CSR Västsverige erbjuder tipslistor, vi kallar dem Ansvarsinitiativ. De innehåller utmaningar som hjälper verksamheter att utveckla sitt CSR-arbete inom tre olika områden - miljö, socialt ansvar och arbetsmiljö.
Initiativen innehåller en rad olika utmaningar som hjälper er att medvetandegöra och vidareutveckla ett trovärdigt CSR-arbete. Genom att arbeta med dem och göra kontinuerliga framsteg visar ni ert engagemang för en hållbar utveckling och driver på för ett ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Ansvarsinitiativen kan även användas som verktyg i dialogen med intressenter.
Till varje initiativ finns ett unikt medlemsstöd som skapar mervärden i form av möjlighet till uppföljning och kommunikation.
Governo Nätverksträff Digidels partners 20111201Digidel 2013
Governo som studerat nyttan av digital delaktighet utifrån ett producentperspektiv inom fyra olika branscher. Idag får vi höra lite mer om de drivkrafter som finns för telekombranschen och kommuner att arbeta för digital delaktighet.
När vi går från analoga kunder till digitalt delaktiga, vad innebär det för affärsverksamheten?
Tore Johnsson och Maria Gustafsson höll en session på knytkonferensen WebCoast i Göteborg om arbetet med den digitala agendan i Västra Götaland.
Diskutera gärna om den digitala agendan i gruppen Digital Agenda Västra Götaland på LinkedIn: http://www.linkedin.com/groups/Digital-Agenda-Västra-Götaland-4509632?home=&gid=4509632&trk=anet_ug_hm
CSR Västsverige erbjuder tipslistor, vi kallar dem Ansvarsinitiativ. De innehåller utmaningar som hjälper verksamheter att utveckla sitt CSR-arbete inom tre olika områden - miljö, socialt ansvar och arbetsmiljö.
Initiativen innehåller en rad olika utmaningar som hjälper er att medvetandegöra och vidareutveckla ett trovärdigt CSR-arbete. Genom att arbeta med dem och göra kontinuerliga framsteg visar ni ert engagemang för en hållbar utveckling och driver på för ett ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Ansvarsinitiativen kan även användas som verktyg i dialogen med intressenter.
Till varje initiativ finns ett unikt medlemsstöd som skapar mervärden i form av möjlighet till uppföljning och kommunikation.
Governo Nätverksträff Digidels partners 20111201Digidel 2013
Governo som studerat nyttan av digital delaktighet utifrån ett producentperspektiv inom fyra olika branscher. Idag får vi höra lite mer om de drivkrafter som finns för telekombranschen och kommuner att arbeta för digital delaktighet.
När vi går från analoga kunder till digitalt delaktiga, vad innebär det för affärsverksamheten?
Tore Johnsson och Maria Gustafsson höll en session på knytkonferensen WebCoast i Göteborg om arbetet med den digitala agendan i Västra Götaland.
Diskutera gärna om den digitala agendan i gruppen Digital Agenda Västra Götaland på LinkedIn: http://www.linkedin.com/groups/Digital-Agenda-Västra-Götaland-4509632?home=&gid=4509632&trk=anet_ug_hm
Skapa verksamhetsnytta och samhällsnytta med öppna dataMagnus Kolsjö
Offentlig sektor skapar dagligen information som kan ge upphov till fantastiska innovationer. Genom att göra informationen tillgänglig för andra organisationer och entreprenörer kan de i sin tur utveckla nya och smarta tjänster.
Nu presenteras en utkastversion av ett nationellt ramverk för öppna data. Ramverket erbjuder stöd och hjälp för kommuner och landsting att tillgängliggöra information så att den kan återanvändas av företag, organisationer och enskilda personer.
Till och med den 31 mars 2014 är kommuner, landsting och andra intresserade inbjudna att gå igenom och testa de olika delarna av ramverket. Deras synpunkter kommer sedan att ligga till grund för ramverkets slutliga utformning.
Effektivisering av kommunens förvaltning av IT-system. Om att tänka och agera för digital utveckling i offentlig sektor. Åmål 2017-11-10, Digitalisering som lyfter Dalsland.
Digitalisering förväntas förändra samhället i grunden och även byggbranschen. Det här är presentationen från en gästföreläsning 2017-03-01 på Malmö Högskola för blivande byggnadsingenjörer på kursen projektledning. Vi gör en nulägesanalys, definierar och diskuterar digitalisering och slutligen ger vi några tips på hur de kan agera för att genomdriva en digital transformation.
