More Related Content
Similar to Härkönen: Riksskogstaxeringen, avverkningsmöjligheter (13)
More from Suomen metsäkeskus (20)
Härkönen: Riksskogstaxeringen, avverkningsmöjligheter
- 1. © Luonnonvarakeskus© Luonnonvarakeskus
Skogstillgångarna: Kari T. Korhonen & Antti Ihalainen
Avverkningsmöjligheterna: Hannu Hirvelä, Kari
Härkönen & Olli Salminen
Naturresursinstitutet
Skogsinventering och skogsplanering
Skogstillgångarna enligt RST12
och avverkningsmöjligheterna i
Nylands landskap
Helsingfors 12.02.2020
Kari Härkönen
- 2. © Luonnonvarakeskus
Nylands landskap
2 12.02.2020
Askola Esbo Hangö Helsingfors Vanda Hyvinge Ingå Träskända Högfors Grankulla Kervo Kyrkslätt Lappträsk
Lovisa Lojo Mörskom Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Pukkila Borgå Raseborg Sibbo Sjundeå Tusby Vichtis
• Den 12. riksskogstaxeringen (RST12): fältdata från
åren 2014-2018
• RST11-fältdata: 2009-2013
- 3. © Luonnonvarakeskus
Ägoslag, Nylands landskap
• Markareal 910 000 ha
• Skogsbruksmark 564 000 ha, 62 %
av markarealen
– Innehåller också
skyddsområdena
• Skogsmarksareal 521 000 ha,
varav 85 % i virkesproduktion, 10
% under begränsad
virkesproduktion och 5 % utanför
virkesproduktion
Nylands landskap
• 3,0 % av Finlands landareal
• 2,6 % av skogsmarkens areal
3 12.02.2020
- 4. © Luonnonvarakeskus4
Virkesförrådets volym på skogs- och tvinmark i
Nylands landskap
Virkesförrådets volym på skogs- och tvinmark: 86 milj. m3
Medelvolym på skogsmark 163 m3/ha
Nylands landskap har 3,5 % av virkesförrådets
totalvolym i hela Finland
- 6. © Luonnonvarakeskus6
Virkesförrådets tillväxt och avgång
i Nylands landskap
Virkesförrådets årlig tillväxt: 3,8 milj. m3, 3,5 % av tillväxten i hela
landet
Medeltillväxt på skogsmark: 7,2 m3/ha/år
Årlig avgång 2015 – 2018: 4,0 milj. m3
- 7. © Luonnonvarakeskus
Den årliga tillväxten och avgången – hela Finland
• Virkesförrådets tillväxt VMI12 (2014-18): 108 milj. m3/år stamved
• Avgång (**avverkningsvolym, avverkningsrester, naturlig avgång) år
2018 var 94 milj. m3 stamved, varav avverkningsvolym 78 milj. m3
7 12.02.2020
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120
milj. m3/v
Kasvu
Poistuma
- 9. © Luonnonvarakeskus9
Utvecklingsklasser på skogsmark i virkesproduktion
Arealen grövre gallringsbestånd är över 40 %, arealen
förnyelsemogna15 % - fördelning på utvecklingsklasser
möjliggör avverkningar lika stora som tillväxten
Över hälften av plantbestånden är granskogar
Arealen av skogar med varierande åldersstruktur ännu under 1 %
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
%
Lehtipuu
Kuusi
Mänty
Puuton
- 10. © Luonnonvarakeskus10
Utförda återväxtvård samt behov av återväxtvård
Arealen under den gångna 5-årsperioden utförda återväxtvård är
drygt 30 000 hektar, behovet inom den närmaste 5-årsperioden
är över 55 000 hektar.
