SlideShare a Scribd company logo
1 of 14
Inspiration för integration
KOMMENTARER AV ANDREAS BERGH
Ur rapporten
• Sverige, Norge och Danmark har sammanhållna
nationella etableringsprogram som innehåller
språkutbildning, samhällsorientering och
arbetsmarknadsinsatser.
• I Sverige samordnar staten programmet. I Danmark och
Norge ligger ansvaret på kommunerna men det
grundläggande regelverket är detsamma i hela landet.
• I samtliga länder tillkommer någon form av bostadsstöd
eller förtur till subventionerat boende
De jämförda länderna är relativt lika
• MEN…
• Sverige har haft avsevärt fler asylsökande 2008-2016
• och
• har avsevärt fler utrikes födda i befolkningen
Inget av länderna är särskilt bra…
”I samtliga länder i studien är sysselsättningen bland
flyktingar och anhöriga mycket låg de första åren för att
sedan gradvis öka och plana ut efter 10-15 år på en nivå
tydligt under sysselsättningen bland inrikes födda”
I Danmark och Norge sjunker faktiskt sysselsättningen
bland manliga flyktingar efter en 8-10 år i landet.
Utlandsfödda har låg sysselsättning
jämfört med inrikes födda (2016, OECD)
0.81
0.82
0.84
0.84
0.84
0.86
0.88
0.88
0.89
0.9
0.92
0.92
0.94
0.95
0.96
0.97
0.97
0.98
0.98
0.99
1
1
1
1.03
1.03
1.03
1.04
1.09
1.11
1.12
1.19
EMPLOYMENT (FOREIGN/NATIVE)
Och avsevärt högre arbetslöshet3.24
2.56
2.49
2.49
2.43
2.08
2.07
2.02
1.96
1.89
1.82
1.65
1.49
1.44
1.41
1.37
1.34
1.33
1.31
1.21
1.18
1.15
1.15
1.14
1.13
1.1
1.03
0.91
0.83
0.77
0.64
UNEMPLOYMENT (FOREIGN/NATIVE)
Vilka länder kan vi lära av?
• Jämförelseländerna är aningen bättre…
• …men beror det på att Sverige har fler invandrare?
• Men varför inte lära av Storbritannien, Kanada, USA,
Nya Zeeland och Australien?
• Bergh (2017), ” Explaining the labor market gaps between
immigrants and natives in the OECD”, Migration Letters Vol
14(2)
De misstänkta:
Kollektivavtal
Anställnings-
skydd
Asylsöktryck
Andel
utlandsfödda
Utlandsföddas
utbildning
Socialbidrag
Välfärdsstatens
storlek
Dålig
integrations-
politik
Dålig
multikultur-
alismpolitik
Främlings-
fientliga
attityder
En enkel ekvation för OECD
• 𝑈𝑡𝑙𝑎𝑛𝑑𝑠𝑓ö𝑑𝑑𝑎𝑠 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠ℎ𝑒𝑡 =
1.04 × 𝐼𝑛𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠𝑓ö𝑑𝑑𝑎𝑠 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠ℎ𝑒𝑡
𝑡=7.66
𝑝=0.000
+0.09 × 𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙 𝑎𝑣 𝑎𝑚𝑘 𝑡ä𝑐𝑘𝑡 𝑎𝑣 𝑘𝑜𝑙𝑙𝑒𝑘𝑡𝑖𝑣𝑎𝑣𝑡𝑎𝑙
𝑡=4.91
𝑝=0.000
− 2.1
• Förklarar 73% av variationen i utlandsföddas arbetslöshet i
OECD
Åter till rapporten…
• Nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden
skulle förbättras om även anhöriga till andra grupper än
flyktingar omfattades av etableringsprogrammet
• -> flerbarnstillägg, vårdnadsbidrag, garantidagar?
• Ett krav på godkända kunskaper i svenska för att få
permanent uppehållstillstånd skulle sannolikt förbättra
förutsättningarna för en långsiktig etablering på
arbetsmarknaden.
• -> kan man också tänka sig en arbetsmarknad där man
inte måsta tala svenska?
• Vi har det redan för högkvalificerade jobb!
Mångkultur och etnisk segregering
• Emma Neuman (2016), Ethnic concentration and economic outcomes
of natives and second-generation immigrants, International Journal of
Manpower
• Åslund, O., Edin, P. A., Fredriksson, P., & Grönqvist, H. (2011).
Peers, neighborhoods, and immigrant student achievement: Evidence
from a placement policy. American Economic Journal: Applied
Economics, 3(2), 67–95.
• Edin, P.-A., Fredriksson, P., & Aslund, O. (2003). Ethnic Enclaves and
the Economic Success of Immigrants--Evidence from a Natural
Experiment. The Quarterly Journal of Economics, 118(1), 329–357.
Är det detta vi ska lära av?
Gini Arbetslöshetsgap
Australien 0,337 1,03
Kanada 0,313 1,1
USA 0,394 1,15
Storbritannien 0,356 1,15
Nya Zeeland 0,349 0,91 Snitt 0,3498
Sverige 0,274 3,24
Danmark 0,256 2,07
Norge 0,257 2,49
Nederländerna 0,305 1,96
Tyskland 0,289 1,89 Snitt 0,2762
Bör man jämföra arbetslöshet &
sysselsättning mellan länder eller gapen
mellan inrikes och utrikesfödda?
• Hur bra arbetsmarknaden fungerar över lag: jämför
nivåer
• Hur bra den är på att integrera invandrare: jämför med
inrikes födda
• Läget för utrikesfödda i Sverige är numera sämre än
OECD snittet oavsett hur jämförelsen görs:
• Sysselsättning 65% i Sve, OECD-snitt 66%
• Arbetslöshet 16% i Sve, OECD-snitt 10,6%

