Hur väljer vi rätt betong i Skandinavien, med utgångspunkt från våra regelverk? Sverige: Markus Peterson, Svensk Betong. Presenterat på Betongdagen den 16 oktober 2018 på Hotel Birger Jarl i Stockholm.
Betong med lägre klimatpåverkan - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group. Presenterat på Betongdagen den 16 oktober 2018 på Hotel Birger Jarl i Stockholm.
Betong med lägre klimatpåverkan - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group. Presenterat på Betongdagen den 16 oktober 2018 på Hotel Birger Jarl i Stockholm.
Sērijveida daudzdzīvokļu māju balkoni un lodžijas /Aivars Graikstis, Latvijas Namu pārvaldītāju un apsaimniekotāju asociācija, SIA "Baložu komunālā saimniecība"
2022.gada 28.februāris
Nesta aula são apresentados os seguintes assuntos introdutórios relativos a dosagem do concreto: aspectos gerais; traço do concreto; aditivos; adições; fibras;;
Dimensionering av fiberbetong enligt nya standarden SS 812310:2014 - Ingemar ...Svenska Betongföreningen
Dimensionering av fiberbetong enligt nya standarden SS 812310:2014. Presenterat av Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, på Programråd Västs seminarium "Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner – SS 812310:2014" den 29 oktober i Göteborg.
Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lin...Svenska Betongföreningen
Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group. Presenterat på Betongföreningens årsmöte den 27 april 2017.
Eurokod 2: Betongkonstruktioner – kommande viktiga revideringar som påverkar oss - Mikael Hallgren, Tyréns. Presenterat på Betongdagen den 16 oktober 2018 på Hotel Birger Jarl i Stockholm.
Sērijveida daudzdzīvokļu māju balkoni un lodžijas /Aivars Graikstis, Latvijas Namu pārvaldītāju un apsaimniekotāju asociācija, SIA "Baložu komunālā saimniecība"
2022.gada 28.februāris
Nesta aula são apresentados os seguintes assuntos introdutórios relativos a dosagem do concreto: aspectos gerais; traço do concreto; aditivos; adições; fibras;;
Dimensionering av fiberbetong enligt nya standarden SS 812310:2014 - Ingemar ...Svenska Betongföreningen
Dimensionering av fiberbetong enligt nya standarden SS 812310:2014. Presenterat av Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, på Programråd Västs seminarium "Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner – SS 812310:2014" den 29 oktober i Göteborg.
Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lin...Svenska Betongföreningen
Tillsatsmaterialens betydelse för ett hållbart byggande i betong - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group. Presenterat på Betongföreningens årsmöte den 27 april 2017.
Eurokod 2: Betongkonstruktioner – kommande viktiga revideringar som påverkar oss - Mikael Hallgren, Tyréns. Presenterat på Betongdagen den 16 oktober 2018 på Hotel Birger Jarl i Stockholm.
En betongtillverkares syn på krav och verklighet - Anders Lindvall, Thomas Co...Svenska Betongföreningen
En betongtillverkares syn på krav och verklighet - Anders Lindvall, Thomas Concrete Group / C-Lab. Presenterat på Betongdagen den 21 november 2019 på Sheraton Hotel i Stockholm.
Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003 - Elisabeth HelsingSvenska Betongföreningen
Nya krav och möjligheter med SS-EN 206 och SS 137003. Presenterat av Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet, på programråd Västs seminarium "Fuktegenskaper hos betong med nya cement och tillsatsmaterial" den 21 april i Göteborg.
En byggkonsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste, ELU KonsultSvenska Betongföreningen
En byggkonsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste, ELU Konsult. Presenterat på Betongföreningens årsmöte den 9 april på Birger Jarl Conference.
En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...Svenska Betongföreningen
En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofstedt, ELU. Presenterat på Betongdagen den 21 november 2019 på Sheraton Hotel i Stockholm.
Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner enligt SS 812310 - Jonas CarlswärdSvenska Betongföreningen
Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner enligt SS 812310. Presenterat av Jonas Carlswärd, Betongindustri AB, på Programråd Västs seminarium "Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner – SS 812310:2014" den 29 oktober i Göteborg.
Dimensionering av fiberbetong enligt nya standarden SS 81230:2014 - Johan Sil...Svenska Betongföreningen
Dimensionering av fiberbetong enligt nya standarden SS 81230:2014. Presenterat av Johan Silfwerbrand, KTH, på Programråd Östs seminarium "Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner – SS 812310:2014" den 10 september i Stockholm.