Digidel 2013 är en kampanj för att öka den digitala delaktigheten i Sverige. Digidel består av ett växande nätverk av partners och eldsjälar som gör insatser för att alla ska våga, vilja och kunna använda internet.
Norrköpings kommun / Maria Samson - Analyticsdagarna 2015-11-11Summit & Friends
Analyticsdagarna 11-12 november 2015
Norrköpings kommun / Maria Samson
Datadriven webbutveckling: att driva utveckling och målgruppsanpassad kommunikation i digitala kanaler
Skapa verksamhetsnytta och samhällsnytta med öppna dataMagnus Kolsjö
Offentlig sektor skapar dagligen information som kan ge upphov till fantastiska innovationer. Genom att göra informationen tillgänglig för andra organisationer och entreprenörer kan de i sin tur utveckla nya och smarta tjänster.
Nu presenteras en utkastversion av ett nationellt ramverk för öppna data. Ramverket erbjuder stöd och hjälp för kommuner och landsting att tillgängliggöra information så att den kan återanvändas av företag, organisationer och enskilda personer.
Till och med den 31 mars 2014 är kommuner, landsting och andra intresserade inbjudna att gå igenom och testa de olika delarna av ramverket. Deras synpunkter kommer sedan att ligga till grund för ramverkets slutliga utformning.
Effektivisering av kommunens förvaltning av IT-system. Om att tänka och agera för digital utveckling i offentlig sektor. Åmål 2017-11-10, Digitalisering som lyfter Dalsland.
Digitalisering förväntas förändra samhället i grunden och även byggbranschen. Det här är presentationen från en gästföreläsning 2017-03-01 på Malmö Högskola för blivande byggnadsingenjörer på kursen projektledning. Vi gör en nulägesanalys, definierar och diskuterar digitalisering och slutligen ger vi några tips på hur de kan agera för att genomdriva en digital transformation.
Digidel 2013 är en kampanj för att öka den digitala delaktigheten i Sverige. Digidel består av ett växande nätverk av partners och eldsjälar som gör insatser för att alla ska våga, vilja och kunna använda internet.
Norrköpings kommun / Maria Samson - Analyticsdagarna 2015-11-11Summit & Friends
Analyticsdagarna 11-12 november 2015
Norrköpings kommun / Maria Samson
Datadriven webbutveckling: att driva utveckling och målgruppsanpassad kommunikation i digitala kanaler
Similar to Klimatsamarbete mellan kommuner och företag (20)
Energiakatselmus kannattaa – säästöjä kunnille ja pk-yrityksilleMotiva
Motiva-mallin mukainen energiakatselmus on perusteellinen ja kattava selvitys rakennuksen tai tuotantolaitoksen energian ja veden käytöstä sekä niiden kannattavista tehostamismahdollisuuksista. Tulokset ohjaavat taloudelliseen energiankäyttöön sekä energiatehokkuuden tavoitteelliseen ja aktiiviseen parantamiseen.
Täsmäkatselmus pilotointi 2021 l EnergiakatselmuksetMotiva
Valtion energiatuki laajenee elokuussa 2021 koskemaan täysin uudenlaista energiakatselmusta, joka soveltuu pk-yrityksille, seurakunnille ja säätiöille. Vuosina 2021–2022 kokeiltava täsmäkatselmus on muita energiakatselmusmalleja vapaamuotoisempi. Täsmäkatselmuksen tavoite on löytää ja esittää energiatehokkuutta parantavia taloudellisesti kannattavia ja toteutuskelpoisia toimenpide-ehdotuksia.
Kuntien ja yritysten ilmastoyhteistyo - yrityksille.pptxMotiva
Ympäristöministeriön Kuntien ilmastoratkaisut -ohjelman rahoittamassa Reivin jatkohankkeessa tuotettu materiaali hiilineutraalisuomi.fi -sivuston Ilmastoreivit-osioon yrityksille kuntien ja yritysten ilmastoyhteistyöstä.
Kuntien ja yritysten ilmastoyhteistyo - yrityksille.pdfMotiva
Ympäristöministeriön Kuntien ilmastoratkaisut -ohjelman rahoittamassa Reivin jatkohankkeessa tuotettu materiaali hiilineutraalisuomi.fi -sivuston Ilmastoreivit-osioon yrityksille kuntien ja yritysten ilmastoyhteistyöstä.
Yritysten ja kuntien ilmastoyhteistyö käyntiin -webinaarin esitykset 11.2.2021Motiva
Ilmastoreivit -webinaarissa käsiteltiin kuntien ja yritysten ilmastoyhteistyötä ja sen mahdollistamista monista eri näkökulmista.