More Related Content

More from Andreas Bergh

Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Andreas Bergh
 
Dealing with media as a researcher.pptx
Dealing with media as a researcher.pptxDealing with media as a researcher.pptx
Dealing with media as a researcher.pptxAndreas Bergh
 
EFW and Populism.pptx
EFW and Populism.pptxEFW and Populism.pptx
EFW and Populism.pptxAndreas Bergh
 
Hayekian welfare states and viking economics
Hayekian welfare states and viking economicsHayekian welfare states and viking economics
Hayekian welfare states and viking economicsAndreas Bergh
 
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Andreas Bergh
 
Om basinkomst på SNS 14 januari 2019
Om basinkomst på SNS 14 januari 2019Om basinkomst på SNS 14 januari 2019
Om basinkomst på SNS 14 januari 2019Andreas Bergh
 
Fysiografen traditionella universitetet
Fysiografen traditionella universitetetFysiografen traditionella universitetet
Fysiografen traditionella universitetetAndreas Bergh
 
Visioning the future
Visioning the futureVisioning the future
Visioning the futureAndreas Bergh
 
Välfärdsstat, tillit och migration
Välfärdsstat, tillit och migrationVälfärdsstat, tillit och migration
Välfärdsstat, tillit och migrationAndreas Bergh
 
Is basic income a radical proposal?
Is basic income a radical proposal?Is basic income a radical proposal?
Is basic income a radical proposal?Andreas Bergh
 
Tillit och Ojämlikhet
Tillit och OjämlikhetTillit och Ojämlikhet
Tillit och OjämlikhetAndreas Bergh
 
The moldable young (American Public Choice Society 2017)
The moldable young (American Public Choice Society 2017)The moldable young (American Public Choice Society 2017)
The moldable young (American Public Choice Society 2017)Andreas Bergh
 
Varför tjänar vi inte (mer) på invandringen?
Varför tjänar vi inte (mer) på invandringen?Varför tjänar vi inte (mer) på invandringen?
Varför tjänar vi inte (mer) på invandringen?Andreas Bergh
 
Scb välfärdssverige
Scb välfärdssverigeScb välfärdssverige
Scb välfärdssverigeAndreas Bergh
 
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?Andreas Bergh
 
Arbetsmarknad för nyanlända (och alla andra)
Arbetsmarknad för nyanlända (och alla andra)Arbetsmarknad för nyanlända (och alla andra)
Arbetsmarknad för nyanlända (och alla andra)Andreas Bergh
 
