Your SlideShare is downloading. ×

Klimatcoachning

1,629
views

Published on

Vad är en kommunal klimatstrategi? …

Vad är en kommunal klimatstrategi?
Hur ser en lämplig organisation ut för att joba med strategiskt klimatarbete i en kommun?


0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,629
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
6
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Projektet Klimatcoachning – stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner startade januari 2007. Det är föreningen klimatkommunerna som driver projektet och Naturvårdsverket som finansierar. Projektet syftar till att ge hjälp till självhjälp åt kommuner som vill arbeta med klimatfrågan.
  • En klimatstrategi är ett delmål för att komma igång med ett aktivt klimatarbete. Vi brukar säga att den byggs upp av fyra hörnstenar: Inventering Klimatmål Handlingsplan med åtgärder Uppföljning Inventering (även kallad nulägesbeskrivning) syftar till att ge en övergripande bild av energianvändningen och utsläppen av växthusgaser i kommunen. Man kan antingen titta på kommunen som organisation eller som geografiskt område. Det vanligaste är dock att kommuner väljer att titta på båda delarna. Det är lätt att överarbeta denna del av klimatstrategin och fylla ut dokumentet med många diagram och tabeller. Detta resulterar ofta i att strategin uppfattas som ”tung” av läsarna som därför inte orkar ta sig igenom materialet. Fundera därför på vem som är mottagare och vad syftet med inventeringen är, innan arbetet med denna del påbörjas. Klimatmål är viktiga för att visa på kommunens ambitioner inom klimatarbetet Vidare är de ett viktigt stöd för samordnaren av kommunens klimatarbete, som med hjälp av målen kan sätta tryck på politiker om mer åtgärder behöver genomföras. Ett vanligt sätt att arbeta fram klimatmål i kommuner, är att utgå från nationella och regionala klimatmål som sedan bryts ned till lokal nivå. Handlingsplanen är klimatstrategins hjärta. Det är viktigt att för varje åtgärd precisera: Vad som ska göras Vem som ska göra det När det ska vara gjort Hur det ska finansieras Och i den mån det är möjligt även lyfta fram miljö-, hälso- och ekonomiska vinster. Kom ihåg att det inte är mängden åtgärder som är det viktiga, utan vad som faktiskt blir gjort ute i verkligheten. Satsa därför hellre på ett mindre antal väl genom arbetade och förankrade åtgärder, framför än en lång lista på luddigt formulerade åtgärder. Avslutningsvis bör en uppföljning av klimatstrategin ske årligen i samband med miljöredovisning/miljöbokslut. Den kan även vara lämpligt att ha några nyckletal kopplade till målen, som flöjs upp med jämna mellanrum mellan de större uppföljningarna. Som riktlinje bör hela klimatstrategin revideras vart 4-5 år, gärna kopplat till mandatperioderna.
  • En klimatstrategi är ett delmål för att komma igång med ett aktivt klimatarbete. Vi brukar säga att den byggs upp av fyra hörnstenar: Inventering Klimatmål Handlingsplan med åtgärder Uppföljning Inventering (även kallad nulägesbeskrivning) syftar till att ge en övergripande bild av energianvändningen och utsläppen av växthusgaser i kommunen. Man kan antingen titta på kommunen som organisation eller som geografiskt område. Det vanligaste är dock att kommuner väljer att titta på båda delarna. Det är lätt att överarbeta denna del av klimatstrategin och fylla ut dokumentet med många diagram och tabeller. Detta resulterar ofta i att strategin uppfattas som ”tung” av läsarna som därför inte orkar ta sig igenom materialet. Fundera därför på vem som är mottagare och vad syftet med inventeringen är, innan arbetet med denna del påbörjas. Klimatmål är viktiga för att visa på kommunens ambitioner inom klimatarbetet Vidare är de ett viktigt stöd för samordnaren av kommunens klimatarbete, som med hjälp av målen kan sätta tryck på politiker om mer åtgärder behöver genomföras. Ett vanligt sätt att arbeta fram klimatmål i kommuner, är att utgå från nationella och regionala klimatmål som sedan bryts ned till lokal nivå. Handlingsplanen är klimatstrategins hjärta. Det är viktigt att för varje åtgärd precisera: Vad som ska göras Vem som ska göra det När det ska vara gjort Hur det ska finansieras Och i den mån det är möjligt även lyfta fram miljö-, hälso- och ekonomiska vinster. Kom ihåg att det inte är mängden åtgärder som är det viktiga, utan vad som faktiskt blir gjort ute i verkligheten. Satsa därför hellre på ett mindre antal väl genom arbetade och förankrade åtgärder, framför än en lång lista på luddigt formulerade åtgärder. Avslutningsvis bör en uppföljning av klimatstrategin ske årligen i samband med miljöredovisning/miljöbokslut. Den kan även vara lämpligt att ha några nyckletal kopplade till målen, som flöjs upp med jämna mellanrum mellan de större uppföljningarna. Som riktlinje bör hela klimatstrategin revideras vart 4-5 år, gärna kopplat till mandatperioderna.
