2. Ur rapporten
• Sverige, Norge och Danmark har sammanhållna
nationella etableringsprogram som innehåller
språkutbildning, samhällsorientering och
arbetsmarknadsinsatser.
• I Sverige samordnar staten programmet. I Danmark och
Norge ligger ansvaret på kommunerna men det
grundläggande regelverket är detsamma i hela landet.
• I samtliga länder tillkommer någon form av bostadsstöd
eller förtur till subventionerat boende
3. De jämförda länderna är relativt lika
• MEN…
• Sverige har haft avsevärt fler asylsökande 2008-2016
• och
• har avsevärt fler utrikes födda i befolkningen
4. Inget av länderna är särskilt bra…
”I samtliga länder i studien är sysselsättningen bland
flyktingar och anhöriga mycket låg de första åren för att
sedan gradvis öka och plana ut efter 10-15 år på en nivå
tydligt under sysselsättningen bland inrikes födda”
I Danmark och Norge sjunker faktiskt sysselsättningen
bland manliga flyktingar efter en 8-10 år i landet.
7. Vilka länder kan vi lära av?
• Jämförelseländerna är aningen bättre…
• …men beror det på att Sverige har fler invandrare?
• Men varför inte lära av Storbritannien, Kanada, USA,
Nya Zeeland och Australien?
• Bergh (2017), ” Explaining the labor market gaps between
immigrants and natives in the OECD”, Migration Letters Vol
14(2)
9. En enkel ekvation för OECD
• 𝑈𝑡𝑙𝑎𝑛𝑑𝑠𝑓ö𝑑𝑑𝑎𝑠 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠ℎ𝑒𝑡 =
1.04 × 𝐼𝑛𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠𝑓ö𝑑𝑑𝑎𝑠 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠ℎ𝑒𝑡
𝑡=7.66
𝑝=0.000
+0.09 × 𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙 𝑎𝑣 𝑎𝑚𝑘 𝑡ä𝑐𝑘𝑡 𝑎𝑣 𝑘𝑜𝑙𝑙𝑒𝑘𝑡𝑖𝑣𝑎𝑣𝑡𝑎𝑙
𝑡=4.91
𝑝=0.000
− 2.1
• Förklarar 73% av variationen i utlandsföddas arbetslöshet i
OECD
10. Åter till rapporten…
• Nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden
skulle förbättras om även anhöriga till andra grupper än
flyktingar omfattades av etableringsprogrammet
• -> flerbarnstillägg, vårdnadsbidrag, garantidagar?
• Ett krav på godkända kunskaper i svenska för att få
permanent uppehållstillstånd skulle sannolikt förbättra
förutsättningarna för en långsiktig etablering på
arbetsmarknaden.
• -> kan man också tänka sig en arbetsmarknad där man
inte måsta tala svenska?
• Vi har det redan för högkvalificerade jobb!
11. Mångkultur och etnisk segregering
• Emma Neuman (2016), Ethnic concentration and economic outcomes
of natives and second-generation immigrants, International Journal of
Manpower
• Åslund, O., Edin, P. A., Fredriksson, P., & Grönqvist, H. (2011).
Peers, neighborhoods, and immigrant student achievement: Evidence
from a placement policy. American Economic Journal: Applied
Economics, 3(2), 67–95.
• Edin, P.-A., Fredriksson, P., & Aslund, O. (2003). Ethnic Enclaves and
the Economic Success of Immigrants--Evidence from a Natural
Experiment. The Quarterly Journal of Economics, 118(1), 329–357.
13. Gini Arbetslöshetsgap
Australien 0,337 1,03
Kanada 0,313 1,1
USA 0,394 1,15
Storbritannien 0,356 1,15
Nya Zeeland 0,349 0,91 Snitt 0,3498
Sverige 0,274 3,24
Danmark 0,256 2,07
Norge 0,257 2,49
Nederländerna 0,305 1,96
Tyskland 0,289 1,89 Snitt 0,2762
14. Bör man jämföra arbetslöshet &
sysselsättning mellan länder eller gapen
mellan inrikes och utrikesfödda?
• Hur bra arbetsmarknaden fungerar över lag: jämför
nivåer
• Hur bra den är på att integrera invandrare: jämför med
inrikes födda
• Läget för utrikesfödda i Sverige är numera sämre än
OECD snittet oavsett hur jämförelsen görs:
• Sysselsättning 65% i Sve, OECD-snitt 66%
• Arbetslöshet 16% i Sve, OECD-snitt 10,6%