Är förskolan bra eller dålig för barnen? Med utgångspunkt i en debatt i Göteborgs Posten i vintras går Sven Bremberg, forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten, igenom forskningsläget i en särskild studie för Tankeverksamheten. Förskolan förefaller ha entydigt positiva effekter för barnen. Därmed kan debatten gå från tyckande till vetande.
Tankeverksamhetens nya rapport innehåller tre texter.
1. Regeringens skolmisslyckande
av Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson
2. Om den svåra farsoten GERM som angriper skolor världen över
av Pasi Sahlberg
3. Essa Academy – ett exempel
av Anders Nilsson
- En starkare ekonomisk politik är nödvändig.
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetStaffan Lindström
”Ressentiment” är ett missnöje med utvecklingen och tidens ordning som alltid riktas mot ”de
andra”. Innebörden varierar med betraktaren och utsiktspunkten i klassamhället. Örjan
Nyström granskar hur begreppet har använts av bl.a. Nietschze, Scheler och Wendy Brown,
och diskuterar socialpsykologin hos vår tids kommunitära reaktioner i ett ojämlikt samhälle.
Tankeverksamhetens nya rapport innehåller tre texter.
1. Regeringens skolmisslyckande
av Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson
2. Om den svåra farsoten GERM som angriper skolor världen över
av Pasi Sahlberg
3. Essa Academy – ett exempel
av Anders Nilsson
- En starkare ekonomisk politik är nödvändig.
Ur Sammanfattningen
Är det möjligt att nå en arbetslöshet under fyra procent? Socialdemokratins arbetslöshetsmål är att ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar dock arbetslösheten år 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i
Tjeckien. För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare cirka 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på cirka 270 000 personer.
I denna rapport argumenteras för att detta kan vara möjligt. Men det förutsätter en förändrad ekonomisk politik.
Ressentiment - socialpsykologiska aspekter på ojämlikhetStaffan Lindström
”Ressentiment” är ett missnöje med utvecklingen och tidens ordning som alltid riktas mot ”de
andra”. Innebörden varierar med betraktaren och utsiktspunkten i klassamhället. Örjan
Nyström granskar hur begreppet har använts av bl.a. Nietschze, Scheler och Wendy Brown,
och diskuterar socialpsykologin hos vår tids kommunitära reaktioner i ett ojämlikt samhälle.
I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det
att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stöd
som ges idag uppfattas ur ett föräldraperspektiv.
Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Medarbetare från servicedesignföretaget Transformator Design
har fungerat som mentor.
Metoden som har använts i detta projekt heter servicedesign och är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli mer användarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrån-och-in.
Föreläsning med professor Nihad Bunar: "Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering". Föreläsningen spelades in i Farsta, Stockholm, den 16 september 2015 och kan ses via följande länk:
http://www.andrasprak.su.se/om-oss/aktuellt/nyanl%C3%A4nda-och-l%C3%A4rande-inspelad-f%C3%B6rel%C3%A4sning-1.248543
Mänskligheten har mycket gemensamt, än tydligare så när man blickar framåt. Där väntar sådana utmaningar som kräver samarbete också över statsgränser, oaktat och utan envis fasthållning vid ideologisk ankarplats. Det är inte så att dessa frågor är främmande och nya på den publika dagordningen. Inte alls, men allt klarare är att många av dem tränger på än hårdare och får betydelse i långt högre grad än tidigare. Och förändringarna i det globala landskapet har en ofantlig räckvidd, de angår och påverkar oss alla. Just detta medför att hantering av och lösningar på utmaningarna på ett eller annat sätt och på åtskilliga punkter måste vara globala, alltså en värld i samarbete.
Dessa utmanande processer pågår med brutal kraft och löper parallellt. Var och en av dem är omvälvande och svårhanterbar. Att de uppträder i tiden på samma gång, gör saken än svårare, väsentligt mer krävande.
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismerStaffan Lindström
av Anders Nilsson
Nationalekonomer med anknytning till det Demokratiska partiet har börjat
oroa sig för Hillary Clinton.
Det sägs att hon – kanske under tryck från Bernie Sanders månghövdade
skara av anhängare – nu avviker från vad som i dessa kretsar anses vara Demokraternas
främsta tillgång, dvs. den överlägsna samhällsekonomiska sakkunskap
som partiet samlat omkring sig – ”The Economy, Stupid!” – i motsats
till Republikanernas voodoo-läror för att skyla en politik som bara gör de rika
rikare till nackdel för samhällsekonomin.
Hillary Clinton har nämligen allt oftare börjat tala om att höjda löner är ett
sätt att driva på tillväxten och återhämtningen av Förenta staternas ekonomi
efter finanskraschen 2008.1
”Det är enkelt”, sade hon nyligen i ett tal i Ohio, ”högre löner ökar efterfrågan,
vilket leder till fler jobb som driver på lönerna ytterligare. När era lönecheckar
växer blir det tillväxt i Amerika!”.2
Visserligen har Demokraterna höjda minimilöner på sitt program. Men det
är utifrån ett moraliskt och socialt argument: folk har rätt till inkomster som
man kan leva på. Att påstå att lönehöjningar skulle vara bra för tillväxten är
att svära i den nykeynesianska kyrka vars evangelium blivit nära på lag för
ansvarsfulla demokrater: lönerna kan stiga när samhällsekonomin växer, det
fungerar inte tvärtom. Inte alldeles olikt vad socialdemokratiska finansministrar brukar mena i
Sverige (utan att lägga sig i avtalsrörelserna, förstås).
More Related Content
Similar to Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det
att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stöd
som ges idag uppfattas ur ett föräldraperspektiv.
Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Medarbetare från servicedesignföretaget Transformator Design
har fungerat som mentor.
Metoden som har använts i detta projekt heter servicedesign och är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli mer användarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrån-och-in.
Föreläsning med professor Nihad Bunar: "Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering". Föreläsningen spelades in i Farsta, Stockholm, den 16 september 2015 och kan ses via följande länk:
http://www.andrasprak.su.se/om-oss/aktuellt/nyanl%C3%A4nda-och-l%C3%A4rande-inspelad-f%C3%B6rel%C3%A4sning-1.248543
Mänskligheten har mycket gemensamt, än tydligare så när man blickar framåt. Där väntar sådana utmaningar som kräver samarbete också över statsgränser, oaktat och utan envis fasthållning vid ideologisk ankarplats. Det är inte så att dessa frågor är främmande och nya på den publika dagordningen. Inte alls, men allt klarare är att många av dem tränger på än hårdare och får betydelse i långt högre grad än tidigare. Och förändringarna i det globala landskapet har en ofantlig räckvidd, de angår och påverkar oss alla. Just detta medför att hantering av och lösningar på utmaningarna på ett eller annat sätt och på åtskilliga punkter måste vara globala, alltså en värld i samarbete.
Dessa utmanande processer pågår med brutal kraft och löper parallellt. Var och en av dem är omvälvande och svårhanterbar. Att de uppträder i tiden på samma gång, gör saken än svårare, väsentligt mer krävande.
Hillary Clinton, Keynes och olika slags keynesianismerStaffan Lindström
av Anders Nilsson
Nationalekonomer med anknytning till det Demokratiska partiet har börjat
oroa sig för Hillary Clinton.
Det sägs att hon – kanske under tryck från Bernie Sanders månghövdade
skara av anhängare – nu avviker från vad som i dessa kretsar anses vara Demokraternas
främsta tillgång, dvs. den överlägsna samhällsekonomiska sakkunskap
som partiet samlat omkring sig – ”The Economy, Stupid!” – i motsats
till Republikanernas voodoo-läror för att skyla en politik som bara gör de rika
rikare till nackdel för samhällsekonomin.
Hillary Clinton har nämligen allt oftare börjat tala om att höjda löner är ett
sätt att driva på tillväxten och återhämtningen av Förenta staternas ekonomi
efter finanskraschen 2008.1
”Det är enkelt”, sade hon nyligen i ett tal i Ohio, ”högre löner ökar efterfrågan,
vilket leder till fler jobb som driver på lönerna ytterligare. När era lönecheckar
växer blir det tillväxt i Amerika!”.2
Visserligen har Demokraterna höjda minimilöner på sitt program. Men det
är utifrån ett moraliskt och socialt argument: folk har rätt till inkomster som
man kan leva på. Att påstå att lönehöjningar skulle vara bra för tillväxten är
att svära i den nykeynesianska kyrka vars evangelium blivit nära på lag för
ansvarsfulla demokrater: lönerna kan stiga när samhällsekonomin växer, det
fungerar inte tvärtom. Inte alldeles olikt vad socialdemokratiska finansministrar brukar mena i
Sverige (utan att lägga sig i avtalsrörelserna, förstås).
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...Staffan Lindström
Om författarna
Johan Lönnroth är före detta vice partiordförande i Vänsterpartiet,
matematiker, nationalekonom, politisk aktivist och amatörskådespelare.
