Den svenska normalvägen. 1 promille av det statligt belagda vägnätet och 1 promille av trafikarbetet. Vägskador och underhållsstrategier. Trafikanters betalningsvilja, ojämnhetsrelaterade trafikantkostnader, hastigheter och ojämnhetsrelaterade hastigheter, tidskostnader beroende av vägojämnheter etc
Sture Karlsson: Utbildning och utvecklingNVL - DISTANS
Sture Karlssons presentation at the symposium "Education creates Development" - Uddannelse skaber Udvikling, in Rudköbing Denmark 8. march 2011
http://distans.wetpaint.com/page/Education+Creates+Development
This presentation describes Social Life's work with the City of Malmö's Environment Department to develop a new placemaking model that can be funded by social investment. This work is part of the City's "Regeneration Dialogue", which aims to comprehensively regenerate the City's 1960's and 1970's apartment blocks. The work is part of the Social Life of Cities collaborative - a global innovation program run in partnership with Cisco and the Young Foundation.
This presentation was made at a TelePresence bringing together experts in social investment and placemaking from Sydney, London, New York, Malmo and Brussels.
Den svenska normalvägen. 1 promille av det statligt belagda vägnätet och 1 promille av trafikarbetet. Vägskador och underhållsstrategier. Trafikanters betalningsvilja, ojämnhetsrelaterade trafikantkostnader, hastigheter och ojämnhetsrelaterade hastigheter, tidskostnader beroende av vägojämnheter etc
Sture Karlsson: Utbildning och utvecklingNVL - DISTANS
Sture Karlssons presentation at the symposium "Education creates Development" - Uddannelse skaber Udvikling, in Rudköbing Denmark 8. march 2011
http://distans.wetpaint.com/page/Education+Creates+Development
This presentation describes Social Life's work with the City of Malmö's Environment Department to develop a new placemaking model that can be funded by social investment. This work is part of the City's "Regeneration Dialogue", which aims to comprehensively regenerate the City's 1960's and 1970's apartment blocks. The work is part of the Social Life of Cities collaborative - a global innovation program run in partnership with Cisco and the Young Foundation.
This presentation was made at a TelePresence bringing together experts in social investment and placemaking from Sydney, London, New York, Malmo and Brussels.
Daniel Skog, Communications Officer, Malmö, Sweden
Closing the loops – sustainable systems for energy, waste and water and in the Western Harbour, Malmö, Sweden” Historically, Kockums shipyard was located in the Western Harbour which today hosts thousands of apartments and offices. The first development, Bo01, was designed to use and produce 100% locally renewable energy over the course of a year. Buildings receive energy from solar, wind and a heat pump that extracts heat from an aquifer that facilitates seasonal storage of heat and cold water in the limestone ground. The different stages in the Western Harbour have piloted different waste separation systems. Food waste is gathered in storage tanks and transported for biogas production. All areas in the Western Harbour have good access to walking paths, bike lanes, buses and car pools.
This presentation describes Social Life's work with the City of Malmö's Environment Department to develop a new placemaking model that can be funded by social investment. This work is part of the City's "Regeneration Dialogue", which aims to comprehensively regenerate the City's 1960's and 1970's apartment blocks. The work is part of the Social Life of Cities collaborative - a global innovation program run in partnership with Cisco and the Young Foundation.
This presentation was made at a TelePresence bringing together placemaking experts and city stakeholders from Malmo, Brussels, Chicago, New York, London and Seoul.
Aménagée à échelle humaine, une collectivité viable est compacte et se caractérise notamment par la mixité des fonctions, une offre diversifiée de transport collectif et actif et des commerces et équipements publics bien localisés. La qualité de vie des quartiers pour tous les citoyens en est aussi un élément-clé, comme le démontrent certains exemples inspirants en Europe et en Amérique du Nord.
Par Alexandre Turgeon, fondateur et président exécutif de l’organisme Vivre en Ville
Présenté dans le cadre du colloque bisannuel du RQOH
Report of Social Life's work exploring how Malmö City can think about the comprehensive social and physical regeneration of its lower income neighbourhoods, by developing a new approach to placemaking that has the potential to be funded through social investment.
