Recommended
More Related Content
Similar to Delaktighetsmodellen som hjälp för smarta digitala lösningar
Similar to Delaktighetsmodellen som hjälp för smarta digitala lösningar (20)
Delaktighetsmodellen som hjälp för smarta digitala lösningar
- 1. Delaktighetsmodellen som hjälp för smarta digitala lösningar Gunilla Karlsson, Välfärdsingenjör på LIDOL AB Vitalis - 26 augusti 2020
- 2. Om mig och mitt jobb Gunilla Karlsson, Välfärdsingenjör Jag kombinerar många års ingenjörskap med en livstids erfarenheter av funktionshinderområdet. Jag är en CODA (har döva föräldrar) och är en NPF-mamma. Bor i Göteborg och är uppväxt i här och på Tjörn. Alla har rätt att bli förstådda och respekterade samt få det stöd de har rätt till – att vara delaktiga. LIDOL … … tillhandahålla bästa möjliga lösningar för inkluderande e- kommunikation och systematisk välfärdsinnovation.
- 3. Innehåll • Varför en delakCghetsmodell och just nu? • Ulf Jansons DelakCghetsmodell • Fördjupning och exempel • Hörselskadade • Döva • Vård och omsorg för äldre döv • Utvärdering av delak:ghet • Exempel: Smart digitalisering - T-Mee:ng och nåbarhet • Summering • Gör det själv-Cps: Hur jobbar vi med delak0ghet?
- 4. Varför en delak8ghetsmodell och just nu? • Fokus på God och Nära vård för bibehållen välfärd. • ”Alla ska med” - Vi behöver förstå personer av varierande behov och funktionsnedsättning. • Hållbar digitalisering kräver personcentrering, dvs att vi förstår människan och designar för henne. • Olika dimensioner hos en människas välmående behöver fångas in. Systematiskt beskriven förenkling som gör fenomenet hanterbart och tillgängligt för analys och simuleringar. (Sv Wikipedia) Vad är en modell? En gemensam modell ger en gemensam förståelse användaren och gör oss smartare.
- 5. Ulf Jansons Delak-ghetsmodell A" höra (ll formellt Klara av a" vara med Vara med när jag själv vill Jag är okej som jag är Vara en bland andra Tillhörighet En formell tillhörighet Samhandling Att delta och bidra i en gemensam aktivitet Engagemang Lust och intresse för a9 delta i ak:viteten Erkännande A9 vara accepterad och erkänd av andra Tillgänglighet Platser och objekt Menings- sammanhang Sociokommunika7vt samspel Autonomi Bestämma över sitt handlande Bestämma över mig själv Ulf Janson, professor i pedagogik, Stockholms Universitet ”Delaktighet - ett arbetssätt i skolan”, SPSM
- 6. Tillhörighet Samhandling Engagemang Erkännande Tillgänglighet Autonomi Bestämma över sig själv ”Jag vet bäst vilka hjälpmedel som passar mig.” “Det tog 20 år för mig innan jag beställde skrivtolk första gången.” När jag är hemma tar jag av mig hörapparaten men behöver kunna telefonera ändå. A1 höra 3ll formellt ”Hörcentralen vet inget om telefonhjälpmedel som jag behöver.” ”Det är lä?are a? få hjälpmedel i arbetet än i utanför arbetet. Vad räknas då som arbete?” – Pensionerad God man ”Jag har texGelefon men använder den inte för jag har ingen aG ringa Hll för man får bara texGelefon om man är gravt hörselskadad.” Klara av att vara med ”Jag vill ha det där timslånga samtalet med min bror som jag hade för tio år sedan.” ” Mikrofonen är så klumpig som kompisen ska använda. Det är okej i bilen, men på stan vill jag inte besvära.” Vara med när jag själv vill ”Hörselstress gör att jag inte orkar vara med så mycket.” ”Jag hade velat arbeta även efter 65 men jag såg inte att det skulle vara möjligt. Med nya hjälpmedel som finns nu hade jag kunnat det.” Jag är okej som jag är Kunna använda samhällstjänster som 1177, 112 ”Jag måste gå Hll Vårdcentralen för aG boka Hd och fråga om min oro.” ”Försäkringskassan avskrev miG ärende när jag inte svarade på telefonen.” Vara en bland andra ”Det måste vara lä? a? prata med oss, annars gör de inte det.” ”Jag förstår inte vad växeltelefonisten säger när den bryter på annat språk eller har kraLig dialekt.” Saknas informa,on och kunskap hos andra om behov
- 7. Tillhörighet Samhandling Engagemang Erkännande Tillgänglighet Autonomi Bestämma över sig själv ”Min partner och jag får inte var sin bildtelefon- de tycker vi ska dela. Rullstolsburna delar väl inte rullstol?” ”Jag vet bäst vilka hjälpmedel som passar mig.” A1 höra 3ll formellt Staten: PTS, AF, FK - --21 regioner med olika policy --- nu börjar kommuner visa intresse Finansiering sker i stuprör: mindre samhällsvinst: ineffek,vt, byråkra,skt, svårare aH uppräHhålla god kompetens. Klara av att vara med Döv läkare: Tal-till-text på föreläsningar men teckenspråkstolk på ronden. Vara med när jag själv vill ”AG umgås med släkHngar kan vara jobbigt, de kan inte teckenspråk.” Jag är okej som jag är Känner sig mindre värd när man måste strida för räH ,ll tolk. Jag kan inte ringa direkt ,ll 1177, 112 … Vara en bland andra Sjukgymnast: ”Det är så omständligt när en tolk är med”. ”Om kommunens äldrevägledare för teckensnpråkiga är med behövs verkligen tolk då?” ”På akuten beställs inte tolk förrän läkaren kommer.”