0
10
20
30
40
50
60
Tehty, 5v Tarve, 5v
1000ha
Muut
Kiireelliset
- 11. © Luonnonvarakeskus11
Utförda gallringar samt behov av gallringar
Arealen under den gångna 5-årsperioden utförda förstagallringar
är 30 000 hektar, behovet inom den närmaste 5-årsperioden är
nästan 60 000 hektar
0
10
20
30
40
50
60
Tehty, 5v Tarve, 5v
1000ha
Muut
Kiireelliset
- 12. © Luonnonvarakeskus
Volym död ved på skogsmark i
Nylands landskap
12 12.02.2020
0
1
2
3
4
5
6
7
VMI11 VMI12
m3/ha
Lehtipuu
Havupuu
6,1 m3/ha, ökning på 1 m3/ha från den föregående
inventeringen (RST11)
- 13. © Luonnonvarakeskus
Volym död ved på skogsmark, Södra Finland
13 12.02.2020
0
1
2
3
4
5
6
7
8
1999 2006 2011 2015
m3/ha
Södra Finland, mark i
virkesproduktion
Lehtipuut
Kuusi
Mänty
0
5
10
15
20
25
1999 2006 2011 2015
m3/ha
Södra Finland, skyddsområden
Lehtipuut
Kuusi
Mänty
- 14. © Luonnonvarakeskus
Avverkningsmöjligheterna
Beräkning Tekniska och ekonomiska utgångspunkter under beräkning av
regionala avverkningsmöjligheterna
NT De största nettointäkterna
• Målet är de största nettointäkterna från virkesproduktionen utan ställda
krav på avverkningsvolymen eller intäkter, 5 % avkastningskrav
• Resultatet är en uppskattning av den den största lönsamt
avverkningsbara volymen av gagnvirke och energived i den närmaste
framtiden
SY Den största hållbara volymen av gagnvirke och energived
• Jämna eller stigande avverkningsvolymer, total-, stock- och
energivedvolym samt nettointäkter. 4 % avkastningskrav
• På finska: Suurin ylläpidettävissä oleva hakkuukertymä
TH Den genonsnittliga avverkningsvolymen 2016-2018
• Avverkningsvolym gagnvirke och energived är på den genomsnittliga
nivån under åren 2016-2018 i Nylands landskap, 4 % avkastningskrav
• Data: RST12 –provytor (2014-2018), MELA2016-programvara
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.202014
- 15. © Luonnonvarakeskus
Avverkningsmöjligheterna
• Nyaste råd i god skogsvård
• begränsning i tillväxtmodellerna: inte möjligt att simulera
kontinuerlig beståndsvård
• Beslut om skyddsområdena eller skogarnas andra
användningsformer samt begränsningar till virkesproduktion
• Begränsningarna är lika genom hela hela beräkningstiden
• Skogarna utanför virkesproduktion: Inga skogsvårdsingrepp
• Skogarna i begränsad virkesproduktion: inga
förnyelseavverkningar, endast gagnvirke avverkades
• Trädens tillväxt antas behålla den samma genomsnittliga nivån som
under den gångna 30-årsperioden.
• Ökning i medeltemperatur och koldioxidnivå i luften från 1999 -
2017 beaktades dock i tillväxtmodellerna
• Mängden avverkningsspill i gagnvirkesavverkningar kalibrerades med
RSD12 data
15 12.02.2020
- 16. © Luonnonvarakeskus
Uppskattade avverkningmöjligheter av virke och energived i
Nylands landskap för åren 2016-2045
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.2020
• Nylands andel av Södra Finlands totala avverkningsvolym stamved (gagnvirke och
energived) med den största hållbara avverkningsvolymen är 5 % och andelen av areal
skogs- och tvinmark i Södra Finland 4,7 %
16
2016-
2025
2026-
2035
2036-
2045
2016-
2025
2026-
2035
2036-
2045
2016-
2025
2026-
2035
2036-
2045
NT SY TH
Energiarunko 0,2 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 0,8 0,8 0,8
Kuitu 2,3 1,4 1,1 1,5 1,5 1,5 1,3 1,3 1,3
Tukki 2,1 1,1 0,8 1,4 1,4 1,4 1,1 1,1 1,1
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
milj. m3/v
- 17. © Luonnonvarakeskus
Jämförelse av avverkningsvolymer (SY) mellan data baserad
på RST11 eller RST12 (åren 2011-2020 och 2016-2025)
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.2020
• Baserad på data från RST12 är den största hållbara avverkningsvolymen stamved (3,1
milj. m3/v) nästan 8 % (0,27 milj. m3/v) mindre än den motsvarande siffran baserad på
RST11.
