Consumption-based approaches in climate policy - Glen Peterstankesmedjanfores
This document discusses consumption-based approaches to climate policy and their advantages and disadvantages. It notes that fragmented climate policies have led to issues like carbon leakage. Accounting for emissions based on consumption rather than just production can help address these issues by focusing on final demand drivers. However, consumption-based policies face challenges around uncertainty, fairness, and legal/institutional implementation. The document concludes such policies could serve as a complementary approach rather than a replacement for production-based policies in a fragmented global regime.
Thomas Sterner deltog i arbetet med IPCC:s tredje delrapport i den femte rapporten om klimatförändringarna. Fores anordnade tillsammans med Mistra Swecia och Mistra Indigo ett seminarium där bland annat Thomas Sterner deltog och presenterade de viktigaste slutsatserna från den tredje delrapporten.
Video från seminariet finns här: https://www.youtube.com/watch?v=mGYGU07Bdec&list=UUswRg-zqyKXceYXwtZXNeiA
Presentation based on the report Climate Change Clubs and the UNFCCC. The report may be downloadede here: http://fores.se/wp/wp-content/uploads/2013/11/ClimateClubsAndTheUNFCCC-FORES-Study-2013-3.pdf
Consumption-based approaches in climate policy - Glen Peterstankesmedjanfores
This document discusses consumption-based approaches to climate policy and their advantages and disadvantages. It notes that fragmented climate policies have led to issues like carbon leakage. Accounting for emissions based on consumption rather than just production can help address these issues by focusing on final demand drivers. However, consumption-based policies face challenges around uncertainty, fairness, and legal/institutional implementation. The document concludes such policies could serve as a complementary approach rather than a replacement for production-based policies in a fragmented global regime.
Thomas Sterner deltog i arbetet med IPCC:s tredje delrapport i den femte rapporten om klimatförändringarna. Fores anordnade tillsammans med Mistra Swecia och Mistra Indigo ett seminarium där bland annat Thomas Sterner deltog och presenterade de viktigaste slutsatserna från den tredje delrapporten.
Video från seminariet finns här: https://www.youtube.com/watch?v=mGYGU07Bdec&list=UUswRg-zqyKXceYXwtZXNeiA
Presentation based on the report Climate Change Clubs and the UNFCCC. The report may be downloadede here: http://fores.se/wp/wp-content/uploads/2013/11/ClimateClubsAndTheUNFCCC-FORES-Study-2013-3.pdf
Mattias Goldman talesperson från Gröna Bilister deltog på FORES seminarium och rapportlansering: "Etanolens hållbarhet – en litteraturöversikt". Goldman menar på att media har rapporterat en snedvriden bild av etanolen som används i Sverige.
Noll liter etanol som producerats i Afrika har vi EU. Småbönder i Sydamerika som producerar etanol från sockerrör kommer att påverkas negativt av den felaktiga debatten om vår etanol dödar barn i Afrika.
Det finns flera fördelar med att länka utsläppshandeln i EU och Kalifornien och de svårigheter som finns är inte större än att de kan lösas med politisk vilja. Det är huvudslutsatsen i en ny studie från tankesmedjan FORES och IVL Svenska miljöinstitutet.
Europas system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, är världens största och reglerar hälften av Europas utsläpp. Runt om i världen etableras nu liknande system, bland annat i Kalifornien. Genom att länka samman olika system blir marknaden större och utsläppen kan minskas på ett mer kostnadseffektivt sätt, eftersom fler billiga utsläppsminskningar görs tillgängliga.
El documento presenta estadísticas sobre la inmigración en España desde 1996 hasta 2012. Muestra que la población inmigrante ha crecido sustancialmente en ese período, con los principales países de origen siendo Marruecos, Rumania, Ecuador y Colombia. También analiza datos sobre el empleo, educación y ubicación geográfica de los inmigrantes en España.
The document summarizes work by the OECD on fossil fuel subsidies. It provides an overview of the OECD's inventory of estimated budgetary support and tax expenditures for fossil fuels in 24 OECD countries. The inventory identifies over 250 subsidy measures and estimates their value. It also shows the distribution of subsidies by fuel type and who receives the subsidies. The document notes some caveats to the analysis and provides examples of estimated emissions and economic impacts of removing fossil fuel subsidies.
