Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopior

2012-10-24

Hur kan tandvården ha nytta av
beteendemedicinsk prevention och behandling?

Gunilla Burell
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Uppsala Universitet
gunilla.burell@pubcare.uu.se

Beteendemedicinsk behandling

 Innebär att med hjälp av systematisk och
målinriktad beteendeförändring

 påverka hälsa och välbefinnande
 förhindra sjukdom

 minska symptom av sjukdom

 förhindra eller fördröja nya akuta tillstånd

Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet

1

2012-10-24

Beteendemedicins kliniska bidrag

 Att förstå mänskligt beteende och vad
som påverkar hur människor beter sig
i vardagslivet

 Att utveckla den professionella kompetensen
att hjälpa människor att ändra beteende för
hälsans skull


Prevention

 Hälsofrämjande

 Primär prevention

 Högriskprevention

 Sekundär prevention


2

2012-10-24

Population and High Risk Interventions

Population
Lower the mean level of risk factor within the
population to shift the whole distribution

%
Pop. High - Risk Individuals
Small group of people are targeted
to change their very high risk

BMI

Source: Rose G. The Strategy of Preventive
Medicine Oxford Press, 1992.

Hälsoarbete

De största
effekterna på
befolkningens
hälsa har de små
förändringarna för
många människor.


3

2012-10-24

personliga
kultur och erfarenheter
egenskaper
normer

lagstiftning
information
personlig
kampanjer situation
tillgänglighet
attraktivitet prissättning
förebilder

motivation kunskap
stress

känslor

BETEENDE


Oj oj oj! Han behöver …

… massor av goda råd!


4

2012-10-24

Vill han inte lyssna ???

Informera, argumentera -
höj rösten!


”Varför följer inte folk goda råd?”


5

2012-10-24

”Compliance” - följsamhet


”Compliance”/”adherence”/
följsamhet

 C:a 50 % till medicinska ordinationer

 Lägre vid komplexa ordinationer

 Ingen överensstämmelse mellan vad läkaren/den
som gett ordinationen tror och vad patienten gör


6

2012-10-24

Faktorer som kan påverka följsamhet

 Sociala och ekonomiska faktorer

 Hälso- och sjukvårdssystemet

 Sjukdomsrelaterade faktorer

 Behandlingsrelaterade faktorer

 Patientegenskaper

 WHO: Adherence to long-term therapies (2003) Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet

200 undersökta orsaker till låg
följsamhet

 Sjukdomen i sig?  Socialgrupp?

 Remissförfarandet?  Utbildningsnivå?

 Patientens ålder?  Personlighet?

 Kön?  Biverkningar?

 Civilstånd?

7

2012-10-24

Den starkaste faktorn som påverkar
följsamhet?


Den starkaste faktorn som påverkar
följsamhet

 är kommunikationen
mellan vårdgivare
och patient

 d v s dess kvalitet
och effektivitet


8

2012-10-24

Health coaching to improve healthy lifestyle behaviors: an integrative review.
Olsen JM, Nesbitt BJ.
Viterbo University, La Crosse, Wisconsin, USA. ccjeanette@hotmail.com
Am J Health Promot. 2010 Sep-Oct;25(1):e1-e12.

Abstract
OBJECTIVE:
Chronic diseases account for 70% of U.S. deaths. Health coaching may help patients adopt healthy lifestyle behaviors that
prevent and control diseases. This integrative review analyzed health coaching studies for evidence of effectiveness and to
identify key program features.
DATA SOURCE:
Multiple electronic databases were utilized, yielding a final sample of 15 documents.
STUDY INCLUSION AND EXCLUSION CRITERIA:
The search was limited to peer-reviewed research articles published between 1999 and 2008. Studies were further analyzed
if they (1) specifically cited coaching as a program intervention, and (2) applied the intervention to research.
DATA EXTRACTION:
Articles describing various quantitative and qualitative methodologies were critically analyzed using a systematic method.
DATA SYNTHESIS:
Data were synthesized using a matrix format according to purpose, method, intervention, findings, critique, and quality
rating.
RESULTS:
All 15 studies utilized nonprobability sampling, 7 (47%) with randomized intervention and control groups. Significant
improvements in one or more of the behaviors of nutrition, physical activity, weight management, or medication adherence
were identified in six (40%) of the studies. Common features of effective programs were goal setting (73%), motivational
interviewing (27%), and collaboration with health care providers (20%).
CONCLUSIONS:
Health coaching studies with well-specified methodologies and more rigorous designs are needed to strengthen findings;
however, this behavioral change intervention suggests promise.

Hur går det till att ändra beteende?

 VETA
information och kunskap räcker ofta inte

 VILJA nödvändigt men inte
motivation alltid tillräckligt

 HANDLA nödvändigt
beteendet i vardagslivet


9

2012-10-24

Människor förändrar beteende hela tiden

 … men vi påverkas mer av konkreta konsekvenser
än av abstrakta

 … mer av omedelbara effekter än av sådant
som händer långt in i framtiden


Alla beteenden har en funktion

 Det finns en orsak till att en
människa gör det hon gör.

 Orsaken kan vara en helt annan
än vad du själv skulle prioritera.

 Lyssna och ta reda på den
andras tankar, föreställningar,
prioriteringar, och värderingar.


10

2012-10-24

Konsekvenser påverkar beteendet
 Positiva konsekvenser  vi gör mer (belöning)

 Negativa konsekvenser  vi gör mindre (bestraffning)

 När vi förlorar något  minskar det beteende som
positivt gjorde att det ”goda” försvann
(”guldkanten”, bekvämligheten)

 Undvikande av negativa  ”för husfridens skull”.
effekter Ett sådant beteende kan vara
mycket svårt att förändra.

