Riksskogstaxeringen 12, avverkningberakningar, skogen som kolsankaSuomen metsäkeskus
Österbottens Vinterskogsdag 2020: Vi pratar om skogen
21.2.2020 Vasa
Antti Ihalainen (Luke): Skogstillgångarna enligt RST12 och avverkningsmöjligheterna i landskapet Österbotten
Hur behandlas skogsbruket i det nya regeringsprogrammet?Suomen metsäkeskus
Österbottens Vinterskogsdag 2020: Vi pratar om skogen
21.2.2020 Vasa
Anders Norrback (Riksdagen): Hur behandlas skogsbruket i det nya regeringsprogrammet?
Riksskogstaxeringen 12, avverkningberakningar, skogen som kolsankaSuomen metsäkeskus
Österbottens Vinterskogsdag 2020: Vi pratar om skogen
21.2.2020 Vasa
Antti Ihalainen (Luke): Skogstillgångarna enligt RST12 och avverkningsmöjligheterna i landskapet Österbotten
Hur behandlas skogsbruket i det nya regeringsprogrammet?Suomen metsäkeskus
Österbottens Vinterskogsdag 2020: Vi pratar om skogen
21.2.2020 Vasa
Anders Norrback (Riksdagen): Hur behandlas skogsbruket i det nya regeringsprogrammet?
Österbottens Vinterskogsdag 2020: Vi pratar om skogen
21.2.2020 Vasa
Jarmo uimonen (Finlands skogscentral): Resultaten från certifieringsrevisionen 2019
Österbottens Vinterskogsdag 2020: Vi pratar om skogen
21.2.2020 Vasa
Jarmo uimonen (Finlands skogscentral): Resultaten från certifieringsrevisionen 2019
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoillaSuomen metsäkeskus
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Peltoheitot ja suonpohjat metsittämällä hiilinieluiksi -hankkeen materiaalia
1. Metsäteollisuus ry
SKOGSSEKTORNS NULÄGE OCH FRAMTIDSUTSIKTER. HUR
GARANTERA DEN EKOLOGISKA HÅLLBARHETEN NÄR
AVVERKNINGARNA ÖKAR?
Skogsbrukets vinterdagar 14.2.2018
Janne Näräkkä
2. 1. Skogsindustrins och skogssektorns nuläge
2. Framtidsutsikter – investeringar och virkesanvändning
3. Ekologiska utmaningar under ökande avverkningar
4. Industrins åtgärder
Innehåll
14.2.20182
3. 14.2.20183
Skogsindustrin igen den största exportbranschen
2015
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
puu- ja paperiteollisuuden tuotteet
kemianteollisuuden tuotteet
sähkö- ja elektroniikkateollisuuden tuotteet
kone- ja kulkuneuvoteollisuuden tuotteet
metalliteollisuuden tuotteet
muut teollisuustuotteet
muu vienti
LÄHDE: Tulli
4. LÄHDE: Tulli, SITC3 luokituksella
FINLANDS TOP-10 EXPORTPRODUKTER 2016
28.2.2017
Papper och kartong
6,8 mrd. EUR
1.
2. Dieselolja
3,7 mrd. EUR
3. Rostfria stålplattor
2,3 mrd. EUR
Cellulosa
1,8 mrd. EUR
4.
Sågvara
1,7 mrd. EUR
5.
10.Medicinapparater 1,0
mrd. EUR
6. Motorfordon till
persontrafik
1,1 mrd. EUR
7. Elgeneratorer och
–motorer 1,1 mrd.
EUR
8. Specialmaskiner och
–apparater 1,1 mrd. EUR
9. Schakt-, gräv-, etc.
maskiner 1,0 mrd. EUR
Kuva Planmeca
Kuva ABBKuva Valmet Automotive
Skogsindustrins
exportvärde:
11,4 Mrd. €
22 % av total
export
7. 0
200
400
600
800
1 000
1 200
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017e
Mill. euro
Vuosi
Träprodukter
SKOGSINDUSTRINS INVESTERINGAR I FINLAND
13.7.2017
LÄHDE: Tilastokeskus, EK:n investointitiedustelu 06-2017
Cellulosa och papper Prognos
8. 18.1.20188
Skogsindustrins investeringsprojekt
Företag / verksamhetsort
Investering
mill. €
Investeringsobjekt Färdig
Stora Enso, Varkaus 48 Byggelement av trä, LVL 2016
UPM, Kaukas 50 Cellulosafabriken förnyades 2016
Kotkamills, Kotka 170 PM2 ändrades till kartongproduktion
och cellulosafabriken förnyades
2016
North European Bio Tech Oy
(NEB), Kajaani
40
Bioraffinaderi, bioetanolproduktion
2016
Metsä Group, Äänekoski 1 200 Bioproduktfabrik / barrmassa 2017 hösten
Stora Enso, Imatra, Inkeroinen 79 Nytt PE-beläggningsverk och
automatiserat lager, MFC-produktion
2017
UPM, Kymi 98 Cellulosafabriken förnyades 2017 hösten
Metsä Group, Lohja Lohja är en del av en
ca. 50 mill. €
investering i Finland
Träproduktindustrins investering i
effektivering av LVL-produktionen
2017
Stora Enso, Heinola 28 Ökning av produktionskapaciteten av
flutingkartong
2018
Stora Enso, Lahti 19 Wellpappfabrik 2018
UPM Raflatac 10 Ny produktionslinje för
specialklistermärken
2018 våren
UPM, Kaukas 30 Cellulosafabriken förnyas 2018
Metsä Group, Punkaharju 52 LVL-linje 2018
Sappi, Kirkniemi (Lohja) 10 Inkl. investering i beläggningsmaskin, 4
mill. €
2018
Stora Enso, Uimaharju 52 Cellulosafabriken förnyas till
dissolvingmassa
2019
Stora Enso, Imatra 42 Cellulosafabriken förnyas 2019
Investeringsutredningar och -projekt:
Finnpulp Oy, Kuopio
• Publicerad i februari 2015; nytt företag
• Förvaltningsdomstolen förkastade besväret 18.1.2018
• 1,4 mrd. euro, 1,2 mill. ton barrmassa
Boreal Bioref & kinesisk CAMCE
• Bioraffinaderi i Kemijärvi
• Investeringsbeslut förväntas 2018, färdig 2020-2021
• 780 mill. euro, 400 000 ton barrmassa
KaiCell Fibers Oy, Paltamo
• Investeringsbeslut 2018, färdig 2020-21
• Cellulosafabrik, 800 mill. euro
• Kapacitet 460 000 ton
Kaidi Finland, Kemi
• Kinesiskt biodieselprojekt, kapacitet ca. 200 000 ton
• 1 mrd. euro, färdig 2019-2020
North European Bio Tech Oy (NEB), Jakobstad
• Bioraffinaderi för bioetanolproduktion
• Investeringsbeslut förväntas 2018 , färdig 2020
• 140 mill. euro
Metsä Group, Suolahti ja Estland
• Faner- och LVL-produktion
• Färdig 2018
• Ca. 75 mill. euro
Total 4,2 mrd. euro
Beslut om investeringar totalt 1,9 mrd. euro
KÄLLA: Företagens meddelanden
9. DET ÄR MÖJLIGT ATT ÖKA DET HÅLLBARA ÅRLIGA INHEMSKA UTTAGET
AV STAMVED MED 12 MILL. M3 TILL 2025 OCH MED 17 MILL. M3 PÅ LÅNG
SIKT
0
20
40
60
80
100
120
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
2029
2030
milj. m3
Skogarnas tillväxt (stamved)
Hållbar avverkningspotential
Uttag av energived
Uttag av industrivirke
Ökningspotential+12 +17
918.1.2018
Källa: Luke (v. 2015-2024 och 2025-2034 avverkningsmöjligheterna enligt Nationella energi- och klimatstrategin)
2017 uttaget är en prognos
Investeringarna 2015-2018
ökar
virkesanvändningskapaciteten
med 8,5 mill. m3
(= timmer 2,1 + massaved 6,4)
Investeringsutredningar och
-projekt torde öka
virkesanvändningskapaciteten
med ca. 15 mill. m3
Siffrorna baserar på offentliga
nyheter och meddelanden
11. Mycket har redan ändrat gällande biologisk
mångfald i skogsbruket
• Sedan 1990-talet har skogsbruket förbättrat sin naturhänsyn mycket
• Ändringar i strukturella egenskaper och arter kommer dock att synas på lång sikt
De negativa effekterna av de senaste decennierna är fortfarande synliga
medan alla positiva effekter ännu inte kan noteras
• Mätbara positiva förändringar i skogsbruket har redan skett:
– Mängden död ved har stigit i södra Finland sedan 90-talet
– Mängden färsk död ved är större än på 1930-talet
– Mängden lövträd har ökat
– Arealen av skyddsområden har tredubblats sedan 1970-talet
– Ökningen av antalet hotade skogsarter har upphört
14.2.201811
Medelvolymen av död ved på produktiv skogsmark.
Källa:Luke
Mängden död ved (>10 cm, lämplig till brännved)
Källa: Luke
12. Ökande virkesanvändning kräver dock ännu
ökande fokus på skogarnas biologiska mångfald
• Enligt LUKE och SYKE, särskild hänsyn behövs i följande frågor när
avverkningarna ökar:
– Ökning av mängden död ved genom att spara den döda veden och lämna
levande naturvårdsträd
– Skydd av gamla skogar och värdefulla biotoper
– Hyggesbränning
• Död ved har en stor roll för skogens mångfald:
– 4000-5000 skogsarter är beroende av död ved
– Hotade skogsarter ca. 800 för en stor del av dem är den största orsaken
till hot bristen på död ved
– I genomsnitt finns det 5,8 m3 död ved i finska skogar med stor variation
mellan områdena (södra Finland 4,3 m3, norra Finland 7,3 m3)
14.2.201812
14. Skogsindustrins skogsmiljöprogram
• Planering av programmet började 2015, programmet genomförs under 2017-2020
• Varför skogsmiljöprogram:
– Nya investeringar – ökande användning av skogsresurser
– Nedskärningar av den statliga skyddsfinansieringen (inkl. METSO)
Förstärkt kritik mot skogsbruket och dess ekologiska hållbarhet
• Skogssektorn måste förbereda sig för debatt men också vara beredd att föreslå
nya verktyg för förbättrad naturhänsyn
• Skogsindustrin vill hjälpa att utveckla kostnadseffektiva medel som är lätta att
genomföra i praktiken mera alternativ för engagerade skogsägare
• Programmet baserar sig på vetenskapliga undersökningar
14.2.201814
15. Miljöprogrammets innehåll (1/2)
• Programmet består av olika delprojekt:
Forskning om skogsbruksmetoders inverkan på mångfald (på 50 års sikt):
– Intensivt skogsbruk på 1970- och 1980-talet
– Nuvarande skogsbruksmetoder
– Förbättrade naturvårdsmetoder
– Parterna: LUKE och SYKE
Död ved –handlingsprogrammet
Verksamhetsmodeller för ökande av död ved i ekonomiskogar
Parterna: Skogsindustrin i samarbete med till exempel MTK, MHY,
Energiindustrin rf och Bioenergi rf
14.2.201815
16. Miljöprogrammets innehåll (2/2)
Utveckling av skogsbruksmetoder på torvmarker
Skogsbrukets inverkan på vattendrag och ekosystemtjänster
Samordning av skogsbruk och naturvärden
Part: LUKE
Ny stödmodell som kombinerar virkeshandel och skydd
Skattelättnader för virkesförsäljning när skogsägaren skyddar skog
Part: Skogsindustrin i samarbete med Helsingfors Universitet
• Skogsindustrin deltar också i andra mångfaldsprojekt och –forum:
– Monimetsä-projektet
– Round Table med minister Leppä och minister Tiilikainen
14.2.201816