Presentation av ett integrationsprojekt, vid den nordiska #Voksin17-konferensen i Bergen 13-14 november 2017. En del av session 4

3. Integration av flyktingar på
arbetsmarknaden genom
icke-formell utbildning
Ett nordiskt projekt

4. Bakgrunden: Antalet flyktingar ökar
• Migrationen globalt har ökat med 50 % sedan
1990 men med 100 % i Norden
• Antalet utlandsfödda har ökat till 3 miljoner av
27 miljoner invånare i Norden
• Detta skapar möjligheter och utmaningar
• Folkbildningen i Norden har djup kunskap i att
ordna aktiviteter för nyanlända

5. Betydelse av folkbildning och
icke-formellt lärande
• Målet för vårt projekt är integration och
anställningsbarhet
• Ge en bild av nordiska modeller för inklusion av
nyanlända
• Hitta och utveckla nya modeller

6. Folkbildning Norden
• Den svenska organisationen Studieförbunden i
samverkan har samordnat projektet med
• Dansk Folkeoplysnings Samråd, Danmark
• Finlands Folkhögskolförening, Finland
• Voksenopplæringsforbundet, Norge
• The LifelongLearning Centre in Borgarnes, Island

7. Några exempel på folkbildning med
asylsökande och nyanlända i Norden

8. De svenska studieförbundens insats
under 2015
• Från 0 till 73 500 asylsökande
• Från 0 till 239 av 290 kommuner
• På fyra och en halv månad

9. 2016 blev ännu bättre än 2015
▪ 62 000 deltagare i Svenska från dag 1
▪ 36 timmar i snitt
▪ 20 000 deltagare i Vardagssvenska med start 15 augusti
▪ 272 av 290 kommuner

10. Denmark - No national strategy for using folkbildning, but
various forms of local collaborations, initiatives and projects
Danish Adult Education
Association
(The umbrella organization):
• ‘Folkeoplysning for Flygtninge’ – a
network of member organisations
coordinating activities, sharing
knowledge and promoting
folkbildning and integration.
• New study: “Inklusion af
flygtninge og indvandrere i
folkeoplysningen” – a study of the
barriers and good practice of how
to include refugees in folkbildning
activities.
Member organisations:
• Aftenskoler og daghøjskoler: Collaborations with
municipalities, when the refugee is newly arrived –
dependent on the number of newly settled refugees
and the local context. Ex. Introduction courses about
the local community and Danish society, job courses,
activities for women, etc.
• Folkehøjskoler: 2 weeks or half a year long courses for
newly arrived refugees (18 - 29 years) can be offered
as a part of the integration program, depending on
funding from the local authorities.
• Efterskoler: Can offer 1-2 year of boarding school to
refugees (young, typically 14-16 yrs)
• Various other activities of different associations
(foreninger) and schoolforms, fx. amateur theater
projects, choirs, etc.

11. Finland - New education model and funding for education
directed to immigrants in non formal adult education
• This means changes in the
legislation for non formal
adult education
• The funding is to be
changed Jan 1, 2018
• The government funding
will be 100% instead of 57%,
which is the situation right
now. The funding will be
directed to immigrants who
are studying in non formal
adult education as part of
their integration plan
• The focus on the study
programs should be on
basic skills in reading and
writing, Finnish or Swedish
and on studies of the
Finnish society.
• The target group is
immigrants who need
flexible and/or part time
studies, such as immigrants
who stay at home
with children, people with
learning difficulties and
people who are working
during the daytime

12. Vårt nordiska projekt:
22 utvalda exempel från Norden
• Samlades in från icke-formell utbildning och
civilsamhällesgrupper.
• Fem exempel vardera från Sverige, Norge,
Danmark och Finland. Två exempel från Island.

