Preventive home monitoring of COPD patients across sectors–an advantage for the patients and healthcare professionals. Birthe Dinesen, Associate professor,
Department of Health Science and Technology, Aalborg University, Denmark
Nfhk2011 virpi kuvaja-köllner et al_parallel27NFHK2011
Long distances and lack of services portray the life in rural areas in Finland - Results from Emotional survey. Virpi Kuvaja-Köllner, Anna Karttunen, Aija Kettunen and Kerstin Wessig
Preventive home monitoring of COPD patients across sectors–an advantage for the patients and healthcare professionals. Birthe Dinesen, Associate professor,
Department of Health Science and Technology, Aalborg University, Denmark
Nfhk2011 virpi kuvaja-köllner et al_parallel27NFHK2011
Long distances and lack of services portray the life in rural areas in Finland - Results from Emotional survey. Virpi Kuvaja-Köllner, Anna Karttunen, Aija Kettunen and Kerstin Wessig
Problem gambling, gambling dependency and gambling addiction as described by health and social workers in focus groups interviews- Gapro care Åland. Anette Häggblom, Åland University of Applied Sciences
Culturally adapted health care, why and how? Kulturelt tilpassede helsetjenester, hvorfor og hvordan? Ole Mathis Hetta, Saami Public Health/samisk samfunnsmedisin.
From words to action. Starting health-information and physical activities for women in a multi-ethnical district in Oslo. Hanne Isaksen and Anne Robertsen.
Den nya lagen om hälso- och sjukvård stöder strukturerna och processerna i främjandet av välfärd och hälsa. Taru Koivisto, Social- och hälsovårdsministeriet i Finland.
Quality of care after first acute myocardial infarction (AMI) a comparison of native Danes and immigrants from Turkey, Pakistan and the former Yugoslavia. Nana Folmann Hempler, University of Copenhagen
Public Health Statistics: why and how? Facts - analysis - plan - action: A better foundation for improving Public Health. Pål Harald Kippenes, Directorate of Health, Norway.
Motives and costs of physical exercise with regard to health production: The DR's EXTRA Study. Virpi Kuvaja-Köllner, Hannu Valtonen, Pirjo Komulainen, Maija Hassinen and Rainer Rauramaa.
Sustained population based prevention of NCDs: From North Karelia Project to North Karelia Center for Public Health. Vesa Korpelainen, North Karelia Center for Public Health
Föräldraskapet främst – mentaliseringsbaserade familjegrupper som en del av hälsofrämjandet inom hälsovårdscentraler. Mirjam Kalland, Mannerheims Barnskyddsförbund.
Problem gambling, gambling dependency and gambling addiction as described by health and social workers in focus groups interviews- Gapro care Åland. Anette Häggblom, Åland University of Applied Sciences
Culturally adapted health care, why and how? Kulturelt tilpassede helsetjenester, hvorfor og hvordan? Ole Mathis Hetta, Saami Public Health/samisk samfunnsmedisin.
From words to action. Starting health-information and physical activities for women in a multi-ethnical district in Oslo. Hanne Isaksen and Anne Robertsen.
Den nya lagen om hälso- och sjukvård stöder strukturerna och processerna i främjandet av välfärd och hälsa. Taru Koivisto, Social- och hälsovårdsministeriet i Finland.
Quality of care after first acute myocardial infarction (AMI) a comparison of native Danes and immigrants from Turkey, Pakistan and the former Yugoslavia. Nana Folmann Hempler, University of Copenhagen
Public Health Statistics: why and how? Facts - analysis - plan - action: A better foundation for improving Public Health. Pål Harald Kippenes, Directorate of Health, Norway.
Motives and costs of physical exercise with regard to health production: The DR's EXTRA Study. Virpi Kuvaja-Köllner, Hannu Valtonen, Pirjo Komulainen, Maija Hassinen and Rainer Rauramaa.
Sustained population based prevention of NCDs: From North Karelia Project to North Karelia Center for Public Health. Vesa Korpelainen, North Karelia Center for Public Health
Föräldraskapet främst – mentaliseringsbaserade familjegrupper som en del av hälsofrämjandet inom hälsovårdscentraler. Mirjam Kalland, Mannerheims Barnskyddsförbund.
