1. 1 (2)
Hur ser Sverige ut 2030 om klimatmålen tas på allvar?
Jarl Hammarqvist WSP Analys & Strategi
Trafikverket har i sitt ”Planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan” beskrivit hur
transportsektorn kan ge ett bidrag till klimatmålet som är så stort att denna sektor kan
anses göra sitt beting. Ambitionen är hög. Jämfört med 2004 ska koldioxid från fossila
källor ner med 80% till 2030. För att detta ska vara möjligt krävs stora insatser inom tre
områden:
Energieffektivisering, Klimatneutrala bränslen, Transportsnålt samhälle
Klimatmålet kan inte nås enbart genom teknisk utveckling av fordon och bränslen. Tra-
fiken måste bromsas också. I EU;s vitbok är man inne på samma tanke. I trafikverkets
planeringsunderlag antas minskningen av personbilsresandet behöva vara 20% 2030
jämfört med 2004 och godstrafiken på väg oförändrad. Hur ser det ut i transportsyste-
met om detta sker? Bygger vi ett transportsystem efter denna ”prognos”? Vad händer
om vi gör det eller om vi inte gör det?
WSP fick i uppdrag av Trafikverket att söka beskriva hur det kan se ut 2030. Uppdra-
gets första del var att beskriva hur minskningen kommer att fördela sig mellan olika
slags resor, olika reslängder och inte minst mellan olika regioner i Sverige? Uppdragets
andra del var att utifrån ett backcastingperspektiv beskriva vilka insatser som ”gjort
detta möjligt”. I detta ingick att genomföra en work shop med ledande experter.
Metodiken bestod i att identifiera vilka åtgärder eller om man så vill ”skeenden” som
”lett till” minskningen. Ta fram kvalificerade antaganden i form av relativa nyckeltal
för dessa och utifrån dessa skatta utfallet för olika regioner, restider och reslängder.
Detta underlag sändes ut som underlag till deltagarna på WS. Även ett försök till en
kvalitativ beskrivning i form av en novell ingick i utskicket. Materialet är omfattande
men följande kan framhållas:
Inom storstadsregioner (tillväxtområden) har ”Transporteffektiv samhällsplanering”
självfallet lämnat ett mycket betydande bidrag. Denna har dock betydligt mer ” musk-
ler” än i dag och har kommit till uttryck i villkorat nybyggande och förtätning, parke-
C:Documents and Settingssejh11981DesktopKLimatscenariopresentationerEfter
ringsplatserna har blivit betydligt färre då de ej behövs och gaturummet har förändrats.
Kollektivtrafik ökat duktigt och GC är det naturliga för korta resor. Trängselskatten har
höjts, området den verkar utökats och bilpoolandet har ökat drastiskt. När det gäller
varudistribution har citylogistik och ruttplanering utvecklats dramatiskt och staden om-
WSHur ser Sverige ut 2030 om klimatmålen tas på allvar.docx
ges av effektiva terminaler. Ingen dålig utmaning.
För Sverige som helhet är förändringen mindre på personbilssidan. Generellt gäller att
järnvägen har hållit lastbilstrafikens ökning stången genom att kapaciteten ökat dras-
tiskt samt att överföringar skett till sjöfart. De förstorade arbetsmarknadsregioner för-
Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0
sörjs med koll-trafik. Ingen dålig utmaning det heller.
Under första delen av WS granskade experterna WSP;s scenario och befann detta gott
nog. –Ungefär så borde det se ut om trafiken minskat i denna omfattning, var den all-
männa meningen. Under WS andra del arbetades det i bikupor på temat –Hur kunde nu
WSP Analys & Strategi
Teknikdalen/Forskarg 3
781 70 Borlänge
Tel: +46 243 213500
Fax: +46 243 213529
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se

2. 2 (2)
detta ha skett? Följande lyftes fram av flertalet grupper som de komponenter som gjort
utfallet möjligt:
Kraftfulla åtgärder genomfördes 2012-2017 (för annars skulle man ej ha hunnit) Fysisk
planering var ett nyckelområde och denna måste fått duktigt med muskler och tydliga
beting. Bränsleprishöjningar (=höga rörliga kostnader) var en förutsättning. En positiv
framtidsbild tillkom som draghjälp (för annars skulle det inte varit politiskt möjligt att
få den politisk konsensus som måste ha inträtt). Något ”hände” som gav engagemang
vilket i sin tur gav ett ökat tryck från marknaden (vad detta var fanns det olika bud om).
Säkrad finansiering till kollektivtrafik och järnväg måste ha skapats bl.a. genom nya
finansieringsformer
Några tyckte teknikutvecklingen kanske överskattad och att därför än större trafik-
minskningar måste till. Tydligare idéer om överflyttningar av gods behövs var en annan
allmän kommentar.
När det gäller utblicken mot 2050 (med än större utmaningar) identifierades följande
som rimliga antaganden om transportsystemet klarat även detta klimatmål
Vidmakthållande av styrmedels effekt (typ skattenivåer)
Nya styrmedel
Nytt BAU formeras succesivt (=Fortlöpande kulturförändring inom samhällsplanering
och politik)
Dvs det kritiska är
Normen i samhällsplaneringen, Rörlig kostnad för personbil och lastbil, Alternativens
attraktivitet (inkl pris), Att inte tappa sugen
Förutom föredragande har följande på WSP arbetet i projektet:
Eva Ericsson, Karin Brundell-Freij, Ann-Katrin Berglund, Karoline Kristo,
Matts Andersson och Björn Hugosson.
C:Documents and Settingssejh11981DesktopKLimatscenariopresentationerEfter
Vi vill tack beställarna för visat stort förtroende och engagemang.
Rapporten ligger från måndag den 9/1 på WSP;s hemsida.
Presentationen på VTI-dagarna sker inom session 80 under konferensens sista skäl-
WSHur ser Sverige ut 2030 om klimatmålen tas på allvar.docx
vande minuter. Hoppas du är kvar och just där.
Välkommna.
Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0