2. Statschef i statsskick Alla länder, oavsett demokrati eller diktatur, har en statschef. Statschefen är landets högsta företrädare Monarki: Kung Drottning Kejsare Furste Sultan Republik: President
3. Monarki Titeln ärvs ofta inom en och samma familj Vilka fördelar och nackdelar finns tro? Ofta ingen politisk makt.. Statschef på livstid
4. Parlamentarism i en bild Väljer Väljer Utser Lyder under och kan misstroendeförklaras
5. Parlamentarism (överkurs) Eftersom statschefen i en monarki inte har någon politisk makt måste någon annan ha den. Mjaha Parlamentarism = all den politiska makten utgår ifrån parlamentet. Sveriges parlament = riksdagen. Den verkställande makten (regeringen) måste alltså ha stöd av parlamentet. Parlamentet kan när som helst avsätta regeringen REGERINGEN ÄR ALLTID ANSVARIG INFÖR REGERINGEN! Begrepp : Lagstiftande makt = riksdagen Verkställande makt = regeringen
6. Republik Statschef väljs oftast direkt av folket Republik grundar sig på Montesquieus maktdelningslära Lagstiftande makt : Parlament Verkställande makt: President & regering Dömande makt: Högsta domstolen
7. Republikens maktdelning i en bild Väljer parlament och president/statschef Utser ledamöter till högsta domstolen Godkänner ledamöter till högsta domstolen
8.
9.
Editor's Notes
Ett statsskick handlar i grund och botten om hur ett land väljer att organisera politiken. Eftersom alla som styr ett land, i en demokrati, på något sätt väljs och är beroende av folket i sitt land så måste det alltså finnas ett system som sätter medborgarna i centrum, alltså ett system som utgår ifrån medborgarna. Varje enskilt land kan ha lite små egna system men i det stora hela så finns det två statsskick i världen, monarki och republik. Mer om dessa senare. I varje demokratiskt land, oavsett statsskick finns det dock fyra institutioner, eller statsorgan. Statschef kan vara antingen kung, drottning eller kejsare Vs. President. Parlamentet är ju här i Sverige riksdagen och i Sverige har vi enbart ett parlament. I andra länder kan dom dock ha två olika, exempelvis senat och representanthuset i USA. Sedan har alla demokratiska länder, oavsett om det är en monarki eller en republik en regering som leder det nationens arbete framåt och i alla länder finns det även domstolar som inte är beroende av staten.
Alla länder har som sagt en statschef oavsett om det är en diktatur eller en demokrati eller något där mellan. Alla länder måste ha en statschef, någon som är landets absolut högsta företrädare. I en monarki så ärvs statschefens titel i stort sett alltid. Förr i tiden, i alla fall i Sverige så valdes kung av en slags ”riksdag”. Riksdagen i Örebro valde exempelvis Karl XIV Johan till kung 1810. Vår nuvarande statschef är Carl XVI Gustav och hans förstfödda kommer alltså att ärva tronen och bli Sveriges statschef när kungen dör. På bilderna är det såklart Drottning Elizabeth II av Storbritannien och vår kung, Carl XVI Gustav. I demokratiska monarkier är kungens makt alltid väldigt liten, näst intill minimal. Monarken i Sverige har till exempel ingen som helst politisk makt. Det är självklart på grund av att det skulle strida mot demokratins principer att låta en person som ärver sin titel få politisk makt. I en demokratisk republik så väljs presidenten oftast av befolkningen genom direktval. I vissa länder är det dock folkets företrädare (parlamentet) som väljer president. Till skillnad från monarker så har oftast presidenter en hel del makt i demokratiska länder, dock är det så att i vissa länder så har presidenten nästan samma funktion som monarken har i vårt land, alltså ingen politisk makt utan fungerar mer som en symbol för landet fast som väljs av folket som till exempel Tyskland Presidentbilder: Tarja Halonen (Finland) Lula da Silva (Brasilien) Obama (USA) Men, sen finns det även såklart odemokratiska stater i världen, diktaturer som styrs både av presidenter och monarker. Så, även diktaturer har antingen en monark eller en president. Skillnaden är att monarken har mycket makt och att presidenten inte är folkvald. Exempel på konstitutionell monarki (där monarken inte har någon makt): Sverige. Exempel på absolut monarki (där monarken) har mycket makt: Kung Jigme Khesar Namgyal Wangchuck av Bhutan. Samma sak med republik. Det kan finnas odemokratiska republiker där presidenten som har mycket makt inte är vald, till exempel Kuba där Raul Castro är president.
Monos=en, arhein=härskare (grekiska) Som ni ser av bilden så börjar monarkier bli ganska utdöda. 29 stycken finns det kvar i dag i världen. Kanske bara för 200 år sedan så var det dock så att varje land mer eller mindre var monarkier men samtidigt som de demokratiska tankarna växte fram på 1800-talet så utvecklades de allra flesta länderna bort från monarki till republik istället. Fördelar med en monarki kan vara: Att en och samma person hela tiden finns som symbol för landet både inåt och utåt. En opolitisk person också som alla kan enas kring. En starkare nationalkänsla/samhörighetskänsla? Bra ”reklam” för Sverige? Symbol för en gammal tradition. Nackdelar: Dyrt och odemokratiskt? Cirka 100 miljoner per år (2006) statens inkomster var samma år cirka 800 miljarder kronor. Odemokratiskt dock kan tyckas, vi väljer ju faktiskt inte vår statschef. Fast samtidigt finns det en opinion i Sverige som är för monarkin så som vi har den idag, är detta då inte demokratiskt?