Dessutom en rackare på handarbete.
Jimmy Sand är kulturvetare och kommunikatör, bördig från Grums. Aktiv
som fritidspolitiker för Socialdemokraterna i Göteborg, bl.a. i nämnden för
arbetsmarknad och vuxenutbildning samt i styrelsen för Göteborgs
stadsteater. Bloggar på jimmysand.com.
Föreliggande rapport består av kapitel två och tre i en kommande tredje väsentligen
omarbetade upplaga av Den tredje vänstern, som förlaget Korpen planerar att ge ut. Första
kapitlet gavs ut av Tankeverksamheten år 2014 under titeln Den svenska vänsterns historia.
Den tredje vänstern utkom i första upplaga med Johan Lönnroth som ensam författare på
Novapress år 1997, och i en andra omarbetad upplaga på Federa förlag 2009.
Av Ingvar Johansson
Ur inledningen:
Den svenska välfärdsstaten knakar just nu i fogarna. Och det på grund av tre helt olika samtidigt verkande processer: en svensk, en europeisk och en global. Jag tar dem i tur och ordning.
För det första, vår välfärdsstat hotas därför att den radikalt ökade strömmen av flyktingar och ekonomiska migranter gett moderaterna ett någorlunda acceptabelt skäl till att överge sitt under epoken Reinfeldt införda accepterande av välfärdsstaten. Nu kan de gå tillbaka till sin traditionella människouppfattning, den där man inte självmant säger: alla människor har lika värde. Det finns anledning frukta vad detta ideologiska återtåg kan komma att innebära för Välfärdssverige. Å ena sidan, så kan moderaterna i en koalition med de nyliberala falangerna inom Centerpartiet och Liberalerna försöka sig på en nedmontering av allt som kan kallas välfärdsstat. Å andra sidan, så kan de i en koalition med Sverigedemokraterna försöka sig på att införa en hierarkisk socialkonservativ ”välfärdsstat” där det görs stor skillnad på medborgare och medborgare; dels på flergenerationssvenskar och andra svenskar, dels på överklass och underklass.
För det andra, vår välfärdsstat hotas därför att Sverige är del av EU och förpliktigade att följa också EUs regelverk. Och det är en öppen fråga i vad mån detta i framtiden kommer att tillåta traditionell svensk välfärdspolitik.
För det tredje, den hotas därför att den allmänna globaliseringen gör att rika svenska medborgare fullt lagligt kan undandra ansenliga summor från välfärdsfinansieringen. De behöver bara flytta en del av sina enorma tillgodohavanden till lämpliga länder någon annanstans på vår planet. Dessutom är det lätt för dem att med – ur deras egna ögon sett – ”bara lite småfusk” undandra ännu större summor.
Det finns mycket stor anledning att stanna upp och också på ett relativt abstrakt plan reflektera en stund över de idéhistoriska, moraliska, politiska och ekonomiska grunderna för en allmän välfärdspolitik.
Denna skrift är ett försök.
Den innehåller fem för mig centrala begrepp som jag sällan eller aldrig ser i den vanliga tidnings och tidskriftsideologiska debatten: produktiv välfärdism, regionalisering,
subsidiaritetsprinciper, öppen kommunitär identitet och vertikal reformism.
Palme och den socialdemokratiska utopin - en bitvis självbiografisk betraktelseStaffan Lindström
av Johan Lönnroth
Förord av Anders Nilsson:
Där 30 år sedan Olof Palme mördades. Tankeverksamheten ger ut en
rapport om hans tid och gärning av en kritiker - Johan Lönnroth.
Palmes eftermäle är skevt. Han förknippas främst med det internationella engagemanget (Sydafrika, Vietnam, Tjeckoslovakien) samt diverse affärer. Men det som var socialdemokratins stora gärning under hans tid, och som han i hög grad var drivande för, sammankopplas sällan med honom
- utbyggnaden av den offentliga sektorn, sambeskattningens avskaffande och kvinnors intåg på arbetsmarknaden, föräldraförsäkringen, förskolereformen och utbyggnaden av utbildningssektorn.
Det är reformer som nu är så fast förankrade i samhället att det skulle vara politisk självmord för de partier som då rasade mot detta rödglödgade socialistiska vansinne att idag ifrågasätta det.
Man kan säga att partiet under hans ledarskap drev igenom makarna Myrdals radikala program från 1930-talet början. Att detta inte var ett självklart vägval för socialdemokratin tre decennier senare framgår av det faktum att partiet år 1965 lade fram förslag om vårdnadsbidrag, och många ansåg att reformarbetet var färdigt med 1950-talets socialförsäkringar
och ATP.
Så här i efterhand framstår Palmeperiodens reformvåg från slutet av 1960-talet och ett decennium framåt som det kanske mest bestående resultatet av socialdemokratins långa regeringsinnehav under 1900-talet. Det förändrade Sverige på ett avgörande sätt. Jämlikheten och den individuella friheten ökade på djupet i samhället på ett sätt som inga andra politiska reformer har åstadkommit.
Men eftermälet har nog också präglats av att Palme med tiden slets ner av hatet, politiska motgångar och tidsvändan.
I en mening kan man säga att Johan Lönnroths text på sitt sätt är en äreräddning av Olof Palme – även om det inte är någon hyllningsskrift och den behandlar de svåra åren i hans gärning. Med kritisk realism tecknas gestalten av en idéburen pragmatiker i en tid som blev allt besvärligare att hantera för socialdemokratin. Med självupplevd erfarenhet om det problematiska mötet mellan socialismens ideal och verkligheten under dessa år gör Lönnroth upp med en idealbild av Palme som i efterkommande strider inom arbetarrörelsen har odlats på sina håll. Det är bra.
Palme är värd att minnas som han var och inte som djävul i någras ögon och helgon i andras.
En död Marx, en åldrad Liedman och dagens unga vänsterStaffan Lindström
Sven-Eric Liedmans nya Marxbok hyllas av en utomsocialdemokratisk vänster. Men hur ser
han egentligen på Marx, mänskliga rättigheter, politisk demokrati och marknaden?
Ingvar Johansson, professor emeritus i teoretisk filosofi och med Liedman författare till boken
’Positivism och marxism’ (1972), gör en kritisk granskning av marxismen-liedmanismen
av Bosse Elmgren
Om författaren:
Bosse Elmgren är med mer än 60 år som aktiv socialdemokrat en av arbetarrörelsens veteraner. Med kortare erfarenheter av skogs- och industriarbete har han ägnat större delen av sitt yrkesliv som journalist och funktionär i det socialdemokratiska partiet, bl.a. på partistyrelsens kansli och som politisk sekreterare för fullmäktigegruppen i Göteborg. Tankeverksamheten gav 2010 ut rapporten Arbetsförsäkring åt alla! av honom tillsammans med Lars Ag, Helmuth Föll, Sune Gidgård och Stig Lahti. Numera bosatt i Södertälje, där han tidigare i år fick ABF:s pris som årets folkbildare för insatser i det lokala arbetet.
Utdrag ur Kapitel 1
Tillsammans kan vi göra så mycket
Hej, Du som läser det här långa brevet!
Jag har en allvarlig fråga till Dig. Vill Du leva i ett samhälle och en värld:
… som inte är uppbyggda på samhällsklasser utan av jämlikar, på alla
människors lika värde,
... där utvecklingen bestäms främst genom demokratiska beslut efter
tankeutbyte mellan människor, inte i första hand av affärsuppgörelser,
privata vinstintressen eller en ”utveckling” som vi tycker oss stå maktlösa
inför,
… där det råder demokrati på alla områden, politiskt, socialt, kulturellt
och ekonomiskt,
… där alla klimathot och hot mot mänsklighetens överlevnad har undanröjts,
... där människorna lever i fred och trygghet och med goda levnadsvillkor,
där livets goda är rättvist fördelat och där var och en kan utvecklas
efter sina bästa stämningars längtan,
… där det råder yttrande- och informationsfrihet, där olika uppfattningar
bryts mot varandra i en generös anda,
... där alla har tillgång till ren luft, rent vatten och en bra miljö i övrigt,
… där vi alla får känna att vi behövs, där det finns arbete åt alla med
goda arbetsvillkor,
... där vi människor ställer upp för varandra och försöker bidra med
att göra vårt bästa, där vi försöker ta vara på varje människas vilja och
förmåga,
… som präglas av gemenskap och gott kamratskap?
Detta är en dröm, en vision som till viktiga delar har funnits med i
7
arbetarrörelsen sedan dess barndom. Men som också har vuxit sig stark
inom och tack vare miljörörelsen och olika freds- och solidaritetsrörelser.
Om Du svarar ja på min fråga så tycker jag att vi ska arbeta tillsammans
för att den visionen också ska prägla mänsklighetens framtid.
Försvarsindustrin i Europa bantades rejält efter det kalla krigets slut.
