SlideShare a Scribd company logo
1 of 10
Grammatik
SVPAPRIKA Bra ramsa för att komma ihåg
 Substantiv
 Verb
 Pronomen
 Adjektiv
 Prepositioner
 Räkneord
 Interjektioner
 Konjunktioner
 Adverb
 Namn på saker
 Ngt du gör
 Ersättningsord
 Egenskaper
 Lägesord
 Ett, två, första…
 Utropsord
 Bindeord
 När, var, hur
 Substantiv är namn på ting
såsom boll, fisk och ring.
Numerus
Betyder antal.
Singular är ental, häst, bil
Plural är flertal, hästar, bilar
Obestämd form (en, ett, flera)
En stol, flera stolar
Bestämd form (den, det, de)
Den stolen, de stolarna
Genus (kön)
N-ord- en häst, en bil, en mamma
T-ord- ett tåg, ett hus, ett spöke
Kasus (form)
Det finns två former:
Grundform: häst, hästen, hästar, hästarna
Genitiv: uttrycker ägande
Hästs, hästens, hästars, hästarnas
Substantiv Obest. f Best. f singular plural genus
hästar X X N-ord
huset
groda
skalen
bilarna
skott
tanter
Gör tabellen fullständig med egna kryss. Skriv av!
Konkret: ”vanliga” substantiv, t ex bil och hund. Du kan ”ta” på dem.
Abstrakt: Ofta känslor, t ex sorg, kärlek och hat. Du kan inte ”ta” på dem.
glädje
orm
kärlek
bil
hund
VERB är ord som talar om vad du gör.
Ex. äta, sova, rita, spela, dricka
Verben kan uttrycka olika tidsformer. Vi kallar dem för
TEMPUS. I svenskan har vi fem olika tidsformer.
Presens, nutid Jag ÄTER
Imperfekt, preteritum, dåtid Jag ÅT
Perfekt, dåtid Jag HAR ÄTIT
Pluskvamperfekt, dåtid Jag HADE ÄTIT
Futurum, framtid Jag SKA ÄTA
Ibland böjer man verbet på ett speciellt
sätt. Man tar tema, som det heter.
INFINITV IMPERFEKT,
PRETERITUM
SUPINUM
äta åt ätit
gå gick gått
rita ritade ritat
Som du ser böjs de olika.
De två första ändrar form helt och hållet. De kallas för STARKA eller
OREGELBUNDNA verb
Det tredje får ändelser. Det kallas för SVAGA eller regelbundna
verb.
Fyll i tabellen på egen hand
INFINITIV IMPERFEKT SUPINUM
skära
sprang
låg
firat
smyga
flög
hållit
Hitta på några egna verb och fyll i tabellen.
Hur böjs verbet HA?
 Adjektiven kan ”böjas”. Då KOMPARERAR man.
 Det finns tre olika former.
 Ibland måste man böja med MER och MEST.
ex. spännande, road
• Vissa adjektiv kan inte kompareras
ex. död
 A Positiv Komparativ Superlativ
snäll snällare snällast
lång längre längst

More Related Content

Viewers also liked (19)

Adjektiv
AdjektivAdjektiv
Adjektiv
 
Antons adjektiv
Antons adjektivAntons adjektiv
Antons adjektiv
 
Ellinors substantiv
Ellinors substantivEllinors substantiv
Ellinors substantiv
 
Závěrečný úkol KPI
Závěrečný úkol KPIZávěrečný úkol KPI
Závěrečný úkol KPI
 
Introduction
IntroductionIntroduction
Introduction
 
Mia vamil tuinbouw 2013
Mia vamil tuinbouw 2013Mia vamil tuinbouw 2013
Mia vamil tuinbouw 2013
 
Careers at easy web
Careers at easy webCareers at easy web
Careers at easy web
 
Update taalgeschiedenis
Update taalgeschiedenisUpdate taalgeschiedenis
Update taalgeschiedenis
 
Ordklasser
OrdklasserOrdklasser
Ordklasser
 
Reported speech
Reported speechReported speech
Reported speech
 
אנזימים
אנזימיםאנזימים
אנזימים
 
Závěrečný úkol KPI
Závěrečný úkol KPIZávěrečný úkol KPI
Závěrečný úkol KPI
 
Stinger Casino Night 2013
Stinger Casino Night 2013Stinger Casino Night 2013
Stinger Casino Night 2013
 
Resume 2016
Resume 2016Resume 2016
Resume 2016
 
Kpi zaverecny ukol
Kpi zaverecny ukolKpi zaverecny ukol
Kpi zaverecny ukol
 
Content Language Integrated Learning (CLIL)
Content Language Integrated Learning (CLIL)Content Language Integrated Learning (CLIL)
Content Language Integrated Learning (CLIL)
 
электронные сми
электронные смиэлектронные сми
электронные сми
 
Presentation1
Presentation1Presentation1
Presentation1
 
ľudská aura
ľudská auraľudská aura
ľudská aura
 

Similar to Ordklasser

Similar to Ordklasser (16)

Grammatik; Ordklasserna, Trojenborgsskolan
Grammatik; Ordklasserna, TrojenborgsskolanGrammatik; Ordklasserna, Trojenborgsskolan
Grammatik; Ordklasserna, Trojenborgsskolan
 
Ordklasser Den bra
Ordklasser Den braOrdklasser Den bra
Ordklasser Den bra
 
Ordklasser
OrdklasserOrdklasser
Ordklasser
 
Ordklasser
OrdklasserOrdklasser
Ordklasser
 
Grammatik Sv Powerpoint(2)
Grammatik Sv Powerpoint(2)Grammatik Sv Powerpoint(2)
Grammatik Sv Powerpoint(2)
 
Svenska Grammatik
Svenska GrammatikSvenska Grammatik
Svenska Grammatik
 
Ordklasserna
OrdklassernaOrdklasserna
Ordklasserna
 
Svenska 7 c vecka 47
Svenska 7 c vecka 47Svenska 7 c vecka 47
Svenska 7 c vecka 47
 
Grammatik svenska
Grammatik svenskaGrammatik svenska
Grammatik svenska
 
Svenska 8c vecka 47
Svenska 8c vecka 47Svenska 8c vecka 47
Svenska 8c vecka 47
 
Hur är språket uppbyggt?
Hur är språket uppbyggt?Hur är språket uppbyggt?
Hur är språket uppbyggt?
 
Lektion se 20856-presens (2)
Lektion se 20856-presens (2)Lektion se 20856-presens (2)
Lektion se 20856-presens (2)
 
Ordklasser
OrdklasserOrdklasser
Ordklasser
 
Josefins verb
Josefins verbJosefins verb
Josefins verb
 
Josefins verb
Josefins verbJosefins verb
Josefins verb
 
CAMPUUS
CAMPUUSCAMPUUS
CAMPUUS
 

Ordklasser

  • 2. SVPAPRIKA Bra ramsa för att komma ihåg  Substantiv  Verb  Pronomen  Adjektiv  Prepositioner  Räkneord  Interjektioner  Konjunktioner  Adverb  Namn på saker  Ngt du gör  Ersättningsord  Egenskaper  Lägesord  Ett, två, första…  Utropsord  Bindeord  När, var, hur
  • 3.  Substantiv är namn på ting såsom boll, fisk och ring.
  • 4. Numerus Betyder antal. Singular är ental, häst, bil Plural är flertal, hästar, bilar Obestämd form (en, ett, flera) En stol, flera stolar Bestämd form (den, det, de) Den stolen, de stolarna Genus (kön) N-ord- en häst, en bil, en mamma T-ord- ett tåg, ett hus, ett spöke Kasus (form) Det finns två former: Grundform: häst, hästen, hästar, hästarna Genitiv: uttrycker ägande Hästs, hästens, hästars, hästarnas
  • 5. Substantiv Obest. f Best. f singular plural genus hästar X X N-ord huset groda skalen bilarna skott tanter Gör tabellen fullständig med egna kryss. Skriv av!
  • 6. Konkret: ”vanliga” substantiv, t ex bil och hund. Du kan ”ta” på dem. Abstrakt: Ofta känslor, t ex sorg, kärlek och hat. Du kan inte ”ta” på dem. glädje orm kärlek bil hund
  • 7. VERB är ord som talar om vad du gör. Ex. äta, sova, rita, spela, dricka Verben kan uttrycka olika tidsformer. Vi kallar dem för TEMPUS. I svenskan har vi fem olika tidsformer. Presens, nutid Jag ÄTER Imperfekt, preteritum, dåtid Jag ÅT Perfekt, dåtid Jag HAR ÄTIT Pluskvamperfekt, dåtid Jag HADE ÄTIT Futurum, framtid Jag SKA ÄTA
  • 8. Ibland böjer man verbet på ett speciellt sätt. Man tar tema, som det heter. INFINITV IMPERFEKT, PRETERITUM SUPINUM äta åt ätit gå gick gått rita ritade ritat Som du ser böjs de olika. De två första ändrar form helt och hållet. De kallas för STARKA eller OREGELBUNDNA verb Det tredje får ändelser. Det kallas för SVAGA eller regelbundna verb.
  • 9. Fyll i tabellen på egen hand INFINITIV IMPERFEKT SUPINUM skära sprang låg firat smyga flög hållit Hitta på några egna verb och fyll i tabellen. Hur böjs verbet HA?
  • 10.  Adjektiven kan ”böjas”. Då KOMPARERAR man.  Det finns tre olika former.  Ibland måste man böja med MER och MEST. ex. spännande, road • Vissa adjektiv kan inte kompareras ex. död  A Positiv Komparativ Superlativ snäll snällare snällast lång längre längst