Henrik Johansson, Växjö kommun berättar om hur de jobbar med energiinventering

1. Hur räknar Växjö egentligen?
Henrik Johansson

2. Energi- och koldioxidinventering i Växjö
Hur vi använder oss av uppgifter från olika källor och hur vi bearbetar
dem så att statistiken kan presenteras på olika sätt och användas i
olika sammanhang.

3. Bakgrund
I samband med att Växjö kommun gjorde sin första miljöredovisning 1994,
gjordes också en energiinventering av hela kommunen (status 1993).
Huvudinriktning på energitillförseln. Energianvändningen under utveckling.
Ger underlag för uppföljningen av klimatmålet - därav årlig inventering.
Men hur gör jag?

4. Innan man börjar…
• Vilka systemgränser ska jag ha?
• Vilken ambitionsnivå ska jag lägga mig på?
• Tillförsel, användning eller båda?
• Utsläpp: Bara koldioxid eller alla klimatpåverkande utsläpp?

5. Vad finns med?
Trädbränslen Olja
(flis, pellets, ved)
Torv
Lokal vindkraft
Lokal vattenkraft Bensin
Diesel
”Importerad” el Etanol
Biogas
Flygbränsle
Värmepumpar
(jord, berg, luft)
FAME Solenergi
Med utrymme för kompletteringar…

6. Hur får jag information?
SCB – regionala oljeleveranser Bensin
• Anger mängd levererad till tankställen/användare i kommunen
• Fördelat på användarkategorier
Diesel
• Justeringar kan behöva göras
SPI (www.spi.se)
Etanol
• Anger andelen förnybart drivmedel i bensin och diesel
Komplettera med lokal information FAME
• Flygplatsens miljörapport, uppgifter från tankställen
Flygbränsle

7. Hur får jag information?
SCB – regionala oljeleveranser
Olja
• Anger mängd levererad olja till olika användare i kommunen
• Fördelat på användarkategorier
• Justeringar kan behöva göras
Torv
Kraftvärme- / fjärrvärmeverk (VEAB, E.ON)
• Stämmer andelen olja med uppgift från SCB?
• Uppgifter om torv och biobränsle
Trädbränslen
• Uppgifter om egen producerad el (flis, pellets)
Elnätsbolag (Östkraft, E.ON)
• Uppgifter om levererad el på nätet ”Importerad” el

8. Hur får jag information?
Kontakter på kommunen Biogas
• Biogas
• Solceller Solenergi
• Lokal vattenkraft (kommunägd)
Lokal vattenkraft
• Antal anmälda bergvärmepumpar
Schablonberäkningar utifrån tillgänglig information Lokal vindkraft
• Ved- och pelletspannor
• Solfångare Trädbränslen
(pellets, ved)
• Lokal vattenkraft (övrig)
• Lokal vindkraft
• Luftvärmepumpar Värmepumpar
(jord, berg, luft)

9. 2500
Värmepumpar
FAME
Tabellen ovan blir resultatet av
2000 Etanol
Sol
sammanställningen. Utifrån den
Biogas kan olika typer av diagram
1500 Vattenkraft
Vindkraft presenteras.
Importerad el
1000 Biomassa
Torv
Utifrån energistatistiken görs också
Olja automatiska beräkningar av
500 Flygbränsle
Diesel koldioxidutsläppen.
Bensin
0
93
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
19
19
19
19
19
19
19
20
20
20
20
20
20
20
20
20

10. Totala koldioxidutsläpp (ton)
140000
120000
100000 Bensin
Diesel
80000
Flygbränsle
Olja
60000
Torv
40000 Importerad el
20000
0
93
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
19
19
19
19
19
19
19
20
20
20
20
20
20
20
20
20
Fossil koldioxid per person i Växjö, ton
5,0
4,5
4,0
3,5 TOTALT
Transporter
3,0
Uppvärmning
2,5
El
2,0
Mål 2010
1,5 Mål 2025
1,0
0,5
0,0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

12. Vad har Växjö INTE med?
• Utsläpp av övriga klimatgaser
• Utsläpp från konsumtion av varor
• Utsläpp genererade i ett livscykelperspektiv

13. Viktigt om SCBs energibalanser
• SCBs energistatistik är huvudsakligen till för nationell nivå.
• På regional och lokal nivå får felkällor betydligt större genomslag än på
nationell nivå.
- felkällor kan bero på att information inte lämnats in till SCB, sekretess etc
• Statistiken är inte fullständig – måste ses som en hjälp på traven.
• Det är på lokal nivå som kunskapen finns.

14. Exempel på utmaningar med KRE
Förnybar energi
• Uppgifterna om tillförsel i kraftvärmeverk stämmer
• Övriga värmeverk finns bara med ibland
• Småskalig biobränsleanvändning?
• Solenergi, små vindkraftverk, biogas, värmepumpar
• Förnybara drivmedel

15. Exempel på utmaningar med KRE
Fossil energi
• Sekretess kan få stort genomslag
• Uppgifter om bensin och diesel stämmer inte alltid med
uppgifter från regionala oljeleveranser

16. Koldioxidutsläpp från el
Till skillnad från annan energi, kan det vara problematiskt att beräkna
koldioxidutsläpp från el.
• Marginalel?
• Nordisk elmix?
• Svensk elmix?