Efter att den hämtat sig under stora delar av 00-talet ledde den ekonomiska
krisen till att den återigen sattes under hård press.
Samtidigt har omvärlden blivit mer orolig igen. Konflikterna i Syrien,
Irak och särskilt Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget. Kriget
finns plötsligt på tröskeln till EU.
Därmed har debatten om försvarsindustrin nått ett vägskäl. Det står
och väger. Olika krafter drar åt olika håll.
Å ena sidan menar vissa att försvarskapaciteten i Sverige och övriga
EU är för låg givet de nya förutsättningarna. Det talas om att försvaret
och försvarsindustrin måste stärkas samt om att det europeiska försvarsindustriella
samarbetet behöver öka.
Å andra sidan anser andra att försvaret och försvarsindustrin i stället
bör minskas ytterligare. Det talas om vikten av ett bredare säkerhetspolitiskt
synsätt med fokus på konfliktförebyggande civila insatser
snarare än krigsmateriel. Det talas om att begränsa den vapenexport
som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter.
Vid detta vägskäl är det högst relevant att ställa sig frågan vart den
försvarsindustriella utvecklingen – i EU och specifikt i Sverige – egentligen
är på väg. Kan vi på ungefär 10 års sikt förvänta oss en större eller
mindre försvarsindustri? Kommer den att vara annorlunda? I så fall hur?
Vilka blir konsekvenserna på arbetsmarknaden? Kommer försvarsindustrin
att generera intressanta framtidsjobb, eller kommer den snarare
att lämna ett tomrum av förlorade arbetstillfällen?
Syftet med denna rapport är inte att ge glasklara svar på alla frågor,
utan snarare att ge en kort och enkel bakgrund till de omständigheter
och trender som svaren skulle kunna utgå från. Til syvende og sidst är det
alltid svårt att försöka förutsäga framtiden.
På sin väg mot den avslutande summeringen tar
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?
Sedan några år tillbaka är Kina i färd med att skifta tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst DRC (2012).
I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomi – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?
Sedan några år tillbaka är Kina i färd med att skifta tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst DRC (2012).
I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomi – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.
av Anders Nilsson
ur inledningen:
EU:s politiska kris kring Grekland under våren och sommaren avslutades med kapitulation under galgen för Syrizas konfrontationspolitik. Denna hade förbrukat allt förtroende för den grekiska regeringen hos övriga Euroländer. Uppbackning av intellektuella som Jürgen Habermas, Thomas Piketty och Paul Krugman och en grekisk folkomröstning hjälpte inte. När det kom till kritan fanns ingen kraft att sätta bakom orden. Men villkor för nödhjälp som uppfattas som förödmjukande bär med sig en risk att många greker ser det nynaziska Gyllene gryning som den enda återstående oprövade alternativet.
Man måste få balans i de offentliga finanserna i Grekland, och grekerna behöver göra upp med den gamla klientism- och korruptionskultur som är en del - dock mindre - av förklaringen till den ekonomiska krisen. Men ekonomiskt framåtskridande kan inte åstadkommas med enbart piska; det behövs morötter också.
EU borde ägna större uppmärksamhet åt vad som är grundproblemet i Eurozonens underskottsländer runt Medelhavet: den eftersläpande produktivitetsutvecklingen. En del av ECB:s jättelika program om 500 miljarder Euro för att motverka deflationen borde kunna avsättas för direkta realinvesteringar i dessa länder, i stället för att bara injiceras i den finansiella sektorn med osäkra spridningseffekter till den reala ekonomin.
I enlighet med en tradition sedan några år ger Tankeverksamheten även i år ut en sommarlektyr för stranden, hängmattan eller hammocken. I semestertider har vi ju bättre tid att läsa. Här kommer således ett blandat knippe av nyskrivet och sommarrepriser:
Anders Nilsson ger några aktuella anteckningar om Greklandskrisen
Ingvar Johansson bidrar utifrån några uttalanden av Jan Björklund med innovationen begreppet missunnsjuka
Här finns också en tidigare publicerad text om vad dagens socialdemokrater kan lära av Marx av Anders Nilsson och Örjan Nyström
Slutligen reflekterar Ann- Sofie Hermansson om sorg som flyter i ett orättvist och ojämlikt samhälle i en bearbetning av en krönika som tidigare publicerats i Göteborgs-Posten
Välkommen till vederkvickande och bildande läsning!
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetStaffan Lindström
Av Cecilia Dalman Eek
Ur inledningen:
Frågan om befolkning, avfolkning och demografisk utveckling har stått i centrum för Socialdemokratisk debatt och politik ända sedan mellankrigstidens arbetslöshet och sociala misär. Låg nativitet skapade oro för en med tiden allt mer åldrande befolkning och de försörjningsproblem det skulle medföra för samhället som helhet. Makarna Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan i en tid när barnafödandet var lågt och hälsoläget allvarligt. Makarna menade att om fruktsamheten skulle fortsätta minska ”så skulle vi i slutet av 1970‑talet ha nästan dubbelt så många åldringar i förhållande till individer i de arbetsföra åldrarna som nu (1934)”. Deras förslag för att öka barnafödandet var en bred social och ekonomisk välfärdspolitik som skulle skapa trygghet så att barnfamiljer vågade tro på framtiden för sig och sina barn. Socialdemokraterna mötte krisen och den sociala misären med en politik för socialt acceptabla bostäder med subventionerade hyror, barnbidrag, skollunch, arbete för både kvinnor och män och pedagogisk barnomsorg. På tio år fick politiken gott resultat. Från år 1935 ökade fertiliteten från 1,8 till 2,7 barn per kvinna.
Makarna Myrdal skrev i ett samhällsklimat där rasismen var manifest. Den idag obegripliga termen ”rashygien” var en etablerad vetenskap på europeiska lärosäten. Bland makarna Myrdals förslag fanns i första hand politiska förslag för vad vi idag kallar generell välfärd, men också sådant som idag är omöjligt att ens tänka sig. De har fått välförtjänt kritik för det och den här rapporten tar bestämt avstånd från den sortens teoretiserande runt befolkning. Det som ändå förenar deras tid med vår, är insikten att befolkningsförändringar kräver offensiv politik för generell välfärd.
”Jag har förtjänat det”, sade Zlatan Ibrahimović sent på kvällen den 4 september år 2014. Han hade då tidigare på kvällen blivit den som genom historien gjort flest mål i svensk herrlandslagsfotboll, och därmed i media slutgiltigt säkrat epitetet ”Svenska landslagets störste någonsin”. Också i mitt tycke kan han sägas ha förtjänat detta epitet. Men att ha förtjänat sådant som epitet och betyg är en sak, att ha förtjänat en viss lön och inkomst är en annan. Jag tycker inte att Zlatan och hans inkomstlikar förtjänar den lön och totalinkomst de har. Den rena lönen för Zlatan från Paris Saint German låg år 2014 på runt elva miljoner kronor i månaden; den totala månadsinkomsten inklusive reklamintäkter och liknande var, och är, nästan dubbelt så stor. De största fotbollsstjärnorna i Real Madrid (Cristiano Ronaldo) och Barcelona (Lionel Messi) har en totalinkomst på runt en miljon per dag. Många vicedirektörer i näringslivet, filmstjärnor och popstjärnor tjänar ännu mer, och det principiella jag säger om Zlatans inkomster anser jag vara tillämpbart även på många av dessa. Tar man begreppet förtjänad inkomst på allvar, så kan de inte sägas ha gjort sig förtjänta av den.
av David Ljung
Sysselsättningseffekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA
Inledning
Sedan 1,5 år tillbaka pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA: Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP).
Syftet är att främja handeln genom att sänka tullar, ta bort handelshinder som beror på skillnader i regler/standarder samt ömsesidigt öppna upp den offentliga upphandlingen. Om avtalet blev verklighet skulle det bli det största i sitt slag i världen.
Debatten om avtalet är polariserad. EU-kommissionen, som förhandlar för europeisk del, räknar med att avtalet skulle bli en rejäl ekonomisk vitamin- injektion på båda sidor Atlanten. Detta är en bild som bl.a. delas av många företag och företagsorganisationer. Andra aktörer tror på mindre goda eko nomiska konsekvenser. De pekar i stället på risker för sänkta miljökrav, oschysst konkurrens via social dumpning eller begränsningar i det demokra tiska beslutsfattandet.
Även när det specifikt gäller jobben går meningarna isär. Förespråkarna ser framför sig fler jobb, en god löneutveckling och en dynamik där jobbekva tionen i de flesta branscher blir positiv. Skeptikerna talar i stället om neutrala eller negativa jobbeffekter där lönerna pressas och flera branscher i ökad transatlantisk konkurrens får problem.
Syftet med denna korta rapport är att lite närmare analysera jobbaspekten. Hur bör man i generella termer resonera när det gäller sambanden mellan frihandel och jobb? Hur kan man mer specifikt förvänta sig att TTIP skulle påverka europeisk och svensk arbetsmarknad? Hur skulle plus och minus i jobbkalkylen se ut? Vore ett avtal av detta slag ett sätt att pressa ner arbets lösheten?