  • En klimatstrategi är ett delmål för att komma igång med ett aktivt klimatarbete. Vi brukar säga att den byggs upp av fyra hörnstenar: Inventering Klimatmål Handlingsplan med åtgärder Uppföljning Inventering (även kallad nulägesbeskrivning) syftar till att ge en övergripande bild av energianvändningen och utsläppen av växthusgaser i kommunen. Man kan antingen titta på kommunen som organisation eller som geografiskt område. Det vanligaste är dock att kommuner väljer att titta på båda delarna. Det är lätt att överarbeta denna del av klimatstrategin och fylla ut dokumentet med många diagram och tabeller. Detta resulterar ofta i att strategin uppfattas som ”tung” av läsarna som därför inte orkar ta sig igenom materialet. Fundera därför på vem som är mottagare och vad syftet med inventeringen är, innan arbetet med denna del påbörjas. Klimatmål är viktiga för att visa på kommunens ambitioner inom klimatarbetet Vidare är de ett viktigt stöd för samordnaren av kommunens klimatarbete, som med hjälp av målen kan sätta tryck på politiker om mer åtgärder behöver genomföras. Ett vanligt sätt att arbeta fram klimatmål i kommuner, är att utgå från nationella och regionala klimatmål som sedan bryts ned till lokal nivå. Handlingsplanen är klimatstrategins hjärta. Det är viktigt att för varje åtgärd precisera: Vad som ska göras Vem som ska göra det När det ska vara gjort Hur det ska finansieras Och i den mån det är möjligt även lyfta fram miljö-, hälso- och ekonomiska vinster. Kom ihåg att det inte är mängden åtgärder som är det viktiga, utan vad som faktiskt blir gjort ute i verkligheten. Satsa därför hellre på ett mindre antal väl genom arbetade och förankrade åtgärder, framför än en lång lista på luddigt formulerade åtgärder. Avslutningsvis bör en uppföljning av klimatstrategin ske årligen i samband med miljöredovisning/miljöbokslut. Den kan även vara lämpligt att ha några nyckletal kopplade till målen, som flöjs upp med jämna mellanrum mellan de större uppföljningarna. Som riktlinje bör hela klimatstrategin revideras vart 4-5 år, gärna kopplat till mandatperioderna.
