Alumnistudien Uppsala nätverk 20141111
•Download as PPTX, PDF•
0 likes•442 views
Alumnistudien gjordes 2014 vid Linköpings universtitetsbibliotek. Denna presentation visades vid Nätverksträffen 10-11 november 2014. Plats Carolina Rediviva, Uppsala.
Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Viewers also liked (9)
Similar to Alumnistudien Uppsala nätverk 20141111
Similar to Alumnistudien Uppsala nätverk 20141111 (20)
Alumnistudien Uppsala nätverk 20141111
- 1. En framtida utmaning Övergången från akademiskt knuten informationskompetens till arbetsplatsanknuten informationskompetens Linköpings Universitet C. Brage, M. Rosell, J. Westerlund, M-L. Axelsson, K. Gustafsson Åman, M. Öström Linköpings universitetsbibliotek
- 2. LiUB - Lärande och Information Utan Begränsningar 2
- 3. LiUB i siffror - 2013 • Studenter 27 900 • Anställda på LiU 3 700 • Anställda på LiUB 89 • Omslutning totalt, LiU 3 473 mkr • Omslutning, LiUB 116 mkr 3
- 4. Fem bibliotek, fyra Campus • Campus Valla • HumSam-biblioteket • TekNat-biblioteket • Campus US • Hälsouniversitetets bibliotek, HUB • Campus Norrköping • Campus Norrköpings bibliotek, CNB • Carl Malmsten Furniture Studies • Byggmästare John Mattsons Bibliotek, BJMB 4
- 5. Våra bibliotek 55 Campus Valla TekNat-biblioteket Campus US Hälsouniversitetets bibliotek Malmstens Byggmästare John Mattsons bibliotek Campus Norrköpings bibliotek Campus Valla HumSam-biblioteket
- 6. Från student till anställd? • Studenterna har ett universitetsbibliotek • Anställda har Google • Förbereder biblioteket dem för studierna eller livet? • Hur överbygger vi klyftan i informationskompetens mellan högre utbildning och arbetsliv?
- 7. Vad ville vi veta? • Vilka typer av information använder alumner i sina arbeten? • Vilka informationsverktyg använder alumner i sina arbeten? • Har undervisningen i informationskompetens vid universitetet någon inverkan på deras akademiska framgång och kommande arbete?
- 8. Vilka frågade vi? • Enkät till alumni • 415 e-mail skickades • 396 kom fram • 146 svarade • 10 olika program
- 9. Vad fick vi reda på? • Nästan alla deltog i undervisning i informationssökning • Majoriteten hade användning för undervisningen i informationssökning vid universitetet • En minoritet hade användning för undervisningen i informationssökning i arbetslivet • En majorietet av alumni söker efter information varje dag i sitt professionella roll
- 10. Vad fick vi reda på? • Våra svarande har stora informationsbehov I sitt yrkesliv, att hålla sig uppdaterad mest • Den största utmaningen vid sökande av information var tidsbrist • Lösningen på det professionella informationsbehovet var att tala och diskutera med kollegor
- 11. Var sökte de?
- 12. Vad fick vi reda på? • Majoriteten föredrar att använda Google • De mest använda resurserna var böcker, nyhetsartiklar och websidor
- 13. Vad gör vi nu? • Utanför den akademiska sektorn • Ändra undervisningen i informationssökning • Analysera och syntetisera mer • Översätta för de personliga behoven • Transförerbara kompetenser
- 14. www.liu.se
Editor's Notes
- Linköpings universitet
- Vår vision! Kajsa
- Kajsa 27 000 studenter 3 900 anställda Intäkter 3,3 miljarder kronor (45 % grundutbildning, 55 % forskning och forskarutbildning) (Siffror från årsredovisning 2012)
- Kajsa
- Kajsa Campus Valla och Campus US finns i Linköping, Carl Malmsten Furniture Studies (Malmstens) på Lidingö utanför Stockholm.
- Kajsa Vid universiteten förbereder vi ofta studenterna för ett arbetsliv men på universitetsbiblioteken förbereder vi dem för studier. Det absolut vanligaste är att vi har undervisning i informationssökning utifrån en beställning från lärare på ett program – vi svarar således mot beställningen men i vår arbetsgrupp för att utveckla bibliotekets undervisning började vi fråga oss om beställningen räcker? Ska vi tänka längre? När studenterna lämnar universiteten lämnar de också den mångfald av informationsresurser universitetsbiblioteken har som uppgift att förese universitetet med. Då återstår Google och Wikipedian. Om vi vill förberereda studenterna för ett liv utanför universitetet måste vi ändra vår undervisning i informationssökning och ge studenterna en annan typ av informationskompetens. Hur kan de informationskompetenser studenterna lär sig vid universitetete översättas – tranferereras till en arbetsplatsinriktad informationskompetens. Intressant är att begreppet Informationskompetens myntades av Paul Zukorwski med arbetsplatsens behov I åtanke. Det finns gott om bra och fritt material på webben – men eftersom studenterna inte lärt sig söka detta – de har som uppgift att ta fram vetenskapligt material ur bibliotekets fatabur – så blir studenterna uppenbarligen handfallna och utelämnade. Att ta steget vidare från de trygga “vetenskapliga källorna” där man kan bocka av “peer-review” i sökrutan, till att söka med googlescholar eller andra sökmotorer och själv göra kvalitetsgranskning är ett stort steg. Inte ett steg man lär sig i en bisats på en biblioteksintroduktion. Här krävs ett längre strategiskt arbete med lärare/forskare och bibliotekets personal. Ytterligare en problematik i detta sammanhang är det faktum att det inte är vi på biblioteken som självständigt bestämmer vad vi vill undervisa om, vi befinner oss i en kurs och ska fungera i detta sammanhang. Förutom att vi ska få studenternas informationssökningskompetenser att bli mer transfererebara ska vi också få lärarna att beställa undervisning som kan fungera att göra transfererbar. Men idag ska vi tala om det första steget i ett sådant utvecklingsarbete – nämligen att fastställa var vi är, annars kan man inte ta sig framåt. Vi ville således undersöka nuläget.
