2. 2
VERKTYGSLÄRA FÖR SVETSARE
DIVERSE VERKTYG
HUGGMEJSEL
Används för att hugga av metall som stål, koppar mm.
Tillverkad av mejselstål med härdad spets.
KÖRNARE
För att göra märken för t ex borrhål, men också för att
markera tunnare linjer gjorda med t ex ritspets.
RITSPETS / RITSNÅL
För att ritsa på metall. Består ofta av en ”stålpinne” med en
pålödd hårdmetallspets. OBS! Detta är inget slagverktyg.
STICKCIRKEL
För att göra cirklar på plåt mm, men också för att ”passa”
mått på en linje, dvs man ställer in spetsarna på ett visst
mått och stegar sig fram. I det senare fallet blir stickcirkeln
en passare.
STÅNGCIRKEL
Har samma användning som en stickcirkel, men används
vid större mått.
DORNAR
För att driva ut olika slag av sprintar, avbrutna borrar mm.
Finns i olika dimensioner.
RITSMÅTT
För att dra raka linjer längs med t ex en plåtkant.
3. 3
HAMMARE
Pen
Ban
PENHAMMARE
Hammare för mekaniska arbeten. Penen kan
användas för att sträcka, knacka loss maskindelar
mm.
KULHAMMARE
Som penhammare. Kulan kan användas för att forma
skålar etc.
SMIDESHAMMARE
Används vid smide, riktning mm. Finns i vikter från
0,3 till 2 kg.
Kan ha rak pen eller korspen.
SLÄGGA
För grövre smide, riktning, nedslagning av stolpar
mm.
Finns i vikter från 2 till 12 kg
Kan ha rak pen eller kors-pen. Finns även med ban i
båda ändar, s.k. knoster.
SLAGGHACKA
Är egentligen ingen hammare, men används som en
sådan. Används för att ta bort slagg och stänk från
svetsförband.
Finns i olika modeller, även med pneumatisk drift
PLÅTSLAGARHAMMARE
Används av tunnplåtslagare för falsning mm. Är tun-
nare och har planare ban än andra hammare.
Det finns ett otal varianter av hammare.
Tunnplåtslagare har flera olika modeller, snickare
likaså. Det finns t ex hammare för att stifta fönster.
4. 4
VINKELMÄTNING
ANSATSVINKEL
Används för att mäta 90° resp 45° vinklar. Tungan
är tunnare än anhållet.
PLÅTVINKEL
Används för att mäta vinklar på plåtar och större
föremål. Kan vara upp till 1 500 mm lång. Tunga
och anhåll är lika tjocka.
FLÄNSVINKEL
Används för att mäta flänsars vinkelriktighet mot
rör.
SMYGVINKEL
Används för att mäta och överföra ”smygar”, dvs
olika typer av vinklar, från ritning eller färdiga
objekt. Tungan är ledad och kan ställas in efter
objektens vinklar.
GRADSKIVA
Används till att mäta olika vinklar från 0 till 180°.
5. 5
MÄTVERKTYG
HULTAFORS
MÅTTSTOCK
Tidigare kallades denna tumstock, men idag
mäter vi bara i millimeter, därför heter den
måttstock. Den är inte speciellt tillförlitlig och
bör inte användas vid noggrannare mätning.
Finns i en- och tvåmeters längd.
STÅLSKALA
är betydligt exaktare än måttstocken och används
ofta vid mekaniskt arbete. Finns i längder av 300,
500 och 1 000 mm
MÅTTBAND
Mest tillförlitligt av mätverktygen är måttbandet.
Det har dessutom fördelen av att kunna mäta
diametrar och invändiga mått.
Finns i längder från 2 till 50 meter.
SKJUTMÅTT och MIKROMETER finns beskrivna
i läromedlet MÄTNING
A-MÅTTSTOLK
Används för att mäta höjden på kälsvetsar
6. 6
NYCKLAR och MEJSLAR
SKRUVMEJSLAR
Finns i flera olika modeller.
A – PHILIP SEXKANT
B – RAK TORX
POZIDRIVE TORX BO
SUPADRIV FYRKANT
A
B
C
DD
D
A
B
A – RINGNYCKEL
B – LEDNYCKEL
C - BLOCKNYCKEL
D - SKIFTNYCKLAR
SEXKANTNYCKLAR
Används för att dra till skruvar med invändigt sex-
kantigt fattning.
7. 7
TVINGAR
SKRUVSTYCKE
Används för fastsättning av arbetsstycken mm.
Finns även som MASKINSKRUVSTYCKEN att
använda i t ex borrmaskiner mm
SKRUVTVING – FAST
Att klämma fast arbetsstycken. Går att justera med
en skruv.
SKRUVTVING – RÖRLIG
Att klämma fast arbetsstycken. Går att justera med
skruv samt med den ena delen som är rörlig
SKRUVKNEKT
Används som rörlig tving, men för längre föremål.
SVETSTVINGAR
Används för att hålla samman mindre delar som
skall häftas eller svetsas.
8. 8
BORRNING OCH GÄNGNING
B C
A
BORRAR
A – CYLINDRISK borr. Fastsättes i en borrchuck.
Finns vanligen i dimensioner 1-13 mm
B - KONISK borr. Fastsättes direkt i borrmaskin-
ens spindel. Finns vanligen i dimensionerna
> 6 mm.