• Avverkningvolymen sågvirke, massaved och energived är alla lägre än med data från
RST11
17
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
VMI11 VMI12
Tukki
Kuitu
Energiarunko
Yhteensä
milj. m3/v Hakkuukertymä
- 18. © Luonnonvarakeskus
Den genomsnittliga avverkningsvolymen åren 2016-2018
jämfört med SY för åren 2016-2045
• Den genomsnittiliga avverkningsvolymen gagnvirke (2016-2018) är 0,5
milj. m3/år mindre än den största hållbara avverkningsvolymen i genomsnitt
under en 30-årsperiod (2016-2045)
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.202018
0,3
0,7
0,1
0,4
0,6
0,4
0,4
0,8
0,2
0,5
0,6
0,5
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
Mät Kut Let Mäk Kuk Lek
TH 2016-2018
SY 2016-2045
milj. m3/v
- 19. © Luonnonvarakeskus
Avverkningsvolym av gagnvirke fördelad på
mineral/torvmarker och avverkningsätt i
SY-beräkningen 2016-2045
12.02.2020Metsäsuunnittelu ja metsävarannot19
• Förnyelseavverkningarnas andel av avverkningsvolymen är 86 %
• Torvmarkernas andel av avverkningsvolymen är 13,5 %
SY TH SY TH SY TH
2016-2025 2026-2035 2036-2045
Kasvatus turvemaa 0,08 0,06 0,06 0,03 0,04 0,04
Kasvatus kangas 0,33 0,25 0,54 0,50 0,58 0,52
Uudistus turvemaa 0,32 0,34 0,26 0,25 0,19 0,24
Uudistus kangas 2,21 1,80 2,08 1,67 2,12 1,65
0,00
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
3,00
3,50
milj. m³/v
- 20. © Luonnonvarakeskus
Avverkningsvolym av energived i Nylands landskap 2016-
2045
• Den uppskattade genomsnittliga avverkningsvolymen energived 2016-2018
har en klart större andel stamved än den största hållbara avverkningsvolymen
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.202020
0
0,5
1
1,5
NT SY TH NT SY TH NT SY TH
Tot. 2016-
2018
2016-2025 2026-2035 2036-2045
milj. m³/v
Kannot
Hakkuutähde
Harvennusrunkopuu
- 21. © Luonnonvarakeskus
Virkesförrådets volym fördelad på trädslag under olika
beräkningarna 2016-2045 i Nylands landskap
Virkesförrådets medelvolym på skogs- och tvinmark:
2016: 159 m³/ha
2046: NT 150, SY 163, TH 165 m³/ha
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.202021
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
NT SY TH NT SY TH NT SY TH NT SY TH
2016 2026 2036 2046
Lehtipuu
Kuusi
Mänty
milj, m3
- 22. © Luonnonvarakeskus
Virkesförrådets volym fördelad på diameterklasser
under olika beräkningar i Nylands landskap 2016-2045
Virkesförrådets medelvolym på skogs- och tvinmark:
2016: 159 m³/ha
2046: NT 150, SY 163, TH 165 m³/ha
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.202022
6 5 4 4
22 26 25 24
31 26 32
29
28
24
28 33
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
NT SY TH
2016 2046 2046 2046
31- cm
21-30 cm
11-20 cm
-10 cm
milj. m3
- 23. © Luonnonvarakeskus
Skogarnas ålder fördelad på åldersklasser i
Nylands landskap 2016-2045
Åldersklassens andel (%) av skogsmarksarealen 2016 ja 2045
• Den största hållbara avverkningvolymen-beräkningen styr skogarnas
utveckling mot en toeretiskt ideal åldersfördelning för virkesproduktionen där
