Bilaga 1, Utredningsuppdrag om samhällsbyggnadsnämnd och utvecklad koncernstyning. Katrineholms kommun 2010

1. Tegle Jansson & Partners
Kommundoktorerna
Katrineholms kommun
förslag till utredningar om:
‐ Koncernstyrning/ ‐ samordning
‐ Bildande av samhällsbyggnadsnämnd
Björn Jansson & Thomas Nerd

2. Förslag till upplägg av utredningar
I denna presentation behandlas
1. Förslag till upplägg av utredning rörande:
Koncernstyrning/koncernsamordning
Bildande av samhällsbyggnadsnämnd
2. Team
3. Referens

3. Gemensamma utgångspunkter
• Arbetet påbörjas snarast efter kommunens beställning
• Styrgrupp för arbetet består av kommunchef och ekonomichef
• Kommunens interna projektledare är kommunledningshandläggaren, som svarar
för samordning av praktiska frågor och är vår kontaktperson
• Information till berörda och delaktighet är viktiga utgångspunkter för båda
utredningarna
• Arbetet påbörjas med att utarbeta en genomförandeplan för utredningen som
stäms av med styrgruppen
• Utredningsarbetet indelas i två etapper
– Etapp 1 utarbetande av principförslag
– Etapp 2 utarbetande av färdigt detaljförslag
• Etapp 1 delas in i två steg där ett första steg innefattar belysande av alternativa
förslag och det andra steget innebär utarbetande av ett färdigt principförslag
• Etapp 2 delas också in i två steg där ett första steg redovisas i form av en muntlig
föredragning och oh‐bilder i början av september 2010 och ett andra steg i form
av en skriftlig rapport redovisas i början av oktober 2010
• Kommunen har efter varje etapp och varje steg rätt att fatta beslut om annan
inriktning/omfattning eller att avbryta arbetet

4. Koncernstyrning/samordning
utgångspunkter
• Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla koncernstyrningen
• Revisionen har granskat ägarstyrningen av kommunens företag (feb 2009)
de frågor som aktualiseras där är en viktig utgångspunkt för utredningen
och förslag till lösningar utarbetas vad avser företagspolicy, hur
kommunens policies och riktlinjer skall påverka bolagen, behov av
anpassning av bolagsordningar etc
• Frågan om bildande av ett moderbolag skall belysas
• Andra frågor som skall ingå i utredningen är koncernsamordning vad
avser verksamhet i gemensam nämnd, kommunalförbund etc
• Utredningen innefattar såväl politisk styrning som administrativ
samordning och möjligheter att effektivisera genom samverkan

5. Koncernstyrning/samordning
genomförande
• Etapp 1
– Steg 1 analys av dokument, intervjuer med
nyckelpersoner, genererande av 2‐4 alternativa modeller
– Steg 2 utarbetande av principförslag enligt vald modell
• Etapp 2
– Steg 1 utarbetande av förslag till modell för
koncernsamordning och ägarstyrning
– Steg 2 utarbetande av dokument enligt vald modell
(företagspolicy, bolagsordning för ev moderbolag,
revidering av övriga bolags bolagsordningar etc)

6. Samhällsbyggnadsnämnd
utgångspunkter
• Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att utreda bildandet av en
samhällsbyggnadsnämnd inför 2011
• Utredningen omfattar såväl nämndsstrukturen som förvaltningsstrukturen
• Förvaltningar som i första hand kan ingå i den nya strukturen är
miljöförvaltningen, stadsarkitektkontoret, förvaltningen näringsliv‐ och tillväxt
samt ev. service‐ och teknikförvaltningen
• Olika alternativ skall belysas
• En utgångspunkt är vidare att förvaltningsorganisation och nämndsorganisation
inte behöver spegla varandra samt att jävsfrågor noga beaktas
• Viktigt är att förvaltningsarbetet blir kompetensorienterat, med helhetssyn på de
projekt och processer man arbetar med oavsett vilken del av linjeorganisationen
man tillhör
• Införandeprocessen när det gäller ny förvaltning skall också beaktas och förslag
till detta ingår i utredningen
• Dialog förs med personalorganisationerna och berörd personal

