När den nya gymnasieskolan infördes 2011 fanns förhoppningar om förbättrad kvalitet i de yrkesförberedande programmen, färre avhopp från utbildningarna och att fler elever avslutar sina studier med fullständiga betyg. Resultaten skulle förbättras genom den föreslagna gymnasiala lärlingsutbildningen och att utöka de yrkesrelaterade ämnena på bekostnad av gymnasieskolans kärnämnen. Hur gick det? På seminariet presenterar LOs förbundsgemensamma utredningsprojektet Arbetsmarknaden efter krisen sin rapport Behövs: En utbildningspolitik för ungas etablering på arbetsmarknaden och det livslånga lärandet. Där lyfts en rad problem med de yrkesförberedande programmen: det minskade intresset för yrkesutbildningar, den osäkra och utdragna övergången från utbildning till etablering på arbetsmarknaden och bristande kvalitet i utbildningarna och det arbetsplatsförlagda lärandet. Trots dessa allvarliga problem är det få som talar om yrkesprogrammen i den pågående debatten. Vad beror problemen på? Hur kan de lösas? Vilken roll bör arbetsmarknadens parter ha för att höja kvaliteten och stärka övergången till arbetsmarknaden? Vilken funktion behöver de nationella och lokala programråden fylla?

1. seminarium
Vad händer med de yrkesförberedande
programmen i gymnasiet?
När den nya gymnasieskolan infördes 2011 fanns förhoppningar om förbättrad kvalitet i de
yrkesförberedande programmen, färre avhopp från utbildningarna och att fler elever avslu-
tar sina studier med fullständiga betyg. Resultaten skulle förbättras genom den föreslagna
gymnasiala lärlingsutbildningen och att utöka de yrkesrelaterade ämnena på bekostnad av
gymnasieskolans kärnämnen.
Hur gick det? På seminariet presenterar LOs förbundsgemensamma utredningsprojektet
Arbetsmarknaden efter krisen sin rapport Behövs: En utbildningspolitik för ungas etablering
på arbetsmarknaden och det livslånga lärandet. Där lyfts en rad problem med de yrkesförbe-
redande programmen: det minskade intresset för yrkesutbildningar, den osäkra och ut-
dragna övergången från utbildning till etablering på arbetsmarknaden och bristande kvalitet
i utbildningarna och det arbetsplatsförlagda lärandet.
Trots dessa allvarliga problem är det få som talar om yrkesprogrammen i den pågående
debatten. Vad beror problemen på? Hur kan de lösas? Vilken roll bör arbetsmarknadens
parter ha för att höja kvaliteten och stärka övergången till arbetsmarknaden? Vilken funktion
behöver de nationella och lokala programråden fylla?
Medverkande
Amelie von Zweibergk, regeringens utredare av det arbetsplatsförlagda lärandet i den
gymnasiala­yrkesutbildningen, tidigare statssekreterare på Utbildningsdepartementet.
Peter Holmberg, projektledare för kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning vid
Skolinspektionen.
Thomas Hagnefur, utbildningspolitisk utredare på LO och medförfattare till rapporten.
Företrädare från flera LO-förbund som ger sina perspektiv på yrkesprogrammens utveckling.
Moderator: Tobias Gerdås, LO
Tid: Fredagen den 17 maj 2013, klockan 09.00–10.30 (kaffe och smörgås från kl. 8.30)
Plats: LOs plenisal, Barnhusgatan 18, Stockholm
Anmälan skickas senast 14 maj till anmalan@lo.se
Välkomna!