2. Från idé till verklighet
• Utgångsläge och inspiration
• Öresund som cykelregion
• Projekt 9200 och exemplet Malmö-Lund
• Pendlarens behov
• Framtida stråketablering
3. Utgångsläge Inpendling till Malmö
Antal inpendlare per kommun
Ca 30 000 personer Staffanstorp 3 326
pendlar dagligen till Burlöv 3 125
Malmö från våra
Vellinge 7 173
fokusområden.
Kävlinge 3 168
Ca 59 000 pendlar Lomma 3 258
totalt in till Malmö. Svedala 4 572
(SCB 2009) Skurup 1 830
Höör 872
67% väljer bilen.
Lund 8 835
1 % väljer cykeln.
Eslöv 1 850
(2007 Resvanor Syd)
Trelleborg 4 887
Resvanor Syd 2007
4. Befintliga cykelförbindelser Lund
Utgångsläge Lomma
Staffanstorp
Malmö
Klågerup
Bara
Oxie
Klagshamn
Tygelsjö
? Svedala
V. Ingelstad
Vellinge
9. Commute n bike
www.oresundsomcykelregion.nu
• Öka arbetspendling med cykel
• Fokus på pendlingsresor 5-15km
10. Commute n bike
• Hur kan cykelpendling bli
attraktivare?
• Stråkinventering
• Kampanj
• Skapa intresse och lyfta frågan
11. Projekt 9200
Supercykelvägar till/från Malmö
• Mål - 8 stråk med supercykelvägstandard
• Fördjupad stråkstudie
• Nya sträckningar alt. standardhöjning på bef.
• Samarbete & avsiktsförklaringar
• Innovativa lösningar
Gustavsson & Ingelög 1994
12. Vision
Lund
2018
Supercykelstråk till/från Malmö 2013-2018 Lomma
2015
Ny sträckning längs järnvägen
2014
Staffanstorp
2018
Malmö
2017 Klågerup
2018
Bara
2016
Oxie
2016
Klagshamn 2017
Tygelsjö
2014
Svedala
2017 ?
V. Ingelstad
Vellinge
2015
13. Vad är en supercykelväg?
Workshop Vad vill en Malmö-Lund-cyklist ha?
malmolundpacykel.blogspot.com
14. Vad vill pendlaren ha?
• Kontinuitet i stråket
Input
• Fler filer, för omkörning
• Raka sträckor, inga snäva svängar
• Inga onödiga stopp
• Jämnt vägunderlag, inga kanter som sticker upp
• Bra snöröjning
• Tydlig markering för olika trafikslag i vägrummet
• Rastplats och service
15. Supercykelväg Vad är rimligt?
Sektioner på landsväg respektive stadsgata SWECO 2011
16. Nationell standard?
Kriterier som en supercykelväg ska
uppfylla?
• Prioritering av cyklisten i korsningar
• Enhetlig skyltning
• Bred bana
• Drift & underhåll
• Rastplatser
• Innovation
25. Malmö-Lund
Prioritera genom upphöjda
cykelöverfarter
26. Rastplats
Med information om att pendla med cykel,
karta, vattenpost, pump och toalett.
27. Från idé till projekt 9200
Framgångsfaktorer
• Intresse från politiker
• Malmö satsar på cykling
• Samarbete i interkommunala
arbetsgrupper
• Involvering och information till alla parter -
interna som externa
• Samordning olika intressen
28. Från idé till projekt 9200
Flaskhalsar & fallgropar
• Flera olika projekt med olika syften
• Interkommunala stråk - många parter inblandade
• Resursstarka kommuner dominerar
• Inkonsekvens i kommunikation
• Intressefråga för enskilda partier
29. Från idé till verklighet
Hur går vi vidare?
• Lyssna på pendlarna-brukardialog
• Kommunikation mellan inblandade kommuner och
väghållare-
avsiktsförklaringar
utbyte av idéer
• Prioritera cyklisten i planprocessen – DP & ÖP
• Rimliga riktlinjer för planering-
supercykelvägstandard hela vägen ?
• Bevaka och uppmuntra forskning och innovation
med högskolor och företag-synergieffekter
• Viktigt att involvera beslutsfattare
30. Tack för
uppmärksamheten!
Ellie och Joanna
Fler frågor? Maila oss
ellie.alexandrou@malmo.se
joanna.christensson@malmo.se Tempelhof flygplats, Berlin