C – MORSEKONOR. Användes med koniska bor-
rar för att utjämna dimensionerna i borrspind-
eln.
FÖRSÄNKARE
För att försänka hål.
GÄNGKLOPPA
I gängkloppan fastsättes gängsnitt.
GÄNGSNITT
För utvändig gängning av t ex skruvar, rör etc.
A – SVÄNGJÄRN och B – VERKTYGSHÅL-
LARE
Används för att hålla gängtappar.
C – GÄNGTAPPAR
För invändig gängning. Finns i de flesta
dimensioner för all slags gängning
A
B
C
9. 9
TÄNGER
C
B
A
BULTSAX
Används för att klippa av grövre stångmaterial.
armeringsjärn mm.
HOVTÅNG
Används för att klippa av klenare stångmaterial
som spik, tråd mm
SPECIALTÄNGER
A SIDAVBITARE
Avklippning av tunnare material som svetstråd
och liknande.
B FLACKTÅNG
Att forma tråd och liknande, klippning av tunt
material.
C KOMBINATIONSTÅNG
För att klippa, klämma och forma tunnare ma-
terial.
D POLYGRIPTÅNG
Har rörliga skänklar för att öka resp.minska
gripvidd.För att lossa nipplar, skruvar mm.
E PLÅTSAX
För klippning av tunn plåt (<1 mm).
LÅSRINGSTÅNG (SEGERSÄKRINGSTÅNG)
För att öppna låsringar (segersäkringar). Finns
för både inre och yttre säkringar
D E
10. 10
KAPVERKTYG
SMIDESTÅNG
Att hålla varma arbetsstycken. Används av
smeder, svetsare m fl
BRÄNNARTÅNG
Att hålla mindre, varma föremål såsom svets-
övningar mm.
RÖRTÅNG
Används till rörarbeten för att skruva fast muf-
far, armaturer, krökar mm
BÅGFIL
För kapning av rör och klenare stänger.
Bladets tänder ska vara riktade framåt ( och
nedåt)
RÖRAVSKÄRARE
För kapning av stål- och kopparrör
11. 11
Max 5 000 Rpm
Max 5 000 Rpm
VINKELSLIP / KAPMASKIN
En av de mest använda maskinerna för en svets-
are är vinkelslipmaskin. Den kan användas både
för att slipning och kapning.
OBS! Det är absolut förbjudet att ta bort skyddet!
KAPNING
Till kapning används kapskivor (A) som finns i
tjocklekar om 1,6 eller 2,0 mm. Skivan är upp-
byggd på en stomme av fibrer och går lätt sönder.
Belastningen sker i pilens riktning.
SLIPA ALDRIG MED EN KAPSKIVA !
SLIPNING
För slipning finns plana skivor (B) eller skålskivor
(C). Dessa är uppbyggd av slipkorn och ett binde-
medel och tål därför att behandlas ganska omilt.
Plana skivor finns i tjocklek 3-10 mm och med
olika grovhet.
Skålskivor (C) finns bara i en vari-
ant. Den används när stor avverk-
ning ska ske och tål betydligt mer
kraft i slipningen.
OBS! Mutterns läge till de olika
skivorna.
Det finns även polerskivor med
olika grova slipkorn. Polerskivorna
är inte avsedda för grovslipning.
Dels är de ganska dyra i inköp,
dessutom slits de ned ganska fort.
A
B
C
12. 12
ANDRA HJÄLPMEDEL
STÅLBORSTE
Rena ytor är viktiga vid svetsning. Med stålborsten
avlägsnar man svetsrök, färg, glödskal mm – före
och efter svetsning.
Det finns två olika borstar. Den ena, av olegerat stål
och med raka borst används till stål, betong mm.
Den andra, med vågiga borst och av rostfritt stål,
används till just rostfritt och aluminium.
Blanda inte samman de två!!
INSPEKTIONSSPEGEL
För att kunna inspektera trånga utrymmen, t ex in-
vändiga svetsar i rör. Har i regel teleskopskaft som
alltså kan förlängas
BRYTSPETT
Används för att justera och lyfta mindre föremål.
STÅLSPETT
För baxning, lyftning, håltagning i mark mm.
VATTENPASS
Används för kontrollera rakhet i horisontalt och
vertikalt läge. Finns även med 45° libeller.
Libell kallas själva mätverktyget (A)
SÄNKLOD
Används för att kontrollera att konstruktioner och
liknande står i lod.
Libeller Lod
Våg
45°
13. 13
ÖVRIGT
BITS
FILAR
ANSATSFIL HALVRUND FIL RUNDFIL TREKANTFIL FYRKANTFIL KNIVFIL
PLATTFIL
RÄTSKIVA används för att kontrollera att saker och ting är raka.
SMIDESSTÄD Av Kolswatyp Av Lancashiretyp
BITS kallas mejslar som saknar skaft. I stället används en BITSHÅLLARE som passar att sätta i ett speciellt
skaft, i en borrmaskin eller skruvardragare eller i en verktygshållare. Med bits slipper man en massa mejslar
som tar upp plats
Inom svetsaryrket filas det inte så mycket, men det händer. Filar finns i många olika skepnader och form.
Tänk på att filens skall föras framåt över arbetsstycket (se pil) och lyftas vid återgången. Man filar alltså inte
baklänges! Filen är ett eggverktyg och dras eggarna åt fel håll blir filen slö.