7. Samhällsbyggnadsnämnd
genomförande av utredning
• Etapp 1
– Steg 1 analys av dokument, intervjuer med nyckelpersoner (såväl politiker som chefer
och personalrepresentanter), genererande av 2‐4 alternativa modeller vad avser såväl
ansvarsfördelning mellan nämnder som förvaltningsstruktur
– Steg 2 utarbetande av principförslag enligt vald modell
• Etapp 2
– Steg 1 utarbetande av förslag till modell för samhällsbyggnadsnämnd samt förvaltning
inom området, bredare intervjuer med berörd personal djupare analys av processer och
arbetsflöden
– Steg 2 utarbetande av dokument enligt vald modell
(t ex nämndsreglemente, organisationsplan för förvaltningssidan, genomförandeplan för
ny förvaltning)
• Anmärkning:
I utredningsarbetet kan det vara lämpligt att lägga in något studiebesök för berörda i någon
kommun som arbetar enligt tänkt modell. I en genomförandefas kan det vara lämpligt med
bredare studiebesök där berörd personal i förvaltningarna deltar

8. Samhällsbyggnadsnämnd
införande av ny organisation
• Vid en så stor förändring som diskuteras här är det extra
viktigt att genomförandet sker på ett väl genomtänkt och
lyhört sätt – inte minst för att få så stor andel som möjligt av
berörd personal positiv till förändringen.
• Vi innefattar i vårt utredningsuppdrag att utarbeta en
genomförandeplan. Viktiga steg i en sådan är att bilda
grupper med berörd personal som blir delaktiga i
genomförandet. Aktiviteter som bör läggas in i denna fas är bl
a studiebesök i någon/några kommuner som infört liknande
organisation.
• Vi erbjuder oss att medverka och stödja införandet av en ny
organisation till det pris som anges i ramavtalet.

9. Team
• Björn Jansson
(projektledare)
• Thomas Nerd
(fokus ekonomi och organisation)
• Thomas Hallgren
(fokus juridik)

10. Björn Jansson
Björn har varit kommundirektör och chef för ett kommunalt
länsförbund. Björn har även arbetat med kommunalekonomisk
forskning och utbildning.
Som konsult har Björn medverkat vid såväl införande av
samhällsbyggnadsnämnd som utvärdering av modellen med
samhällsbyggnadsnämnd.
Björn har medverkat i flera statliga utredningar och har som
kommundirektör och konsult sett över koncernstyrning och
samordning i kommuner. Björns lic‐avhandling handlade om
strukturella förändringar i kommunala organisationer

11. Thomas Nerd
Thomas har varit kommundirektör, kommunal
ekonomichef samt vd i kommunala bolag.
Thomas är nu konsult med inriktning mot
organisation och ekonomistyrning. Thomas har
också erfarenhet som lärare på högskolan och
författare av facklitteratur i kommunala frågor.
Som kommundirektör och konsult har Thomas arbetat
med såväl kommunal koncernstyrning som införande
av
samhällsbyggnadsnämnd.

12. Thomas Hallgren
Jur. kand. med lång erfarenhet som rådgivare,
utbildare och konsult. Han har arbetat som
konsult på Öhrlings PricewaterhouseCoopers,
KPMG OCH Svenska Kommunförbundet samt
som kommunjurist.
Thomas har mycket stor erfarenhet av koncernstyrning, bolag
och stiftelser mm. Han har varit huvudsekreterare i
flera statliga utredningar.
Thomas har författat skrifter och handböcker inom bland annat
om styrning och uppdrag för kommunägda företag.

13. Referens
För här angivna uppdrag vill vi främst referera till:
• När det gäller organisationsutredning:
Viking Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Vingåkers kommun
(tel 0151‐ 191 10)
• När det gäller stöd vid genomförande av förändring:
Jan Andersson, socialnämndens ordförande i Vaggeryd (tel 070‐344 21 47)
och Bengt‐Olof Magnusson kommundirektör i Vaggeryd (tel 0370‐78135)
• När det gäller organisationsanalys och analys av styrning och ledning:
CG Sunnergren, förvaltningschef kommunkontoret, Oskarshamns
kommun (tel 0491‐76 40 93)
• Sammanfattning av utredning för Vingåkers kommun när gäller
omorganisation av förvaltningar och förvaltningsstruktur bifogas

