19. Språk
Berättarform med största genomslag under
första halvan av 1900-talet. Påverkar språket.
elegant men okomplicerat språk (hobby för akademiker)
20. Språk
Berättarform med största genomslag under
första halvan av 1900-talet. Påverkar språket.
elegant men okomplicerat språk (hobby för akademiker)
inget poetiskt puff puff ( d v s försiktighet med bildspråk)
21. Språk
Berättarform med största genomslag under
första halvan av 1900-talet. Påverkar språket.
elegant men okomplicerat språk (hobby för akademiker)
inget poetiskt puff puff ( d v s försiktighet med bildspråk)
spänning (fokus på yttre handling)
22. Språk
Berättarform med största genomslag under
första halvan av 1900-talet. Påverkar språket.
elegant men okomplicerat språk (hobby för akademiker)
inget poetiskt puff puff ( d v s försiktighet med bildspråk)
spänning (fokus på yttre handling)
viss ironi (dock inget som får störa)
23. Språk
Berättarform med största genomslag under
första halvan av 1900-talet. Påverkar språket.
elegant men okomplicerat språk (hobby för akademiker)
inget poetiskt puff puff ( d v s försiktighet med bildspråk)
spänning (fokus på yttre handling)
viss ironi (dock inget som får störa)
mycket dialog (förhör, diskussioner)
24. Språk
Berättarform med största genomslag under
första halvan av 1900-talet. Påverkar språket.
elegant men okomplicerat språk (hobby för akademiker)
inget poetiskt puff puff ( d v s försiktighet med bildspråk)
spänning (fokus på yttre handling)
viss ironi (dock inget som får störa)
mycket dialog (förhör, diskussioner)
person och miljöbeskrivningar (dock se ovan om poesi)
27. Karaktärer
Bestämda former för huvudpersonerna
Detektiven - mästaren, alltid intellektuellt överlägsen person med speciella idéer om
hur en undersökning går till. Orädd och moraliskt högtstående individ(?). Detektiven
har alltid någon form av defekter eller egenheter som gör honom/henne intressant.
28. Karaktärer
Bestämda former för huvudpersonerna
Detektiven - mästaren, alltid intellektuellt överlägsen person med speciella idéer om
hur en undersökning går till. Orädd och moraliskt högtstående individ(?). Detektiven
har alltid någon form av defekter eller egenheter som gör honom/henne intressant.
Hjälparen - lärjungen, alltid intellektuellt underlägsen (behöver fråga) ofta dock med
ett stort hjärta. Kan kompensera mästaren med empati och vardagshjälp.
29. Karaktärer
Bestämda former för huvudpersonerna
Detektiven - mästaren, alltid intellektuellt överlägsen person med speciella idéer om
hur en undersökning går till. Orädd och moraliskt högtstående individ(?). Detektiven
har alltid någon form av defekter eller egenheter som gör honom/henne intressant.
Hjälparen - lärjungen, alltid intellektuellt underlägsen (behöver fråga) ofta dock med
ett stort hjärta. Kan kompensera mästaren med empati och vardagshjälp.
Polisen - ofta direkt korkad, gärna utrustad med viss fördomar och inbilskhet.
Kapitulerar dock alltid för mästarens slutledningsförmåga.
30. Karaktärer
Bestämda former för huvudpersonerna
Detektiven - mästaren, alltid intellektuellt överlägsen person med speciella idéer om
hur en undersökning går till. Orädd och moraliskt högtstående individ(?). Detektiven
har alltid någon form av defekter eller egenheter som gör honom/henne intressant.
Hjälparen - lärjungen, alltid intellektuellt underlägsen (behöver fråga) ofta dock med
ett stort hjärta. Kan kompensera mästaren med empati och vardagshjälp.
Polisen - ofta direkt korkad, gärna utrustad med viss fördomar och inbilskhet.
Kapitulerar dock alltid för mästarens slutledningsförmåga.
