervjuer
visade det sig att framförallt utbildningsdelen motiverar deltagare.
En översikt gjordes på befintliga utbildningar men eftersom målgruppen är i behov av mer skräddarsydda
utbildningar koncentrerade vi arbetet på kontakt med institutioner där detta behov kan säkerställas.
Ekologisk odling
Geografiskt ligger Dingle naturbruk i ”närheten av” Stenungsund. Behov av utbildning diskuterades med
ansvariga på Dingle naturbruk och offert för uppdragsutbildning levererades. Utbildningen är på totalt 80 timmar
varav den största delen kan genomföras i egna befintliga växthus.
Länsstyrelsen har egna utbildningar i ekologisk odling.
Vid studiebesök hos Multikult (se nedan under rubriken studiebesök) diskuterades dessa utbildningar som enligt
Multikult ansågs vara lämpligt för målgruppen.
Kontakter har funnits mellan länsstyrelsens utbildningsansvariga och projektgruppen om utbildningar. Detta är
dock enstaka dagskurser som kan behövas kompletteras.
Socialt företagande
Här finns två organisationer som har långvarig erfarenhet av att utbilda deltagare till sociala företagare;
Kooperatörshuset Göteborg och Coompianion Göteborg. Vi har begärt in offerter från båda.
Kontakter har funnits regelbundet med Pär Olofsson Coompanion runt utbildningar
Innehållet om vad och hur utbildningen ska ser ut har diskuterats vidare med Coompanion.
Utbildningen beräknas på 40 veckor med 3 timmar per vecka.
Mentorskap
Eftersom vi som arbetsmetod kommer att använda oss av mentorskap för deltagare kommer vi att behöva utbilda
deltagare i mentorskap. Utbildningar kommer att arrangeras i eget regi i samverkan med vuxenutbildning
Stenungsund.
Förankringsarbetet hos samverkanspartners
För att projektet ska få en så bred spridning som möjligt har arbetet med samarbetspartners haft mycket fokus
Projektpresentationer har tagit plats hos;
- Arbetsförmedlingen och dess handläggare
- Ledningsgruppen IFO Stenungsund
- Enhetschefen IFO med politikerna Stenungsund med medverkan av Coompanion
- Öppen psykiatrimottagning Stenungsund VG region
- Samordningsförbundets ledningsgrupp FELICIA
- Arbetsgrupp enhetschefen arbetsmarknadsenheten GR
Överenskommelse om medfinansiering har genomförts med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, IFO
Stenungsund. Vid dagens datum pågår förhandling med VG regionen
SWOT på jämställdhet
Utfördes vid projektgruppsmöte i februari -08, och med representanter från såväl operativ som strategisk
organisationsnivå. Framtida projektdeltagares påverkan i avsedd aktivitet säkerställdes via medarbetare som
arbetar i direkt samverkan med tilltänkta aktörer/deltagare och diskussioner om jämställdhet har alltså först förts
i forum, dem emellan.
Den viktigaste samt direkta hotbilden som framkommer gällande jämställdhet - och då syftet med projektet
bygger på delaktighet och demokrati - visar sig i vår swot genom tillåtande av hierarkier och hierarkiskt
tänkande/tillåtande. Till detta hör bland annat att någon grupp kan komma att dominera, såväl utifrån
könsperspektiv som grupperspektiv.
Ojämn fördelning mellan män och kvinnor, samt att vissa delar av verksamheten riskerar att isoleras om någon
grupp ”tränger ut” den andra, varpå ”tysta” strukturer skapas, till förmån för dominanterna.
Denna hotbild är naturligtvis avgörande för hela projektet och skall genomgående säkerställas via vårt arbete
med intern processbaserad mentorskapsutbildning, vilken under hela projekttiden kommer att följa varje
deltagare, samt i vissa fall också ”skräddarsys”, för enskilda deltagare.
8. 8
Vi vet att flera personer i målgruppen har behov av individuell anpassning för att möjliggöra positionering i
riktning mot arbetsmarknaden, såväl från praktisk erfarenhet och teori, som av socialstyrelsens senaste rapport
om dagligverksamhet, vilken påvisar detta faktum.
