Skogsbrukets vinterdagar 12.-13.2.2019 Vanda - Vantaa Magnus Cederlöf: Skogens roll i klimatpolitiken

1. Skogens roll i
klimatpolitiken
12.2 2019
Magnus Cederlöf, MM

2. Skogens roll i klimatpolitiken – lite bakgrund
• Markanvändningssektorn eller LULUCF inkluderades redan i
Kyoto-protokollet som slöts år 1997; sektorn har alltså varit en
viktig del av den internationella klimatpolitiken från första
början!
• Avskogningen står för en betydande del av de globala
utsläppen- och växande skogar för viktiga sänkor och kollager
• Det är frågan om både rapportering och bokföring av sektorns
utsläpp och sänkor
• Med bokföring menas hur utsläpp och sänkor skall beräknas
mot förpliktelser, detta motsvarar inte de ”verkliga” siffrorna.
• Utmärkande för LULUCF-sektorn är relativt stora
osäkerhetsmarginaler jämfört med andra sektorer
• Kyoto-protokollets andra period tar slut år 2020.

3. Utsläppshan-
del (ETS)
- 43%
Ansvarsför-
delning (ESD)
- 30%
Markanvänd-
ning
(LULUCF)
No debit rule
FÖRNYBAR ENERGI; 32 %
ENERGIEFFEKTIVITET; 32,5 %
EU:s utsläppsmål minst 40 % till 2030
max. FI 1,3%;
UNFCCC & PARISAVTALET
Utsläpp och sänkor i balans under senare delen av århundradet
LULUCF-utsläpp
måste täckas
FI flex.mek. 2 %

4. Finlands utsläpp av växthusgaser 1990 - 2017
Esittäjän nimi alatunnisteeseen 4

5. 5Lähde: DG Clima
Ansvarsfördelning mellan medlemsländerna: skarp
differentiering för att uppnå EU-målet

6. Ansvarsfördelningssektorns utsläppsutveckling i
Finland
Esittäjän nimi alatunnisteeseen 6

7. Mot ett klimatneutralt Finland
• Parisavtalet: antropogena utsläpp och sänkor i
balans under andra hälften av seklet
• Finlands klimatlag: > 80 % utsläppsminskning till år
2050 jämfört med 1990
• Ökad andel förnybar energi (regeringsprogrammet)
• Speciellt skogssektorns sänka betydande i
förhållande till utsläppen
• LULUCF-sektorns sammansättning, också annat än
skog
• Skogssektorns sänka återspeglar i första hand:
1) skogstillväxten ja 2) avverkningen

8. Andel trä i byggnader, i snitt 34 %,
men stora variationer
Puun käyttö pääasiallisena
runkomateriaalina talotyypeittäin
maakunnassa ja koko maassa v. 2015.
34%
45%
81%
70%
4%
97%
13%
21%
14%
42%
86%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Koko maa

9. Naturlig
avgång
Bränn-
ved för
hus-
hålls-
bruk
Ca 120-130 TWh energi
• skogsindustrins lutar 48 TWh
• sågspån , bark 37 TWh
• flis för el+värme 29 TWh
• ved + flis i hushåll 16 TWh
Fiberved
Användning av ved för energitillverkning
från olika flöden – uppskattning för 2030
Skogens tillväxt 107 milj. m3/v
StockSkogens
kolsänka
Skogsvård
Årlig avverkning
Industrins sidoflöden
Rester från skog
gallring
Hyggesrester

10. 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Totala utsläpp samt utsläppsmål i relation till hypotetiska
scenarier för LULUCF-sektorn
Päästöt yhteensä pl. LULUCF-sektori 2030 tavoite
2050 päästöt 80 %:n tavoitteelle 2050 päästöt 95 %:n tavoitteelle
LULUCF nettonielu (tilasto) LULUCF nettonielu (skenaario)
LULUCF nettonielu (skenaario B)
Mål: klimatneutralitet
år 2045
Ett klimatneutralt Finland 2045: möjliga
scenarier

11. Markanvändningen (LULUCF) i Finland, utsläpp
och sänkor (inkl. HWP)
11

12. Finlands rapporterade utsläpp och sänkor
1990 - 2016
13.2.2019 12
Markanvändningssektorn (LULUCF) utsläpp och sänkor
1990-2016 (milj. ton CO2-ekv.)
Utsläpp av växthusgaser enligt sektor under åren 1990-2016
(milj. ton CO2-ekv)
Källa: Kasvihuonekaasujen inventaario.
Statistikcentralen