1. ÄLDRE PERSONERS
KÄNSLA AV TRYGGHET –
YTTRE OCH INRE KÄLLOR
Lisbeth Fagerström
Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen i Buskerud
Docent i vårdvetenskap, Åbo Akademi
1
3. Trygghet som begrepp o. fenomen
Yttre trygghet Inre trygghet
• Säker omgivning i hemmet • Tillit till sig själv och egen
• Tryggt att röra sig ensam ute förmåga (sense of mastery)
• Icke utsatt för våld • Att uppleva sig trygg trots yttre
• Icke utsatt för terrordåd osäkerhet
• Icke utsatt för övergrepp • Att känna att livet är hanterbart
(känsla av sammanhang)
• Ren miljö
• Att uppleva en viss kontroll i
• Ekonomisk trygghet livet
• Tillit till institutioner som ger • Ontologisk, grundläggande
trygghet (hälso- och tillit
socialvård, polisväsendet mm)
Maslow (1964): säkerhet, stabilitet
o. frihet från rädsla i kaotisk
värld. 3
5. GERDA projektet 2004-2006
• Projektets huvudsyfte är att genom forskning och utveckling
fördjupa den medicinska, vård- och omsorgsinriktade samt
samhällsvetenskapliga kunskapen om vad ett gott åldrande och
gott liv för äldre människor innebär.
• Gerda Botnia är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt med
fokus på äldres livsvillkor. Forskningssamarbete sedan 2000.
• Projektparter är Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademi och Umeå
universitet.
• Inom ramen för projektets har etablerats Resurscentrum
GERDA, som koordinerar de fysiska och virtuella möten samt
förvaltar databasen GERDA
• GERDA Botnia är finansierat av Interreg, Österbottens förbund,
Umeå kommun och deltagande högskolor/universitet.
5
6. Gerda projektet 2004-2006
• Gerda-projektet utförde 2005 en enkätstudie bland
65- och 75-åringar i Kvarkenregionen.
• Hembesöksstudien genomfördes under 2005-2006 till
de allra äldsta 85-åringar, 90-åringar och 95+-åringar
har som syfte att kartlägga de allra äldstas
upplevelser av sin hälsa och livssituation i ett brett
perspektiv (30-tal instrument)
• Forts GERDA Botnia 2009-06.2012: Ny enkätstudien
till ca 10 000 äldre + hembesök till de äldsta
6
7. Teoretisk referensram för studien
External and
inner sources of
security (e.g.
sense of mastery,
functional ability,
economic
security, social
network)
Subjective sense
of security
Background
variable (e.g.
sex and region)
7
8. Studiens syfte
• Syfte med studien: Att utforska möjliga yttre
(ekonomi, sociala nätverk) och inre, egna
källor/faktorer (funktionsförmåga, sense of
mastery), som har samband med känslan av
trygghet/otrygghet.
Fagerström, L., Lillbacka, R., Gustafson, Y., Johansson, S.,
Jakobsson, G. & Vartiainen P. 2011. The sense of security
among 65- and 75-years old – an exploratory study of possible
external and internal sources of security. Journal of Advanced
Nursing, 67(6):1305-16.
8
9. 65- o 75-åringars erfarenheter av
trygghet i Kvarkenregionen
Datainsamling:
• GERDA enkäten utskickades under hösten 2005
• Enkäten (totalt 75 frågor) uppbyggd utgående från en
helhetssyn och tvärvetenskapligt perspektiv – faktorer för ett gott
åldrande
Material:
• 3370 svarade (68,4 %)
• Västerbotten – 15 kommuner
• Österbotten – 18 kommuner
• Tre språkgrupper: rikssvenskar (54%), finlandssvenskar (28%)
och finskspråkiga (18%)
Metod för dataanalys:
• Stegvis regressionsanalys (inkl. nominal stepwise regressions)