Förutom att väva in demokratiserande utbildningsinslag kommer även mötesstrukturerna att utformas i
samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller, såsom framtidsverkstäder,
sökkonferenser, dialogmöten m.fl. och alltid under devisen en person är att likställa med en röst.
Storforum kommer att äga rum flera gånger per år, då viktiga frågeställningar däribland jämställdhetsintegrering,
kontinuerligt skall hanteras. I detta storforum deltar alla aktörer, inklusive ”stödgrupperna” (se nedan).
Vi kommer också att plocka bort diverse olika styrorgan, såsom styrgrupp, samverkansgrupp och så vidare,
avseende dess traditionellt hierarkiska position och istället låta dem agera som stödsystem, vilka i praktiken och
med tiden kommer att kunna användas fritt och vid behov av växthuset och i det framtida sociala företaget. I
varje stödgrupp kommer dessutom 1-2 platser att beredas deltagare i det sociala företaget, dessa kommer att följa
principerna för jämställdhet mellan könen, så långt det är möjligt. (se bild av tilltänkt organisering sid.13)
Andra risker som framkommer är stuprörstänkande mellan enheterna/medfinansierande verksamheter, vilket
skulle kunna vara en osäkerhetsfaktor i spridnings samt förankringsarbete med jämställdhet genom den
”konserverade” effekt detta skulle kunna innebära. Vi säkerställer hotet genom organisationsstrukturen, samt de
demokratiska mötesmodellerna (se ovan), vilka även kommer att gälla för inblandade i projektet, utöver
deltagarna.
Naturligtvis uppmärksammar arbetet med jämställdhetsswoten flertalet svagheter med bland annat skör
grundproblematik hos flera deltagare, som tidigare upplevt utanförskap samt stigmatiseringens repressiva
effekter för individen, såsom upplevd dålig självkänsla o.s.v. är också påtagliga risker i sociala sammanhang.
Likaså framträder risker gällande osäkerhetskänslor inför möten med ”nya miljöer” och ”nya personer”. Genom
val av medvetna och erfarna handledare kommer vi dagligen att arbeta för att motverka projektets samlade risker
angående jämställdhet och likaberättigande på arbetsplatsen. Detta kommer att tillförses genom fokus på
mångfald, och genom arbete med värdegrundsskapande aktiviteter, samt genom kännedom av och utbildning
kring kommunens handlingsplan för våld i nära relationer, med fokus på såväl män som kvinnor.
Kommunens handlingsplan för våld i nära relationer införlivar dessutom delar av nödvändig kunskap inom
ramen för mentorprogrammet, vilket skall utvecklas parallellt med projektet och utformas unikt för varje
deltagare.
Projektdeltagare erhåller även möjlighet att medverka i en kommunal utformad utbildning om kvinnofrid och
våld i nära relationer, vilket vissa av kommunens medarbetare nu utbildas inom, med syfte att sprida vidare i
hela den kommunala organisationen.
Projektet har flertalet styrkor angående att underbygga jämställdhet inom det samma, till dessa hör utöver
tidigare nämnda också driftsmässiga sådana, såsom flera olika enkla och spännande arbetsuppgifter som skall
utföras och som alla deltagare på ett kompetensuppbyggande vis kommer att kunna arbeta med, dock i olika
sekvenser och utifrån gemensamt utformat schemaupplägg. Här kommer jämställdhetsaspekten naturligtvis
noggrant beaktas.
Processen från frö till planta ger en tydlig verksamhetslinje och tydliga mål för deltagarna, som också med tiden
kommer att kunna se såväl den lilla delen, som helheten. Växtlighet kan även relateras till den växande
människan och likaså den växande samt värdegrundsbaserade omvärlden, vilken dagligen möter såväl kvinna
som man och som är en viktig del i projektets framtida målbild.
SWOT på tillgänglighet
Utfördes vid studiebesöket i Thunbergs Handelsträdgård. Växthusen har som tradition att så mycket utrymme
som möjligt ska nyttjas av odlingar detta innebär att rörelsefriheten mellan odlingsutrymmen är minimalt.
Vid mätningar utgick gångutrymmen till 60 cm mellan borden samt att arbetshöjd på borden var 90 cm.
För att rörelsehindrade ska få tillgång till växthusen behöva vi anpassa dem till 130 cm gångbred och 70 till 90
cm bordshöjd. Den handelsträdgård som vi disponerar under genomförandet har totalt sex växthus. Ett av de
större växthusen kommer att vara funktionshinderanpassat med gångbredd och bordshöjd på de rätta nivåerna.
Information och kommunikation kommer att ske via kommunens webbplats som är anpassad för
funktionshindrade
9. 9
Presumtiva deltagarna
workshops
Arbetet med deltagare påbörjades i december med de första presentationerna för projektidén. Här hade alla
möjlighet att anmäla sig direkt eller vid senare tillfälle. Den 10:e februari träffades hela gruppen för första
gången och nu var 30 personer anmälda. Vi genomförde en workshop om vilka arbetsuppgifter som möjligtvis
förekommer i ett växthus och vilka möjligheter som finns för att utveckla verksamheten. Många visioner om
framtid kom fram under workshopen. 27 personer deltog i träffen.
Den 10 mars genomfördes en workshop enligt OPERA modellen, med syfte att diskutera ”vad tror du behövs för
att projektet ska fungera bra?” Workshopen gav en bra bild angående vart deltagarnas fokus ligger i dagsläget.
34 personer deltog.
Fysisk Arbetsmiljö Arbetsklimat Kunskap
•Maskiner
•Växthus
•Lokaler
•Maskinpark
•Plats
•Växthus
•Finansiering
• Intresse
• Engagemang
• Lika värde – en
röst = demokrati
• Dialog/samarbete
• Intresse/vilja
• Öppenhet &
Gemenskap
• Resurser/stöd
• Drivkraft
• Utbildning
• Starta i mindre skala,
sedan öka
• Se möjligheter i jobbet
• Kunskap om
odling
Studiebesök
Ekologisk odling/växthus
Den 3:e april genomfördes ett studiebesök till Thunbergs ekologiska Handelsträdgård. 27 personer deltog samt 4
personer från projektgruppen. Besöket gav en bra bild över hur en vardag på en handelsträdgård ser ut.
Sociala företag
Totalt besöktes fyra sociala företag i Göteborg i mindre grupper 6-8 personer
Besöken var väldigt givande för deltagarna som ställda många frågor.
Företag som besöktes var:
Grimbo Bilvård: Ett företag som har kommit långt i den kommersiella sidan av verksamheten
och bedriver bilvårdverksamhet i samverkan med övriga näringslivet.
Klippan: Ett papperstillverknings företag som drivs av fysisk funktionshindrade.
21ans hörna: Som driver ett café i Majorna med många äldre gäster och diverse kursverksamhet.
Multikult: Ett växthus som drivs av psykisk funktionshindrade. Detta företag har många likheter
med projekt Växthus Stenungsund och har i ett tidigt stadium varit en förebild för
projektet. Överenskommelse om framtida samarbete manifesterades.
Totalt har 40 deltagare anmält sitt intresse att aktivt ta del i projektet. Individuella samtal har hållits med
samtliga. Arbetet med att rekrytera personer med Aspergers syndrom pågår fortlöpande.
10. 10
Produktion av varor
Enkäter till restauranger
Under januari månad sammanställde vi sex frågor som vi skickade till restauranger i Stenungsundsområdet där vi
frågade om deras inköp av grönsaker och om vad som är viktigt med deras leveranser idag.
Vi skickade enkäten till 27 registrerade företag varav 14 driver aktiv näringsverksamhet.10 företag svarade.
Resultatet blev att det finns ett intresse av närproducerade produkter.
Det visade sig att priset och kvalitén är avgörande, likaså att alla var intresserade av närproducerade produkter.
Hälften var villiga att köpa varor av ett socialt företag och andra hälften var också intresserade med förbehållet
för rätt pris och kvalitet.
