Granskningsrapport om arbetslösheten.

1. Dom sa:
Sverige
behöver
ett nytt
arbetarparti!
at t eten
de lösh
äger rbets
u s sa
N om
u ngd synvilla!
är en
Detta är en affisch från Socialdemokraterna

2. Regeringen har misslyckats med jobben
Den 19 september står svenska folket inför skiljevägen: Fler jobb eller ökade klyftor? Ska vi
fortsätta på den borgerliga vägen med lägre sysselsättning, och nya stora skattesänkningar för
dem som har det bäst? Eller ska vi välja en ny färdriktning med investeringar i fler jobb och i
skolan, vården och omsorgen?
Ska avvecklingen av den svenska modellen fortsätta? Nästa steg är obligatorisk a-kassa.
Regeringens utgångspunkt är att lönenivåerna är för höga och att löntagarna har fått för höga
löneökningar. Drivkraften är synsättet att jobben bara kan bli fler om lönerna pressas; a-
kassereformerna, jobbskatteavdragen och de bristande utbildnings- och
omställningsmöjligheterna för arbetslösa genomsyras av samma föreställning: Lönerna måste
sänkas för att jobben ska bli fler.
År 2006 vann den borgerliga regeringen valet genom att lova fler jobb och minskat
utanförskap. I sin första regeringsförklaring lovade Fredrik Reinfeldt att "fler människor som
kan och vill arbeta ska också ha möjligheter att försörja sig genom eget arbete".
De lovade fler jobb men levererade färre. De lovade färre i utanförskap men levererade fler.
Resultatet av en mandatperiod med en borgerlig regering visar att utvecklingen går åt fel håll.
I dag är 488 000 människor arbetslösa, hela 9,5 procent av arbetskraften.1
Utanförskapet – som regeringen numera talar tyst om – har ökat med 70 000. Regeringen har
misslyckats med jobben.
Regeringen har fördyrat för småföretagen genom att slopa den allmänna nedsättningen av
arbetsgivaravgiften. Efter hård kritik har regeringen tvingats backa och återinfört
nedsättningen för enskilda näringsidkare. För andra företagare som anställer kvarstår dock de
höjda arbetsgivaravgifterna.
Många företag uppger att de inte får del av nödvändig finansiering. Bristen på riskkapital
hämmar företagens utveckling och riskerar hela det svenska innovationssystemet. Trots detta
har regeringen valt att inte lägga fram ett enda skarpt förslag för att underlätta för små
företag att få tillgång till riskkapital.
1
SCB:s AKU för juni 2010

3. 2 (8)
Svenskt Näringsliv rapporterar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas – trots rådande
massarbetslöshet. Det saknas arbetssökande med rätt kompetens. Men regeringen underlåter
att genomföra tillräckliga investeringar i utbildning, för att råda bot på detta.
Regeringen har misslyckats med regelkrånglet. Man lovade att företagens administrativa
kostnader skulle minska med 25 procent fram till hösten 2010. Enligt Tillväxtverket har
regeringen inte lyckats minska dessa kostnader för företag med mer än 2 procent. Dessutom
har cirka hälften av de förslag som regeringen lagt fram fått bakläxa av regeringskansliets eget
regelråd eftersom de innebär ökat krångel för företagen!
Insatserna för att utveckla de stora branscherna i Sverige har inte heller prioriterats av
regeringen. Regeringen lade istället snabbt ner de så kallade strategiska branschprogrammen.
Näringslivet reagerade med stor besvikelse över nedläggningsbeslutet. Inte minst inom
läkemedelsindustrin var besvikelsens stor då strategisk samverkan mellan stat och näringsliv
är helt avgörande för branschens fortlevnad i Sverige. Som ett kvitto på regeringens ointresse
för strategisk näringspolitik meddelande Astra Zeneca i mars att deras verksamhet i Lund,
med 900 anställda, läggs ner.
Arbetslösheten har ökat och bitit sig fast:
- Sedan regeringen tillträdde har antalet arbetslösa blivit ungefär 100 000 fler.
- Sysselsättningsgraden har minskat med 1,6 procentenheter, det motsvarar ungefär
100 000 färre jobb (SCB).
- Antalet långtidsarbetslösa är rekordhögt och har bitit sig fast på historiskt höga
nivåer SCB).
- Arbetslösheten har ökat mer i Sverige än genomsnittet i Europa. Arbetslösheten i
Sverige är nu högre än i jämförbara länder såsom Tyskland.
- Sysselsättningen har fallit mer i Sverige än genomsnitt i Europa (Eurostat).
Regeringen är en bidragsregering:
- Socialbidragen har det senaste året ökat i mer än 8 av tio kommuner i Sverige
(Socialstyrelsen).
25 000 färre anställda i välfärden:
- Under det senaste året har antalet anställda i välfärden – oavsett driftsform –
blivit ungefär 25 000 färre (SCB och SKL).
Utanförskapet växer:
- Det är över 70 000 fler personer i utanförskap nu än vid förra valet. Det gäller både
om man räknar som moderaterna gjorde i valrörelsen och som de gjorde efter valet
(RUT).