9
10. Upplever Du Ditt liv i dag otryggt eller tryggt?
Total antal svar N=3316
Svarsalternativ:
Mycket otryggt 2,7%
Ganska otryggt 8,1%
Svårt att säga 10,0%
Ganska tryggt 59,7%
Mycket tryggt 19,5%
10
11. Frequencies for variables in the analysis (N=3370)
_________________________________________________________________
Functional capacity Good Poor
(72.5%) (27.5%)
Economic security Good Poor
(63.9%) (36.1%)
Life is meaningful Meaningful Less meaningful
(24.9%) (75.1%)
Yes No
Frequent social contact (49.7%) (50.3%)
Trust family (93.8%) (6.2%)
Trust friends or neighbors (59.5%) (40.5%)
Trust “others” (47.3%) (52.7%)
Confidence in political institutions (49.0%) (51.0%)
Confidence in economic institutions (40.4%) (59.6%)
Confidence in service and health care (48.0%) (52.0%)
Recent crisis (48.5%) (51.5%)
World is expected to be chaotic (43.0%) (57.0%)
Mastery of crises (43.7%) (56.3%)
Religious beliefs (68.1%) (31.9%)
_______________________________________________________________________
____
11
12. Parameter estimates of the final model
Insecure Very secure
B p eB (O.R.) B p eB (O.R.)
Constant .219 n.s. -3.955 .000
Trust family -.633 .000 .531 .051 n.s. 1.052
Trust friends or neighbors
-.228 .033 .796 .108 n.s. 1.114
Trust “others” -.171 n.s. .843 .207 n.s. 1.230
Confidence in financial
institutions -.137 n.s. .872 .350 .003 1.420
Functional ability -.434 .003 .648 -.133 n.s. .875
Economic security -.445 .000 .641 .689 .000 1.992
Recent crisis -.472 .000 .624 .449 .000 1.566
World is expected to be chaotic
-1.435 .000 .238 .363 n.s. 1.438 12
Mastery of crises -.110 n.s. .896 .466 .000 1.594
13. Påverkande faktorer
För mera trygga personer För otrygga personer
• Bedömer sin ekonomiska • Tilliten till familj, vänner och
situation som säker (OR 2.0) grannar är mindre (OR 0.5;
• Litar på ekonomiska 0.8)
institutioner (OR 1.4) • Skattar sin funktionsförmåga
• Upplever att de kan hantera sämre (OR 0.6)
kriser (och sitt liv) (OR 1.6) • Bedömer sin ekonomiska
• Upplever livet mera situation som mindre säker
meningsfullt (OR 9.3) (OR 0.6)
• Förväntar sig att omvärlden är
Känslan av att kunna hantera mindre kaotisk (OR 0.2)
kriser – viktigt för upplevelse • Har inte nyligen upplevt kriser
av trygghet. (OR 0.6)
13
14. Resultat
• Var personen lever inverkar på upplevelsen av trygghet – personer i
Västerbotten upplever sig mera trygga än i Österbotten (både finsk-
och svenskspråkiga).
• Män upplever sig mera trygga än kvinnor.
• Finlandssvenskar som upplever livet mera kaotiskt är mera benägna att
känna sig mycket trygga.
• Äldre personer som upplever sitt liv som tryggt har mera tillit till sociala
nätverk.
• Trygga personer upplever sitt liv mera meningsfullt och anser sig kunna
hantera livskriser.
• Sambandet mellan fysisk funktionsförmåga och upplevelse av
otrygghet är oklar. För trygga personer inget samband, men för otrygga
manliga personer inverkar en sämre funktionsförmåga negativt.
• Källor till trygghet är olika för trygga respektive otrygga personer.
14
15. Konklusioner och implikationer
för klinisk praxis
Äldre personer som upplever trygghet och upplever sig kunna
hantera sitt liv – har en tillit till sig själv och sin egen förmåga efter
ett långt liv, trots externa o/el interna hot = inre hälsoresurs.
• Välfungerande institutioner ger en större trygghet för de otrygga.
• Starka sociala nätverk medverkar till trygghet.
• Hur stärka upplevelsen av trygghet i eget hem?
En trygg och säker omgivning är viktig.
Relationer och gemenskap kan inge trygghet.
Genom att stöda meningsfullheten i livet kan tryggheten stärkas.
Fungerande hälso- och sjukvård inger trygghet
En central fråga - Hur kan vi stärka den äldres tillit till sig själv?
15