  • En klimatstrategi är ett delmål för att komma igång med ett aktivt klimatarbete. Vi brukar säga att den byggs upp av fyra hörnstenar: Inventering Klimatmål Handlingsplan med åtgärder Uppföljning Inventering (även kallad nulägesbeskrivning) syftar till att ge en övergripande bild av energianvändningen och utsläppen av växthusgaser i kommunen. Man kan antingen titta på kommunen som organisation eller som geografiskt område. Det vanligaste är dock att kommuner väljer att titta på båda delarna. Det är lätt att överarbeta denna del av klimatstrategin och fylla ut dokumentet med många diagram och tabeller. Detta resulterar ofta i att strategin uppfattas som ”tung” av läsarna som därför inte orkar ta sig igenom materialet. Fundera därför på vem som är mottagare och vad syftet med inventeringen är, innan arbetet med denna del påbörjas. Klimatmål är viktiga för att visa på kommunens ambitioner inom klimatarbetet Vidare är de ett viktigt stöd för samordnaren av kommunens klimatarbete, som med hjälp av målen kan sätta tryck på politiker om mer åtgärder behöver genomföras. Ett vanligt sätt att arbeta fram klimatmål i kommuner, är att utgå från nationella och regionala klimatmål som sedan bryts ned till lokal nivå. Handlingsplanen är klimatstrategins hjärta. Det är viktigt att för varje åtgärd precisera: Vad som ska göras Vem som ska göra det När det ska vara gjort Hur det ska finansieras Och i den mån det är möjligt även lyfta fram miljö-, hälso- och ekonomiska vinster. Kom ihåg att det inte är mängden åtgärder som är det viktiga, utan vad som faktiskt blir gjort ute i verkligheten. Satsa därför hellre på ett mindre antal väl genom arbetade och förankrade åtgärder, framför än en lång lista på luddigt formulerade åtgärder. Avslutningsvis bör en uppföljning av klimatstrategin ske årligen i samband med miljöredovisning/miljöbokslut. Den kan även vara lämpligt att ha några nyckletal kopplade till målen, som flöjs upp med jämna mellanrum mellan de större uppföljningarna. Som riktlinje bör hela klimatstrategin revideras vart 4-5 år, gärna kopplat till mandatperioderna.
  • En klimatstrategi är ett delmål för att komma igång med ett aktivt klimatarbete. Vi brukar säga att den byggs upp av fyra hörnstenar: Inventering Klimatmål Handlingsplan med åtgärder Uppföljning Inventering (även kallad nulägesbeskrivning) syftar till att ge en övergripande bild av energianvändningen och utsläppen av växthusgaser i kommunen. Man kan antingen titta på kommunen som organisation eller som geografiskt område. Det vanligaste är dock att kommuner väljer att titta på båda delarna. Det är lätt att överarbeta denna del av klimatstrategin och fylla ut dokumentet med många diagram och tabeller. Detta resulterar ofta i att strategin uppfattas som ”tung” av läsarna som därför inte orkar ta sig igenom materialet. Fundera därför på vem som är mottagare och vad syftet med inventeringen är, innan arbetet med denna del påbörjas. Klimatmål är viktiga för att visa på kommunens ambitioner inom klimatarbetet Vidare är de ett viktigt stöd för samordnaren av kommunens klimatarbete, som med hjälp av målen kan sätta tryck på politiker om mer åtgärder behöver genomföras. Ett vanligt sätt att arbeta fram klimatmål i kommuner, är att utgå från nationella och regionala klimatmål som sedan bryts ned till lokal nivå. Handlingsplanen är klimatstrategins hjärta. Det är viktigt att för varje åtgärd precisera: Vad som ska göras Vem som ska göra det När det ska vara gjort Hur det ska finansieras Och i den mån det är möjligt även lyfta fram miljö-, hälso- och ekonomiska vinster. Kom ihåg att det inte är mängden åtgärder som är det viktiga, utan vad som faktiskt blir gjort ute i verkligheten. Satsa därför hellre på ett mindre antal väl genom arbetade och förankrade åtgärder, framför än en lång lista på luddigt formulerade åtgärder. Avslutningsvis bör en uppföljning av klimatstrategin ske årligen i samband med miljöredovisning/miljöbokslut. Den kan även vara lämpligt att ha några nyckletal kopplade till målen, som flöjs upp med jämna mellanrum mellan de större uppföljningarna. Som riktlinje bör hela klimatstrategin revideras vart 4-5 år, gärna kopplat till mandatperioderna.
