4. Disposition för berättelse
Karaktärer Tid, plats
Gustav I en stad Gustav och arga glasstanten
glasstanten
Peter Cohen
Problem
Hur ska Gustav
få den stora
glasstruten? Fåret Shaun
Händelser Lösning, slut
1.Gustav gör sig ren Gustav trillar.
och fin Glasstanten tycker
2.Gustav är ärlig och synd om honom.
trevlig Hon ger honom den
3.Gustav gör sig stor stora glasstruten.
6. Från tal till skrift
Text 1: den där ... nej, den går inte ... den rör sig inte ... försök så där ... ja, det går ... lite
grann ... det där kommer inte att fungera, det är inte metall ... de här är bäst ... de går
jättesnabbt.
7. Från tal till skrift
Text 1: den där ... nej, den går inte ... den rör sig inte ... försök så där ... ja, det går ... lite
grann ... det där kommer inte att fungera, det är inte metall ... de här är bäst ... de går
jättesnabbt.
8. Från tal till skrift
Text 1: den där ... nej, den går inte ... den rör sig inte ... försök så där ... ja, det går ... lite
grann ... det där kommer inte att fungera, det är inte metall ... de här är bäst ... de går
jättesnabbt.
Text 2: vi prövade med en nål ... en pennvässare ... och lite järnfilspån och en plastbit ...
magneten attraherade inte nålen.
9. Från tal till skrift
Text 1: den där ... nej, den går inte ... den rör sig inte ... försök så där ... ja, det går ... lite
grann ... det där kommer inte att fungera, det är inte metall ... de här är bäst ... de går
jättesnabbt.
Text 2: vi prövade med en nål ... en pennvässare ... och lite järnfilspån och en plastbit ...
magneten attraherade inte nålen.
10. Från tal till skrift
Text 1: den där ... nej, den går inte ... den rör sig inte ... försök så där ... ja, det går ... lite
grann ... det där kommer inte att fungera, det är inte metall ... de här är bäst ... de går
jättesnabbt.
Text 2: vi prövade med en nål ... en pennvässare ... och lite järnfilspån och en plastbit ...
magneten attraherade inte nålen.
Text 3: Vår uppgift var att ta reda på vad en magnet attraherar.Vi kom fram till att en
magnet attraherar vissa sorters metaller. Den attraherade järnfilsspånen, men inte
nålen.
11. Från tal till skrift
Text 1: den där ... nej, den går inte ... den rör sig inte ... försök så där ... ja, det går ... lite
grann ... det där kommer inte att fungera, det är inte metall ... de här är bäst ... de går
jättesnabbt.
Text 2: vi prövade med en nål ... en pennvässare ... och lite järnfilspån och en plastbit ...
magneten attraherade inte nålen.
Text 3: Vår uppgift var att ta reda på vad en magnet attraherar.Vi kom fram till att en
magnet attraherar vissa sorters metaller. Den attraherade järnfilsspånen, men inte
nålen.
12. Från tal till skrift
Text 1: den där ... nej, den går inte ... den rör sig inte ... försök så där ... ja, det går ... lite
grann ... det där kommer inte att fungera, det är inte metall ... de här är bäst ... de går
jättesnabbt.
Text 2: vi prövade med en nål ... en pennvässare ... och lite järnfilspån och en plastbit ...
magneten attraherade inte nålen.
Text 3: Vår uppgift var att ta reda på vad en magnet attraherar.Vi kom fram till att en
magnet attraherar vissa sorters metaller. Den attraherade järnfilsspånen, men inte
nålen.
Text 4: En magnet ... kan dra till sig, eller attrahera, ett stycke stål eller järn eftersom
det magnetiska fältet strömmar in i järnet/stålet och förvandlar det till en tillfällig
magnet. Magnetisk attraktionskraft finns endast mellan ämnen som innehåller järn.