4. 3 (8)
Regeringen gömmer undan långtidsarbetslösheten:
- I maj deltog över 124 000 långtidsarbetslösa i regeringens så kallade garantier.
- Färre än 1 av 20 får utbildning som leder till jobb.
Var femte rekryteringsförsök misslyckas:
- De företag som försökt rekrytera har i genomsnitt sökt 5,2 medarbetare. Men de har
bara lyckats rekrytera i genomsnitt 4,2 medarbetare. Det betyder att ungefär vart
femte rekryteringsförsök misslyckas och inte leder till att någon anställs.2
- Regeringen har halverat antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen
(Arbetsförmedlingen).3
- 20 000 färre heltidsstuderande på komvux 2009 jämfört med 2006.
Ungdomsarbetslöshet – ingen synvilla:
De närmaste åren lämnar de största ungdomskullarna sedan fyrtiotalistgenerationen
gymnasieskolan. Tiotusentals unga vuxna ska ta plats i samhället – med höga krav, många
nya idéer och stark vilja att förändra. Globaliseringen har format en generation av kunniga
och välinformerade unga. Det är en fantastisk möjlighet för vårt land. Men idag går
utvecklingen åt fel håll. Fler och fler möter stängda dörrar och arbetslöshet.
Vid Svenskt Näringslivs framtidsdagar den 27 maj 2010 sade Fredrik Reinfeldt att ungdomsarbetslösheten
är en skapad synvilla.
Regeringen stänger dörrar för unga: Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland den högsta i
Europa.. Andelen ungdomar som går vidare till högskolan har minskat. Regeringen har skurit
ner kraftigt på komvux.4
Dessutom har regeringen infört ett aktivitetsförbud som innebär att unga arbetslösa
tvingas gå passivt arbetslösa i minst tre månader innan Arbetsförmedlingen får hjälpa
dem. Över 40 000 långtidsarbetslösa ungdomar deltar i regeringens så kallade jobbgaranti för
unga. Majoriteten av dessa är passiva.
Regeringen har subventionerat företag som redan anställt unga. De ger inte arbetslösa
ungdomar nya jobb. Det är en misslyckad politik som bland annat dömts ut av regeringens
eget finanspolitiska råd.
2 Undersökningen är gjord 26 januari-22 mars av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv
3 Arbetsmarknadsutbildningen har skurits ned från cirka 13 000 platser (oktober 2006) till cirka 6 500 platser (januari 2010)
4 Enligt Högskoleverket minskade såväl andelen 21-åringar som 24-åringar som börjat på högskola mellan år 2006-2008. Enligt
Skolverket var det drygt 20 000 färre heltidsstuderande i komvux 2009 än det var 2006. År 2010 ger regeringen ett högre
statsbidrag till komvux än 2006, men på en direkt fråga kan regeringen inte redogöra för att platserna kommer att bli fler 2010
än 2006.

5. 4 (8)
Regeringen vill införa en obligatorisk a-
kassa med differentierade avgifter
Högerregeringen har talat klarspråk – den går till val på att en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring ska införas och att de redan införda skillnaderna i a-kasseavgift
mellan olika yrkesgrupper ska gälla även i framtiden. Avvecklingen av den svenska
arbetsmarkandsmodellen fortsätter. Dessa differentierade a-kasseavgifter innebär att LO-
arbetare tvingas betala högre a-kasseavgift än tjänstemännen i SACO.
Så här uttryckte sig utbildningsminister Jan Björklund i Ekot den 3 juni i år:
”Alliansen går till val på en obligatorisk a-kassa där alla som
arbetar måste gå med. Trots att frivilligheten försvinner bör a-
kasseavgiften fortfarande vara olika stor beroende på hur stor
risken att bli arbetslös är”.
En obligatorisk a-kassa straffbeskattar arbetare
De differentierade avgifterna – som blir en skatt när a-kassan görs obligatorisk – baseras på
risken för arbetslöshet. Det gör att många med redan låga inkomster betalar högre avgifter än
andra. Det innebär också att de som har valt att jobba i branscher där många förlorar sina
jobb tvingas betala mer i a-kasseavgift än andra. I praktiken blir regeringens politik en
straffbeskattning på bland annat industriarbetare.
De rödgröna samarbetspartierna går till val på att kostnaden för a-kassan ska sänkas till cirka
80 kr/mån för alla. Det blir en årskostnad på 960 kr. Mot detta ställs regeringens
straffskattepolitik. I tabellen framgår hur tio stora yrkesgrupper drabbas av regeringens
politik och hur mycket lägre kostnader de får med den rödgröna politiken.