Så kan klimatförbättrad betong höja en byggnads miljöprofil - Pia Öhrling, Pi...Svenska Betongföreningen
Så kan klimatförbättrad betong höja en byggnads miljöprofil - Pia Öhrling, Piacon. Presenterat på Betongdagen den 21 november 2019 på Sheraton Hotel i Stockholm.
En betongtillverkares utmaningar och erfarenheter - Jonas Axeling, Betongindu...Svenska Betongföreningen
En betongtillverkares utmaningar och erfarenheter - Jonas Axeling, Betongindustri. Presenterat på årsmötet den 26 april 2018 på World Trade Center i Stockholm.
Similar to Hur väljer vi rätt betong i Sverige? - Markus Peterson (20)
D1 (B2) Matthias Mueller - Freezing Point in Concrete Pores.pdf
Hur väljer vi rätt betong i Sverige? - Markus Peterson
1. Hur väljer vi rätt betong med utgångspunkt
från svenska regelverk?
Betongdagen 2018
Markus Peterson, Svensk Betong
• ”Rätt betong” -vilka aspekter avses?
• Dagens svenska regelverk som styr betongvalet
m.a.p beständighet
- Översikt
- Jämförelse med övriga Norden och Tyskland
• Revidering av svenska beständighetsregler
- Förra revideringen av SS 137003
- Påbörjat nytt revideringsarbete SS 137003
• Övrigt
- Framtida gemensamma europeiska beständighetsregler
- Andra regler än beständighetsrelaterade
2. ”Rätt betong” -vilka aspekter bör det tas
hänsyn till?
• Beständighet
• Hållbarhet (miljörelaterade-, ekonomiska och sociala
prestanda ur ett livscykelperspektiv)
• Klimatmål
- betongbransch
- byggbransch
- Sverige
- globalt
• Industriellt/rationellt byggande (t.ex prod.tid och prod.ekonomi)
• Produktionsaspekter (t.ex uttorkning och vinterbetong)
• Cirkulär ekonomi (t.ex återvunnen betong)
• etc
3. Exempel på relevanta regelverk
• PBL, BBR, CPR etc (lagar, föreskrifter, förordningar mm)
• EK2, EKS (Eurokod 2 och föreskrifter + allmänna råd för dess tillämpning i
Sverige)
• SS-EN 206, SS 137003 (materialstandarder betong)
• SS-EN 13670, SS 137006 (utförandestandarder betong)
• SS-EN 13369, SS 137005, hENs (prefabstandarder och harmoniserade
produktstandarder)
• AMA Anläggning, AMA Hus (referensverk till bygghandlingar)
• TRVAMA (Trafikverkets tillägg och ändringar till AMA Anläggning)
• etc
4. Svenska beständighetsregler som påverkar
betongvalet
• SS 137003 (tillämpning av EN 206 i Sverige)
- Tillåten betongsammansättning mht exp.klass
- Max vctekv mht exp.klass
- Särkrav AMA Anläggning 17
• EKS 10 (tillämpning av Eurokoder i Sverige)
- Täckskikt
• Övriga relevanta regler (SS 137003)
- Betong med ballast av återvunnen restbetong och rivningsmaterial
- Ekvivalent bindemedelskoncept EPCC
8. Särkrav i AMA Anläggning 17 angående
tillåtna mängder tillsatsmaterial
EBE.1
Tillsatsmaterial
Med ändring av vad som anges i SS 137003 får bindemedlet i betong
utgöras av högst 20 % slagg i exponeringsklass XF2, XF3 och XF4. I övriga
exponeringsklasser gäller SS 137003.
10. Effektivitetsfaktorer för olika
tillsatsmaterial enligt SS-EN 206 och SS
137003
Tillsatsmaterial effektivitetsfaktor k högre effektivitetsfaktor k
Flygaska (enligt EN 450-1) 0,4 0,5 (AI ≥ 75 % vid 28 dygn)
Slagg (enligt EN 15167-1) 0,6 0,8 (AI ≥ 80 % vid 28 dygn)
11. Ekvivalent bindemedelskoncept (EPCC)
Konceptet innebär att betongtillverkaren genom provning ska ha möjlighet
att påvisa att ett visst tillsatsmaterial som sätts till i betongblandaren
likställs med om samma tillsatsmaterial ingår i samma proportioner som en
huvudbeståndsdel i ett standardiserat cement. Konceptet innebär därmed
att k-faktorn sätts till 1.