14. Vingåkers kommun
Förslag
‐ Kommunstyrelsens förvaltningsorganisation
‐ Tekniska förvaltningens organisation
‐ Näringslivsfrågor
Thomas Nerd
Björn Jansson
14

15. Innehåll
1. Utgångspunkter
2. Utredningsfråga: Kommunstyrelsens
förvaltningsorganisation?
3. Utredningsfråga: Tekniska förvaltningens ledning
och organisation?
4. Utredningsfråga: Hur organisera
näringslivsfrågorna?
5. Sammanfattning av förslag
6. Process för fortsatt arbete
7. Ytterligare frågor som behöver belysas
15

16. 1. Utgångspunkter
1. Mindre kommun
2. Ökad samverkan med andra kommuner
3. Renodla funktionerna inom
kommunkoncernen
4. Profilera kommunen
5. Organisationsmodeller
6. Övriga förutsättningar
16

17. 1.1 Mindre kommun
• Vingåkers kommun är en relativt liten kommun – med drygt 9.000 invånare.
• Den lilla kommunen har många fördelar
‐ medborgarna har lättare att komma i kontakt med beslutsfattare, beslutsvägarna blir
kortare, information når lättare ut, de verksamma har lättare att komma i dialog med
kommunledningen. Det finns påtagliga stordriftsnackdelar i form av ökade styrkostnader i
större kommuner.
• Den lilla kommunen har dock även nackdelar
– bland dessa märks bl a svårighet att rekrytera och behålla spetskompetens inom olika
områden med begränsat underlag, små möjligheter till stordriftsfördelar inom verksamheter
som kräver större underlag
• Sammantaget kan sägas att många verksamheter kan drivas effektivare och mer
demokratiskt i små kommuner än i stora kommuner
• En liten kommun måste dock se osentimentalt på hur man skall arbeta och organisera sig för
att dra nytta av småskalighetens fördelar samtidigt som man begränsar nackdelarna. Bland
lösningar som då naturligt aktualiserar sig märks:
– Samverkan med andra kommuner
– Samverkan med andra aktörer (privata, föreningar etc i kommunen)
– Samordning i ”kommunkoncernen” (främst kommunen och dess bolag)
– Sammanslagning av administrativa funktioner
17

18. 1.2 Ökad samverkan med andra
kommuner
• En överlevnadsfråga
• En effektivitetsfråga, möjlighet att hålla
kostnader nere
• En fråga om att kunna erbjuda bra och
likvärdig service
• En fråga om att kunna behålla och rekrytera
kompetenser
18

19. 1.3 Renodla funktionerna inom
kommunkoncernen
• Se kommunkoncernen som en helhet
• Effektivare resursutnyttjande
• Bättre kvalitet
• Tydlighet
• Koncernen en arbetsgivare
19

20. 1.4 Profilera kommunen
• Samordna mer av kommunens utvecklingsresurser i en enhet som arbetar
med utvecklings‐ och omvärldsfrågor
• En sådan enhet ger större förmåga att samla utvecklingskraft och fokusera
på utvecklingsfrågor på förvaltningsnivå, strukturera arbetet med
utvecklings‐ och omvärldsfrågor till stöd för nämnder och förvaltningar
• En sådan enhet är stöd till
– Kommunstyrelsen i utvecklingsfrågor
– Administrativt stöd till näringslivsnämnden
– Nämnder och förvaltningar i utvecklings‐ och omvärldsfrågor
• En sådan enhet svarar för kommunens arbete när det gäller:
– Information
– Näringslivsfrågor
– Omvärldsbevakning/utvecklingsfrågor
– Turism
– Energi‐ och miljörådgivning
20