plandbeståndens andel är 25 %, gallringskogarnas 60 % och
förnyelsemognas 15 % av skogsmarksarealen
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.202023
20 24
29 28
20
38 27 26
24
17
18
18
17
7
10 12
10 5 7 8
6 3 3 3
3 6 6 6
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
60 %
70 %
80 %
90 %
100 %
NT SY TH
2016 2046 2046 2046
121- v
101-120 v
81-100 v
61-80 v
41-60 v
21-40 v
-20 v
- 24. © Luonnonvarakeskus
Nettoutsläpp av växthusgaser, milj. CO2
ekvivalenttonn/år, i Nylands landskap 2016-2045
Metsäsuunnittelu ja metsävarannot 12.02.202024
Positiv värde = utsläpp, negativ värde = kolsänka
-2
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
2,5
NT SY TH NT SY TH NT SY TH
2016-2025 2026-2035 2036-2045
CO2 ekv/v
Mt CO2/v
- 25. © Luonnonvarakeskus
Sammanfattning
Nylands landskap:
• Virkesförrådets volym på skogs- och tvinmark: 86 milj. m3 (163 m3/ha) och tillväxten 3,8
milj. m3/år. Medeltillväxten på skogsmark 7,2 m3/ha/år)
• Den årliga avgången 2015-2018: 4,0 milj. m3
• Återväxtvård har utförts drygt 30000 ha under den gångna 5-årsperioden, behovet inom
den närmaste 5-årsperioden är över 55000 ha, varav dryga 20000 ha är brådskande
• Förstagallringar har utförts drygt 30000 ha under den gångna 5-årsperioden, behovet
inom den närmaste 5-årsperioden är nära 60000 ha, varav dryga 20000 ha är
brådskande
• Volym död ved är 6,1 m3/ha, vilket innebär en ökning på 1 m3/ha från RST11
• Största hållbara avverkningsvolymen stamved (3,1 milj. m³/v) för åren 2016-2025 är ca.
0,1 milj. m³/år mindre än under åren 2016-2018 genomsnittligt avverkad volym i Nylands
landskap (3,2 milj. m³/år)
• Fortsätter man avverka på årens 2016-2018 nivå, kommer virkesförrådets volym fram till
år 2045 att öka bara med dryga 3 milj. m3. Med den största hållbara avverkningsvolymen
kommer volymen att öka med dryga 2 milj. m3
• Växthusgasernas nettoutsläpp är nära nollan under den första 10-årsperioden med den
största hållbara avverkningsvolymen. Under två senare 10-årsperioder fungerar
skogarna som en kolsänka med en ganska knapp marginal
25 12.02.2020Metsäsuunnittelu ja metsävarannot
- 26. © Luonnonvarakeskus
Sammanfattning
• I beräkningarna antas det att de nuvarande användningsformerna av land och
begränsningarna kommer att fortsätta. Flyttas mera land bort från virkesproduktion eller
till begränsad production, kommer framtidens möjligheter att minska motsvarande
• Avverkningsmöjligheterna är beräknade med krav på ekonomisk lönsamhet utan att ta
hänsyn till - förutom virkespriserna - virkesmarknaden och dess aktörer
26 12.02.2020Metsäsuunnittelu ja metsävarannot
- 27. © Luonnonvarakeskus
Mera information om skogarna
• Allmänt om skogstillgångarna och skogsplanering:
• https://www.luke.fi/tietoa-luonnonvaroista/metsa/metsavarat-
ja-metsasuunnittelu/
• Skogstillgångarna (RST):
• https://stat.luke.fi/
• https://vmilapa.luke.fi
• Avverkningsmöjligheterna (MELA Resultattjänst)
• https://www.luke.fi/mela-metsalaskelmat/
27 12.02.2020