Transportforum 2013

1. Trender för svenskarnas
resvanor
Helena Carlestam
och
Andreas Holmström
www.trafa.se

2. Antal resor per person och dag för
6-84 åringar, år 2011
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
Till fots, cykel Kollektivtrafik Bil Annat färdsätt
Storstäderna med förortskommuner
Större städer med förortskommuner
Övriga kommuner

3. Hemkommun
SKL:s kommungruppsindelning
a) ”Storstäder” och ”Förorts-
kommuner till storstäder”
b) ”Större städer” och ”Förorts-
kommuner till större städer”
c) Övriga kommuner
3

4. Andel av befolkningen som bor i
storstäder med förortskommuner
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

5. Utveckling av antal resor med olika
färdsätt per person och dag
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
Till fots, cykel Kollektivtrafik Bil Annat färdsätt
1996 2001 2006 2011

6. Körkortsinnehav
100%
80%
60%
40%
20%
0%
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
18-24 25-64 65-

7. Resor i personbil som förare per
person och dag
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
18-29 år 30-65 år 66-84 år Totalt
1996 2001 2006 2011

8. Om undersökningen
• 6 fokusgrupper, varav 3 Stockholm, 2 Malmö, 1 Östersund
• Unga 18-24 år, hög andel studerande, flesta har körkort (dock
ej i Stockholm)
Frågeställningar
• Vilka drivkrafter har unga att välja bil som
transportmedel
• Vilka drivkrafter har unga att välja kollektivtrafik som
transportmedel?
• Hur tänker unga i allmänhet om framtidens resande och
transporter?
• Finns det ett aktivt miljötänkande som påverkar val av
resalternativ?

9. Individen i fokus
”Minsta motståndets lag”.
De unga väljer det färdmedel som är smidigast för själva resan och
som på det mest flexibla och enklaste sättet tar dem till
måldestinationen.
Valet av transporter blir ofta snabbt en rutin där eventuella ideologiska
skäl till att ändra sina resvanor har marginell inverkan
Ekonomin har stor påverkan på de ungas resbeteende.
De skiljer sig inte så mycket från andra generationer i önskan om hitta
resor som passar ens eget ”schema” så mycket som möjligt. Det som
avgör är rent praktiska faktorer såsom tillgänglighet, kostnad,
tidsoptimering och bekvämlighet.

10. Miljömedvetna - men inte vid val av transporter
Valet av transporter hör inte till de stora ideologiska
frågorna som engagerar de unga. Men då det påverkar
ens direkta vardag blir frågorna viktiga.
De uppfattar sig som en miljömedveten generation, men
ser det inte som ett skäl till att helt avstå från t.ex. bil.
Man har stort förtroende för att samhället ska fixa
miljövänliga lösningar för framtiden, såsom en fossilfri
fordonsflotta.

11. Unga om framtiden
Deltagarna i denna studie tror sig inte komma förändra sina
resmönster dramatiskt i framtiden jämfört med tidigare generationer.
När de väl etablerat sig på arbetsmarknaden och bildat familj, tror de
att bilen blir ett självklart alternativ. De har svårt att visualisera ett
liv/samhälle helt utan bil.
Det som påverkar är tillgänglighet och kostnad för transporter. Blir
kollektivtrafiken mer tillgänglig, billigare och ”trevligare”, då kan det
blir ett bättre alternativ till bilen.

12. Bilen en naturlig del, men är ingen statussymbol
”Den egna ekonomin är stark avgörande för att skaffa bil.
Inget måste att själv äga bil…”
Upplevda styrkor och svagheter med bilen
Styrkor Svagheter
Frihet/Bestämma själv Dyrt (bensin, försäkringar, etc.)
Bekvämt/Smidigt /Flexibelt
Inte miljövänligt
Snabbt Hitta parkering (Stockholm/Malmö)
Exakta ställen /Slippa passa tider Krångligt/Kräver kunskap (Stockholm)
Utrymme/frakt Kan ta lång tid/köer (Stockholm)
Ingen smittorisk (Sthlm) Eget ansvar
Farligt/Krockrisk

13. Kollektivtrafiken har potential
”De unga har ett problematiskt förhållningssätt till kollektivtrafiken.
Den tas för given och det ska helt enkelt ”bara fungera”. Samtidigt
finns en underliggande önskan om att de borde kunna fungera
bättre och kollektivtrafiken i sig är något bra…”
Upplevda styrkor och svagheter med kollektivtrafiken
Styrkor Svagheter
Förseningar /Kan ta lång tid
Mer miljövänligt
Billigare än bil För dyrt
Utnyttja tiden /Träffa människor
Trängsel/Fulla bussar (Stockholm/Malmö)
Smidigt/Ganska snabbt
Jobbiga människor (Stockholm/Malmö)
Otryggt/läskigt/Smittorisk (Stockholm)
Opålitligt /Otrevliga/dålig service (Malmö)

14. Färre unga tar körkort
• Andelen unga 18-24 år som har B-körkort har sjunkit från cirka 75 procent
1980 till drygt 60 procent 2011. Stora regionala skillnader
• Unga vill ta körkort, men många skjuter upp det till senare i livet då man
förväntar sig ha en mer stabil ekonomi.
• Behovet av körkort är heller inte lika starkt, främst i Stockholm, där det finns
alternativ i form av kollektivtrafik eller tillgång till bilskjuts.

15. Körkort forts….
• Körkort ger större möjligheter till ett arbete, ger ökad frihet där resan kan planeras
utifrån egna villkor.
• ”Grupptryck ” påverkar. När de andra har tagit körkort är det viktigt att själv ha.
• Där kollektivtrafiken inte är ett bra alternativ ser man sig också mer i behov av att
skaffa körkort.
• Brist på tid lyfts också upp som ett viktigt hinder för att ta körkort.
• Ingen av deltagarna i denna undersökning nämner miljöhänsyn som skäl till att inte ta
körkort.

16. Tack!
Helena Carlestam
helena.carlestam@trafa.se
Andreas Holmström
andreas.holmstrom@trafa.se