Parlamentarism har en lång och intressant historia. Den första parlamentarismen handlade om att de folkvalda (ständerna typ), de som skulle representera folket, skulle ha rätt att avsätta de regeringsledamöter som kungen hade valt till sin regering. Vi, folket över arton som orkar att rösta, väljer den tredje söndagen i september varje år vår riksdag, vårt parlament. De som ska representera det svenska folket och föra Sverige framåt genom beslut och lagstiftning för de nästkommande fyra åren. Detta är den enda vi väljer (förutom landsting och kommun såklart). Vi väljer alltså inte statsminister. Vi väljer inte regering. Istället väljer vi bara vår lagstiftande organ, riksdagen Riksdagen väljer i sin tur en statsminister, den som ska leda en regering och Sverige framåt. Eftersom det krävs en majoritet av riksdagens ledamöter som röstar för att en person ska bli statsminister eller inte så är det ju i praktiken vi som väljer statsminister när vi väljer riksdag, men i teorin så är det alltså sedan riksdagen som väljer en statsminister. Statsministern väljer i sin tur en regering. Denna regering är absolut ofta från det eller de partier som har starkast makt i riksdagen, dock kan statsministern i teorin välja vem som helst till regeringen. Regeringen har till uppgift att leda Sverige framåt genom att förslå nya lagar och verkställa riksdagens beslut. Men regeringen, och detta är viktigt, lyder alltid under det enda folkvalda organet, riksdagen! Ifall riksdagen inte är nöjd med regeringens, eller en enskild ledamot av regeringen (minister/statsråd) kan riksdagen välja att misstroendeförklara dessa (50% av riksdagen ska då stödja misstroendet) Det bör poängteras att det inte enbart är i monarkier som man har parlamentarism utan det finns även i republiker. Exempelvis i Tyskland har man parlamentarism. Oftast om man har parlamentarism i länder med president så har presidenten ganska lite makt och det är egentligen parlamentet som lagstiftar och är ansvarig för regeringen som styr.
Anledningen till att jag tar parlamentarism direkt efter monarki är en uttänkt anledning. I alla demokratiska monarkier råder det nämligen parlamentarism. Och vad i hela fridens namn är det då? När det är monarki som råder som statsskick så har man som sagt alltid parlamentarism eftersom någon behöver ha den politiska makten i landet såklart.
Gemensamt för alla demokratiska republiker är att statschefen väljs av folket. Sedan skiljer sig republiker från varandra. Statschefen, presidenten, kan ha mycket makt eller väldigt lite makt. Under 1700-talet när de politiska ideologierna och dagens stora politiska idéer uppstod så var denne franske filosof högst orolig för att ett statsorgan, som exempelvis kung, skulle få för mycket makt. Man menade att historien hade visat att ifall en person eller om ett organ får all makt så går det oftast åt fanders och makten missbrukas. För att förhindra denna koncentration av makt menade Montesquieu att makten skulle fördelas på minst tre statsorgan; en lagstiftande, en verkställande och ett dömande organ. Alltså ett system där de tre olika organen skulle kontrollera varandra. USA är ett klockrent exempel på denna maktdelning.
I USA utgår all makt från folket, precis som i Sverige. Folket i USA väljer dels en president var fjärde år och samtidigt väljer man de folkliga reprsentanter till parlamentet och till senaten. Presidenten har i sin tur rätt att utse ledamöter till den högsta domstolen. Dock sker detta väldigt sällan eftersom det bara är nio stycken och sitter där på livstid eller tills dom själva avgår. Dock måste även en majoritet av senaten godkänna presidentens utnämning och detta är ett tydligt exempel på hur de olika organen kontrollerar varandra. Presidenten har även rätt att stoppa nya lagar som parlamentet och senaten vill stifta och vice versa. Högsta domstolen är i sin tur helt oberoende de andra två statsmakterna och har till jobb att se till så att staten inte bryter lagar med mera.
Skillnaden mellan det amerikanska republiken och den svenska monarkin är ganska uppenbar. Även vi har i och för sig tre olika maktorgan, dock är vår verkställande makt (regeringen) helt beroende av parlamentet (riksdagen) och detta kallas som sagt parlamentarism. En annan skillnad är att vi inte direkt väljer vår verkställande makt vilket man gör i USA när man väljer president. Vår regering kan heller inte fatta några egna större beslut som presidenten i USA kan. Vår regering kan heller inte stoppa några lagar som riksdagen stiftar, något alltså presidenten i USA kan göra. Våra domstolar har heller inte samma makt som den högsta domstolen har i USA. VG-diskussion: Vilka fördelar, respektive nackdelar, finns det med dessa två olika system?
Anledningen till att den andra där är kursiverad är att detta behöver nödvändigtvis inte vara sant. Själva definitionen av diktatur är att en eller ett fåtal styr över den stora massan. Historien har visat oss att i diktaturer så har ingen eller liten hänsyn tagits till folkets önskemål, dock behöver det inte vara så per definition. Propaganda för det egna landets styrande och styrelsesätt, propaganda mot fiender.. Sovjet Vs. USA exempelvis. Vem som helst får inte skriva vad den vill, censur. Det finns även skillnader mellan diktaturer. Alla diktaturer sägs vara Auktoritära vilket innebär att regimen styr helt och hållet själv och efter regimens egna åsikter. För att kunna göra detta så krävs det mycket hot och våld för att underkuva folket. Sedan finns det diktaturer som tar det hela ytterligare ett steg och är totalitära vilket innebär att de strävar efter total makt över samhället och total kontroll över medborgarna. En metod som har visat sig populär för att uppnå detta är angiverisystem.