13. Modellens fyra faser
1.Bygga upp kunskap om ämnesområdet
2.Studera texter inom genren för att få förebilder
3.Skriva en gemensam text
4.Skriva en individuell text
Från tal till skrift
14. 1. Bygga upp kunskap
• Elevens förförståelse och befintliga kunskaper
synliggörs
• Eleven arbetar vidare för att vidga sina
kunskaper (strategier för att söka information,
skriva anteckningar och sammanfattningar)
tillbaka
18. Elevens förförståelse
Gör en tankekarta över elevernas kunskaper
Lista elevernas frågor
Läs tillsammans om ämnet med hjälp av dokumentkamera (fakta och
fiktion)
tillbaka
19. Elevens förförståelse
Gör en tankekarta över elevernas kunskaper
Lista elevernas frågor
Läs tillsammans om ämnet med hjälp av dokumentkamera (fakta och
fiktion)
Använd bilder för att förklara ord och begrepp - skapa en ordbank
tillbaka
20. Elevens förförståelse
Gör en tankekarta över elevernas kunskaper
Lista elevernas frågor
Läs tillsammans om ämnet med hjälp av dokumentkamera (fakta och
fiktion)
Använd bilder för att förklara ord och begrepp - skapa en ordbank
tillbaka
21. Elevens förförståelse
Gör en tankekarta över elevernas kunskaper
Lista elevernas frågor
Läs tillsammans om ämnet med hjälp av dokumentkamera (fakta och
fiktion)
Använd bilder för att förklara ord och begrepp - skapa en ordbank
Matcha bild och mening
tillbaka
22. Elevens förförståelse
Gör en tankekarta över elevernas kunskaper
Lista elevernas frågor
Läs tillsammans om ämnet med hjälp av dokumentkamera (fakta och
fiktion)
Använd bilder för att förklara ord och begrepp - skapa en ordbank
Matcha bild och mening
Använd expert- och hemgrupper (labbar, informationssökning)
tillbaka
23. Elevens förförståelse
Gör en tankekarta över elevernas kunskaper
Lista elevernas frågor
Läs tillsammans om ämnet med hjälp av dokumentkamera (fakta och
fiktion)
Använd bilder för att förklara ord och begrepp - skapa en ordbank
Matcha bild och mening
Använd expert- och hemgrupper (labbar, informationssökning)
Skärmövningar
tillbaka
24. Elevens förförståelse
Gör en tankekarta över elevernas kunskaper
Lista elevernas frågor
Läs tillsammans om ämnet med hjälp av dokumentkamera (fakta och
fiktion)
Använd bilder för att förklara ord och begrepp - skapa en ordbank
Matcha bild och mening
Använd expert- och hemgrupper (labbar, informationssökning)
Skärmövningar
Skapa gemensamma faktablad
tillbaka
25. Elevens förförståelse
Gör en tankekarta över elevernas kunskaper
Lista elevernas frågor
Läs tillsammans om ämnet med hjälp av dokumentkamera (fakta och
fiktion)
Använd bilder för att förklara ord och begrepp - skapa en ordbank
Matcha bild och mening
Använd expert- och hemgrupper (labbar, informationssökning)
Skärmövningar
Skapa gemensamma faktablad
Introducera grammatiska strukturer
tillbaka
26. Matcha bild med text
Den hade mycket korta framben, Kallas den dummaste dinosaurien
som inte nådde till munnen. för hjärnan var inte större än en Den längsta dinosaurien, lika lång
valnöt. som 7 bilar eller 16 människor.
tillbaka
27. Expert-/hemgrupper
Dela in klassen i expertgrupper om ca. sex. Varje
elev ska bli ”expert” inom ett område.
Ge varje grupp ett namn och numrera eleverna.
När var och en blivit expert, efter att ha lyssnat,
tittat, läst eller inhämtat kunskap på annat sätt,
sätter sig var och en sig i sin hemgrupp (alla 1:or i
en, alla 2:or i en osv) och delar med sig av det de
har lärt sig. Här kan ett faktablad vara till hjälp.
tillbaka
28. Skärmövningar
Skärmövningar görs oftast i par och är av
problemlösande natur. Elev A sitter inne med kunskaper
som elev B inte har, men behöver för att lösa uppgiften.
De får inte se varandras uppgifter och ska tänka att de
har en skärm mellan sig.
Elev A Elev B
tillbaka
29. Faktablad
Dinosaurie När den levde Hur den såg ut Vad den åt Andra egenskaper
+ intressanta fakta
Tyrannosaurus 100 miljoner år Mycket korta Kött Mycket våldsam
sedan framben, de nådde
inte till munnen
Diplodocus Väldigt lång. Lång Bara växter Den längsta
hals. dinosaurien, lika
lång som 7 bilar
eller 16 människor.