Samtliga krav i SS-EN 206
och SS 137003 gäller för
bindemedelskombinationer
såväl som för cement
Särskild provning och
uppföljning krävs, även
av oberoende
certifieringsorgan
12. Ekvivalent bindemedelskoncept (EPCC)
Ingående delmoment
• Identifiera en cementtyp med samma eller snarlik sammansättning som den avsedda
kombinationen
- Tillåtna cement och tillsatsmaterial enligt bilaga O och P (informativ) i SS 137003
• Prova och utvärdera att betong med den aktuella kombinationen får snarlik hållfasthet och
bindetid som motsvarande cement
- Provning enl SS-EN 196-1
- Utvärdering enligt SS-EN 197-1
- Provning av 2 och 28 dygns tryckhållfasthet samt bindetid under minst 3 månader
- Provning och utvärderingen ska övervakas av ackrediterat organ
- Gränser för tillåtna proportioner ska valideras minst vartannat år
• Implementera produktionsstyrning
- Den fortlöpande provningen minst en gång per månad ska övervakas av ackrediterat
organ
- Det övervakande organet ska även utföra egna provningar av hållfasthet på stickprov 3
ggr per år
14. Jämförelse beständighetsregler:
Sverige vs övriga Norden och Tyskland
• SIS workshop hölls 5 dec 2017 där svenska beständighetsregler jämfördes
med övriga Nordens och Tysklands
• De tre jämförelserna nedan baseras på kommande CEN-rapport ”Survey on
provisions valid in the place of use used in conjunction with the European
concrete standard and developing practice”
• Kommentar: Tyskland och Danmark tillämpar fortfarande gamla EN 206-1
19. Svenska regler för ballast från återvunna rivningsmaterial
(och restbetong > 5%) enl. SS 137003, tabell 6
20. Revidering av svenska beständighetsregler
Förra revideringen av SS 137003:2015
• Bakgrund: anpassa till den då nya EN 206:2013
• Viktigaste ändringarna
- Öppningar i Tab 8 för ytterligare cementklasser och
tillsatsmaterial i vissa exp.klasser (XO-, XD- och XS-klasserna)
- Ej koncensus för ytterligare öppningar
- Svenska regler för EPCC
- Svenska regler för ballast av återvunna material
• Hur har dessa möjligheter utnyttjats?
21. Revidering av svenska beständighetsregler
Nytt revideringsarbete med SS 137003 har påbörjats i år
• Bakgrund
- Överenskommelse inom SIS/TK190 att se över behovet av ny
revidering om ny kunskap kommer fram
- SIS-workshop 5 dec 2017
- Föredragshållare från Norden och Tyskland
- Jämförelse nationella beständighetsregler, erfarenheter och FoU
- Klimatrelaterade drivkrafter allt mer tongivande
• Exempel på frågor som kan komma att påverka revideringen
- Salt-frostprovningsmetodens lämplighet för betong med
tillsatsmaterial
- Utnyttjande av differentierade vct
(t.ex kompensera mht karbonatisering med krav på sänkt vctekv om
cementklasser utökas)
- Tillsatsmaterials effekter på täthet och kloridinträngningsmotstånd
22. Sist men inte minst… ytterligare regler som
kan påverka betongvalet
• Framtida europagemensamma beständighetsregler (EN 206 och EC 2)
- Europa-gemensamt funktionsbaserat koncept
- Innebär motståndsklasser mht karbonatisering, klorider resp. frost
- Ännu oklart kring grad av harmonisering och nationella öppningar
- Kan underlätta för ”nya material” och minska ”onödiga”
säkerhetsmarginaler
- Konceptet är beroende av välutvecklade provningsmetoder
- Andra delar av regelverket ej kopplade till ”renodlad” beständighet som
påverkar betongvalet
- Krav på relativ fuktighet vid t.ex mattläggning enligt AMA Hus
- Standarder för miljöbedömning ur ett hållbarhetsperspektiv, EPD/PCR
- Krav avseende strålning från byggnadsmaterial
- Kommande svenska regler för provning av fiberfördelning hos
fiberbetong (SS 137003)