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • Oftast börjar arbetet med klimatstrategin som en idé. Det kan vara en politiker, tjänsteman eller medborgare som lyfter förslaget. Därefter görs en omvärdsanalys, då man försöker reda ut svaren på frågor som: Hur mycket tid tar klimatstrategin i anspråk? Vem skulle kunna jobba med det? Hur har man gjort i andra kommuner? Därefter påbörjas en förankringsfas, då man måste sälja in projektet till beslutande politiker och chefer. OBS! Försök identifiera de drivkrafter som beslutsfattarna har (vad är de intresserade av?!!) och koppla dessa till klimatarbetet. Som exempel kan nämnas att klimat och ekonomiska besparingar ibland hänger ihop. Ex. så kan man minska sina kostnader i kommunen genom att dra ned på energianvändningen. När tillräckligt intresse finns så får en tjänsteman i uppdrag att skriva ihop en projektplan till beslutarna. Här anges det tidsanspråk och de mål som finns med projektet. Därefter preciseras den interna organisationen; -en samordnare väljs ut -projektet får en styrgrupp -och en arbetsgrupp sätts samman När arbetsgruppen börjar träffas så bör fokus handla om att diskutera klimatåtgärder. Här är det viktigt att de åtgärder som diskuteras i arbetsgruppen regelbundet (helst efter varje möte) redovisas kort till styrgruppen. Detta så politikerna får vara delaktiga och komma med synpunkter på åtgärderna. Annars är risken, om handlingsplanen presenteras som ett färdigt paket i slutet av processen, att de avslår vissa åtgärder. På sikt, när handlingsplanen är genomarbetad, och övriga dokumentet är skrivet skickas strategin ut på remiss för att sedan antas i fullmäktige. Glöm inte följa upp strategin! 
  • När det gäller klimatarbetsgruppen och hur denna mobiliseras så är detta ett vanligt sätt i många kommuner. (1.) Frågan om arbetsgruppen har lyfts av miljö- och byggchefen (obs! kan vara andra chefer) till kommunstyrelsen (alternativt lämplig politisk grupp). (2.) När KS sagt ja till arbetsgruppen har (3.) ärendet lyfts i den stora ledningsgruppen, som består av bl.a. förvaltnings- och bolagscheferna i kommunen. (4.) På samma gång har en samordnare för projektet valts ut. (5.) Förvaltningscheferna har i sin tur fått i uppdrag att peka ut lämpliga personer att delta i arbetsgruppen, till samordnaren. På detta sätt försäkrar man sig om att deltagarna i gruppen verkligen SKA delta i gruppen och i de fall dessa inte dyker upp på möten, kan samordnaren bara återkoppla till förvaltningsschefen.
  • När det gäller klimatarbetsgruppen och hur denna mobiliseras så är detta ett vanligt sätt i många kommuner. (1.) Frågan om arbetsgruppen har lyfts av miljö- och byggchefen (obs! kan vara andra chefer) till kommunstyrelsen (alternativt lämplig politisk grupp). (2.) När KS sagt ja till arbetsgruppen har (3.) ärendet lyfts i den stora ledningsgruppen, som består av bl.a. förvaltnings- och bolagscheferna i kommunen. (4.) På samma gång har en samordnare för projektet valts ut. (5.) Förvaltningscheferna har i sin tur fått i uppdrag att peka ut lämpliga personer att delta i arbetsgruppen, till samordnaren. På detta sätt försäkrar man sig om att deltagarna i gruppen verkligen SKA delta i gruppen och i de fall dessa inte dyker upp på möten, kan samordnaren bara återkoppla till förvaltningsschefen.
  • När det gäller klimatarbetsgruppen och hur denna mobiliseras så är detta ett vanligt sätt i många kommuner. (1.) Frågan om arbetsgruppen har lyfts av miljö- och byggchefen (obs! kan vara andra chefer) till kommunstyrelsen (alternativt lämplig politisk grupp). (2.) När KS sagt ja till arbetsgruppen har (3.) ärendet lyfts i den stora ledningsgruppen, som består av bl.a. förvaltnings- och bolagscheferna i kommunen. (4.) På samma gång har en samordnare för projektet valts ut. (5.) Förvaltningscheferna har i sin tur fått i uppdrag att peka ut lämpliga personer att delta i arbetsgruppen, till samordnaren. På detta sätt försäkrar man sig om att deltagarna i gruppen verkligen SKA delta i gruppen och i de fall dessa inte dyker upp på möten, kan samordnaren bara återkoppla till förvaltningsschefen.