Att studera jobbeffekter av ökad frihandel är svårt. Att hitta rätt i förutsägelser om vad just TTIP skulle innebära är dessutom en extra hård nöt att knäcka. Tanken med rapporten är därför inte att ge några skarpa svar, utan att mer allmänt försöka guida den som i detta avseende vill se in i framtiden.
Förord
Socialdemokraterna håller kongress 29-31 maj i år. Vi föreslår att kongressen beslutar om en Jämlikhetsutredning i enlighet med innehållet i denna rapport.
Ett sådant beslut ryms, menar vi, väl inom de teman – Jobb och Folkrörelse – som ska behandlas; för övrigt är kongressen som partiets högsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lämpligt. Den arbetsmarknads- och välfärdsmodell som Socialdemokratin inrättade i Sverige under 1900-talet var länge oerhört framgångsrik för att främja ökad jämlikhet. Men det är i dag uppenbart att trender och tendenser i samhällsutvecklingen som i hela Västvärlden driver fram ökade klyftor är i kraft även i vårt land. Också under de tolv åren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojämlikheten i Sverige.
Vi har nu en rödgrön regering i ett besvärligt parlamentariskt läge. Förutsättningar för offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande mandatperiod tycks begränsade. Desto större anledning att inleda förberedelser för ett genomgripande program för ökad jämlikhet att möta väljarna med i 2018 års valrörelse och vinna mandat för i kommande regeringsperiod.
Ann-Sofie Hermansson, Anne-Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson
rapport av Anders Nilsson
Ur inledningen:
Det händer mycket i världsekonomin nu – stora, hastiga förlopp vars konsekvenser är svåra att förutse. Variablerna har sedan några månader tillbaka börjat spreta vilt (därav de många diagrammen i denna rapport). Det är som ett urverk där fjädern spänts för hårt, en spärrhake har släppt och kugghjulen går loss i spinn. Man kunde hoppas att Baruch Spinoza ännu levde och var urmakare i stället för linsslipare; här måste man nämligen se delarna och helheten på en gång. Läget kan snabbt bli instabilt med okontrollerade krisreaktioner.
Man kan inte utesluta att vi befinner oss i inledningen till en omstörtande omstrukturering av den globala ekonomin och dess institutioner. Men inget är givet. Osäkerheten är fundamental.
Två essäer av Örjan Nyström
Med anledning av att Tankeverksamhetens medarbetare Örjan Nyström har utnämnts till hedersdoktor vid Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet ger vi ut två tidigare opublicerade essäer av honom: Samhällskritik och civilisationskritik - 68-diskursens historiska rötter och Upptäckten av jaget - upptäckten av samhället. Det är pejlingar på djupet av den samhälleliga existensen av ett slag som länge saknats i socialdemokratins och arbetarrörelsens idédiskussioner.
Av Anders Nilsson och Örjan Nyström
Det ser ut som om vi har en socialdemokratisk regeringsbildare igen. Men det är en i historiskt perspektiv starkt försvagad socialdemokrati som måste söka regeringspartners i ett besvärligt parlamentariskt läge. Under decennier har vi kunnat iaktta hur reformismen i hela Västvärlden oavlåtligt tunnats ut, förlorat sin samhällsförändrande kraft och tappat folklig förankring. Den under ett halvt sekel på 1900-talet praktiskt taget statsbärande svenska arbetarrörelsen har nu normaliserats till vad som blivit standard för europeisk socialdemokrati – ett parti som samlar mellan en femtedel och en tredjedel
av valmanskåren. Det torde vid det här laget vara omöjligt att längre förklara detta med tillfälligheter eller subjektiva tillkortakommanden av olika slag. Det är nödvändigt att ställa frågan om det inte är så att de samhällsförändringar
som pågår föranleder omprövningar och utvecklingar av
den socialdemokratiska reformismens strategier och metoder, utmaningar som partierna hittills inte förmått konfrontera.
3. 3
Förskolan, barnen och framtiden
Sven Bremberg
Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg
4. 4
Om
författaren
Sven
Bremberg
är
barnläkare
och
docent
i
socialmedicin
vid
Karolinska
Institutet
samt
expert
i
hälsofrågor
som
rör
barn,
unga
och
psykisk
hälsa
vid
Folkhälsomyndigheten.
Författarna
svarar
själva
för
framlagda
uppfattningar
i
Tankeverksamhetens
skrifter.
Ansvarig
utgivare:
Ann-‐‑Sofie
Hermansson
www.tankeverksamheten.se
redaktion@tankeverksamheten.se
ISBN
978-‐‑91-‐‑87077-‐‑44-‐‑9
Göteborg
2015
5. 5
Förskolan, barnen och framtiden
Huvudfynd
• Ett
antal
debattörer
har
ifrågasatt
förskolans
värde
för
barnen.
• Systematiska
översikter
av
experiment,
där
barn
slumpvis
förde-‐‑
lats
till
förskola
och
kontrollgrupper,
visar
entydigt
på
positiva
ef-‐‑
fekter
av
förskola.
Ingen
översikt
visar
på
negativa
effekter.
• Tretton
nordiska
studier
med
hög
vetenskaplig
kvalité
har
publi-‐‑
cerats
i
åren
2010–2015.
De
flesta
studier
analyserade
effekter
av
förskola
i
s.k.
naturliga
experiment.
• Sex
av
de
nordiska
studierna
analyserade
effekter
av
förskola
på
kognitiv
förmåga
och
skolprestationer
och
två
på
inkomst
i
vuxen
ålder.
Samtliga
studier
visar
på
positiva
effekter.
De
tydligaste
ef-‐‑
fekterna
påvisades
på
flickor
och
på
barn
till
föräldrar
med
kort
utbildning
eller
låg
inkomst.
• Fyra
av
de
nordiska
studierna
analyserade
effekter
av
förskola
på
förekomst
av
psykiska
problem.
Ingen
studie
visar
på
några
sä-‐‑
kerställda
effekter,
vare
sig
positiva
eller
negativa.
En
studie
visar
att
förskola
reducerar
förekomsten
av
beteendeproblem
bland
pojkar
till
lågutbildade
föräldrar.
Inledning
Sedan
decennier
har
förskola
varit
en
del
av
vardagen
för
barnfamiljer
i
Sverige.
Praktiska
frågor,
som
pusslet
med
att
hämta
och
lämna
barnen
till
förskolan,
dominerar.
De
flesta
föräldrar
tar
förskolan
som
något
gi-‐‑
vet
och
betvivlar
inte
dess
värde.
Dock
förekommer
det
av
och
till
att
förskolan
sätt
ifråga.
Barnpsykiatern
Magnus
Kihlbom
har
skrivit
att
kvalitén
inom
förskolan
ibland
är
så
låg
att
vistelse
i
förskolan
utgör
en
6. 6
riskfaktorer
för
åtskilliga
barns
psykiska
hälsa
(1)
och
psykologen
Ulla
Waldenström
har
i
en
bok
om
förskolan,
och
i
GP,
framhållit
att
vi
vet
för
lite
om
hur
förskolan
påverkar
barn
(2).
Debattörerna
Nyman-‐‑Furugård
och
Sörlie-‐‑Ekström
anger
i
GP
att
svensk
familjepolitik
inte
till
är
för
bar-‐‑
nen
(3)
och
en
organisation
som
Hemmaföräldrars
nätverk
(4)
har
arbe-‐‑
tade
hårt
för
att
vårdnadsbidraget
skulle
införas
som
alternativ
till
för-‐‑
skola.
Vårdnadsbidrag,
som
alternativ
till
förskolan,
har
också
varit
en
hörnsten
i
Kristdemokraternas
familjepolitik
(5).
Mot
bakgrund
av
denna
debatt
finns
det
anledning
att
klargöra
kun-‐‑
skapsläget
kring
värdet
för
barnen
av
svensk
förskola.
Systematiska
översikter
krävs
för
att
klargöra
förskolans
effekter
Det
går
att
föra
teoretiska
resonemang
kring
förskolans
värde.
Således,
under
efterkrigstiden
då
daghem/förskola
blev
allt
vanligare,
hade
den
brittiska
läkaren
John
Bowlbys
teorier
om
anknytning
mellan
barn
och
deras
mammor
börjat
få
bred
spridning
(6).
Utifrån
dessa
teorier
före-‐‑
ställde
sig
flera
psykologer
att
små
barns
utveckling
skulle
kunna
störas
om
de
tillbringa
tid
i
förskola
istället
för
att
vara
hemma
tillsammans
med
sina
mammor.
Det
räcker
dock
inte
med
teorier
för
att
avgöra
om
en
verksamhet
är
bra
eller
dålig.
Istället
krävs
studier.