13. Exemplen belyser folkbildningens
bredd
• Kurser i svenska för muslimska kvinnor som vill
engagera sig i organisationer
• Kurser för nyanlända i Finland som behöver
uppgradera sina yrkeskunskaper för att komma i
arbete
• Gå på tur i de norska fjällen
• Alla aktiviteter syftar till inkludering i samhället
och för att komma närmare arbetslivet

14. Danmark
Fokus flexpraktik newly arrived, job
seekers
Daghöjskoleforening
en Aalborg
Genbrugsdesign newly arrived women,
weak integration
Dof Alleröd
Fritidsskole
Shaharzad immigrant women
elderly
Dansk
Oplysningsforbund
Silkeborg young people, age 18-
21 without work
Silkeborg höjskole
Kursustrappen newly arrived Frederiksberg
daghöjskole og
kursuscenter

15. Finland
Sfx Svenska People With A2 European
Scale
Helsingfors Arbis
Kitee Young Immigrants Outside
The Labour Market
Kiteen Evankelinen
Kansanopisto
Integration börjar Young Immigrants 20 folkhögskolor
Det fria
bildningsarbetets
läroanstalter
Young Immigrant Job
Seekers
Folkhögskolor
Ossi/Skills Up Unemployed Under 30 Lahtis Folkhögskola

16. Norge
Norgeema Youngsters 14 – 19 Norska
Turistföreningen
FU – projekt 7 People with training in the
field of health
Folkeuniversitet
Gränslösa grönsaker Women and their families Det Norske
hagelselskap
Vinterpuls Children and skills for staff personal nmf
Stella Röda Korset Migrant women Kvinnecenter, Oslo

17. Island
MIMIR Syrian newcomers Reykavik Lifelong
learning center
Simey Syrian newcomers Lifelong learning center
in Akureyr

18. Sverige
Ett jämställt
föreningsliv
women in compounds Ibn Rushd
Fatimaprojektet Fatimaprojektet NBV
Substral Long term unemployed
with immigrant
background
SV
Påfart Påfart Västerås Fhs
Medborgarskolan
Nordmaling
Swedish for newly arrived
from war affected areas
Medborgarskolan
Nordmaling

19. Intervju med ansvarige forskaren
Henrik Nordvall, Mimer

20. Välmeriterad nordisk forskargrupp
• Henrik Nordvall and Eva-Marie Harlin, lektor och Ph.D vid
Linköpings Universitet, Sverige
• Annika Pastuhov, Post-graduate, Åbo Akademi, Vasa, Finland
• Sissel Kondrup, Ph.D och adverser at Udannelsens förbundet,
Köpenhamn, Danmark
• Jorun M. Stenoien och Christin Tonseth, Professor vid Institut
for pedagogikk og livslang laering, NTNU, Trondheim, Norge
• Andreas Fejes, Professor i vuxenpedagogik, ordförande
MIMER

21. Forskarnas frågeformulär
• Vad var huvudmålet?
• När ägde verksamheten rum?
• Var ägde verksamheten rum?
• Vilka vände sig verksamheten till
och hur nåddes dessa deltagare?
• Vad var kunskapsinnehållet?
• Varför detta innehåll?
• Hur var verksamheten
organiserad?
• Hur var verksamheten finansierad?
• Vilken roll hade ledaren?
• Vilka arbetsmetoder och
studiematerial användes?
• Fanns några förkunskapskrav på
deltagarna?
• Fick de något intyg eller liknande
efter sitt deltagande?
• Varför är det ett bra exempel på
folkbildning som bidragit till
integration och inkludering av
flyktingar i samhälle och
arbetsmarknad?
• Är det några råd ni skulle vilja ge
till andra som skulle vilja
organisera en liknande
verksamhet?
• Beskriv gärna både svårigheter
och framgångsfaktorer.