  • När det gäller klimatarbetsgruppen och hur denna mobiliseras så är detta ett vanligt sätt i många kommuner. (1.) Frågan om arbetsgruppen har lyfts av miljö- och byggchefen (obs! kan vara andra chefer) till kommunstyrelsen (alternativt lämplig politisk grupp). (2.) När KS sagt ja till arbetsgruppen har (3.) ärendet lyfts i den stora ledningsgruppen, som består av bl.a. förvaltnings- och bolagscheferna i kommunen. (4.) På samma gång har en samordnare för projektet valts ut. (5.) Förvaltningscheferna har i sin tur fått i uppdrag att peka ut lämpliga personer att delta i arbetsgruppen, till samordnaren. På detta sätt försäkrar man sig om att deltagarna i gruppen verkligen SKA delta i gruppen och i de fall dessa inte dyker upp på möten, kan samordnaren bara återkoppla till förvaltningsschefen.
  • När det gäller klimatarbetsgruppen och hur denna mobiliseras så är detta ett vanligt sätt i många kommuner. (1.) Frågan om arbetsgruppen har lyfts av miljö- och byggchefen (obs! kan vara andra chefer) till kommunstyrelsen (alternativt lämplig politisk grupp). (2.) När KS sagt ja till arbetsgruppen har (3.) ärendet lyfts i den stora ledningsgruppen, som består av bl.a. förvaltnings- och bolagscheferna i kommunen. (4.) På samma gång har en samordnare för projektet valts ut. (5.) Förvaltningscheferna har i sin tur fått i uppdrag att peka ut lämpliga personer att delta i arbetsgruppen, till samordnaren. På detta sätt försäkrar man sig om att deltagarna i gruppen verkligen SKA delta i gruppen och i de fall dessa inte dyker upp på möten, kan samordnaren bara återkoppla till förvaltningsschefen.
  • När det gäller klimatarbetsgruppen och hur denna mobiliseras så är detta ett vanligt sätt i många kommuner. (1.) Frågan om arbetsgruppen har lyfts av miljö- och byggchefen (obs! kan vara andra chefer) till kommunstyrelsen (alternativt lämplig politisk grupp). (2.) När KS sagt ja till arbetsgruppen har (3.) ärendet lyfts i den stora ledningsgruppen, som består av bl.a. förvaltnings- och bolagscheferna i kommunen. (4.) På samma gång har en samordnare för projektet valts ut. (5.) Förvaltningscheferna har i sin tur fått i uppdrag att peka ut lämpliga personer att delta i arbetsgruppen, till samordnaren. På detta sätt försäkrar man sig om att deltagarna i gruppen verkligen SKA delta i gruppen och i de fall dessa inte dyker upp på möten, kan samordnaren bara återkoppla till förvaltningsschefen.
  • När det gäller klimatarbetsgruppen och hur denna mobiliseras så är detta ett vanligt sätt i många kommuner. (1.) Frågan om arbetsgruppen har lyfts av miljö- och byggchefen (obs! kan vara andra chefer) till kommunstyrelsen (alternativt lämplig politisk grupp). (2.) När KS sagt ja till arbetsgruppen har (3.) ärendet lyfts i den stora ledningsgruppen, som består av bl.a. förvaltnings- och bolagscheferna i kommunen. (4.) På samma gång har en samordnare för projektet valts ut. (5.) Förvaltningscheferna har i sin tur fått i uppdrag att peka ut lämpliga personer att delta i arbetsgruppen, till samordnaren. På detta sätt försäkrar man sig om att deltagarna i gruppen verkligen SKA delta i gruppen och i de fall dessa inte dyker upp på möten, kan samordnaren bara återkoppla till förvaltningsschefen.
  • Såhär kan det kännas i uppstarten av klimatarbetet. Det är helt OK och på sikt kommer det att bli tydligare. Ett bra sätt kan vara att reda ut de olika rollerna och delarna i klimatstrategin och skissa upp dem schematiskt (se nästa bild)
  • Såhär har arbetet lagts upp i flera kommuner vi jobbat i, ...med gott resultat.