21. 1.5 Organisationsmodeller
• Svenska kommuner har genomgått olika utvecklingsskeden
• Fram till kommunsammanslagningarna under 70‐talet var det vanligt att mindre
kommuner hade ett sammanhållet kommunkontor, detta servade då kommunens
olika nämnder och styrelser samt gav administrativt stöd till de olika
verksamhetsdrivande enheterna (rektorsområden, ålderdomshem etc),
kommunstyrelsen var också anställningsmyndighet för den kommunala
personalen. Facknämndernas ansvar var inriktat på den service medborgarna
skulle ha av den kommunala verksamheten
• I samband med kommunsammanslagningarna på 70 talet och den kommunala
verksamhetens expansion växte den kommunala förvaltningsapparaten och i de
flesta kommuner ändrades strukturen. Det blev vanligt även i mindre kommuner
att facknämndernas administrativa stöd blev egna förvaltningar med facknämnden
som anställningsmyndighet.
• Under den senaste tiden har trycket på att hitta effektivare lösningar, bättre
använda kommunens resurser över förvaltningsgränserna och att kunna rekrytera
och behålla kompetent personal lett till ökat behov av samordning i hela den
kommunala förvaltningsorganisationen. Många kommuner har sett över så väl sin
förvaltningsorganisation (varvid sammanhållet kommunkontor diskuteras i många
mindre kommuner) och nämndsorganisationen.
21

22. 1.6 Övriga förutsättningar
• Utgångspunkten för detta arbete har inte varit att minska
resurser utan att få ut mer av befintliga resurser
• Fokus i arbetet har varit att söka effektivare sätt att arbeta
och leda kommunens förvaltningsorganisation
• Kommunens politiska organisation har inte ingått i uppdraget,
vi har därför inte belyst eller föreslagit några förändringar i
nämndsorganisationen
• Viktigt är att skapa tydligare ledning och samordning i
förvaltningen
• Urvalet av intervjupersoner har gjorts av kommunen
22

23. 2 Utredningsfråga: Kommunstyrelsens
förvaltningsorganisation?
• Vårt uppdrag är att:
– Belysa för/nackdelar med centraliserat respektive decentraliserad
organisation avseende personal‐ och ekonomifunktionen.
– Utgångspunkten är den lilla kommunens behov av
specialistkompetens inom ekonomi, personal, hantering av allmänna
handlingar, inköp mm kopplat till ekonomiska och personella resurser
– Alternativa modeller som skall belysas är bl a den nuvarande
organisationen, sammanhållet kommunkontor, mer decentraliserad
organisation
– Samverkan med andra kommuner beaktas
– Intervjuer görs med ledande politiker, förvaltningschefer och berörd
personal
– Befintliga dokument analyseras
– För och nackdelar belyses, förslag och rapport utarbetas
23

24. Svar på utredningsfråga
placering av resurser för ekonomi‐ och förvaltningsorganisation
• Fråga: Skall resurserna för ekonomi‐ och personaladministration vara placerade
centralt eller decentralt i organisationen:
• Svar: Centralt
• Motiv:
– Högre effektivitet
– Bättre kvalitet
– Mindre sårbart
– Enhetligare hantering
– Dessa enheter innehåller tre funktioner (ks stab, ks polis, verksamheternas
internkonsult) som en liten kommun inte har råd att dela upp
• Att ha ekonomi‐ och personaladministration centralt stärker möjligheterna att ge
service åt övriga förvaltningar inom personal och ekonomi, men det konsultativa
arbetssättet behöver utvecklas i relation till övriga förvaltningar. Därmed klarar
man även framöver uppdraget att serva den övriga organisationen med
kompetens inom området. Läggs ekonomi‐ och personaladministration ut
decentralt minskar möjligheten att ge nämnder och förvaltningar effektivt stöd.
24

25. Svar på utredningsfråga:
Förslag på organisation under kommunstyrelsen 1
• En förvaltning under kommunstyrelsen av nuvarande enheter
• På sikt bör hela kommunen ha ett sammanhållet kommunkontor
– kommunens administrativa organisation en förvaltning med
avdelningar/enheter
• Kommunstyrelsens förvaltning (kommunkontor) bör redan från början
innehålla:
– Personalenhet med gruppledare
– Ekonomienhet med gruppledare
– Nämndsserviceenhet med gruppledare
– Utvecklingsenhet med gruppledare
– Serviceenheten med gruppledare (nyrekryterad chef, se nedan)
• Nuvarande kanslichef blir förvaltningschef med nuvarande ekonomi‐ och
personalchef som biträdande förvaltningschef
25

26. Sammanhållet kommunkontor:
Ansvar för organisation och personal resp
service till nämnder och verksamheter
nämnd A nämnd B nämnd C nämnd D
kommunkontor
verksamhet A verksamhet B verksamhet C verksamhet D
26