Måltidsenheten Stenungsund
Kontakt togs med den ansvarige för måltidsenheten i Stenungsund. I dialog fastställde vi kommunens totala
inköpsomfång av grönsaker till skolor och äldreboende. Här blev det tydligt att kommunens samlade behov av
grönsaker långt överstiger vad projekt Växthus Stenungsund kan producera på 1000 m2.
Överenskommelse genomfördes avseende 3 stycken förskolor omgående vid projektens start. Innan
projektstarten tar vi åter kontakt med respektive ansvariga på förskolor över vilka produkter som ska odlas.
Vi diskuterade vidare krav på leverans, miljö och hälsosynpunkter
För att också förskoleelever ska kunna ha ett utbyte av projektet kommer vi att anordna studiebesök för
förskolegrupper under hela genomförandet.
Kontakter med andra ekologiska odlare
Kontakter har funnits med andra ekologiska odlare. Thunbergs Handelsträdgård i Skepplanda berättade om sin
ekologiska bekämpning av skadedjur, vid studiebesöket. För övrigt finns det få ekologiska odlare direkt i
närheten av Stenungsund. Tjörn har ett nätverk av odlare som vid tiden för undersökningen var relativt inaktiva.
Kontakten återupptas, senare under året.
Likvärdiga projekt håller på att utvecklas i Kungälv och på Tjörn. Ett framtida samarbete har diskuterats vid
flera tillfällen.
11. 11
Hållbar Energilösning för projektet
Undersökningen gällande hållbar energilösning stannade vid en orientering över vilka lösningar som finns. Detta
mycket på grund av geografiska förutsättningar, som påverkar möjligheter av hållbara lösningar. Följande
alternativ har studerats:
• Biogas Ett bra alternativ men kräver stora anläggningsinvesteringar tekniken är bra
utvecklad.
Närheten till höga metanhalter är en förutsättning för denna teknik.
• Vindkraft Kan sättas upp i mindre anläggningar och tekniken är bra utvecklad, höga
investeringskostnader
• Bergvärme Ett billigare alternativ som inte är heltäckande för värmekostnader vid
Växthusodling, men enkelt att komplettera.
• Fjärvärme Stenungsund har fjärrvärme, vilken är till 90 % av värmeåtervinning, och är ett
bra alternativ, men den geografiska situationen påverkar och är beroende av
stamledningar till växthuset.
Växthusen
För att kunna genomföra projektet behöver vi ett fysiskt växthus. Under hela förprojekteringen har arbetet med
detta pågått. Det finns tre möjliga alternativ;
1- Att bygga nytt höga investeringskostnader mycket förarbete med mark och tillgång till vatten
2- Att köpa begagnat lägre investeringskostnad markarbete kvarstår
3- Att köpa befintligt beroende på tillgång men den billigaste lösning utifrån de andra alternativen.
I december 2008 blev en äldre Handelsträdgård i Ödsmål till salu. Fastigheten jämfördes med de andra
alternativen. Här diskuterades alternativen även med sakkunniga personer inom länsstyrelse som
rekommenderade alternativ nr 3. Förhandlingen har pågått med fastighetsägaren och priset är överenskommet.
Kommunen förväntas förvärva fastigheten vid sammanträde den 1 juni 2009 och överlåtelse är planerad till den
1 augusti 2009.
Samhällsbyggnad fick redan i mars 2009 uppdraget att skapa förutsättningar för projektet.
12. 12
Lärdomar och rekommendationer
Deltagaren
Utifrån arbetet som har pågått med presumtiva projektdeltagare har det bland annat framkommit att vi bör
”skynda långsamt” vad gäller mellanmänskliga gruppkonstellationer, och att i avvaktan på projektstart arbeta
aktivt och med kontinuitet med olika deltagardemokratiska gruppaktiviteter. Den presumtiva deltagargruppen
har visat stort engagemang för arbetsmiljöfrågor, vilka också låtit sig prioriteras i förhållande till ekonomiska
frågor. Samtidigt bör sägas att intresset för marknaden och val av produkt engagerat flera av deltagarna, dock ej i
samma paritet som intresset för arbetsmiljöfrågor. Vi tolkar härför in stora möjligheter gällande uppbyggnad av
strukturer, vilka underbygger socialt samspel på arbetsplatsen, och tillika viljan att förankra demokratiska
processer samt dess uppbyggnad, för gruppen generellt.