Skurken - alltid den man minst misstänker. Intellektuellt den som står närmast
detektiven, men inte helt. Saknar djupare förståelse för moral och sätter sig själv över
samhället.
33. Berättarstuktur
Rak kronologi, även om det finns exempel på bruten. Mördaren får
inte avslöjas förrän i slutet.
Antingen berättad i jag-form utifrån ”hjälparens” perspektiv eller i
tredje person utifrån detektiven. Ofta så har läsaren inte fullkomlig
tillgång till alla detektivens tankar.
34. Berättarstuktur
Rak kronologi, även om det finns exempel på bruten. Mördaren får
inte avslöjas förrän i slutet.
Antingen berättad i jag-form utifrån ”hjälparens” perspektiv eller i
tredje person utifrån detektiven. Ofta så har läsaren inte fullkomlig
tillgång till alla detektivens tankar.
Dåtid används nästan uteslutande.
35. Berättarstuktur
Rak kronologi, även om det finns exempel på bruten. Mördaren får
inte avslöjas förrän i slutet.
Antingen berättad i jag-form utifrån ”hjälparens” perspektiv eller i
tredje person utifrån detektiven. Ofta så har läsaren inte fullkomlig
tillgång till alla detektivens tankar.
Dåtid används nästan uteslutande.
Bestämd struktur för handlingen - pussel
36. Berättarstuktur
Rak kronologi, även om det finns exempel på bruten. Mördaren får
inte avslöjas förrän i slutet.
Antingen berättad i jag-form utifrån ”hjälparens” perspektiv eller i
tredje person utifrån detektiven. Ofta så har läsaren inte fullkomlig
tillgång till alla detektivens tankar.
Dåtid används nästan uteslutande.
Bestämd struktur för handlingen - pussel
Vissa delar obligatoriska t ex beskrivning av mordscenen (efter
mordet), förhören och slutscenen.
37. Berättarstuktur
Rak kronologi, även om det finns exempel på bruten. Mördaren får
inte avslöjas förrän i slutet.
Antingen berättad i jag-form utifrån ”hjälparens” perspektiv eller i
tredje person utifrån detektiven. Ofta så har läsaren inte fullkomlig
tillgång till alla detektivens tankar.
Dåtid används nästan uteslutande.
Bestämd struktur för handlingen - pussel
Vissa delar obligatoriska t ex beskrivning av mordscenen (efter
mordet), förhören och slutscenen.
Mysterier, oförklarliga händelser som förklaras i slutscenen.
40. Handling
Den mördade hittas (alternativt - första mordoffret)
Presentation av huvudpersonen (kan ibland vara inledningen)
41. Handling
Den mördade hittas (alternativt - första mordoffret)
Presentation av huvudpersonen (kan ibland vara inledningen)
Förhör, polisarbete och diskussion mellan mästare och lärjunge
42. Handling
Den mördade hittas (alternativt - första mordoffret)
Presentation av huvudpersonen (kan ibland vara inledningen)
Förhör, polisarbete och diskussion mellan mästare och lärjunge
Ytterligare mord?
43. Handling
Den mördade hittas (alternativt - första mordoffret)
Presentation av huvudpersonen (kan ibland vara inledningen)
Förhör, polisarbete och diskussion mellan mästare och lärjunge
Ytterligare mord?
Slutsummering - huvudpersonen berättar hur allt ligger till och vem
som är den skyldige. Den skyldige grips av ordningsmakten
46. Miljö
Exotisk miljö - på landet, utomlands, på en båt
Avskildhet - ingen kan ta sig till platsen eller
lämna platsen.
47. Miljö
Exotisk miljö - på landet, utomlands, på en båt
Avskildhet - ingen kan ta sig till platsen eller
lämna platsen.