Levde i
Nordamerika
Stegosaurus Benplåtar på Benplåtar reglerade
ryggen - en eller två temperaturen.
rader, vi vet inte Kallas den
säkert. Bentaggar dummaste
på svansen. dinosauriern för
hjärnan var inte
störren än en
valnöt.
tillbaka
30. Grammatiska strukturer
Uttryck för osäkerhet:
Kan ha varit, kanske, eventuellt, förmodligen
Utryck för sannolikhet:
Kan ha varit, antagligen, troligen, förmodligen, kanske,
det är möjligt att
Dinusaurierna försvann kanske för att klimatet förändrades.
Antagligen försvann dinosaurierna för att klimatet
förändrades.
tillbaka
31. 2.Studera texter inom genren
Låt eleverna parvis göra en rekonstruktion av en text/del av en
text där meningarna kastats om.Alternativt ta meningar från två
texter så att de först måste bestämma vilken mening som hör
hemma var och sedan sätta dem i rätt ordning.
Använd dictogloss.
Gör om modelltexten till en lucktext där du byter ut grammatiska
moment eller det ordförråd som du vill fokusera på mot luckor.
Använd en del av modelltexten till en springdiktamen.
När eleverna har en uppfattning om vad som kännetecknar en
beskrivande text - gör en lista med kännetecken.
tillbaka
33. Dictogloss
Hur ett fossil blir till
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager
sten och lera.
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
35. Dictogloss
Läs ett kort stycke av en modelltext två gånger (eller fler) i normal
hastighet. Eleverna ska bara lyssna.
tillbaka
36. Dictogloss
Läs ett kort stycke av en modelltext två gånger (eller fler) i normal
hastighet. Eleverna ska bara lyssna.
Läs texten en gång till och nu får eleverna anteckna så mycket de hinner
(stödord).
tillbaka
37. Dictogloss
Läs ett kort stycke av en modelltext två gånger (eller fler) i normal
hastighet. Eleverna ska bara lyssna.
Läs texten en gång till och nu får eleverna anteckna så mycket de hinner
(stödord).
Låt eleverna parvis jämföra sina anteckningar och tillsammans försöka
återskapa texten.
tillbaka
38. Dictogloss
Läs ett kort stycke av en modelltext två gånger (eller fler) i normal
hastighet. Eleverna ska bara lyssna.
Läs texten en gång till och nu får eleverna anteckna så mycket de hinner
(stödord).
Låt eleverna parvis jämföra sina anteckningar och tillsammans försöka
återskapa texten.
Slå ihop två par till en grupp och låt dem göra samma moment som
ovan.
tillbaka
39. Dictogloss
Läs ett kort stycke av en modelltext två gånger (eller fler) i normal
hastighet. Eleverna ska bara lyssna.
Läs texten en gång till och nu får eleverna anteckna så mycket de hinner
(stödord).
Låt eleverna parvis jämföra sina anteckningar och tillsammans försöka
återskapa texten.
Slå ihop två par till en grupp och låt dem göra samma moment som
ovan.
Låt gruppen (eller varje elev) skriva ner texten med hjälp av
anteckningarna.
tillbaka
40. Dictogloss
Läs ett kort stycke av en modelltext två gånger (eller fler) i normal
hastighet. Eleverna ska bara lyssna.
Läs texten en gång till och nu får eleverna anteckna så mycket de hinner
(stödord).
Låt eleverna parvis jämföra sina anteckningar och tillsammans försöka
återskapa texten.
Slå ihop två par till en grupp och låt dem göra samma moment som
ovan.
Låt gruppen (eller varje elev) skriva ner texten med hjälp av
anteckningarna.
Använd dokumentkameran för att jämföra texterna med orginaltexten.
tillbaka
42. Lucktexter
Hur ett fossil blir till
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager
sten och lera.
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
43. Lucktexter
Gissa ordet i luckan (parövning)
Hur ett fossil blir till
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager
sten och lera.
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
44. Lucktexter
Gissa ordet i luckan (parövning)
Fyll i alla luckor (gemensam övning)
Hur ett fossil blir till
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager
sten och lera.