Genomförda intervjuer med Mariagårdens deltagare har i högre utsträckning än vi tidigare var medvetna om
understrukit vikten av den sociala arbetsmiljön som ett helhetskoncept, vilken har förmåga att individuellt
anpassa samt erbjuda såväl arbete som social ”avkoppling” tillsammans med andra i projektet involverade
deltagare.
Samma intervjuer har även bidragit till kunskapen om vikten av handledarnas breda kompetens om
mångfaldsarbete, samt uppfattning gällande den demokratiskapande värdegrund som framöver kommer att
bygga upp och säkerställa projekt växthus unika ställning på ”marknaden”, och i arbetslivet generellt.
Medvetenhet samt beredskap avseende detta faktum leder oss osökt in i rekryteringsfasens domäner och dess
absolut avgörande betydelse för utfallet av projektet, där vi över förväntan medvetandegjorts om nödvändigheten
i att enligt beprövad erfarenhet och professionellt handlande säkerställa rekryteringsprocessen, i alla avseenden.
Vi har även genom intervjuresultatet fått bekräftat att handledarens kompetens samt erfarenhetsbredd kommer att
vara avgörande avseende förväntat utfall, utformande av lärande/stödjande arbetsgrupper, dess personella
konstellation, inriktning samt arbetsinnehåll.
En synlig integrering samt medvetenhet kring vikten av den samma i samhällets övriga delar har haft en positiv
effekt på verksamheten på Mariagården, vilket har medfört upprättande av en handlingsplan, över hur
verksamheten i projektet ska integreras i samhället och där med synliggöras.
Vid individuella samtal med presumtiva deltagare kom det fram att för 80 % av de intervjuade var självstyre, i
form av det sociala företaget, ett av de viktigaste motiven för att anmäla sig till projektet.
Studiebesöken lärde oss att arbetsgruppen inte får bli alltför stor, dock kan detta påverkas av att nuvarande
situation innebär att deltagaren hittills bara har träffats en gång i månaden. Studiebesöken har varit bra för att få
en inblick i deltagarnas ”dagsform”, gällande utvecklingspotential och arbetskapacitet. Samt hur de idag ser på
möjligheterna kring hur aktiva de själva uppfattar att de kommer att kunna vara under genomförandefasen. De
lärdomar vi härav gjort är att kapaciteten i första hand består av engagemang för projektet, samt viljan att
medverka, vilket vi utifrån organisationsupplägg samt interna styrsystem – avseende lärandenivå/potential -
anser vara de viktigaste såväl egenskaperna som motorerna för att sjösätta projektet.
Blandningen av bakgrund och problematik har inte upplevts som ett hinder, mer som en tillgång till variation i
förutsättningen och skapandet av möjligheter.
För att kunna möta individuella behov hos individen, kommer vi att införa ett mentorprogram, vilket kommer att
utformas såväl efter individuella förutsättningar, som efter projektets värdegrund, vilken bygger på
likaberättigande, mångfald, jämställdhet samt demokrati, i såväl organisationsstrukturer, som samhällsinriktning
och daglig verksamhet. Mentorskapet bygger på tre lär- och förståelsenivåer, där alla har såväl en
uppdragsinriktning som en mottagarinriktning. Genomförandet av såväl utbildning som process kommer att ske
parallellt med projektgenomförande och underbyggas genom formativ utvärdering, av såväl deltagare som
stödsystemgrupper och externa utvärderare.
13. 13
Modell för projektgenomförande delas upp i tre faser, enligt nedan;
1- Prova på fasen låg tröskel för inträde, intresse och frivillighet är centralt och deltagare tilldelas
en mentor som befinner sig i fas 2. Arbetar här med enklare trädgårds- och
odlingsarbete.
2- Utbildning och
förberedande fas Utbildning i yrkeskunskap och socialt företagandet ges externt, övrig tid på
växthusen, utbildning i mentorskap. Individen tilldelas en mentor i fas 3 och blir
mentor för en deltagare i fas 1.