  • Ett vanligt sätt att jobba i arbetsgruppen, som vi även sett fungerat bra, är att samordnaren redan på första mötet presenterar ett förslag till upplägg för arbetsgruppen. På detta sätt får deltagarna en klar bild av VAD de förväntas bidra med och vad som är SYFTET med arbetsgruppen. Det är viktigt att deltagarna känner att de har tid avsatt för klimatarbetsgruppen samtidigt som samordnaren bör sträva efter att deltagarna skall känna sig motiverade och vilja delta på arbetsgruppsmötena. Delaktighet är således ett nyckelord, och det skapas ofta genom att deltagarna får komma till tals, uppmuntras och att deras ideér tas emot på ett öppet sätt.
  • I vissa kommuner har samordnaren haft en dator uppkopplad mot en projektor och på sittande arbetsmöte skrivit ned gruppens ideér. En sådan brainstorming är ett bra sätt att börja mötena med. När man har hållit på ett tag och alla ideér kommit fram så väljer man gemensamt i gruppen ut 2-3 åtgärder som man går vidare med. Detta kan göras genom att alla får rösta på en åtgärd (pluppmetoden?), alternativt en gemensam och öppen diskussion. Därefter är det dags att konkretisera de utvalda åtgärderna . Detta görs också på sittande möte och samordnaren (eller någon som samordnaren valt ut) skriver ned gruppens tankar direkt på mötet. Det viktiga här är att för varje åtgärd svara på frågorna i åtgärdsbladet som bilden visar (se exemplet med åtgärden ”klasstrampet”). OBS!!! Dröj kvar bilden några sekunder så läsarna får tid läsa vad det står på åtgärdsbladet!! Innan nästa bild kommer....
  • I vissa kommuner har samordnaren haft en dator uppkopplad mot en projektor och på sittande arbetsmöte skrivit ned gruppens ideér. En sådan brainstorming är ett bra sätt att börja mötena med. När man har hållit på ett tag och alla ideér kommit fram så väljer man gemensamt i gruppen ut 2-3 åtgärder som man går vidare med. Detta kan göras genom att alla får rösta på en åtgärd (pluppmetoden?), alternativt en gemensam och öppen diskussion. Därefter är det dags att konkretisera de utvalda åtgärderna . Detta görs också på sittande möte och samordnaren (eller någon som samordnaren valt ut) skriver ned gruppens tankar direkt på mötet. Det viktiga här är att för varje åtgärd svara på frågorna i åtgärdsbladet som bilden visar (se exemplet med åtgärden ”klasstrampet”). OBS!!! Dröj kvar bilden några sekunder så läsarna får tid läsa vad det står på åtgärdsbladet!! Innan nästa bild kommer....
  • I vissa kommuner har samordnaren haft en dator uppkopplad mot en projektor och på sittande arbetsmöte skrivit ned gruppens ideér. En sådan brainstorming är ett bra sätt att börja mötena med. När man har hållit på ett tag och alla ideér kommit fram så väljer man gemensamt i gruppen ut 2-3 åtgärder som man går vidare med. Detta kan göras genom att alla får rösta på en åtgärd (pluppmetoden?), alternativt en gemensam och öppen diskussion. Därefter är det dags att konkretisera de utvalda åtgärderna . Detta görs också på sittande möte och samordnaren (eller någon som samordnaren valt ut) skriver ned gruppens tankar direkt på mötet. Det viktiga här är att för varje åtgärd svara på frågorna i åtgärdsbladet som bilden visar (se exemplet med åtgärden ”klasstrampet”). OBS!!! Dröj kvar bilden några sekunder så läsarna får tid läsa vad det står på åtgärdsbladet!! Innan nästa bild kommer....
  • I vissa kommuner har samordnaren haft en dator uppkopplad mot en projektor och på sittande arbetsmöte skrivit ned gruppens ideér. En sådan brainstorming är ett bra sätt att börja mötena med. När man har hållit på ett tag och alla ideér kommit fram så väljer man gemensamt i gruppen ut 2-3 åtgärder som man går vidare med. Detta kan göras genom att alla får rösta på en åtgärd (pluppmetoden?), alternativt en gemensam och öppen diskussion. Därefter är det dags att konkretisera de utvalda åtgärderna . Detta görs också på sittande möte och samordnaren (eller någon som samordnaren valt ut) skriver ned gruppens tankar direkt på mötet. Det viktiga här är att för varje åtgärd svara på frågorna i åtgärdsbladet som bilden visar (se exemplet med åtgärden ”klasstrampet”). OBS!!! Dröj kvar bilden några sekunder så läsarna får tid läsa vad det står på åtgärdsbladet!! Innan nästa bild kommer....