6. 5 (8)
Straffskatt per år med
Straffskatt Sänkt kostnad med
regeringens politik rödgrön politik per år
Hotellstäderska 5160 kr 4200 kr
Servitris 5160 kr 4200 kr
Kock 5160 kr 4200 kr
Skogsarbetare 5040 kr 4080 kr
Metallarbetare 4680 kr 3720 kr
Svetsare 4680 kr 3720 kr
Fastighetsskötare 3900 kr 2940 kr
Butiksanställd 3780 kr 2820 kr
Konduktör 3336 kr 2376 kr
Undersköterska 1728 kr 768 kr
Regeringen tycker att LO:s medlemmar tjänar för mycket
Regeringen vill med de differentierade a-kasseavgifterna hålla tillbaka löneökningarna för de
breda löntagargrupperna. Redan i augusti 2005 var strategin klar. I ett brev till sina
allianskollegor skrev Fredrik Reinfeldt att:
”Fördelen med denna lösning är att varje arbetslöshetskassa får
incitament att begränsa den utbetalade ersättningen inom den egna
kassan.....genom att fackförbunden dämpar sina lönekrav för att få
ned arbetslösheten inom förbundet.”
Regeringens politik bygger på en enkel men felaktig teori
Regeringens synsätt är tydligt: politiken ska styra över lönebildningen eftersom LOs
medlemmar har förhandlat fram för höga löneökningar. Men politiken är också en
skrivbordsprodukt utan relevans. De avsikter regeringen har med differentieringen
motverkas av den samordnade lönebildningen eftersom man i den sätter det ”lönemärke”
som hela samhällsekonomin kan bära. De enskilda a-kassornas arbetslöshet har inget med
detta att göra. Dessutom hänger inte a-kassa och avtalsområde ihop. Ett förbund kan ha hög
arbetslöshet inom ett avtalsområde, men låg inom ett annat. Trots detta betalar alla
medlemmar samma a-kasseavgift.

7. 6 (8)
Trots att regeringens politik, som framför allt drabbar LOs medlemmar, inte fungerar väljer
man att fortsätta på samma sätt. Det säger en del om hur regeringen ser på facken och deras
medlemmar.
En obligatorisk a-kassa sänker den fackliga
organisationsgraden
Den svenska modellen bygger på att vi har starka parter på arbetsmarknaden som tar ansvar
för lönebildningen och villkoren i arbetslivet. Därför är det viktigt att parterna är
välorganiserade.
Sedan 1935 har vi i Sverige en statsunderstödd, frivillig arbetslöshetsförsäkring i facklig regi.
Sambandet mellan arbetslöshetsförsäkringens organisation och facklig organisationsgrad är
tydligt. 70-80 procent av löntagarna är medlemmar i en facklig organisation i Sverige,
Danmark och Finland. Inga andra länder når upp till dessa nivåer.
Försämringarna i a-kassan har redan resulterat i att den fackliga organisationsgraden har fallit
från 78 till 71 procent. Med en obligatorisk a-kassa vill regeringen ta nästa steg i ambitionen
att försvaga facken ytterligare.
En obligatorisk a-kassa är en del av en större antifacklig
agenda
Regeringens förslag om en obligatorisk a-kassa med en straffskatt för Sveriges arbetare är ett
ytterligare steg i strategin att försvaga facken. Med de borgerliga partiernas förslag tvingas
exempelvis en hotellstäderska betala fem gånger så hög skatt som en civilingenjör. Detta
leder inte bara till att den enskildes ställning i arbetslivet försämras utan också till att de
fackliga organisationernas ställning som en av två parter i den svenska modellen
undermineras. Detta leder i sin tur till att en av den svenska ekonomins viktigaste
konkurrensfördelar försvagas – en kollektivavtalad arbetsmarknad där parterna i fria
förhandlingar reglerar villkoren i arbetslivet.
Regeringens politik bygger på den felaktiga föreställningen att lönerna måste sänkas för att
arbetslösheten ska minska. Den differentierade a-kasseskatten är feltänkt, identifierar fel
samhällsproblem och regeringens mål kommer inte att uppnås. Men regeringens ideologiska
övertygelse om att löntagarna och de fackliga organisationerna bör klämmas åt gör att den
framhärdar.

8. 7 (8)
Solidariteten urholkas och ett svagare Sverige växer fram. Och detta sker till priset av sänkta
löner, försämrad konkurrenskraft, minskade omställningsmöjligheter och ökade klyftor. Det
är en farlig väg att gå i tider av stora förändringar och hårdare global konkurrens. Historiskt
har det varit svårt att bli fattig i Sverige och förhållandevis lätt att ta sig därifrån. Regeringen
vill möta framtiden med det motsatta: det ska vara lätt att bli fattig och det ska vara svårt att
ta sig därifrån. Allt detta i tron om att ökade klyftor skapar fler jobb. Det fungerar inte.
Det här vill socialdemokraterna
Vi socialdemokrater har en annan vision för Sverige. Vi drivs av idén om att skapa ett
möjligheternas land för alla. Fler ska få jobb och klyftorna ska minska. Rättvisan ska
återställas. Därför är vårt besked glasklart inför valet:
Arbetslöshetsförsäkringen ska vara frivillig och solidariskt finansierad.
Kostnaden för medlemskap i a-kassan ska sänkas till cirka 80 kr/mån för alla.
Ersättningsnivån ska höjas till 80 procent och taket höjs rejält.
Målet för nästa mandatperiod är att 80 procent ska få 80 procent av sin lön i a-
kasseersättning.