Visby socialrörlighet
Visby socialrörlighetVisby socialrörlighet
Visby socialrörlighetAndreas Bergh
 

More from Andreas Bergh (20)

Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)
Framtidens ekonomi (filosoficirkeln i Lund 19 sept 2023)
 
Dealing with media as a researcher.pptx
Dealing with media as a researcher.pptxDealing with media as a researcher.pptx
Dealing with media as a researcher.pptx
 
EFW and Populism.pptx
EFW and Populism.pptxEFW and Populism.pptx
EFW and Populism.pptx
 
Hayekian welfare states and viking economics
Hayekian welfare states and viking economicsHayekian welfare states and viking economics
Hayekian welfare states and viking economics
 
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
 
Om basinkomst på SNS 14 januari 2019
Om basinkomst på SNS 14 januari 2019Om basinkomst på SNS 14 januari 2019
Om basinkomst på SNS 14 januari 2019
 
Trust and growth
Trust and growthTrust and growth
Trust and growth
 
Fysiografen traditionella universitetet
Fysiografen traditionella universitetetFysiografen traditionella universitetet
Fysiografen traditionella universitetet
 
Visioning the future
Visioning the futureVisioning the future
Visioning the future
 
Välfärdsstat, tillit och migration
Välfärdsstat, tillit och migrationVälfärdsstat, tillit och migration
Välfärdsstat, tillit och migration
 
Makro 2017
Makro 2017Makro 2017
Makro 2017
 
Is basic income a radical proposal?
Is basic income a radical proposal?Is basic income a radical proposal?
Is basic income a radical proposal?
 
Tillit och Ojämlikhet
Tillit och OjämlikhetTillit och Ojämlikhet
Tillit och Ojämlikhet
 
The moldable young (American Public Choice Society 2017)
The moldable young (American Public Choice Society 2017)The moldable young (American Public Choice Society 2017)
The moldable young (American Public Choice Society 2017)
 
Varför tjänar vi inte (mer) på invandringen?
Varför tjänar vi inte (mer) på invandringen?Varför tjänar vi inte (mer) på invandringen?
Varför tjänar vi inte (mer) på invandringen?
 
Scb välfärdssverige
Scb välfärdssverigeScb välfärdssverige
Scb välfärdssverige
 
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?
Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?
 
Arbetsmarknad för nyanlända (och alla andra)
Arbetsmarknad för nyanlända (och alla andra)Arbetsmarknad för nyanlända (och alla andra)
Arbetsmarknad för nyanlända (och alla andra)
 
Visby socialrörlighet
Visby socialrörlighetVisby socialrörlighet
Visby socialrörlighet
 