3- Sociala företagare Här tar man ett övergripande ansvar för verksamheten och är delaktig i arbetet
med ledning och styrgrupp. Dessutom ta aktiv del i planering, ekonomi och
företagsprofilerings frågor. Individen blir mentor för någon i fas 2 och har
individuell handledning från personal. Har kontakt med näringslivet externt.
För att försäkra oss om att deltagare själva har valt att medverka i projektet, kommer det inte finnas någon
möjlighet till ”remisser” från samarbetspartners eller övriga myndigheten.
Under hela genomförandet kommer vi att stimulera arbetet med utveckling av nya (mindre)sociala företag allt
eftersom affärsidéer kommer från deltagarna själva, och vilka som upptäcker att de har ett gemensamt intresse
samt en affärsidé. Härmed blir projektet en grogrund för nya sociala företagen som bibehåller sitt stöd – under
utvecklingsfasen - från den nya organisationen.
Organisationen
Fas 3 det
Sociala företaget
Fas 2 förberedande och utbildningsfas
Yrkeskunskap, sociala företagandet, mentorskap
Fas 1 Prova på eller introduktions fas
Utvecklings
och
stategigrupp
Utvecklings-
ledare
Projektledning
projektledare
Styrgrupp
Samverk.
Partners
ansvariga
Projektledare
Repr.
Soc.företaget
Referens
Grupp
Repr. Av
Kommunen
Näringslivet
Intresseorg.
Lednings
Grupp
Enhetschefen
Projektledare
Repr.
Soc.företaget
Projekt
grupp
Handledare,
projektledare
Repr.
Soc.företaget
14. 14
Produktion av varor
Enkäten till restauranger lärde oss att kvalitet och pris är viktiga faktorer i leveransmöjligheterna till närliggande
restauranger. En hortonom kommer under genomförandet att ha den kvalitetskontrollerade faktorn i projektet.
Produktionsinriktade utbildningsaktiviteter kommer på sådant sätt att skötas inom projektet.
Kontakter och överenskommelse med måltidsenheten lärde oss att jordprodukter måste kunna rensas och tvättas
innan leverans enligt miljö och hälsovårds krav på produkter. Handelsträdgården i Ödsmål erbjuder bra
förutsättningar för att kunna leva upp till kraven.
Kontakter med andra ekologiska odlare lärde oss att efterfrågan är betydlig större än tillgången på ekologiska
varor. Detta kan delvis bero på lönsamheten men med all sannolikhet mer på att det traditionella jordbruket ej
har ställt om till ekologisk odling.
Undersökningen till hållbara energilösningar lärde oss att det medför höga investeringskostnader. Växthuset i
Ödsmål erbjuder bergvärme som bästa möjlighet och ett borrhål finns på 200m. Det betyder att enbart kostnader
för pumpinstallation tillkommer. Kompletteringsenergi kommer på sikt vara ett mindre vindkraft eller
fjärrvärme.
SWOT på tillgänglighet vid studiebesöken lärde oss att de traditionella växthusen inte är
funktionshinderanpassade men med relativ enkla medel kan de anpassas. Vi har upprättat en handlingsplan för
anpassningen av ett av växthusen i Ödsmål.
Författare
Rick Mulder - Projektledare
Ann Ekdahl – Utvecklingsledare
Projektgruppen
Bosse Karlsson- Enhetschef Arbetsmarknad Stenungsunds kommun
Thoni Örtendahl- Enhetschef daglig verksamhet, Stenungsunds kommun
Birgitta Theandersson- Enhetschef social psykiatri, Stenungsunds kommun
Agneta Utbult - Projektassistent - administration
Eivor Nelsing- Handledare boendestöd, Stenungsunds kommun
Majlis Eklund- Arbetsterapeut daglig verksamhet, Stenungsunds kommun
Johanna Laudon- Arbetsförmedlingen Stenungsund/ samordningsförbundet
Rick Mulder – Projektledare Växthus Stenungsund, Stenungsunds kommun
Ann Ekdahl – Utvecklingsledare IFO, Stenungsunds kommun
Susann Pohlen- Webbansvarig, Stenungsunds kommun