17. Marginalel
Den el som produceras på marginalen, dvs den som ökar och minskar först.
• Utsläppen bestäms av energikällan på marginalen = kol = ca 1000 ton/GWh
• Inte användbar om man ska visa hela kommunens klimatpåverkan från
elanvändning.
• Däremot användbar vid beräkning av hur specifika åtgärder påverkar
utsläppen uppåt eller neråt.

18. Nordisk elmix
Nordisk elmix man får om man väger samman all elproduktion i det nordiska
handelssystemet. Mixen varierar över tiden.
• Nordisk elmix varierar men ger i storleksordningen 100 ton/GWh
• Användbar för att beräkna utsläppen från el - systemgräns blir då Norden
(Nordeuropa)

19. Svensk elmix
Svensk elmix man får om man väger samman den svenska elproduktionen.
Den svenska elmixen har större variation över tid än den nordiska.
• Utsläppen från svensk elmix varierar stort, beroende på vilka hänsyn som tas.
• Användbar för att beräkna utsläppen från el - systemgräns blir då Sverige
• Men hur förhålla sig till import och export av el?

20. Vilket värde på svensk elmix?
ton/GWh
120
100
80
60
40
20
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
-20
-40
-60
-80
Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde
Version 1: nettoutsläppen av import minus export
Version 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid export
Version 3: utsläppen från import och export är inte med
Växjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

21. Vilket värde på svensk elmix?
ton/GWh
120
100
80
60
40
20
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
-20
-40
-60
-80
Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde
Version 1: nettoutsläppen av import minus export
Version 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid export
Version 3: utsläppen från import och export är inte med
Växjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

22. Vilket värde på svensk elmix?
ton/GWh
120
100
80
60
40
20
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
-20
-40
-60
-80
Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde
Version 1: nettoutsläppen av import minus export
Version 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid export
Version 3: utsläppen från import och export är inte med
Växjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

23. Vilket värde på svensk elmix?
ton/GWh
120
100
80
60
40
20
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
-20
-40
-60
-80
Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde
Version 1: nettoutsläppen av import minus export
Version 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid export
Version 3: utsläppen från import och export är inte med
Växjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

24. Vilket värde på svensk elmix?
ton/GWh
120
100
80
60
40
20
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
-20
-40
-60
-80
Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde Nordisk elmix
Version 1: nettoutsläppen av import minus export
Version 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid export
Version 3: utsläppen från import och export är inte med
Växjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

25. Effekter på Växjös utsläpp
kg CO2/inv från el
1000
800
600
400
200
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
-200
-400
-600
Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde
Version 1: nettoutsläppen av import minus export
Version 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid export
Version 3: utsläppen från import och export är inte med
Växjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

26. Effekter på Växjös utsläpp
kg CO2/inv från el
1000
800
600
400
200
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
-200
-400
-600
Version 1 Version 2 Version 3 Växjövärde
Version 1: nettoutsläppen av import minus export
Version 2: utsläppen av import räknas in, men ingen justering görs vid export
Version 3: utsläppen från import och export är inte med
Växjövärde: Genomsnittligt värde använt av Växjö (32 ton/GWh)

27. Slutsats
De årliga skillnaderna i elmixen kan mycket väl dölja effekter av åtgärder som
påverkar elanvändningen i kommunen.
Med ett fast värde för el kan man även följa effekter av åtgärder i
koldioxidstatistiken.

28. Lokal elmix
Hur förhålla sig om inte all el ”importeras” till kommunen?
• Dra av den el som produceras lokalt och räkna nordisk/svensk på resten?
• Vad göra om kommunen är nettoexportör av el?

29. Hur gör Växjö?
1) Samlar in statistik över all eltillförsel i kommunen.
2) Räknar ut hur mycket av elen som produceras lokalt och som matas ut på
nätet från kraftvärmeverk, vindkraftverk, vattenkraftverk (kanske även
solceller i framtiden). På denna beräknas en lokal koldioxidfaktor.
3) Räknar kvarvarande el som ”importerad” el, beräknas med svensk elmix =
32 ton koldioxid/GWh.

30. Några ord på vägen…
1) Gör energi- och koldioxidinventering i den omfattning och med den
ambitionsnivå du klarar. Det går alltid att komplettera bakåt i tiden senare.
2) Välj avgränsningar och håll dig till dem. Om de skulle ändras av någon
anledning, är det inte så svårt att räkna om bakåt i tiden.
3) Huvudsyftet med energi- och klimatstatistik måste vara att jämföra sig med
sig själv – även om många ser fördelar med jämförelser mellan olika
kommuner.