”Stages of change”

 1. Är inte beredd att göra förändring (”Bra som det är”/
”Det är ingen idé”)

 2. Funderingar (”Man borde kanske, men …”)

 3. Beslut och förberedelse (”Det här tänker jag göra”)

 4. Handling/aktivitet/program (”Sätt igång – håll på, träna, träna”)

 5. Vidmakthållande av nya vanor (”Nu funkar det och känns bra”)

 6. Långsiktighet (”Självklart, automatiskt, behöver aldrig
fundera”) Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet

11

2012-10-24

Här är chansen för påverkan av
Är inte beredd att göra information liten - ge inte en massa
förändring (”Bra som det är”/ information och råd, men väck en
”Det är ingen idé”) fundering.
Här automatiseras de nya vanorna och
förändringen integreras med värderingar ,
livsmål, självbild och identitet.

Långsiktighet (”Självklart,
Funderingar (”Man borde
automatiskt, behöver aldrig
kanske, men …”)
fundera”)

Här är platsen att ställa öppna frågor,
lyssna på argument för och emot.
Här behövs socialt stöd
och återfallsprevention.

Vidmakthållande av nya
Beslut och förberedelse (”Det
vanor (”Nu funkar det och
här tänker jag göra”)
känns bra”)

Här behövs konkret träning:
håll på och håll ut!

Här behövs information
och argument.
Handling/aktivitet/program
(”Sätt igång – håll på, träna,
träna”)

Beredskap för förändring

inte beredd osäker beredd

erbjud information utveckla ambivalensen stöd handling

följ upp


12

2012-10-24

Kommunikativa ”dörröppnare”

Att skapa ett fruktbart samtal:
Ställ öppna frågor

Reflektera

Sammanfatta

Bekräfta

Ge information enligt behov


Några enkla frågor

 Om du skulle börja … / … sluta … / ändra …

 Vad skulle dina egna tre viktigaste skäl vara?

 Hur tror du att du skulle gå tillväga om du gjorde
det här?

 På en skala mellan 1 och 10, hur troligt är det att
du kommer att göra det?

13

2012-10-24

Skalning

1-------------------------------- 10
 Hur viktigt är … ?

 Vilken tilltro har du till att du … ?

 Hur beredd är du att göra det här nu?


 realism

 små steg

 upprepning

 monitorering

 feedback

 långsiktighet

 socialt stöd

 återfallsprevention

14

2012-10-24

Models for individual oral health promotion and their effectiveness:
a systematic review.
Yevlahova D, Satur J.
Melbourne Dental School, The University of Melbourne, Victoria.
Aust Dent J. 2009 Sep;54(3):190-7.

Abstract
BACKGROUND:
There is a recognized need to deliver oral health information to people during clinical
encounters to enable them to develop personal skills in managing their own oral health.
Traditional approaches to individual oral health education have been shown to be largely
ineffective and new approaches are required to address personal motivations for preventive
behaviour. This systematic review aims to identify and assess the effectiveness of behaviour
models as a basis for individual oral health promotion.
METHODS:
Electronic databases were searched for articles evaluating the effectiveness of health
behaviour models in oral and general health between 2000 and 2007. Eighty-nine studies were
retrieved and data were extracted from the 32 studies that met the inclusion criteria.
RESULTS:
Thirty-two studies were identified in the fields of clinical prevention and health education,
motivational interviewing (MI), counselling, and models based interventions. MI interventions
were found to be the most effective method for altering health behaviours in a clinical setting.
CONCLUSIONS:
There is a need to develop an effective model for chairside oral health promotion that
incorporates this evidence and allows oral health professionals to focus more on the underlying
social determinants of oral disease during the clinical encounter. There is potential to further
develop the MI approach within the oral health field.

Review of Motivational Interviewing in promoting health behaviors.
Martins RK, McNeil DW.
Clin Psychol Rev. 2009 Jun;29(4):283-93. Epub 2009 Feb 23.

West Virginia University, 53 Campus Drive, P.O. Box 6040, Morgantown, West Virginia
26506-6040, USA. renatakmartins@aol.com

Abstract
There is considerable evidence for the effectiveness of Motivational Interviewing (MI) in
the treatment of substance abuse, as well as a number of other health behavior areas.
The present paper summarizes and critically reviews the research in three emerging areas
in which (MI) is being applied: diet and exercise, diabetes, and oral health. Although 10
prior reviews focused in part on MI studies in the areas of diet, exercise, or diabetes, the
present paper provides an up-to-date review, and includes oral health as another
emerging area of MI research. Overall, 37 articles were reviewed: 24 in the areas of diet
and exercise, 9 in the area of diabetes, and 4 in the oral health area. Research in these
areas suggests that (MI) is effective in all these health domains, although additional
research is needed, particularly in the oral health arena. Specifically, future research in the
areas of diet and exercise should examine the clinical utility of MI by health care
professionals (other than dietitians), studies in the area of diabetes should continue to
examine long-term effects of MI on glycemic control, and research in the area of oral
health should focus on developing additional trials in this field. Further, future studies
should demonstrate improved research methodology, and investigate the effects of
possible outcome mediators, such as client change talk, on behavior change.

15

Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopior

Recommended

Recommended

More Related Content

More from Svensk Tandhälsovårdsförening

More from Svensk Tandhälsovårdsförening (18)

Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopior