1. Folkvandringarna tar sin början
Mellan år 350 – 550 började olika folkslag att
vandra runt i Europa…och det var inga
direkta korta vandringar!
De europeiska folkvandringarnas orsak?
Hunner – folkslag från Asien (Mongoliet)
2. Germaner!Hej! Jag är
german,
johodå!
Ett indoeuropeiskt folkslag, från Asien till
Centraleuropa
Västroms förgörare!...
…men ändå spridare av den romerska
kulturen & kristendomen…minsann!
3. Dessa germaner var dock INTE homogena.
Vandaler
Goter
Franker
Angelsachsare
GERMANER
4. Vad hände med Rom då?
• 476 avsätts den sista romerska kejsaren
Romulus Augustulus
• Ostrogoterna erövrar Italien
• Krig mot Östrom – Västrom
förstörs
• Langobarder grundar kungadöme
• Kyrkostaten grundas 756
Editor's Notes
Som vi kommer att se så var dessa inga normala vandringar så som vi tänker oss en vandring idag. Och man ska även veta att dessa vandringar INTE var vandringar i ett hela tiden utan under hela resans gång så stannade man upp och grundade småsamhällen.
Det var dessa hunner med sin ledare Attila (som antagligen den kinesiska muren byggdes upp på grund av) som faktiskt mer eller mindre startade de flesta folkvandringar. Det bör nämnas här att de flesta av de folkvandringar vi kommer att gå igenom även hade andra orsaker till varför man lämnade sitt område. Men en gemensam stor orsak var hunnerna och deras framgångar.
Hunnerna var ett ganska aggressivt folk som med sina stora horder ganska lätt kunde ta sig en bra lång väg in i Europa, ända till dagens Frankrike faktiskt, innan de kunde slås tillbaka av goter och romare nära dagens Paris år 451. Även om inte Hunnerna kunde stanna kvar och skapa sig ett eget rike inom Europa så fick deras brötande stora konsekvenser för de andra europeiska folkslagen! Andra historiker menar dock att hunnerna faktiskt visst hade något slags större rike i Europa fram till mitten av 400-talet men därefer föll det samman vilket ledde till ett maktvakuum i Europa.
Dessa germaner hade kommit in till Europa och börjat bosätta sig ungefär 2000f. Kr. De var ganska dåligt organiserade ett bra tag där och de flesta germanska folkgrupperna låg nästan ständigt i konflikt med det romerska riket.
Efter ett tag, runt 300-talet hade fler och fler av de germanska folken börjat bosätta sig inom det romerska riket. Vissa levde fredligt, andra plundrade och hade sig mot det Rom som nu höll på att förfalla. Det var ju till slut germanska folkslag som söndrade det västliga romarriket 476.
Dock hade många av dessa germanska folken tagit till sig av den romerska kulturen och den romerska kyrkan. De allra flesta av dessa folkslag blev kristna och påven i Rom utgjorde ett enande band mellan det gamla Rom och Europas nya herrar…
Alla dessa folkslag var ursprungligen av den germanska folkgruppen, dock när germanerna kom från Asien så förflyttade sig olika grupper till olika delar av Europa. Vandalerna hängde vid floden Elbe i centrala Europa, Frankerna befann sig vid dagens Nordvästra Tyskland, Angelsachsarna vid dagens gräns mellan Danmark och Tyskland och goterna som hängde vid våra breddgrader, Södra Sverige Gotland och norra Polen.
Vandalerna var suspekta. När hunnerna kom till deras område på 300-talet trängdes dessa vandaler västerut och gjorde en av de längsta folkvandringarna. Man hade en liten nätt armé på bara 15 000 man, men denna var väldigt välutrustad och teknisk för den tiden. Man plundrade stad efter stad i Gallien där Rom inte hade något att sätta emot, man fortsatte ner ända till Spanien, till Afrika, erövrade Karthago från Rom och därifrån plundrade man runt hela Medelhavet och 455 plundrade man Rom och ”vandaliserade” staden.
Goterna började även dom att folkvandra från Norra Europa när hunnerna dök upp och plundrade och hade sig. Även om det kanske inte var så påtagligt för Goterna så var det även en orolig plats att leva på, därför förflyttade man sig. Goterna delades sedan upp i öst, och västgoter. Det var dessa goter som var de första att plundra rom, år 410!
Från det att goterna tillsammans med rommarna hade slagit tillbaka hunnerna så började den romerska staten helt och hållet vara beroende av de germanska soldaterna och det var inte längre tal om den stolta starka romerska armén. Detta innebar att Rom mer eller mindre blev ett lydrike under olika germanska ledare och till slut avsatte den germanske generalen Odovakar den sista lilla kejsaren Romulus Augustulus. Odovakar hade för avsikt att fortsätta att styra Rom med hjälp av senaten och inte göra större förändringar, dock invarderar en annan germans folkstam Italien tämligen snart, nämligen Ostrogoterna.
Detta gillade inte Östrom som fortfarande såg hela västrom som något som tillhörde dem varpå man krigade mot ostrogoterna och till sist vann man en så kallad ”phyrrusseger” vilket innebär att man vinner, men med extremt stora förluster. Detta innebar i sin tur att en annan germansk flkstam kunde komma in och dominera Rom, nämligen langobarder som grundar ett kungadöme som håller sig fram till 756 då frankerna förstör det langobardiska kungadömet och grundar ”Kyrkostaten” som lever kvar än idag i och med vatikanstaten. Dock försvann kyrkostaten som sådan först 1870 när Italien enas.
När Rom blev svagare och svagare så drog man tillbaka sina trupper från de brittiska öarna för att kunna försvara sina gränser vid den europeiska kontinenten. Detta gjorde att England blev helt fritt för invandring. När Hunnerna drog fram i Europa passade Angelsachsare från nordvästra Tyskland att flytta dit och grundade där början av dagens Storbritannien, dock lyckades dessa germaner inte att kuva skottarna som redan fanns där.
Frankerna gled upp från Södra Tyskland och skapade sig själva ett fint litet rike mitt i det gamla romerska Frankrike. Dessa lade grunden till Frankrike, frankernas rike. Och runt år 700 skulle n viss ”Karl den store” erövra halva Europa. Detta frankernas rike skulle bli det största och mest långlivade rikena som någon germansk folkstam grundade.