27. Sammanhållet kommunkontor
• En förvaltning
• Kommunstyrelsen anställningsmyndighet för all personal, förutsätter
delegation (och ev personalutskott om frågor inte delegeras fullt ut)
• Kommunkontoret har flera roller:
– ”Stab” åt nämnder, sköter beredning, administration och verkställighet
– ”Konsultstöd” åt verksamheterna, underlag och administrativt stöd åt
verksamheterna
– ”Polis”, ser till att budget och andra beslut följs, slår annars larm
• Verksamhetschefer (förvaltningschefer) kan mer fokusera på utvecklingen
av sina verksamheter och ledningen av dem, avlastas administrativa
bekymmer
• Nämnderna kan mer fokusera på sina verksamheters utveckling och
servicen till allmänheten, behöver inte arbeta administrativa frågor eller
frågor av förvaltningskaraktär
27

28. Sammanhållet kommunkontor
sammanfattning
Fördelar (+) Nackdelar (‐)
• Nämndernas stöd när det gäller • Mindre närhet administration –
nämndsadministration och beredning verksamhet och politik
av ärenden förbättras, • Förvaltningscheferna får ställa in sig
• Bättre resursutnyttjande av personal på en annorlunda roll i helheten
(lättare hantera ledigheter/vakanser, • Resurser som i dag riktas till
mindre revirbevakande) förvaltning kommer mer att riktas
• Kommunen har en förvaltningschef mot behov, hur vet man att resurser
som samordnar hela den kommunala fördelas rätt?
förvaltningen • Redan anställd personal har
• Cheferna mer orienterade mot rekryterats under premisser som nu
utveckling av sin verksamhet och ändras
helheten
• Lättare rekrytera, utveckla och
behålla kompetens
28

29. Svar på utredningsfråga:
Förslag på organisation under kommunstyrelsen 2
• En ny enhet ”utvecklingsenhet” bildas bestående nuvarande
– Näringslivssekreterare
– Turist‐ och fritidskonsulent
– Informationssekreterare
– Utredningssekreterare
– Energi‐ och miljörådgivning
• Det kollektiva ansvaret för kommunen i chefsgruppen
breddas till att omfatta alla i chefsgruppen – för att betona att
man i gruppen har ett helhetsansvar, däremot blir
kommunstyrelsens förvaltningschef den som får ett
samordningsansvar som kan utvecklas till rollen som chef
även över de övriga förvaltningscheferna
29

30. Förslag på organisation under
kommunstyrelsen (forts)
• Motiv:
– Tydligare ansvar och större genomförandekraft
– Dubbla roller personal och ekonomi sprider osäkerhet
– Dubbel ledningsfunktion leder till oklarhet och brister i
handlingskraft samt otydlighet i mandat
– Tydligare helhet och gemensamt övergripande perspektiv
– Större utvecklingskraft och fokus på framtidsfrågor
30

31. 3 Utredningsfråga: Tekniska förvaltningens
ledning och organisation?
• Uppdraget här var fokuserat på hur den tekniska
förvaltningens ledning och organisation skall se ut samt vilken
profil det i då behövs på en ny chef:
– Förslag till profil på ny förvaltningschef har utarbetas
– Bolagisering av va och renhållning beaktats, vad avser organisation
och profil på chef
– Samordning av fastighetsskötsel kommun/bolag har beaktas
– Intervjuer har gjort med ledande politiker, kanslichef och berörd
personal
– Befintliga dokument har analyseras
• Vi har utarbetat tre alternativa förslag till organisation (se
nedan)
31

32. Svar på utredningsfråga:
Tekniska förvaltningens ledning och organisation alt. A
• Förslag:
– Genomför gemensam fastighetsförvaltning och gör Vingåkershem till huvudman även för de
kommunala fastigheterna
(dvs fastighetsförvaltning och städning till Vingåkershem)
– Denna modell förutsätter att de finansiella transaktionerna med kommunen är klara vid uppstart
– Ny teknisk chef rekryteras inte
– Rekrytera beställarkompetens
(upphandling, remisser intressebevakning)
– Gata o park – sök samarbete i regionen
– Va o renhållning antas överfört till samverkan med andra kommuner
– Kostverksamhet till den förvaltning som är största användare
– Även kultur‐ o fritids fastighetsförvaltning till Vingåkershem
– Tekniska servicenämnden avskaffas
– Kommunen behöver en beställarfunktion
• Motiv:
– Bättre management
– Möjlighet till tydliga och bra ekonomiska styrprinciper kring fastigheter
– Bättre arbetsfördelning
32