Redan
på
1960-‐‑
talet
började
undersökningar
av
frågan
genomföras.
De
visade
att
an-‐‑
knytningen
mellan
barn
och
föräldrar
inte
påverkades
av
försko-‐‑
lan/daghem
(7).
Senare
studier
bekräftade
detta
huvudfynd
(8)
medan
några
författare
framhöll
att
det
inte
går
att
utesluta
att
anknytningen
kan
störas
för
vissa
grupper
av
barn
(9).
Situationen
med
delvis
motstridiga
resultat
är
vanlig
inom
många
veten-‐‑
skapliga
områden.
När
olika
forskare
analyserar
samma
fråga
kan
fyn-‐‑
den
variera
beroende
av
vilka
metoder
som
används
och
av
skillnader
mellan
de
olika
grupper
av
barn
som
undersöks.
Att
enbart
citera
ensta-‐‑
ka
studier
är
därför
helt
otillfredsställande
eftersom
en
författare
kan
välja
att
lyfta
fram
studier
som
stämmer
med
författarens
förutfattade
mening
och
förtiger
resultat
från
övriga
studier.
Riskerna
är
särskilt
stora
om
det
finns
en
omfattande
vetenskaplig
litteratur
inom
området.
Så
är
fallet
för
studier
av
förskolans
effekter.
Google
Scholar
är
en
data-‐‑
bas
som
indexerar
vetenskapliga
publikationer.
En
sökning
med
sök-‐‑
strängen
(effect
AND
"child
day
care")
gav
2,6
miljoner
träffar.
En
debat-‐‑
7. 7
tör
kan
därför
lätt
hitta
enstaka
studier
som
ger
stöd
för
en
på
förhand
given
uppfattning.
För
att
komma
tillrätta
med
detta
problem
har
det
inom
folkhälsoforsk-‐‑
ning
sedan
lång
tid
varit
ett
krav
på
att
redovisa
systematiska
samman-‐‑
ställningar
av
den
vetenskapliga
samlade
litteratur
som
finns
inom
ett
område.
Detta
är
praktiskt
möjligt
eftersom
all
vetenskaplig
litteratur
numera
finns
förtecknad
i
databaser
som
är
tillgängliga
via
internet.
I
en
sådan
systematisk
sammanställning
redovisar
författarna
vilka
data-‐‑
baser
och
söktermer
som
har
använts
liksom
vilka
vetenskapliga
krav
som
ställts
på
de
studier
som
inkluderats.
I
boken
Mår
barnen
bra
i
förskolan,
där
psykologen
Ulla
Waldenström
ifrågasätter
förskolans
vär-‐‑
de,
har
författaren
inte
tillämpat
denna
(numera
ganska
elementära)
metodik
(2).
Detta
är
dock
inte
tillräckligt
att
enbart
systematisk
sammanställa
olika
publikationer
eftersom
studier
kan
ha
högst
varierande
vetenskaplig
kvalité.
Ett
andra
krav
är
därför
att
studierna
är
utformade
så
att
det
går
att
dra
slutsatser
om
orsak
och
verkan.
Kontrollerade
experiment
är
den
vetenskapliga
metod
som
ger
de
mest
pålitliga
svaren
på
en
sådan
fråga.
Om
en
del
barn
får
del
av
förskola,
och
andra
jämförbara
barn
endast
är
hemma
med
en
föräldrar,
och
det
visar
sig
att
de
två
grupperna
barn
skiljer
sig
åt
när
de
blir
äldre,
då
är
det
troligt
att
skillnaderna
orsakas
av
vistelsen
i
förskolan.
Om
fördelningen
i
grupper
sker
med
hjälp
av
slump
(s.k.
RCT,
randomised
controlled
trials)
eller
om
försöks-‐‑
och
kont-‐‑
rollgrupperna
redan
före
försöket
var
jämförbara
även
utan
slumpvis
fördelning
(s.k
quasiexperiment)
då
blir
slutsatserna
särskilt
säkra.
Sådana
försök
med
förskola
har
genomförts
i
USA
sedan
början
av
1960-‐‑
talet.
Intresset
har
legat
vid
att
undersöka
hur
barnen
utvecklats
i
ett
flertal
avseenden.
Barnen
i
flera
av
dessa
studier
följts
under
uppväxten
och
senare
i
vuxen
ålder.
I
en
av
dessa
studier
har
barnen
nu
hunnit
nå
50
års
ålder
(10).
Undersökningen
visar
att
de
barn
som
fått
ta
del
av
förskola
fick
bättre
psykisk
hälsa,
klarade
skolan
bättre
och
som
vuxna
mindre
ofta
var
arbetslösa
eller
hade
låga
inkomster.
Utländska
experimentella
studier
Idag
är
det
vanligt
att
det
finns
flera
olika
systematiska
kunskaps-‐‑
översikter
publicerade
inom
ett
område.
För
att
ge
en
rättvisande
bild
8. 8
av
det
kunskapsläget
krävs
därför
systematisk
sökningar
(!)
efter
syste-‐‑
matiska
kunskapsöversikter.
En
sådan
sökning
har
genomförts
2015-‐‑
04-‐‑10
i
databasen
Google
Scholar
med
söksträngen
((systematic
review)
AND
(child
care
OR
preschool)
AND
(cognitive
achievement
OR
behaviour
problem
OR
depression)).
Följande
krav
ställdes
på
översikterna:
de
be-‐‑
handlar
endast
RCT
eller
quasiexperiment
i
höginkomstländer
med
spe-‐‑
cifikt
fokus
på
förskolans
effekter
på
barnens
välfärd,
inklusive
hälsa
och
skolframgång,
med
publikation
2005
eller
senare.
Tre
översikter
identi-‐‑
fierades,
se
tabell
1.
Från
tabellen
framgår
även
antalet
vetenskapliga
ci-‐‑
teringar
som
avspeglar
andra
forskare
uppfattning
om
värdet
av
stu-‐‑
dien.
Tabell 1. Systematiska översikter som behandlar experimentella studier av förskolans effekt
Referens Antal
ingående
studier
Statistiskt säkerställda effekter av förskolan
på barnen under uppväxten eller senare i
vuxen ålder
Antal
vetenskapliga
citeringar
Camilli, 2010 (11) 123 Bättre på kognitiv utveckling,
skolprestationer och sociala färdigheter.
254
D'Onise, 2010 (12) 37 Bättre social förmåga under uppväxten.
Mindre beteendeproblem och mindre
kriminalitet.
27
D'Onise, 2010 (13) 12 Bättre social förmåga i vuxen ålder. Ökad
fysisk aktivitet. Bättre säkerhetsbeteende.
Mindre beteendeproblem. Mindre bruk av
droger och tobak i tonåren. Oklara effekter
på ångest och depression i vuxen ålder.
5
Det
finns
således
en
omfattande
litteratur
som
entydigt
visar
positiva
effekter
av
förskola.
Negativa
effekter
påvisas
inte
i
någon
av
de
tre
över-‐‑
sikterna.
Det
är
dock
ändå
oklart
om
resultaten
också
gäller
för
barn
i
svensk
förskola.
Det
främsta
skälet
att
de
flesta
av
de
studier
som
ingår
i
översikterna
genomförts
bland
socialt
utsatta
familjer
i
USA
vilket
inne-‐‑
bär
att
familjerna
ofta
varit
belastade
med
betydligt
mer
problem
än
som
är
fallet
för
familjer
i
Sverige
idag.
Dessutom
fick
föräldrarna
i
flera
av
studierna
även
ta
del
av
andra
insatser
vilket
gör
det
svårt
att
avgöra
det
var
förskolan
i
sig,
eller
kombinationen
förskola
och
föräldrainsatser,
som
givit
effekt.
9. 9
Naturliga
experiment
som
klargör
förskolans
effekter
i
de
nordiska
länderna
Att
genomföra
experiment,
liknande
de
studier
som
igår
i
tabell
1,
är
idag
både
praktiskt
eller
etiskt
svåra
att
genomföra.
Psykologer
i
olika
länder
har
istället
genomfört
ett
stort
antal
s.k.
kohortstudie
där
barn
följs
över
tid,
några
som
går
i
förskolan
och
andra,
en
kontrollgrupp,
som
inte
tar
del
av
denna
insats.
Det
till
stor
del
sådana
studier
som
Ulla
Walden-‐‑
ström
refererar
till.
I
sådana
studier
blir
dock
alla
slutsatser
om
försko-‐‑
lans
effekt,
både
positiva
och
negativa,
problematiska.
Skälet
är
att
det
aldrig
säkert
går
att
avgöra
om
en
skillnad
mellan
de
grupper
som
obser-‐‑
veras
specifikt
orsakas
av
vistelsen
i
förskolan.
Skälet
är
att
de
barn
som
går
i
förskola
redan
före
studien
kan
skilja
sig
från
de
barn
som
ingår
i
en
kontrollgrupp.