Tilaisuudessa saatiin tietoa kunnan yritysyhteistyön suunnittelemiseksi ja oppeja muiden kuntien kokemuksista sekä tuotiin myös esille yritysnäkökulma ilmastoyhteistyöhön.
Webinaarissa lanseerattiin ympäristöministeriön Kuntien ilmastoratkaisut -ohjelman rahoittamassa jatkohankkeessa tuotettu hiilineutraalisuomi.fi -sivun osio kuntien ja yritysten ilmastoyhteistyöstä ja esiteltiin hankkeessa yrityksille ja kunnille tuotettuja materiaaleja.
Aurinkosähköjärjestelmään, kuten muihinkin sähköjärjestelmiin, liittyy kuitenkin tulipalon riski. Aurinkosähköjärjestelmistä alkaneet tulipalot ovat Suomessa hyvin harvinaisia, ja todennäköisyys järjestelmän aiheuttamalle tulipalolle on pieni.
Aurinkosähkön turvallisuusopas tarjoaa tietoa ja vinkkejä siihen, miten aurinkosähköjärjestelmän paloturvallisuutta voi parantaa suunnittelu- ja käyttövaiheessa
Motiva-mallin energiakatselmus - lisää järkeä pk-yrityksen energiakuluihin Motiva
Motiva-mallin energiakatselmus on ohjeistettu ja puolueeton tapa kartoittaa energiankäyttö ja sen tehostamismahdollisuudet. Se on ainoa virallisesti hyväksytty malli, jolle on mahdollista saada valtion energiatukea.
Helsingin Suutarilassa sijaitsevan Kaso Oy:n tuotanto-
prosessiin kuuluu runsaasti hitsausta ja maalausta sekä
paineilmalla toimivia työkaluja. Kasolla teetti energiakatselmuksen, joka paljasti lukuisia uusia energiansäästön mahdollisuuksia. Toimet toteuttamalla energiakuluja voi vähentää 13 prosenttia.
Matkustaminen maata pitkin on ilmastoystävällinen ja elämyksellinen tapa lomailla tai tehdä työmatkoja. Junat, linja-autot ja kimppa-autoilu ovat matkustusmuotoina ekologisempia kuin lentäminen. Katso, mikä on fiksuin tapa matkustaa Hampuriin tai Rovaniemelle.
Lisätietoja aiheesta motiva.fi/maatapitkin
2. 1
Klimatarbetet skapar ett mer
omfattande välbefinnande och
livskraft i kommunens område
2
Klimatarbete är ekonomiskt
lönsamt
3
Klimatarbetet ökar
kommunens attraktion
bland företag och invånare
Fördelarna med klimatarbetet för kommunen
3. Fördelarna med klimatarbetet för kommunen
1
Klimatarbetet skapar ett mer
omfattande välbefinnande och
livskraft i kommunens område
2
Klimatarbete är ekonomiskt
lönsamt
3
Klimatarbetet ökar kommunens
attraktion bland företag och
invånare
Om kommunen aktivt kommunicerar
om sitt klimatarbete motiverar det
också andra att agera och skapar en
positiv atmosfär för samarbete och
delaktighet.
Det är möjligt för kommuner att utveckla sin
vitalitet utifrån klimatkunnande, ren och smart
teknik, cirkulär ekonomi och energi- och
resurseffektiva lösningar.
Genom att sammanföra företag, forskningsinstitut
och andra aktörer kan kommuner skapa ett
attraktivt nätverk som också ökar
exportpotentialen.
Kommunen kan påverka sina invånares
konsumtionsvanor, till exempel genom olika
kampanjer (Energisparveckan , Trafikantveckan).
Detta kan i sin tur öppna upp marknader för nya
affärsformer och tjänster.
Besparingar inom energi och material
förbättrar direkt företagens
affärsresultat och det har också en
direkt inverkan på kommunens
ekonomiska situation.
4. Involvera företagen i kommunens klimatarbete
• Kommunerna har en nyckelroll i kampen mot klimatförändringen.
• En kommunal organisation har möjlighet att påverka sin egen och sina
allmännyttiga företags konsumtion och verksamhet, men eftersom de utsläpp
som orsakas av den kommunala organisationen vanligtvis är mindre än 10
% av de totala utsläppen i kommunområdet, uppnås de mest effektiva
åtgärderna bland de företag som verkar i kommunområdet och
kommuninvånarna.
• Övergången till ett koldioxidsnålt samhälle kommer att kräva förändringar inom
kommunal energiproduktion, industri, trafik och boende, där merparten av
utsläppen genereras. Beslut med klimatkonsekvenser tas varje dag vid
kommunens alla branscher.