13. Lähde: VTT

14. Bokföring för LULUCF-sektorn under perioden 2021-
2030; no debit rule (sänkan < 0)
• Bokföringen sker per markanvändningssektor, beräknade sänkor (-) och utsläpp (+)
•Olika bokföringsregler för olika klasser av markanvändning
•No debit granskas 2021-2025 och 2026-2030
Avskogning
Skogsmark i nytt bruk:
- bebyggd mark (45 %)
- åker (40%)
- torvproduktion (15%)
Odlad mark
Köp av
krediter
FI specialkompensation
Skogsmark
(inkl. HWP)
Beskogning
Gräsmark

15. LULUCF-förordningen och fastställande av referensnivån
LULUCF-förordningen gör markanvändningssektorn till en del av EU:s klimatpolitiska
ramverk. LULUCF utgör en viktig del av EU:s målsättningar för 2030.
Inom LULUCF-sektorn är skogarna den svåraste biten eftersom medlemsländerna ligger
långt ifrån varandra i den frågan. Andelen skog är mycket olika i olika medlemsländer.
Klimatåtagandet för skogens del baserar sig på beräkning av referensnivån.
Referensnivå för skogen:
• Bokföringen sker på nationell nivå och bör inte förorsaka rapporteringsskyldigheter för
den enskilda skogsägaren
• Produkter av trä (HWP) ingår i bokföringen; den beräknade sänkan jämförs med
referensnivån
• Bokföringen baserar sig på kriterier i direktivet, inte politisk beräkning
• Utgångspunkten för Finland är att skogen fortsättningsvis är en sänka och att kollagret
ökar.
• Påverkan på våra åtaganden vet vi först 2027 och 2032;
i detta skede kan vi inte vara säkra på om LULUCF-sektorn kommer att utgöra en
belastning eller lättnad för ansvarsfördelningssektorn
15

16. Sänkan på EU-nivå minskar på lång sikt utan nya
åtgärder, WEM
16
Kommissionens LTS-analys 2018

17. Klimatpanelen: ett rättvist 2050-mål för Finland
Esittäjän nimi alatunnisteeseen 17
• FI klimatneutralt 2035
• Negativa utsläpp efter
det
• Inga utsläpp efter 2040
• Denna utveckling i linje
med 1,5 graders-målet
• Schablonmässigt
antagande om sänkans
storlek

18. Ny politik för markanvändningssektorn enligt
klimatpanelen och riksdagspartierna (-1)
• Hur förstärka skogssektorns sänka och
minska utsläppen från
markanvändningen?  nya styrmedel
behövs
• Tidsaspekten måste beaktas – åtgärder på
markanvändningssektorn verkar långsamt
• Hur kan man minska avskogningen dvs. att
skogsmark tas i annat bruk?
• Hur stimulera beskogningsåtgärder,
möjliga styrmedel?
• Hur kan man stimulera till en växande
skogssänka, frågan om ekonomisk
styrning?
Esittäjän nimi alatunnisteeseen 18
• En heltäckande politik för
markanvändningens
påverkan av sänkorna
• På lång sikt ska Finlands
sänkor ökas genom ökad
skogstillväxt, omfattande
beskogning, kraftigt dämpad
avskogning, minskade
utsläpp från torvmarker samt
ökad kolbindning i
jordbruksmark

19. Slutsatser från MISA-projektet
• I dagens läge är den sänka som förorsakas av beskogning liten
(-0,2 Mt) jämfört med det utsläpp som förorsakas av avskogning
(+3,4 Mt)
• En viss potential för beskogning finns inom kategorin åkermark
• Röjning av åkermark och torvproduktion viktiga faktorer bakom
avskogningen
• För närvarande är en viktig orsak till avskogningen bebyggelse
av olika slag; denna areal minskar på sikt
• Den allmänna slutsaten är att utsläppen inom LULUCF-sektorn
kan minskas i synnerhet på sikt - nya styrmedel behövs
Esittäjän nimi alatunnisteeseen 19

20. Avslutningsvis
• Paris-avtalet har ändrat spelplanen i och med målet att uppnå
balans mellan utsläpp och sänkor > 2050
• Många länder (inkl. FI) har satt upp klimatneutralitetsmål
• Målsättningarna innebär ökat tryck på markanvändningssektorn
 ökat behov av bioenergi men också sänkor!
• Frågan om behovet av negativa utsläpp kom också tydligt fram i
förra höstens IPCC-rapport (bl.a. BECCS)
Esittäjän nimi alatunnisteeseen 20