Uimp bergh
Uimp berghUimp bergh
Uimp bergh
 

ESO-seminarium 12 dec

  • 2. Ur rapporten • Sverige, Norge och Danmark har sammanhållna nationella etableringsprogram som innehåller språkutbildning, samhällsorientering och arbetsmarknadsinsatser. • I Sverige samordnar staten programmet. I Danmark och Norge ligger ansvaret på kommunerna men det grundläggande regelverket är detsamma i hela landet. • I samtliga länder tillkommer någon form av bostadsstöd eller förtur till subventionerat boende
  • 3. De jämförda länderna är relativt lika • MEN… • Sverige har haft avsevärt fler asylsökande 2008-2016 • och • har avsevärt fler utrikes födda i befolkningen
  • 4. Inget av länderna är särskilt bra… ”I samtliga länder i studien är sysselsättningen bland flyktingar och anhöriga mycket låg de första åren för att sedan gradvis öka och plana ut efter 10-15 år på en nivå tydligt under sysselsättningen bland inrikes födda” I Danmark och Norge sjunker faktiskt sysselsättningen bland manliga flyktingar efter en 8-10 år i landet.
  • 5. Utlandsfödda har låg sysselsättning jämfört med inrikes födda (2016, OECD) 0.81 0.82 0.84 0.84 0.84 0.86 0.88 0.88 0.89 0.9 0.92 0.92 0.94 0.95 0.96 0.97 0.97 0.98 0.98 0.99 1 1 1 1.03 1.03 1.03 1.04 1.09 1.11 1.12 1.19 EMPLOYMENT (FOREIGN/NATIVE)
  • 6. Och avsevärt högre arbetslöshet3.24 2.56 2.49 2.49 2.43 2.08 2.07 2.02 1.96 1.89 1.82 1.65 1.49 1.44 1.41 1.37 1.34 1.33 1.31 1.21 1.18 1.15 1.15 1.14 1.13 1.1 1.03 0.91 0.83 0.77 0.64 UNEMPLOYMENT (FOREIGN/NATIVE)
  • 7. Vilka länder kan vi lära av? • Jämförelseländerna är aningen bättre… • …men beror det på att Sverige har fler invandrare? • Men varför inte lära av Storbritannien, Kanada, USA, Nya Zeeland och Australien? • Bergh (2017), ” Explaining the labor market gaps between immigrants and natives in the OECD”, Migration Letters Vol 14(2)
  • 9. En enkel ekvation för OECD • 𝑈𝑡𝑙𝑎𝑛𝑑𝑠𝑓ö𝑑𝑑𝑎𝑠 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠ℎ𝑒𝑡 = 1.04 × 𝐼𝑛𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠𝑓ö𝑑𝑑𝑎𝑠 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠ℎ𝑒𝑡 𝑡=7.66 𝑝=0.000 +0.09 × 𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙 𝑎𝑣 𝑎𝑚𝑘 𝑡ä𝑐𝑘𝑡 𝑎𝑣 𝑘𝑜𝑙𝑙𝑒𝑘𝑡𝑖𝑣𝑎𝑣𝑡𝑎𝑙 𝑡=4.91 𝑝=0.000 − 2.1 • Förklarar 73% av variationen i utlandsföddas arbetslöshet i OECD
  • 10. Åter till rapporten… • Nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden skulle förbättras om även anhöriga till andra grupper än flyktingar omfattades av etableringsprogrammet • -> flerbarnstillägg, vårdnadsbidrag, garantidagar? • Ett krav på godkända kunskaper i svenska för att få permanent uppehållstillstånd skulle sannolikt förbättra förutsättningarna för en långsiktig etablering på arbetsmarknaden. • -> kan man också tänka sig en arbetsmarknad där man inte måsta tala svenska? • Vi har det redan för högkvalificerade jobb!
  • 11. Mångkultur och etnisk segregering • Emma Neuman (2016), Ethnic concentration and economic outcomes of natives and second-generation immigrants, International Journal of Manpower • Åslund, O., Edin, P. A., Fredriksson, P., & Grönqvist, H. (2011). Peers, neighborhoods, and immigrant student achievement: Evidence from a placement policy. American Economic Journal: Applied Economics, 3(2), 67–95. • Edin, P.-A., Fredriksson, P., & Aslund, O. (2003). Ethnic Enclaves and the Economic Success of Immigrants--Evidence from a Natural Experiment. The Quarterly Journal of Economics, 118(1), 329–357.
  • 12. Är det detta vi ska lära av?
  • 13. Gini Arbetslöshetsgap Australien 0,337 1,03 Kanada 0,313 1,1 USA 0,394 1,15 Storbritannien 0,356 1,15 Nya Zeeland 0,349 0,91 Snitt 0,3498 Sverige 0,274 3,24 Danmark 0,256 2,07 Norge 0,257 2,49 Nederländerna 0,305 1,96 Tyskland 0,289 1,89 Snitt 0,2762
  • 14. Bör man jämföra arbetslöshet & sysselsättning mellan länder eller gapen mellan inrikes och utrikesfödda? • Hur bra arbetsmarknaden fungerar över lag: jämför nivåer • Hur bra den är på att integrera invandrare: jämför med inrikes födda • Läget för utrikesfödda i Sverige är numera sämre än OECD snittet oavsett hur jämförelsen görs: • Sysselsättning 65% i Sve, OECD-snitt 66% • Arbetslöshet 16% i Sve, OECD-snitt 10,6%