Exempelvis
har
det
varit
vanligt
att
barn
till
välutbil-‐‑
dade
föräldrar
oftare
går
i
förskola
jämfört
med
barn
till
föräldrarna
som
endast
har
kort
utbildning.
Barn
till
välutbildade
föräldrar
har
ofta
bättre
psykisk
hälsa
och
klarar
skolan
bättre.
Därför
kan
skillnader
mel-‐‑
lan
grupperna
förklaras
av
föräldrarnas
utbildning
istället
för
av
förkla-‐‑
ras
av
deras
tillgång
till
förskola.
Med
statistik
teknik
går
det
att
ta
hän-‐‑
syn
till
sådana
skillnader
men
en
förutsättning
är
att
forskarna
miss-‐‑
tänkt
faktorn
redan
vid
studien
start
och
därför
gjort
mätningar.
Det
kan
dock
alltid
finns
faktorer
som
forskarna
inte
räknat
med,
faktorer
som
både
påverkar
föräldrarnas
benägenhet
att
sända
barn
till
förskola
och
som
påverkar
barnens
senare
utveckling
och
hälsa.
Alla
slutsatser
om
effekt
blir
därför
osäkra.
Det
finns
ytterligare
komplikationer
med
att
dra
slutsatser
från
kohort-‐‑
studie.
De
flesta
studier
har
genomförts
i
länder
där
föräldrarna
själv
be-‐‑
talar
hela
kostnaden
för
förskolan.
Detta
medför
vanligen
krav
på
lägre
kostnad
för
en
plats
i
förskola
vilket
i
sin
tur
medför
mindre,
och
sämre
utbildad,
personal.
Kohortstudie,
som
redovisar
negativa
effekter
av
förskola
är
vanligen
genomförda
i
länder
med
lägre
personaltäthet,
jäm-‐‑
fört
med
den
som
är
aktuell
i
Sverige
(14).
För
att
kunna
dra
säkra
slutsatser
om
förskolans
effekter
krävs
därför
att
studierna
är
genom-‐‑
förda
i
länder
med
liknande
system
som
i
Sverige,
dvs
i
någon
av
de
nor-‐‑
diska
länderna.
Ekonomer
har
utvecklat
metoder
för
att
undersöka
effekter
av
olika
företeelser
med
hjälp
av
analyser
av
s.k.
naturliga
experiment.
Sådana
studier
minskar
avsevärt
riskerna
för
felaktiga
slutsatser.
En
studie
från
10. 10
Oslo
får
exemplifiera
metoden
(15).
Under
perioden
2005-‐‑2007
fick
för-‐‑
äldrar
i
mars
ansökan
om
plats
till
förskola
i
ett
system
med
central
till-‐‑
delning
av
förskoleplatser
i
augusti.
I
genomsnitt
var
det
åtta
sökande
för
varje
förskoleplats.
Kommunen
lottade
ut
de
barn
som
fick
börja
i
förskola
direkt
i
augusti
medan
återstoden
fick
plats
för
först
när
en
vakans
uppstod
på
någon
förskola.
Detta
innebar
att
de
barn
som
lottats
till
placering
i
augusti
i
genomsnitt
fick
fyra
månader
längre
tid
i
förskola
jämfört
med
återstoden
som
sökt
till
plats
vid
samma
tillfälle.
Genom
att
jämföra
utvecklingen
bland
de
barn
som
lottats
till
en
tidig
plats
med
övriga
barn
är
det
möjligt
att
med
god
säkerhet
klargöra
effekten
av
förskola.
I
ett
annat
norskt
naturligt
experiment
använde
sig
forskarna
en
reform
som
från
år
1976
ökade
av
statens
bidrag
till
kommunernas
förskolor(16).
Kommunerna
använde
sig
av
de
ökade
bidragen
i
varie-‐‑
rande
omfattning
vilket
innebar
att
barnen
i
vissa
kommuner
oftare
fick
gå
i
förskola
jämfört
med
barn
i
andra
kommuner.
Denna
variation
är
inte
knuten
till
barnens
eller
familjernas
egenskaper
och
kan
därför
an-‐‑
vändas
för
att
klargöra
effekter
av
förskola.
Med
hjälp
av
Google
Scholar
och
söksträngen
((Denmark
OR
Finland
OR
Norway
OR
Sweden)
AND
(child
care
OR
preschool)
AND
(cognitive
achie-‐‑
vement
OR
behaviour
problem
OR
depression))
identifierades
2015-‐‑04-‐‑
11
relevanta
studier.
En
kompletterade
sökning
genomfördes
också
i
den
medicinska
databasen
PubMed.
Följande
krav
ställdes:
studierna
hade
genomförts
i
ett
nordisk
land,
redovisade
orginaldata,
utgjordes
av
naturliga
experiment
eller
kohortstudier
med
specifikt
fokus
på
för-‐‑
skolans
effekt
på
barnens
välfärd
och
utveckling,
studierna
kontrol-‐‑
lerade
för
bakgrundsfaktorer
som
kan
påverka
resultaten,
exempelvis
föräldrars
utbildning
och
inkomst
och
publikation
hade
skett
2005
eller
senare.
Resultatet
framgår
från
tabell
2.
11. 11
Tabell 2. Nordiska studier av förskolans effekter publicerade 2005-‐2015.
Referens Typ av studie Land och antal
barn (N)
Statistiskt säkerställda
effekter av förskolan på
barnen under uppväxten
eller senare i vuxen ålder
Bauchmüller, 2014
(17)
Naturligt experiment Danmark,
N=30444
Kommunen fördelar barn
till olika förskolor utan
medverkan från
föräldrarna. Provresultat i
Danska vid 16 års ålder
blev bättre om förskolan
haft fler män i personalen
och fler utbildade
förskollärare. Några
analyser visar också på
bättre resultat vid hög
personaltäthet men
effekterna är påtagligt
små. Pojkar påverkades
mer än flickor.
Bingley, 2012 (18) Naturligt experiment Danmark,
N=351733
Kommuner hade under
1970-‐ och 80-‐talen olika
utbyggd förskolan. Barn
som gått i förskolan hade
längre skolgång och högre
inkomster i vuxen ålder.
Tydligast effekt för flickor
med lågutbildade mödrar.
Drange, 2010 (19) Naturligt experiment Norge, N=3836 Utökad förskola vid 5 års
ålder för invandrarbarn i
vissa stadsdelar av Oslo
leder till betydligt
förbättrade
skolprestationer vid 16 år
för flickor men ej för
pojkar.
Drange, 2015 (15) Naturligt experiment Norge, N=2010 När åldern för start av
förskola tidigareläggs 4
månader pga. lottning
(från 19 till 15 månader)
förbättras kognitiv
förmåga.
Esping-‐Andersen, 2012
(20)
Naturligt experiment Danmark, N=3327 Barn lottade till förskola
istället för familjedaghem
har vid 11 års ålder bättre
kognitiv förmåga.
Effekterna är större för låg
presterade barn till
föräldrar med låg inkomst.
12. 12
Gupta, 2010 (21) Naturligt experiment Danmark, N=4343 Kommuner hade under
1990-‐talen olika utbyggd
förskola. Barn som vid 3
års ålder gått i förskola, i
familjedaghem och enbart
vårdats av föräldrar hade
liknande förekomst av
psykiska problem vid 7 års
ålder, mätt med SDQ.
Dock var förekomsten av
psykiska problem mindre
för pojkar med
lågutbildade föräldrar i
förskolan jämfört med
familjedaghem.
Gupta, 2012 (22) Naturligt experiment Danmark, N=2038 Kommuner hade under
1990-‐talen olika utbyggd
förskola. Barn som vid 3
års ålder gått i förskola, i
familjedaghem och enbart
vårdats av föräldrar hade
liknande förekomst av
psykiska problem vid 11
års ålder, mätt med SDQ.
Gupta, 2014 (23) Naturligt experiment Danmark,
N=50907
Kommuner hade under
1990-‐talen olika utbyggd
förskola. Barn som vid 2
års ålder gått i förskola
hade, jämfört med barn i
familjedaghem, vid 16 års
ålder bättre
skolprestationer i danska.
Havnes, 2012 (24) Naturligt experiment Norge, N=236167 Kommuner hade under
1970-‐talet olika utbyggd
förskola. Barn som gått i
förskola vid 3-‐6 års ålder
hade längre utbildning
och i vuxen ålder högre
inkomster. Särskilt
gynnades flickor och barn
till lågutbildade mödrar.
Havnes, 2014 (16) Naturligt experiment Norge, N= 498956
Kommuner hade under
1970-‐talet olika utbyggd
förskola. Barn som gått i
förskola vid 3-‐6 års ålder
hade i vuxen ålder högre
inkomster. Främst ökade
inkomsterna för individer
med inkomst under
genomsnittet.