Överklassmiljö - mycket sällsynt med
mordberättelser i slum
49. Två stilbildande mästare
Sir Arthur Conan Doyle - berättelser
om Sherlock Holmes (början av 1900-
talet)
50. Två stilbildande mästare
Sir Arthur Conan Doyle - berättelser
om Sherlock Holmes (början av 1900-
talet)
51. Två stilbildande mästare
Sir Arthur Conan Doyle - berättelser
om Sherlock Holmes (början av 1900-
talet)
52. Två stilbildande mästare
Sir Arthur Conan Doyle - berättelser
om Sherlock Holmes (början av 1900-
talet)
Agatha Christie - böckerna om Hercule
Poirot och Miss Jane Marple (skrev
böcker 1920 - 1976)
53. Två stilbildande mästare
Sir Arthur Conan Doyle - berättelser
om Sherlock Holmes (början av 1900-
talet)
Agatha Christie - böckerna om Hercule
Poirot och Miss Jane Marple (skrev
böcker 1920 - 1976)
54. Textexempel 1
Det fanns bara en student i rummet och han stod böjd
över ett bord i andra änden av lokalen, helt uppe i sitt
arbete. När han hörde våra steg vände han sig om,
kastade en blick mot oss och for upp med ett glädjetjut.
”Jag har funnit det! Jag har funnit det!” skrek han till
min kamrat och sprang mot oss med ett provrör i
handen. ”Jag har funnit en reagens som ger en
utfällning med hemoglobin och enbart med det.” Inte ens
om han hade upptäckt en guldgruva hade han kunnat se
mer förtjust ut.
”Doktor Watson, mr Sherlock Holmes”, presenterade
Stamford.
”God dag”, sade han hjärtligt och grep min hand med
större styrka än jag hade trott om honom. ”Jag ser att ni
varit i Afghanistan.”
”Hur i hela världen visste ni det?” undrade jag förvånat.
”Strunt samma”, sa han och småskrattade för sig själv.
”Nu handlar det om hemoglobin.
55. Textexempel 2
- Där är Hercule Poirot, detektiven, sade mrs Allerton.
Hon och hennes son satt i klarröda korgstolar utanför
Cataract Hotel i Assuan.
De betraktade två personer som avlägsnade sig
tillsammans - en kortvuxen man i vit sidenkostym och en
lång slank flicka.
Tim Allerton satte sig intresserad upp i stolen.
- Den där lustige lille mannen? frågade han tvivlande.
- Just han!
[---]
Hercule Poirot talade vänligt med ett uttryck av
saliggörande gott humör. Han bar en omsorgsfullt pressad
vit sidenkostym, panamahatt och en grant utsirad
flugviska med handtag av oäkta bärnsten.
- ...det gör mig hänförd, sade han. Elephantines svarta
klippor, och solen, och de små båtarna på floden. Ja det är
gott att leva.
Han tystnade och så tillade han:
- Tycker ni inte det, mademoiselle?
Rosalie Otterbourne svarade kort.
- För all del. Men jag tycker Assuan är tråkigt. Hotellet är
inte mer än halvfullt, och alla gästerna är omkring
hundra...
Hon bet sig i läppen.
- Det är sant, jag står med ena benet i graven.
59. Detaljer
en kortvuxen man i vit sidenkostym
där lustige lille mannen
talade vänligt med ett uttryck av saliggörande gott humör
60. Detaljer
en kortvuxen man i vit sidenkostym
där lustige lille mannen
talade vänligt med ett uttryck av saliggörande gott humör
bar en omsorgsfullt pressad vit sidenkostym, panamahatt och en grant utsirad
flugviska med handtag av oäkta bärnsten
61. Detaljer
en kortvuxen man i vit sidenkostym
där lustige lille mannen
talade vänligt med ett uttryck av saliggörande gott humör
bar en omsorgsfullt pressad vit sidenkostym, panamahatt och en grant utsirad
flugviska med handtag av oäkta bärnsten
i första repliken: livsglädje och hängiven den sköna naturen
62. Detaljer
en kortvuxen man i vit sidenkostym
där lustige lille mannen
talade vänligt med ett uttryck av saliggörande gott humör
bar en omsorgsfullt pressad vit sidenkostym, panamahatt och en grant utsirad
flugviska med handtag av oäkta bärnsten
i första repliken: livsglädje och hängiven den sköna naturen
i andra repliken: humor och självdistans
64. Utveckling från detektivhistorien
Detektivhistorien upplevdes som präktig och orealistisk.