- Kajsa Syftet med vår studie vara att undersöka och förstå den informationsvärld som en färdigutbildad student ställs inför. Vi började med en litteraturöversikt för att få den teoretiska bakgrunden. Detta för att vi skulle kunna formulera våra huvudfrågor. Vilka typer av information använder alumnerna i sina arbeten? Vilka typer av informationsverktyg använder alumnerna i sina arbeten Har undervisningen i informationskompetens vid universiteteten någon inverkan på deras akademiska framgång och kommande arbete? För att sammanfatta; vi försökte ta reda på de färdigheter de lärde sig under utbildningsåren som var användbara i deras arbetsliv!
- Kajsa Linköpings universitet har en alumnidatabas som vi fick använda. Vi valde alumner då de är lätta att få tag på. Vi konstruerade en enkät som vi skickade ut en länk till. Vi skickade 415 mail. 396 kom fram – övriga studsade. Av dessa 396 fick vi 146 svar. Det innebär en svarsfrekvens på 36,8% vilket lär vara helt ok enligt litteraturen. Vi hade gjort ett urval bland alumnerna. Vi valde de som examinerats åren 2008-2010. Enkäten skickades ut 2012. Av de som totalt sett examinerades dessa år skickade vi till 16%. Vi valde 10 olika program , samtliga som haft undervisning i informationssökning. Programmen är plockade från olika fakultet. Programmen var; Affärsjuridiska, PersonalAdministrativa, Datavetenskapliga, IT, Lärar, Miljövetar, Läkare, Psykolog, Sjukgymnast, samt Sjuksköterske. Dessa åtta bilder tog mig 6 minuter. Kajsa
- Nästan samtliga respondenter, 90 %, hade deltagit I bibliotekets informationssökningsundervisning Detta var inte överraskende – programmen var valda av den anledningen. Av de svarande ansåg 63% att de hade nytta av informationssökningsundervsingien under sin studietid. Men i arbetlivet hade bara 38% nytta av dessa kunskaper. De alumner som fortfarande ansåg sig ha nytta av undervisnignen även i arbetslivet kunde fortfarande använda samma vektyg som under sin utbildning, tex landstingspersonal kan använda pubmed och liknande genom Eiraavtal. Jurister har ofta databaserna knutna till sina firmor. En majoritet av våra deltagare 53% söker efter information varje dag – samtidigt upplever de sig stressade. Söka mindre – bevaka mer! Bör vi lära dem mer om RSS-flöden och bevakningstjänster?
- Vi kunde sa att en stor del av de svarande 77% hade stort behov av information i sin profession Det viktigaste vr att hålla sig uppdaterad med sitt yrke 92%, följt av att förbättra och utveckla sina yrkeskunskaper 78% samt lösa arbetsrelaterade problem 77% Flera av de svarande ansåg också att de hade problem med att finna information för att lösa ett specifikt problem eller för att besvara en fråga Den störsat utmaningen vid informationssökning ansågs vara tidsbrist 72 % För att tillgodose sina informationsbehov föredrog de tillfrågade att tla med kollegor 92% förljt av att lära av erfarenheter odh rutiner på arbetsplatsen 90%, detta är tämligen nya på sina arbetsplatser så detta förefaller naturlitt. 88% uppger att de användr relevant litteratur. Om så många använder kollegor – ska vi undervisra mer om nätverk? Väldigt få använde nätverk på webben!
- Vad
- Majoritetn av deltagarna föredrar att använda sökverktyg som är lättitllgängliga för dem Google och wikipedia Den mest använda materilatypen bland källorna är böcker 67% nyhetsartiklar 64% och professionella webbsidor 63% Vetenskapliga artiklar används i mindre utsträcking 44% - är de förknippade med studier ? Känner de inte till OA?
- Våra slutsatser kan inte generaliseras men vi kan dra några slutsatser Även om en stor andel av alumnerna svarade att de i viss mån har nytta av våra inforamtionssökningstillfällen så har dessa inte så stor betydelse för alumnernas informationssökning i yrkesrollen. De färdigheter som vi är ut är inte anpassade till en yrkeskontext – ska de ens vara det? Vad är vårt uppdrag? MEN vi behöver ta ställning till hur vi ska hantera informationssökning i vår undervisning Vi behöver utarbeta en strategi för att hantera informationssökning på arbetsplatsen redan på universitetet. Ett led i denna strategi skulle kunna vara att lägga ett större fokus i vår undervisning på hur man analyserar information. Källkritik är också något vi bör lägga större tyngd på – källkritik på ”öppet” material. Andra strategier kan vara att knyta vår undervisning tydligare till yrkeslivet En annan tanke är produkten – få skriver egna texter i yrkeslivet på universitetet är det den vanligaste slutprodukten