23. Projektets gemensamma slutsatser

24. 1. Delaktighet ger förutsättningar
för inkludering
• Inkludering är en process som innebär delaktighet både
för de som är nya i ett samhälle och de som lever där
sedan tidigare.
• Delaktighet leder till att människor får möjlighet att
presentera och visa hela sin kompetens och kapacitet, för
arbetsmarknaden och i samhällslivet.
”Cases studies indicate positive effects in terms of self-
confidence among participants, as well as indicating an
increased interest for further learning as well as bringing
migrants closer to the labour market.”
Andreas Fejes, professor

25. 2. Hela människan ska inkluderas
• Att bli inkluderad i ett samhälle kräver ett
medborgarperspektiv på studierna.
• Det är inte en enkelriktad överföring av kunskap och
kompetens.
• En helhet där kultur, samhälle, motion, hälsa och socialt liv
ingår förutom arbetsliv.
”Målet med prosjektet var å gi nyankommede ungdommer en smak av
friluftslivet som den norske kulturen er så gjennomsyret og opptatt av. Dette
skulle bidra til læring og mestring gjennom å prøve aktiviteter ungdommene
gjerne ikke har prøvd før. I tillegg for å kunne bidra til en mer konkret form
for integrering i samfunnet ved å ta del i en viktig del av den norske
kulturarven.”
EMA prosjekt Den Norske Turistforening, Norge

26. 3. Flexibel folkbildning möter
skiftande behov
• Folkbildningen står för ett mer flexibelt pedagogiskt möte än
traditionell utbildning inom det formella utbildningssystemet.
• Den som är välutbildad eller har med sig en yrkeskompetens
kan snabbt komma i arbete och behöver ett annat innehåll och
ett annat pedagogiskt upplägg än den som har stora brister i
den tidigare utbildningen och har en längre väg framför sig.
Det frie valg af fag og engagement styrker den enkelte udvikling i spil med det
fælles projekt. Balancen mellem at have fag, der udelukkende er for elever med
flygtningebaggrund, og fag, der er blandede, giver også en god vekselvirkning
mellem den tryghed, der kan skabes i dansk-fagene, og de læringsmæssige
udfordringer, som skabes i de blandede fag, der især udfordrer elevens
sproglige læring.”
Silkeborg Højskole, Danmark

27. 4. Språket öppnar vägen till arbete,
kultur och samhälle
• Kunskaper i språket är nödvändiga inte bara för att få ett
arbete och vidare studier, men också för att lära känna
människor i det nya samhället.
• Alla yrken kräver inte språkkunskaper och alla arbetsplatser
erbjuder inte självklar språkinlärning.
• Inkludering förutsätter gemensamt språk.
”I en samtid hvor forståelsen af integration nogle gange reduceres til kun at
deltage på arbejdsmarkedet, lægger dette projekt vægt på også at introducere
til dansk arbejdskultur og at skabe tryghed og tillid i overgangen til det danske
samfund.”
Kursustrappen – Frederiksberg, Danmark

28. 5. Folkbildningens nätverk skapar
bryggor till det nya samhället
• Inkludering kan inte enbart reduceras till deltagande på
arbetsmarknaden, det handlar också om att skapa trygghet
och tillit i övergången till det nya samhället och introduktion
till dess kultur.
• Den som deltar i folkbildningen kan få tillgång till många olika
kontaktytor och nätverk. Att bli en del av ett nätverk bygger
naturlig inkludering och ökar chansen till anställning.
”All of the examples creates opportunity-rooms for building social networks.
Given that social capital consists of trust, social norms and shared values
characterized by reciprocity and commitment for common goods, these
examples for sure promote confidence, trust and common values.”
Jorun Stenøien & Christin Tønseth, forskare

29. 6. Bygg verksamheterna underifrån
för att få brett deltagande
• Det behövs ett aktivt uppsökande arbete för de nyanlända
som är långt ifrån arbetsmarknaden. Det räcker inte med
insatser till de som aktivt efterfrågar det – här når
myndigheterna ofta inte ända fram.
• Personer med funktionsnedsättningar eller personer med
svaga sociala nätverk kan också stå långt ifrån
arbetsmarknaden. De kan få ökad livskvalitet genom att
folkbildningen möter människor där de är som de är.
”Den absolut viktigaste erfarenheten är att initiativ av den här typen inte kan
komma utifrån eller så att säga uppifrån. De personer som deltog i projektet
från vår sida hade alla relativt lång erfarenhet av engagemang inom det
svenska civilsamhällets organisationer men samtidigt god kännedom om de
olika etniska och religiösa grupper cirkeldeltagarna kom från.”
Ibn Rushd, Sverige