13. 13
Schjølberg, 2011 (25) Kohortstudie Norge, N=12875 Inga eller obetydliga
samband påvisades
mellan förskola påbörjad
före 18 månaders och
språkproblem,
beteendeproblem och
emotionella problem vid 5
år ålder.
Solheim, 2013 (26) Kohortstudie Norge, N=935 Det fanns inga
säkerställda samband
mellan sammanlagd tid i
förskola i åldern 0-‐5 år
och social kompetens
resp. utagerande problem
vid 4.5 års ålder. Det
fanns svaga, komplexa,
samband mellan
gruppstorlek och
konflikter mellan barn och
föräldrar.
Zachrisson, 2013 (27) Kohortstudie Norge, N= 75271 Det fanns inga
säkerställda samband
mellan sammanlagd tid i
förskola och utagerande
problem vid 1,5 och 3 års
ålder.
Tretton
studier
identifierades,
varav
elva
avsåg
analyser
av
naturliga
experiment
och
två
var
kohortstudier.
Det
är
anmärkningsvärt
att
debat-‐‑
törer,
som
exempelvis
Ulla
Waldenström,
förefaller
ha
varit
helt
omed-‐‑
vetna
om
denna
omfattande
litteratur.
Samtliga
studier
var
genomförda
i
Danmark
eller
Norge.
Avsaknaden
av
svenska
studier
hänger
troligen
samman
med
att
det
i
Sverige
saknas
ett
nationellt
register
där
barnens
vistelse
i
förskola
finns
förtecknad.
De
flesta
studier
hade
genomförts
av
ekonomer.
Ett
skäl
kan
vara
att
de
statistiska
metoder
som
använts
för
att
analysera
effekter
av
naturliga
experiment
först
utvecklades
av
eko-‐‑
nomer.
Sex
studier
analyserade
förskolans
effekt
på
kognitiv
förmåga,
skolpres-‐‑
tationer
och
längden
av
skolgång.
Samtliga
studier
visar
på
positiva
ef-‐‑
fekter.
I
några
studier
särredovisas
effekter
på
olika
grupper.
Tre
studier
visar
på
tydligare
effekt
för
flickor
jämfört
med
pojkar
(18,
19,
24)
och
14. 14
tre
studier
visar
på
mer
uttalade
effekter
på
barn
till
föräldrar
med
kort
utbildning
eller
låg
inkomst
jämfört
med
övriga
barn
(18,
20,
21).
Två
studier
analyserar
effekter
på
inkomst
i
vuxen
ålder.
Båda
visar
på
positiva
effekter.
En
studie
analyserar
effekten
i
olika
inkomstgrupper
(16).
Forskarna
visar
att
effekterna
endast
gällde
individer
som
hade
in-‐‑
komst
under
genomsnittet.
De
fick
bättre
inkomst
om
de
gått
i
förskola.
Fyra
studier
analyserade
förskolans
effekt
på
förekomst
av
psykiska
problem
som
beteendeproblem
och
emotionella
problem.
Ingen
studie
visar
på
några
säkerställda
effekter
av
förskola,
vare
sig
positiva
eller
negativa.
I
en
studie
särredovisas
effekter
på
olika
grupper.
Studien
visar
att
tillgång
till
förskola
reducerar
förekomst
av
beteendeproblem
bland
pojkar
till
lågutbildade
föräldrar
(21).
En
studie
analyserade
samband
mellan
förskolans
utformning
och
bar-‐‑
nens
skolprestationer
vid
16
års
ålder
(17).
Studien
visar
att
fler
män
i
personalen
och
fler
utbildade
förskollärare
gynnar
barnens
skolpresta-‐‑
tioner.
Analysen
visar
också
på
bättre
resultat
vid
hög
personaltäthet
men
effekterna
är
påtagligt
små.
Analyserna
i
de
nordiska
studierna
visar
således
genomgående
på
posi-‐‑
tiva
effekter
av
förskola,
särskilda
för
flickor
och
särskilt
för
barn
till
låg-‐‑
utbildade
föräldrar.
Några
ogynnsamma
effekter,
exempelvis
i
form
av
ökad
förekomst
av
beteendeproblem,
påvisades
ej.
Resultaten
i
de
aktu-‐‑
ella
nordiska
studierna
bekräftar
således
fynden
från
de
tidigare
refere-‐‑
rade
systematiska
översikterna
av
experiment
liksom
tidigare
publice-‐‑
rade
nordiska
sammanställningar
av
den
internationella
litteraturen
(14,
28,
29).
Fokus
idag:
att
utveckla
förskolans
kvalité
Frågan
om
förskolans
värde
förefaller
vara
avgjord.
Effekterna
är
ge-‐‑
nomgående
positiva
och
barn
till
föräldrar
med
kort
utbildning
förefaller
särskilt
att
gynnas.
Ansvariga
för
förskolan
kan
ta
hjälp
av
forskning,
inte
för
avgöra
om
förskola
gynnar
barnen
utan
istället
för
att
utveckla
verk-‐‑
samheten
så
att
barnen
kan
dra
mer
nytta
av
förskolan.
Att
klara
skolan
väl
har
avgörande
betydelse
för
framtida
hälsa,
både
fy-‐‑
siskt
och
psykiskt.
Således
har
den
fjärdedel
av
ungdomar
med
de
högsta
15. 15
betygen
i
årskurs
9
sex
gånger
mindre
risk
för
att
göra
ett
självmords-‐‑
mordsförsök
jämfört
med
den
fjärdedel
som
hade
de
lägsta
betygen.
Dödligheten
i
vuxen
ålder
är
också
lägre
bland
de
individer
som
klarat
skolan
väl
(30).
Framgång
i
skolan
kan
därför
användas
som
indikator
på
framtida
hälsa
och
välfärd.
En
förskola
som
främjar
goda
skolpresta-‐‑
tioner
främjar
också
barnens
framtida
välfärd.
Inom
utbildningsområdet
finns
omfattande
litteratur
som
redovisar
ef-‐‑
fekter
och
olika
insatser
i
skolan
som
främjar
goda
skolprestationer.
En
nyazeeländsk
pedagog,
John
Hattie,
har
sammanställt
resultat
från
50
000
kontrollerade
studier
där
forskarna
försökt
ta
reda
på
vilka
fak-‐‑
torer
det
är
som
leder
till
goda
skolresultat
(31).
Eftersom
barn
i
vissa
länder
börjar
i
skolan
redan
vid
5
års
ålder
är
resultaten
från
Hatties
genomgång
också
relevanta
för
svensk
förskola.
Hattie
analyserar
effek-‐‑
ten
av
138
olika
faktorer.
Några
går
inte
att
påverka,
exempelvis
barnens
familjebakgrund,
medan
andra
rör
påverkbara
faktorer
som
utformning
av
skola
och
undervisning.
En
faktor
som
lärartäthet
förekommer
ofta
i
debatten,
både
den
som
gäller
förskola
och
skola.
Fler
lärare
ger
också
bättre
resultat.
Påfallande
är
dock
att
effekterna
är
påtagligt
små.
Detta
gäller
för
skolan
liksom
för
förskolan.
I
en
av
de
danska
studier
som
refereras
i
tabell
2
analyseras
effekten
av
hög
lärartäthet
i
förskolan
på
betyg
i
danska
i
årskurs
9
(17).
Betygsskalan
i
Danmark
har
13
steg.
I
genomsnitt
hade
barnen
6,60
i
be-‐‑
tyg
danska
medan
barn
som
gått
på
förskolor
med
hög
lärartäthet
hade
6,63.
Mer
personal
i
förskolan
förbättrar
således
betygen
men
effekten
är
så
liten
att
den
inte
har
någon
praktisk
betydelse.
Den
metodik
som
enligt
Hatties
genomgång
överlägset
visar
sig
vara
bäst
är
att
ge
stöd
till
lärare
att
reflektera
över
de
egna
rutinerna.
Detta
kan
ske
på
olika
sätt.
Videofilmningar
av
den
vanlig
verksamheten
har
visat
sig
vara
särskilt
användbar.
En
grupp
lärare
ser
tillsammans
på
avsnitt
som
är
inspelade
från
den
egna
verksamheten
för
att
klargöra
vad
som
fungerar
bra
och
vad
som
fungerar
mindre
väl.
Med
dessa
diskussioner
som
grund
förändrar
den
enskilda
läraren,
eller
gruppen
av
lärare,
rutinerna.
Effekterna
av
de
förändrade
rutinerna
analyseras
sedan.
Ett
försök
som
bygger
på
liknande
principer
har
nyligen
genomförts
på
59
danska
förskolor
som
slumpvis
fördelades
till
en
försöksgrupp
och
en
kontrollgrupp
(32).
Personalen
i
försöksgruppen
fick
först
ta
del
av
re-‐‑
16. 16
sultatet
från
den
internationella
forskningen
kring
effekter
av
olika
insatser
förskolan.
De
viktigaste
ledet
var
sedan
att
erbjuda
handledda
tillfällen
för
reflektion
över
arbete
inom
den
enskilda
förskolan.