33. Svar på utredningsfråga:
Tekniska förvaltningens ledning och organisation alt. B
• Förslag:
– Skapa en serviceförvaltning
– Ny servicechef (förvaltningschef) rekryteras
(med affärsmässig inriktning och med ingenjörskompetens)
– Serviceförvaltningen är intäktsfinansierad och inte anslagsfinansierad
(är en egen resultatenhet), genomförande av intäktsfinansiering behöver inte ske från
början utan kan t ex utarbetas under första verksamhetsåret
– Kostverksamheten kvar i den nya serviceförvaltningen
– Även andra funktioner kan tillföras serviceförvaltningen
(t ex it, televäxel, vaktmästeri)
– Va o renhållning antas överfört till samverkan med andra kommuner
– Även kultur‐ o fritids fastighetsförvaltning till serviceförvaltningen
– Neutralt i förhållande till hur den politiska organisationen utformas
• Motiv:
– Bättre management
– Möjlighet till tydliga och bra ekonomiska styrprinciper kring fastigheter, kost mm
– Blir resultatenhet som intäktsfinansieras och inte anslagsfinansieras
– Bättre arbetsfördelning
33

34. Svar på utredningsfråga:
Tekniska förvaltningens ledning och organisation alt. C
• Som alternativ B – med den skillnad att ”tekniska” blir en serviceenhet inom
kommunkontoret
• Förslag:
– Skapa en serviceenhet som en enhet i kommunkontoret
– Ny servicechef rekryteras (gruppchef inom kommunkontoret)
(med affärsmässig inriktning och med ingenjörskompetens)
– Serviceenheten är intäktsfinansierad och inte anslagsfinansierad
(är en egen resultatenhet), genomförande av intäktsfinansiering behöver inte ske från början utan
kan t ex utarbetas under första verksamhetsåret
– Kostverksamheten kvar i den nya serviceenheten
– Även andra funktioner kan tillföras serviceenheten
(t ex it, televäxel, vaktmästeri)
– Va o renhållning antas överfört till samverkan med andra kommuner
– Även kultur‐ o fritids fastighetsförvaltning till serviceenheten
– Neutralt i förhållande till hur den politiska organisationen utformas
• Motiv:
– Bättre management
– Möjlighet till tydliga och bra ekonomiska styrprinciper kring fastigheter
– Bättre arbetsfördelning
– Tar ytterligare ett steg mot sammanhållet kommunkontor
– ”Konkurrerar” inte med övriga förvaltningar
34

35. Vårt förslag:
Tekniska förvaltningens ledning och organisation
• Vi förordar alternativ C:
– En ny serviceenhet skapas som en enhet i kommunkontoret
– Ny servicechef rekryteras (enhetschef inom kommunkontoret)
(med affärsmässig inriktning och med ingenjörskompetens)
– Serviceenheten bör på sikt bli intäktsfinansierad
– Kostverksamheten kvar i den nya serviceenheten
– Även andra funktioner kan tillföras serviceenheten
(t ex it, televäxel, vaktmästeri)
• Motiv för val av alternativ C:
– Vi förordar utveckling mot ett sammanhållet kommunkontor, då bör
en ny enhet med en ny chef placeras inom detta
– Vår bedömning är att när enheten blir intäktsfinansierad det är bättre
att ha verksamheten som en del av ett kommunkontor än som en
fristående förvaltning (som konkurrerar om resurser och politisk
uppbackning med de andra förvaltningarna)
35

36. 4. Utredningsfråga: Hur organisera
näringslivsfrågorna?
• Vår insats har omfattat att i ett första skede vara behjälpliga
med samtal med kommunledningen och ett antal intervjuer
• Intervjuer har genomförts med ledande politiker, kanslichef
och berörd personal
• Befintliga dokument har analyseras
• Under arbetet har framkommit att i en mindre kommun, som
vill arbeta mer offensivt med näringsliv, framtids‐ och
omvärldsfrågor, dessa frågor bör samlas till en enhet inom
det föreslagna kommunkontoret, arbetsnamnet för en sådan
enhet har blivit ”utvecklingsenhet”
• Vi bedömer att en sådan utvecklingsenhet skulle bidra till att
fokusera på utvecklingsfrågor, ge bättre stöd till nämnder och
förvaltningsorganisationen
36