30. 7. Medvetet jämställdhetsperspektiv
ger resultat
• Folkbildningen kan möta de utmaningar det innebär att många
kvinnor har yngre barn och den i många fall patriarkala
förväntan om kvinnans roll i hemmet.
• En lösning kan vara aktiviteter som anpassas för och vänder sig
till kvinnliga deltagare.
• De nordiska länderna har en unikt hög andel kvinnor i arbete.
Mönstren ser annorlunda ut där de nyanlända kommer från.
”Fordi at aftenskolen ikke var en offentlig myndighed, og fordi kvinderne følte
at det var et trygt rum, turde de møde op og deltage i projektet. For mange
blev det deres indgang til det danske samfund – til øget selvtillid, bedre
sprogkundskaber og et større netværk, også blandt etnisk danske kvinder.”
Genbrugsdesign - DOF Allerød Fritidsskole Allerød, Danmark

31. 8.Verklig inkludering bygger på ett
livslångt lärande
• Den fria folkbildningen visar på möjligheter att utveckla
bildningsvägar för nyanlända för det personliga lärandet och
för övergången till arbete.
• Den tidiga utbildningen har stor betydelse för en lyckad
inkludering och för att förebygga marginalisering.
• Folkbildningen har en väl utvecklad pedagogik med aktiva
deltagare och stor erfarenhet av att utbilda de som har stora
brister i sin tidigare utbildning.
”Projektet är ett gott exempel på möjligheterna det fria bildningsarbetet har i
att utveckla oavbrutna personliga studievägar för invandrare allt från
fortbildning till övergången till arbetslivet. Den tidiga och oavbrutna
integrationsutbildningen har en stor betydelse för invandrarens lyckade
integration och i förebyggande av marginalisering.”
Finland Vastaus SKY

32. 9. Inkludering måste vara ett
långsiktigt och hållbart arbete
• Framgångsrik inkludering genom fristående strukturer som
folkbildningen, måste vara långsiktig både i relation till
deltagarna och för de organisationer som medverkar.
• Tidsbegränsade projekt riskerar att inte ge långsiktiga resultat.
• Till skillnad från offentliga myndigheter och privata
utbildningsföretag kombinerar folkbildningen och ideella
organisationer avlönad personal och ideella krafter.
”Senteret driftes av tre ansatte , en praktikant og 170 frivillige. Det er viktig å
ha en visjon og et godt rammeverk, samt ha tillitt til og godt samarbeid med de
frivillige driverne av senteret; gi dem mulighet og kunnskap til å drive på
egne premisser. Finne en god balanse mellom de frivillige drivernes
selvstendighet og organisasjonens støtte og ansvar.”
Stella Røde Kors Kvinnesenter, Danmark

33. 10. Synliggörande av människors
kompetenser – validering
• Genom validering i olika former kan nyanländas kunskaper,
kompetenser och förmågor värderas och tillvaratas och göra
vägen både in i samhällsliv och arbetsliv enklare.
• Folkbildningen utgår alltid från individen där den befinner sig
och anpassar metoderna därefter, till skillnad från formella
utbildningsinstanser, kommuner och arbetsförmedlingen som
utgår från kursplaner, läroplaner, lagar och regler.
• Inom folkbildningen handlar det om att formulera hela
människans kompetenser.

34. Slutrapporten är nu
publicerad av Nordiska
ministerrådet
• Link: goo.gl/GZeGDG

35. Diskussion vid borden
• Vilka hinder finns mot att lära av varandra mellan
länderna om de bästa metoderna och hur
övervinner vi dem?
• Hur kan vi få de bästa erfarenheterna som gjorts
vad gäller integration av nyanlända invandrare i
Norden att användas i praktiken?

36. Hur bör vi fördela ansvaret för
inkludering?
• Offentliga myndigheter
• Privata företag
• Folkbildning och
civilsamhälle
• Finansiering
• Genomförande

38. www.studieforbunden.se