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
45. Lucktexter
Gissa ordet i luckan (parövning)
Fyll i alla luckor (gemensam övning)
Ord som försvinner (gemensam övning)
Hur ett fossil blir till
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager
sten och lera.
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
46. Lucktexter
Hur ett fossil blir till
Gissa ordet i luckan Ett _ dör nära vatten eller i ____.
(parövning)
Kroppen _ med lera eller sand. Köttet __ bort.
Under _____ täcks benen av fler och fler __ sten och
lera.
Fyll i alla luckor Efter många ____ och skiftande väder kommer det
(gemensam övning)
____ skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
Ord som försvinner (gemensam övning)
Hur ett fossil blir till
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager
sten och lera.
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
47. Lucktexter
Hur ett fossil blir till
Gissa ordet i luckan Ett _ dör nära vatten eller i ____.
(parövning)
Kroppen _ med lera eller sand. Köttet __ bort.
Under _____ täcks benen av fler och fler __ sten och
lera.
Fyll i alla luckor Efter många ____ och skiftande väder kommer det
(gemensam övning)
____ skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
Ord som försvinner (gemensam övning)
Hur ett fossil blir till
Hur ett fossil blir till _ _ _ __ ___ __ _ ____.
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden. __ _ _ _ __ _. __ __ _.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort. __ _____ _ __ _ _ _ _ __ _ _ __.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager __ __ ____ _ ___ __ __ _ ____ ___ _ _ __.
sten och lera. http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hu
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
48. Lucktexter
Hur ett fossil blir till
Gissa ordet i luckan Ett _ dör nära vatten eller i ____.
(parövning)
Kroppen _ med lera eller sand. Köttet __ bort.
Under _____ täcks benen av fler och fler __ sten och
lera.
Fyll i alla luckor Efter många ____ och skiftande väder kommer det
(gemensam övning)
____ skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
Ord som försvinner (gemensam övning)
Hur ett fossil blir till
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager
sten och lera.
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
49. Lucktexter
Gissa ordet i luckan (parövning)
Fyll i alla luckor (gemensam övning)
Ord som försvinner (gemensam övning)
Hur ett fossil blir till
Ett djur dör nära vatten eller i ökensanden.
Kroppen täcks med lera eller sand. Köttet ruttnar bort.
Under årmiljonerna täcks benen av fler och fler lager
sten och lera.
Efter många jordbävningar och skiftande väder
kommer det förstenade skelettet fram som fossil.
http://www.ungafakta.se/dinos/fossil/hur/
tillbaka
50. Springdiktamen
Dela in klassen i par eller små grupper.
Skriv en kort text på ett stort papper och börja varje ny mening på
en ny rad. Häng pappret utanför klassrummet.
Den första eleven i varje par/grupp skyndar ut och läser den första
meningen (och försöker memorera den) för att sedan skynda
tillbaka och diktera meningen för den/de som skriver.
Nästa elev gör likadant o s v tills texten är komplett.
Om man glömmer får man springa ut igen. Betona för eleverna att
de ska försöka tänka på vad meningen betyder snarare ärn att
memorera ord för ord.
tillbaka
51. 3. Skriva en gemensam text
Skriv en text tillsammans. Använd faktabladen som gjorts.
Eleverna står för innehållet, tillsammans hjälps ni åt med formuleringen. Eleverna ger
förslag och diskuterar hur texten kan förbättras.
Ge eleverna en modell för skrivandet - stryk, rätta, lägg till. Läs om texten många gånger och
ställ frågor som:
• Vad måste vi börja med?
• Finns det något bättre sätt att säga det på?
• Kan någon komma på ett bättre ord?
• Ser någon något vi bör ändra på?
• Kommer ni ihåg hur de andra texterna såg ut?
• Vad tycker ni att vi ska ta upp sedan?
• Vi har skrivit samma ord (ex Stegosaursen) flera gånger nu. Kan vi skriva på något annat sätt (den)?
tillbaka
52. 4. Skriva en egen text
Nu är det dags för eleverna att börja skriva egna
texter- enskilt, eller gärna i par.
De kan skriva direkt på datorn, gärna på en
blogg eller på en wiki där du och
klasskamraterna kan kommentera texten.
Wikispaces
Blogger
tillbaka