37. Svar på utredningsfråga:
Näringslivsfrågor
Förslag:
• Näringslivsfrågorna förs till den nyinrättade utvecklingsenheten
• Utvecklingsenheten består av nuvarande
– Näringslivssekreterare
– Turist‐ och fritidskonsulent
– Informationssekreterare
– Utredningssekreterare
– Energi‐ och miljörådgivning
Motiv:
• Bättre samordning av kommunens utvecklingsresurser, utvecklingsfrågorna kan
ses ur ett bredare kommunperspektiv
• Kommunens utvecklingsresurser blir mer samlade och kommer samman i en
kreativ miljö – där man kan stimulera, utveckla och stödja varandras arbete
• Större kraft för näringslivsarbetet i en utvecklingsorienterad struktur
• Näringslivsfrågorna får en högre prioritet förvaltningsmässigt
37

38. 5. Sammanfattning av förslag
• Personal‐ och ekonomiadministration organiseras centralt
• Näringslivsfunktionen förs till en nyinrättad ”utvecklingsenhet”
• Kvarvarande tekniska verksamheter organiseras som en serviceenhet
inom kommunkontoret. Till serviceenheten förs även andra service‐ och
fastighetsfunktioner inom kommunen. En ny servicechef rekryteras med
affärsmässig inriktning och upphandlingskompetens samt med
ingenjörskompetens
• Ett sammanhållet kommunkontor innefattande hela kommunens
administrativa organisation införs på sikt
• Redan från början bör ett kommunkontor innefatta:
– Personalenhet med gruppledare
– Ekonomienhet med gruppledare
– Nämndsserviceenhet med gruppledare
– Utvecklingsenhet med gruppledare
– Serviceenheten med gruppledare (nyrekryterad chef, med affärsmässig
inriktning och ingenjörskompetens)
38

39. 6. Process för fortsatt arbete
• Information till politiker och personal ges om utredningsresultatet.
• Politiskt principbeslut fattas så snart som möjligt om inriktningen och målsättningen på
arbetet. Tidplan för arbetet fastställes. Beslut fattas om vem som gör vad i det fortsatta
arbetet.
Förslag:
• En projektorganisation skapas med en ledningsgrupp bestående av kommunstyrelsens
arbetsutskott, kompletterad med ordförande i nämnderna. Allt med syftet att skapa en bred
politisk förankring.
• Ansvaret för att leda och genomföra den nya organisationen ges till kommunstyrelsens
förvaltningschef och förvaltningschefsgruppen
• Två referensgrupper inrättas som löpande konsulteras och ger information om hur processen
fortskrider:
– De fackliga organisationerna
– Chefer för enheter inom förvaltningarna
• Organisationen får uppdraget att genomföra förändringarna, med tidplan att huvuddelen av
förslagen skall vara genomförda till den 30 juni 2008. De delar som handlar om förändring av
den tekniska verksamheten till en intäktsfinansierad verksamhet, skall vara fullt ut klara att
beaktas i budgetarbetet för 2009.
39

40. 7. Ytterligare frågor som kan utredas
1. Samordningsmöjligheter när det gäller nämndsservice (protokoll,
kallelser, diarieföring etc) mellan den nya nämndsserviceenheten och de
förvaltningar som idag sköter detta själv
2. Möjligheter till samverkan/sammanslagning av byggkompetens mellan
den tekniska verksamheten (serviceenheten inom kommunkontoret) och
bygg och miljö
3. När kan/skall bygg/miljö respektive kultur ingå i sammanhållet
kommunkontor
4. Samordning med andra kommuner kring fakturahantering, lönehantering,
växel mm
5. Kommunstyrelsens roll bör utvecklas till anställningsmyndighet för all
personal, varvid nämndsorganisationens uppgift formuleras om
6. Nämndsorganisation utifrån sammanhållet kommunkontor, hur
formuleras uppdraget?
40