Ett sug efter det mörka i tillvaron och efter realism (i
litterär bemärkelse). En fascination inför ”den undre
världen”. Korsbefruktning mellan film och litteratur
samt serier.
Amerikansk och fransk företeelse.
Även en annan syn på sexualitet och ett intresse för
sexualitet (någonstans i bakgrunden skymtar Freud).
Fokus går från den intellektuella processen till våld och
sex.
69. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
70. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
71. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
72. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
73. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
tidigare,
74. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
tidigare,
men modig och stark.
75. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
tidigare,
men modig och stark.
76. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
tidigare,
men modig och stark.
3. Desillusionerad och cynisk huvudperson
77. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
tidigare,
men modig och stark.
3. Desillusionerad och cynisk huvudperson
78. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
tidigare,
men modig och stark.
3. Desillusionerad och cynisk huvudperson
79. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
tidigare,
men modig och stark.
3. Desillusionerad och cynisk huvudperson
80. Personbeskrivning
1. Moral - detektiven (huvudpersonen) har
förändrats moraliskt sedan
detektivhistorien.
Ofta alkoholiserad,
nedgången, sexuella relationer.
2. Inte intellektuellt överlägsen som
tidigare,
men modig och stark.
3. Desillusionerad och cynisk huvudperson
83. Miljöbeskrivning
Utspelar sig alltid i en storstad (Los Angeles är
klart överrepresenterad som miljö)
Noirberättelsen utspelar sig i både
överklassmiljö och i slum (skumma barer,
bakgator och bordeller). Ofta kontrasteras
miljöerna så att lyxen står i kontrast till våldet.
84. Miljöbeskrivning
Utspelar sig alltid i en storstad (Los Angeles är
klart överrepresenterad som miljö)
Noirberättelsen utspelar sig i både
överklassmiljö och i slum (skumma barer,
bakgator och bordeller). Ofta kontrasteras
miljöerna så att lyxen står i kontrast till våldet.
Samhället beskrivs som korrumperat och
ordningsmakten som hycklande. Den enda
moral som går att lita på är huvudpersonens
svajiga privatheder.
88. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
89. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
90. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
Ofta berättas historien i jag-form
utifrån huvudpersonen.
91. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
Ofta berättas historien i jag-form
utifrån huvudpersonen.
92. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
Ofta berättas historien i jag-form
utifrån huvudpersonen.
Språket är hårdkokt d v s hemska och
upprörande situationer beskrivs med
en klackspark, som något normalt.
93. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
Ofta berättas historien i jag-form
utifrån huvudpersonen.
Språket är hårdkokt d v s hemska och
upprörande situationer beskrivs med
en klackspark, som något normalt.
94. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
Ofta berättas historien i jag-form
utifrån huvudpersonen.
Språket är hårdkokt d v s hemska och
upprörande situationer beskrivs med
en klackspark, som något normalt.
Mycket ironi.
95. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
Ofta berättas historien i jag-form
utifrån huvudpersonen.
Språket är hårdkokt d v s hemska och
upprörande situationer beskrivs med
en klackspark, som något normalt.
Mycket ironi.
96. Språket
Språket i noirberättelsen skiljer sig
markant från språket i
detektivhistorien.
I dialogen förekommer både dialekt,
runda ord och svordomar.
Ofta berättas historien i jag-form
utifrån huvudpersonen.
Språket är hårdkokt d v s hemska och
upprörande situationer beskrivs med
en klackspark, som något normalt.
Mycket ironi.
Nedsättande kommentarer om
kvinnor - manschauvinism.