  • Tänk på att hålla ihop diskussionerna på arbetsgruppsmötet. Det finns många exempel på arbetsgrupper där deltagarna känt frustration över att mål och syfte med gruppen varit oklart. Vidare har dessa deltagare inte sällan upplevt att deras idéer och synpunkter inte tagits emot på ett bra sätt utan att diskussionerna snarare har mynnat ut i hetsiga framtidsdiskussioner mellan gruppens visionärer. Tänk därför på att presentera en strukturerad och genomtänkt arbetsprocess . Undvik att gå till mötena och tänka: ”det örndar sig nog ( det ordnar sig nog på värmländska)  ”. Se även till att som samordnare och mötesordförande hålla ihop diskussionerna så att det finns en röd tråd genom hela mötet . ”Kontrollerad kreativitet” är ett mantra som vi använt med framgång i många klimatarbetsgrupper! Sträva även efter att skapa delaktighet i gruppen. Få deltagarna att trivas och känna sig trygga. Försök hitta deras hjärtefrågor och koppla klimatarbetet till detta. Kör gärna ett varv ” rundan ” så fort diskussionerna avtar och det blir dålig respons. Och som samordnare... Glöm inte att UTNYTTJA GRUPPENS KOMPETENS!!.. Du behöver inte känna dig som en allvetare, utan använd istället de andras kunskap.
  • De i särklass viktigaste erfarenheterna från klimatcoachningsprojektet är att: Det måste finnas politiskt intresse för klimatfrågan i kommunen för att nått ska hända. Tillräckligt med arbetstid måste avsättas för samordnaren och för deltagarna i klimatarbetsgruppen Som person bör samordnaren jobba strukturerat och var en ” doer ”. Tyvärr har vi stött på flera dåliga exempel där allt för visionära och ostrukturerade samordnare lett kommuners arbetsgrupper. Således är valet av samordnare mycket viktigt! Ta istället hand om visionärerna och deras ideér genom att erbjuda dem plats i arbetsgruppen och där arbeta med att konkretisera tankarna i åtgärder. Avslutningsvis vill vi önska er ett stort lycka till i klimatarbetet och glöm inte: ”klimatarbete är inte farligt!” Tveka inte att höra av er till oss med frågor kring kommunalt klimatarbete. Hej då! Sen spelar vi Themesong till ”lilla huset på prärien” som avslutning... http://www.youtube.com/watch?v=Em9XEs9H2JI&feature=related Eller? ..inte?.. 
  • Projektet Klimatcoachning – stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner startade januari 2007. Det är föreningen klimatkommunerna som driver projektet och Naturvårdsverket som finansierar. Projektet syftar till att ge hjälp till självhjälp åt kommuner som vill arbeta med klimatfrågan.
  • Transcript

    • 1. Klimatcoachning
    • 2. Vad är en klimatstrategi?
      • Inventering
      • Klimatmål
      • Åtgärder
      • Uppföljning
    • 3. Vad är en klimatstrategi?
      • Inventering
      • Klimatmål
      • Åtgärder
      • Uppföljning
    • 4. Vad är en klimatstrategi?
      • Inventering
      • Klimatmål
      • Åtgärder
      • Uppföljning
    • 5. Vad är en klimatstrategi?
      • Inventering
      • Klimatmål
      • Åtgärder
      • Uppföljning
    • 6. Vad är en klimatstrategi?