- 8. Patientresa Hem 1 Sjukhuset: akuten Sjuktransport Sjukhuset: avdelningen Utskrivning Hem 2 Hemtjänst 1+2, Trygghetslarm Sjukresa Rum Sängplats SIP / Vårdplanering När klarar mottagande part att ta emot? Genomförandeplan Bildtelefon Ambulans Teckenspråkstolk Låna bildtelefon Bildtelefon, tolk på distans Det stöd jag behöver, mänskligt och prakNskt Kunna kommunicera med larmpersonal Överföring av information Kunna kommunicera med omvärlden Information på rätt sätt Strategi för medicinintag Utskrivningssamtal Någon som kan teckenspråk tar emot De som hjälper mig känner mig Teckenspråkstolk Kunna påverka hemgång: när, hur,… De som hjälper mig känner mig Jag vill vara där jag är Teckenspråkstolk finns när jag anländer Väntetid, mat, sitt-/ sovplats för anhörig Jag förstår mitt hälsotillstånd Jag och anhöriga är trygga med att åka hem Någon att tala med om min oro. Vad kan jag få hjälp med? Hemtjänstkontekat Anhörig Kunna fatta beslut om behandling och välja mat Jag vill påverka genomförandeplanen Individens delaktighetsprofil förändras Hantering av övergångar är kritiskt för god och nära vård – Uppföljning mäter kvalitén på vad som gjordes innan. SIP (Samordnad Individuell Plan) Tillhörighet Tillgänglighet Samhandling Erkännande Engagemang Autonomi
- 9. Tillhörighet En formell tillhörighet Samhandling Att delta och bidra i en gemensam aktivitet Engagemang Lust och intresse för att delta i aktiviteten Erkännande Att vara accepterad och erkänd av andra Tillgänglighet Platser och objekt Meningssammanhang Sociokommunika6vt samspel Autonomi Bestämma över sitt handlande Det som endast användaren kan utvärdera Vara med när jag själv vill Jag är okej som jag är Bestämma över mig själv
- 10. Det som även andra kan utvärdera Tillhörighet En formell tillhörighet Samhandling AX delta och bidra i en gemensam akNvitet Engagemang Lust och intresse för att delta i aktiviteten Erkännande Att vara accepterad och erkänd av andra Tillgänglighet Platser och objekt Meningssammanhang Sociokommunika6vt samspel Autonomi Bestämma över sitt handlande Att höra till formellt Vara berättigad till stöd, medborgarskap, skolplats Klara av att vara med Kunna nå en lokal eller en samhällstjänst på telefon Vara en bland andra Vara inbjuden, finns tolkar?
- 11. Full nåbarhet genom Komple> Kommunika-on Autonomi: Var finns det i FN:s globala mål?
- 12. Sammanfattning Delaktighetsmodellen gör oss smartare • Gör att begreppet delaktighet blir begripligt och stringent • När det är komplext: Hjälper oss att resonera, samla kunskap och hitta lösningar. • Gör oss nyfikna på att lyssna på användare och närstående • Visar att ansvaret inte bara ligger på individen Delaktighet beror även av tid, plats, personer runt omkring… • Hantering av övergångar är kritiska. Samordning, sammanhang och helhetssyn är viktigt. Mer fokus på lyckade övergångar främjar samordning. • Vi har olika kommunikationsstilar: Tycker jag att den andre är ’besvärlig’ - dags att fundera hur mitt ansvar ser ut i det hela. • Kommunikation – en förutsättning för delaktighet. Det kan behövas en ny yrkesgrupp: Kommunikationsmästare. Samhällsekonomiskt bra att arbeta med delaktighet. Även företag har nytta av detta i sitt strategiska arbete. Motsatsen till delaktighet är utanförskap
- 13. Hur jobbar vi med delaktighet? Tillhörighet En formell :llhörighet Samhandling Att delta och bidra i en gemensam aktivitet Engagemang Lust och intresse för att delta i aktiviteten Erkännande A9 vara accepterad och erkänd av andra Tillgänglighet Platser och objekt Menings- sammanhang Sociokommunikati vt samspel Autonomi Bestämma över sitt handlande Alla har räQ aQ få vara siQ bästa möjliga jag.
- 14. Ta gärna kontakt Hör gärna av dig och berätta: Hur funkade Delaktighetsmodellen för er? När var hur använde ni den? Jag kan hjälpa er om ni vill Gunilla Karlsson, Välfärdsingenjör Gunilla.karlsson@LidoL.se 0760 - 34 69 69 Blogg: Välfärdsingenjören TwiQer: @codagunilla Specialistområden: • Tillgänglighet-hörsel och kognition • Delaktighet • Komplett Kommunikation-T-Meeting • Systematisk Innovation • Upphandling och projektansökningar • Förstudier och användbarhet
- 15. Referenser • Delaktighetsmodellen, Professor i pedagogik Ulf Janson och medarbetare, Stockholms Universitet • Delaktighet - ett arbetssätt i skolan, Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers, SPSM-Specialpedagogiska skolmyndigheten • God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem, SOU 2020:19 • FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning • FN:s globala mål • Barnrättskonventionen