• Samverkan och att möjliggöra och påskynda klimatarbetet för företag
verksamma i kommunområdet är centrala former av klimatarbete för
kommunen.
• Kommunerna gör det möjligt att konkretisera stora internationella klimatmål till
verkliga handlingar och gör dem en del av kommuninvånarnas och företagens
vardag.
• Kommunallagen, klimatlagen, EU:s mål
5. Kommunen möjliggör samarbete
Att tackla klimatförändringen kräver systemiska förändringar, samarbete och
information för att stödja beslutsfattandet.
• För att uppnå koldioxidsnålhet krävs en förändring av samhällets strukturer,
ekonomi, teknik och livsstil. Lösningarna är ofta komplexa, kräver förändring och
samverkan mellan olika aktörer och skapas ofta i nätverk.
• Bedömningen av klimatkonsekvenser utvecklas ständigt och att få aktuell
information är en utmaning för många aktörer.
Den kommunala organisationen kan både skapa samarbetsnätverk mellan olika
företag och kommuninvånare och ge centraliserad information och god praxis
för att stödja klimatarbetet.
• Många beslut som påverkar klimatet fattas i kommunerna på flera olika nivåer och
kommunen är en naturlig kanal för att möjliggöra samarbete.
6. Klimatarbetet är en angelägenhet för hela kommunen
Klimatarbetet bedrivs i kommunerna, med
utgångspunkt i lokala förhållanden. Utöver kommunens
storlek påverkas klimatarbetets prioriteringar av bland
annat kommunens samhälls- och näringsstruktur,
strukturen i kommunorganisationen med dess
dotterbolag och partnerskap, möjligheter till partnerskap
och politisk vilja.
Kommunen kan i stor utsträckning påverka de
parter som verkar i kommunområdet:
• kommunala beslutsfattare, kommunledning,
kommunala tjänstemän, organisationer och olika
sektorer (tredje och fjärde), företag och
kommuninvånare.
Kommunen har möjlighet att påverka t.ex.
• energiproduktion och -förbrukning
• rörlighet och samhällsstruktur
• konsumtion och upphandling
• livsmedelsproduktion och konsumtion
• klimatfostran och -medvetenhet.
7. Kommunens olika aktörers roller i klimatarbetet
Nyckelroller i klimatarbetet
Olika aktörers roller i kommunen i klimatarbetet:
• Politiska beslutsfattare (kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder)
• Stora riktlinjer, kommunal strategi och kommunala klimatmål
• Kommunens högre tjänstemän (ledningsgrupp)
• Genomförande av stora riktlinjer, strategier och klimatmål; planering, utveckling,
ansvarsfördelning av klimatåtgärder och kommunikation i den dagliga ledningen
av kommunen samt att bygga samarbete inom den kommunala organisationen
och främja kommunens klimatpartnerskap
• Branschledning, alla branscher
• Tillgång till information om klimatarbetet och informationsflödet i hela den
kommunala organisationen för kommunens ledning och beslutsfattare.
• Tjänstemän och arbetstagare, alla branscher
• Den egna branschens möjligheter till att bidra till att främja klimatmålen.
Klimatarbetets
tväradministrativa
karaktär kräver en
samordning där de
olika aktörernas roller
och ansvar är tydliga.
8. Att bygga ett nätverk:
Planering
PLANERA Kommunalt klimatsamarbete kan bygga på samarbete, nätverkande,
informationsutbyte eller kommunikation mellan företag. När du planerar ett nätverk bör
åtminstone följande beaktas:
• MÅL: Man definierar mål för verksamheten och de inblandade företagen.
• VERKSAMHETSIDÉ: Man definierar ramar för verksamheten; hur uppnår man målen?
• STRUKTUR: Man bestämmer hur det interaktiva samarbetet mellan kommunen och
företagen kan genomföras.
• ANSVARIGT ORGAN OCH ANDRAAKTÖRER: Man bestämmer vem som ska ta
ansvar för att initiera och underhålla verksamheten.
• FINANSIERING: Man löser hur verksamheten ska finansieras.
• VERKTYG SOM ÄR TILLGÄNGLIGAFÖR FÖRETAGET: Vilka verktyg kan företaget
utnyttja via samarbetet?
• KUNSKAPSBAS: Man säkerställer att affärsmodellen innehåller tillräcklig kompetens
(t.ex. klimat- och affärsexpertis).
PÅ REIVI-WEBBSIDAN finns information om att definiera mål för samarbetet, kontakta och
motivera företag till klimatarbete och forskningsinstitutssamarbete.