      • Inventering
      • Klimatmål
      • Åtgärder
      • Uppföljning
    • 7. Klimatprocessen 1. Idé
    • 8. Klimatprocessen 1. Idé 2. Omvärlds- analys
    • 9. Klimatprocessen 1. Idé 2. Omvärlds- analys 3. Förankring
    • 10. Klimatprocessen 1. Idé 2. Omvärlds- analys 3. Förankring 4. Projektplan
    • 11. Klimatprocessen 1. Idé 2. Omvärlds- analys 3. Förankring 4. Projektplan
      • 5. Intern organisation
      • Samordnare
      • Arbetsgrupp
      • Styrgrupp
    • 12. Klimatprocessen 1. Idé 2. Omvärlds- analys 3. Förankring 4. Projektplan
      • 5. Intern organisation
      • Samordnare
      • Arbetsgrupp
      • Styrgrupp
      6. Mål och åtgärder
    • 13. Klimatprocessen 1. Idé 2. Omvärlds- analys 3. Förankring 4. Projektplan
      • 5. Intern organisation
      • Samordnare
      • Arbetsgrupp
      • Styrgrupp
      6. Mål och åtgärder 7. Remiss och antagande i fullmäktige
    • 14. Klimatprocessen 1. Idé 2. Omvärlds- analys 3. Förankring 4. Projektplan
      • 5. Intern organisation
      • Samordnare
      • Arbetsgrupp
      • Styrgrupp
      6. Mål och åtgärder 7. Remiss och antagande i fullmäktige 8. Uppföljning
    • 15. Klimatprocessen 1. Idé 2. Omvärlds- analys 3. Förankring 4. Projektplan
      • 5. Intern organisation
      • Samordnare
      • Arbetsgrupp
      • Styrgrupp
      6. Mål och åtgärder 7. Remiss och antagande i fullmäktige 8. Uppföljning Håll politikerna informerade om åtgärderna!
    • 16. Exempel på förfarande Miljö- och byggchef
    • 17. Exempel på förfarande Miljö- och byggchef KS/KSAU 1.
    • 18. Exempel på förfarande Miljö- och byggchef KS/KSAU 1. 2.
    • 19. Exempel på förfarande Miljö- och byggchef KS/KSAU 1. 2. 3. Samordnare
    • 20. Exempel på förfarande Miljö- och byggchef KS/KSAU 1. 2. Ledningsgrupp 4. 3. Samordnare
    • 21. Exempel på förfarande Miljö- och byggchef KS/KSAU 1. 2. Ledningsgrupp 4. Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning 5. 3. Samordnare
    • 22. Exempel på förfarande Miljö- och byggchef KS/KSAU 1. 2. Ledningsgrupp 4. Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning 5. 3. Samordnare 6. Klimatgrupp
    • 23. Vanlig uppfattning av processen i början av projektet: Start Arbetsgrupp Klimatmål Åtgärder?? Inventering?? Färdig klimatstrategi
    • 24. Så här har arbetet lagts upp i vissa kommuner:
    • 25. Vanligt arbetssätt i arbetsgrupp
      • Möte 1 : Välkomna! Presentation projekt, förväntningar, inspiration.
      • Möte 2: Transporter . Brainstormning.
      • Möte 3: Transporter. Konkretisering i åtgärdsmallar.
      • Möte 4: Konsumtion . Brainstormning + konkretisering i åtgärdsmallar.
      • Möte 5: Fastigheter . Brainstormning + konkretisering i åtgärdsmallar.
      • Möte 6: Energiproduktion . Brainstormning + Konkretisering i åtgärdsmallar.
      • Möte 7: Reserv .
      • Möte 8: Klimatstrategi, remissversion .
    • 26. Rent konkret… vad innebär ”konkretisering”?
    • 27. Rent konkret… vad innebär ”konkretisering”?
    • 28. Rent konkret… vad innebär ”konkretisering”?
    • 29. Rent konkret… vad innebär ”konkretisering”?
    • 30. Riktlinjer för arbetsgrupp
      • En tydlig och strukturerad arbetsprocess
      • Tydliga mål med arbetsgruppens arbete
      • Färdigt mötesupplägg med mallar och teman
      • ” Kontrollerad kreativitet” – hålla ihop diskussionerna
      • Utmaning:
      • Skapa delaktighet
      • Utnyttja gruppens kompetens!
    • 31. Erfarenheter
      • Politiskt intresse
      • Tillräcklig arbetstid avsätts
      • Samordnare = 1-2 månader under 1år
      • Arbetsgrupp = 30-40 timmar/deltagare under 1 år
      • Samordnaren jobbar strukturerat och försöker involvera fler
      • från kommunen i klimatarbetet
    • 32. www.klimatkommunerna.se