En
viktig
utgångspunkt
för
diskussionerna
var
observationer
av
tillfällen
då
arbetet
vid
förskolan
inte
förlöpte
som
förväntat.
Dessa
situationer
ana-‐‑
lyserades,
förslag
till
förändringarna
lades
fram,
förändringarna
genom-‐‑
fördes
och
gruppen
kontrollerade
sedan
om
förändringarna
givit
avsedd
effekt.
Försöket
pågick
i
knappt
två
år.
Barnens
psykiska
hälsa
skattades
före,
under
och
efter
försöket.
Det
visade
sig
att
de
barn
som
gått
i
de
förskolor
som
ingick
i
försöksgruppen
fick
mindre
känslomässiga
prob-‐‑
lem,
mindre
beteendeproblem,
blev
mindre
hyperaktiva
och
blev
mer
uppmärksamma.
Sådant
systematiskt
kvalitetsarbete
är
sannolikt
den
viktigaste
metoden
för
att
utveckla
förskolans
kvalité.
Skolverket
och
Skolinspektioner
har
redan
pekat
på
värdet
av
sådana
insatser
(33).
Konklusion
Förskola,
med
den
utformning
som
finns
i
de
nordiska
länderna,
före-‐‑
faller
entydigt
ha
positiva
effekter
på
barnen.
En
förutsättning
är
den
internationellt
sett
höga
personaltätheten
och
en
hög
andel
förskol-‐‑
lärare.
Detta
förutsätter
i
sin
tur
att
huvuddelen
av
kostnaden
för
försko-‐‑
lan
täcks
med
skattemedel.
De
barn
som
nu
går
i
förskola
kommer
troligen
att
möta
en
arbetsmark-‐‑
nad
med
ökade
krav
på
förmåga
till
samspel
med
andra
människor,
kreativitet
och
förmåga
till
reflektion
(34).
Den
pedagogik
som
används
inom
svensk
förskola
förefaller
väl
kunna
möta
dessa
behov
(35).
o
O
o
17. 17
Referenser
1. Kihlbom M. Små barn i förskolan -‐ en fråga om psykisk folkhälsa. Psykisk Hälsa. 2004
(2):109-‐23.
2. Waldenström U. Vi vet för lite om hur förskolan påverkar barn. Göteborgsposten.
2014 (2014-‐12-‐27).
3. Nyman Furugård S, Sörlie Ekström C. Svensk familjepolitik är inte till för barnen.
Göteborgsposten. 2014 (2014-‐12-‐28).
4. Hemmaföräldrars nätverk. Hemmaföräldrars nätverk. 2015. Access Date:[2015-‐03-‐
12]. Available from: http://www.hemmaforaldrar.se.
5. Kristdemokraterna. Vårdnadsbidrag. 2014. Access Date:[2015-‐03-‐12].
6. Bowlby J. The nature of the child's tie to his mother. International Journal of
Psycho-‐Analysis. 1958;39:350-‐73.
7. Caldwell BM, Wright CM, Honig AS, Tannenbaum J. Infant day care and attachment.
American Journal of Orthopsychiatry. 1970;40(3):397.
8. Lamb ME, Sternberg KJ, Prodromidis M. Nonmaternal care and the security of
infant-‐mother attachment: A reanalysis of the data. Infant Behavior and
Development. 1992;15(1):71-‐83.
9. Belsky J. Infant day care: A cause for concern? Zero to three. 1986.
10. Schweinhart L. Long-‐term follow-‐up of a preschool experiment. Journal of
Experimental Criminology. 2013;9(4):389-‐409.
11. Camilli G, Vargas S, Ryan S, Barnett WS. Meta-‐analysis of the effects of early
education interventions on cognitive and social development. The Teachers
College Record. 2010;112(3):579–620.
12. D'Onise K, Lynch JW, Sawyer MG, McDermott RA. Can preschool improve child
health outcomes? A systematic review. Social science & medicine.
2010;70(9):1423–40.
13. D'Onise K, McDermott RA, Lynch JW. Does attendance at preschool affect adult
health? A systematic review. Public health. 2010;124(9):500-‐11.
14. Bremberg S. Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa? Stockholm: Statens
Folkhälsoinstitut, 2001.
15. Drange N, Havnes T. Child Care Before Age Two and the Development of Language
and Numeracy: Evidence from a Lottery. Discussion Paper No. 8904. Bonn:
Institute for the Study of Labor (IZA), 2015.
16. Havnes T, Mogstad M. Is Universal Child Care Leveling the Playing Field? Evidence
from Non-‐Linear Difference-‐in-‐Differences. Journal of Public Economics. 2014;in
press.
17. Bauchmüller R, Gørtz M, Rasmussen AW. Long-‐run benefits from universal high-‐
quality preschooling. Early Childhood Research Quarterly. 2014;29(4):457-‐70.
18. Bingley P, Westergård-‐Nielsen N. Intergenerational Transmission and Day Care in
Denmark. In: Ermisch J, Jäntti M, Smeeding T, editors. From Parents to Children:
The Intergenerational Transmission of Advantage. New York: Russell Sage
Foundation,; 2012. p. 190-‐203.
18. 18
19. Drange N, Telle K. The effect of preschool on the school performance of children
from immigrant families: results from an introduction of free preschool in two
districts in Oslo. Discussion Papers No. 631. Oslo: Statistics Norway, 2010.
20. Esping-‐Andersen G, Garfinkel I, Han WJ, Magnuson K, Wagner S, Waldfogel J. Child
Care and School Performance in Denmark and the United States. Children and
youth services review. 2012;34(3):576-‐89.
21. Gupta ND, Simonsen M. Non-‐cognitive child outcomes and universal high quality
child care. Journal of Public Economics. 2010;94(1):30-‐43.
22. Gupta ND, Simonsen M. The effects of type of non-‐parental child care on pre-‐teen
skills and risky behavior. Economics Letters. 2012;116(3):622-‐5.
23. Gupta ND, Simonsen M. Academic performance and type of early childhood care.
Aarhus: Department of Economics and Business, Aarhus University, 2014.
24. Havnes T, Mogstad M. No child left behind: Subsidized child care and children's
long-‐run outcomes. American Economic Journal: Economic Policy. 2012;3(2):97-‐
129.
25. Schjølberg S, Lekhal R, Vartun M, Saugestad Helland S, Schjelderup Mathiesen K.
Barnepass fram til 18 måneder. Sammenhenger mellom barnepass fram til 18
måneder og språklige ferdigheter og psykisk fungering ved fem år. Oslo:
Folkehelseinsitutet, 2011.
26. Solheim E, Wichstrom L, Belsky J, Berg-‐Nielsen TS. Do Time in Child Care and Peer
Group Exposure Predict Poor Socioemotional Adjustment in Norway? Child
Developmen. 2013;84(5):1701–15.
27. Zachrisson HD, Dearing E, Lekhal R, Toppelberg CO. Little evidence that time in child
care causes externalizing problems during early childhood in Norway. Child
development. 2013;84(4):1152-‐70.
28. Bremberg S. Förskolans kvalité och barns hälsa -‐ internationella erfarenheter.
Psykisk hälsa. 2011 (3).
29. Nygaard Christoffersen M, Højen-‐Sørensen A-‐K, Laugesen L. Daginstitutionens
betydning for børns udvikling. En forskningsoversigt Köpenhamn: SFI – Det
Nationale Forskningscenter for Velfærd, 2014.
30. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2014. 2014.
31. Hattie J. Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur; 2012.
32. Jensen B, Holm A, Bremberg S. Effectiveness of a Danish early year preschool
progam: A randomized trial International Journal of Educational Research.
2013;62:115-‐28.
33. Skolinspektionen. Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas
kunskapsutveckling? Rapport 2010:10. Stockholm: Skolinspektionen, 2010.
34. Brynjolfsson E, McAfee A. The Second Machine Age: Work, Progress, and Prosperity
in a Time of Brilliant Technologies. WW Norton & Company; 2014.
35. Vygotsky L, Hanfmann E, Vakar G. Thought and language. Cambridge,
Massachusetts: MIT press; 2012.
19. 19
Samtliga rapporter från Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen inom
Arbetarrörelsen i Göteborg kan laddas ner kostnadsfritt från
www.tankeverksamheten.se
20. 20
Är förskolan bra eller dålig för barnen? Med utgångspunkt i en debatt i Göteborgs
Posten i vintras går Sven Bremberg, forskare vid Karolinska Institutet och
Folkhälsomyndigheten, igenom forskningsläget. Förskolan förefaller ha entydigt
positiva effekter för barnen. Därmed kan debatten gå från tyckande till vetande.
Ansvarig
utgivare:
Ann-‐‑Sofie
Hermansson
www.tankeverksamheten.se
redaktion@tankeverksamheten.se
ISBN
978-‐‑91-‐‑87077-‐‑44-‐‑9