9. Att bygga ett nätverk:
Aktivera ett befintligt nätverk
UTMANINGAR Det befintliga nätverkets utmaningar och operativa flaskhalsar måste
identifieras. Varför har de önskade resultaten inte uppnåtts? Nätverkets utmaningar
kan vara relaterade till bl.a.
• FÖRETAGSKONTAKT; Hur får man in rätt instanser i nätverket?
• MÅLSÄTTNING; Målen får inte vara för högtflygande, men ambition ska ändå finnas.
• BRIST PÅ RESURSER OCH UNDERHÅLLAV VERKSAMHETEN; Tydlighet i arbets-
och ansvarsfördelning, säkerställa kontinuitet och brist på resurser i kommuner och
företag.
• FÖRETAGENS ÅTAGANDEN; Företagens engagemang för målen och den aktiva
strävan efter dem.
• BRIST PÅ KUNSKAP; Företagen eller kommunen förstår inte verksamhetens nytta, vad
den konkret är, strategiska vision eller mål. Olika företag har också olika
informationsbehov och kunskapsnivåer.
• KONKURRERANDE FORUM; för många fragmenterade nätverk
• KOMMUNIKATION; Kommunikation ska användas för att få synlighet och tydlighet, men
för att undvika grönmålning.
• EFFEKTIVITET; Nätverket ska kunna följa framstegen, det vill säga så att samarbete
mellan aktörer inte blir ett självändamål, utan ett resultat av samarbete.
10. Att bygga ett nätverk:
Aktivera ett befintligt nätverk
LÖSNINGAR Tuffa mål räcker inte om de inte omsätts till konkreta handlingar. Fokus i
det kommunala klimatarbetet har flyttats från att sätta mål till att påskynda
genomförandet.
• När nätverket och dess mål definieras ska särskild hänsyn tas till genomförandet
av åtgärderna och deras effektivitet. Vill man ha många medlemmar i nätverket
eller till exempel de största aktörerna i kommunen med störst
utsläppsminskningspotential eller de företag som är redo att åta sig att genomföra
åtgärderna inom den överenskomna tidsramen?
• Att bygga ett nätverk kan börja med en liten men aktiv grupp av företag och
verksamheten kan växa över tid.
• Det är inte alltid ändamålsenligt att skapa ett nytt nätverk. Skulle befintliga nätverk
kunna byggas ut och aktiveras, till exempel genom att samarbeta mellan nätverk,
utöka deras verksamhet till resursklokhet eller öka deras verksamhet?
PÅ REIVI-WEBBSIDAN finns information om bl.a. ett verktyg för klimat och cirkulär
ekonomi som riktar sig till företag.
11. Att bygga ett nätverk:
Mot effektivare klimatåtgärder och bättre resultat
UPPFÖLJNING AV RESULTAT OCH SÄKERSTÄLLNING AV EFFEKTIVITET Att
rapportera och samla in data om vidtagna klimatåtgärder är det enda sättet att
övervaka verksamhetens effektivitet och om de uppsatta målen har uppnåtts.
• Insamlingen av uppföljningsdata är viktig för att styra åtgärder. Vad är värt att
investera i? Var kommer de mest effektiva resultaten ifrån? Var kan man ännu göra
förbättringar?
• Resultaten av uppföljningen kan också användas i kommunikation och planering
av ny verksamhet.
KOMMUNICERA Kommunens aktiva roll i klimatarbetet och dess kommunikation
uppmuntrar kommuninvånare, organisationer och företag att delta.
• Att kommunicera om klimatarbetet är av central betydelse då det är viktigt att
förmedla information om kommunens klimatarbete både inom och utanför den
kommunala organisationen. Om kommunen aktivt kommunicerar om sitt
klimatarbete motiverar det också andra att agera och skapar en positiv atmosfär
för samarbete och delaktighet.
PÅ REIVI-WEBBSIDAN finns det information om dessa ämnen, bl.a. uppföljning av
resultat och kommunikation om uppnådda resultat.
12. Bekanta dig med klimatarbetet i följande områden;
• Södra Karelen
• Ijo
• Joensuu
• Mellersta Finland
• Kuopio
• Lahtis
• Regionstäderna
• Åbo
Många kommuner samarbetar redan i klimatfrågor.
Klimatsamarbete mellan kommuner och företag
13. Uppföljningsprojektet Resurssiviisaiden yritysten ilmastoteot
(Resurssmarta företags klimatgärningar, Reivi) har finansierats av
miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar.
Arbetet har utförts av Motiva och Syke.