Nästan ett år efter att Ben Ali och Hosni Mubarak tvingades lämna ifrån sig makten har det tunisiska folket röstat och i Egypten påbörjas parlamentsvalet den 28 november. I Libyen har Khadaffi försvunnit och Nationella Övergångsrådet styr landet.
FORES bjuder in till frukostsamtal med Abir Al-Sahlani (c) riksdagsledamot som observerade det tunisiska valet på plats och Hamdi Hassan, Senior Policy Advisor IDEA som tillbringat de senaste månaderna i Egypten och Libyen.
Johan gars presenterar slutsatserna från studien "Moving ahead", om vad mindre länder som Sverige kan göra för att påverka klimatet. Trots att Sverige ansvarar för liten andel av de globala utsläppen.
Vilka är de viktigaste uppgifterna för EU i det fortsatta arbetet efter finanskrisen? Hur ska unionen förhålla sig till kriserna i PIGS-länderna – ska Grekland tvingas överge euron och gå i konkurs? Vad kan och bör EU-toppmötet 24 juni om den gemensamma ekonomiska strategin resultera i?
Mary Veronica Tovsak Pleterski's power-point presentationtankesmedjanfores
The document summarizes key aspects of the future of the EU Emissions Trading System (ETS) in Phase 3 from 2013-2020 and beyond. It outlines that the ETS will have a predictable, linear cap on emissions that declines each year. It will also expand to cover more industrial sectors and greenhouse gases. Auctioning will be the default method to allocate allowances, and free allocation will phase out for most industrial sectors by 2027. A common auction platform and oversight measures will help ensure integrity and prevent market abuse. International credits will be restricted to increase incentives for more ambitious domestic emissions reductions. The long term vision is for the ETS and other carbon markets to incentivize more countries and sectors to adopt cap and trade
This document discusses the future of carbon markets following the Cancun climate talks. It suggests that while there was little appetite for a top-down framework, countries may establish top-down emission reduction targets met through bottom-up mechanisms like emissions trading schemes and offset programs. The Clean Development Mechanism is unlikely to deliver large emission cuts and new market mechanisms aim to scale up reductions beyond pure offsetting. A bottom-up evolution of linked domestic carbon markets could emerge without a binding international agreement if countries commit to transparency and mitigation efforts. Key issues for this approach include accounting, reporting, and criteria for traded units.
The document discusses government capacity and willingness to create policy frameworks and measure emission reductions. It also mentions several bottom-up initiatives happening among developing countries and supported by organizations like the World Bank, EU, and USAID to study carbon markets and sectors. Specifically, it outlines a Nordic Pilot Support Programme to conduct feasibility studies in 2011 on data availability, abatement opportunities, and matching Nordic support with domestic policy frameworks in a host country to support climate change mitigation.
The document discusses carbon cap and trade programs in the United States. It mentions that US carbon emissions are being addressed through actions by the EPA and individual states. The document also provides contact information for Gernot Wagner at the Environmental Defense Fund to discuss their work on carbon pricing policies.
Mattias Goldman talesperson från Gröna Bilister deltog på FORES seminarium och rapportlansering: "Etanolens hållbarhet – en litteraturöversikt". Goldman menar på att media har rapporterat en snedvriden bild av etanolen som används i Sverige.
Noll liter etanol som producerats i Afrika har vi EU. Småbönder i Sydamerika som producerar etanol från sockerrör kommer att påverkas negativt av den felaktiga debatten om vår etanol dödar barn i Afrika.
Det finns flera fördelar med att länka utsläppshandeln i EU och Kalifornien och de svårigheter som finns är inte större än att de kan lösas med politisk vilja. Det är huvudslutsatsen i en ny studie från tankesmedjan FORES och IVL Svenska miljöinstitutet.
Europas system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, är världens största och reglerar hälften av Europas utsläpp. Runt om i världen etableras nu liknande system, bland annat i Kalifornien. Genom att länka samman olika system blir marknaden större och utsläppen kan minskas på ett mer kostnadseffektivt sätt, eftersom fler billiga utsläppsminskningar görs tillgängliga.
El documento presenta estadísticas sobre la inmigración en España desde 1996 hasta 2012. Muestra que la población inmigrante ha crecido sustancialmente en ese período, con los principales países de origen siendo Marruecos, Rumania, Ecuador y Colombia. También analiza datos sobre el empleo, educación y ubicación geográfica de los inmigrantes en España.
The document summarizes work by the OECD on fossil fuel subsidies. It provides an overview of the OECD's inventory of estimated budgetary support and tax expenditures for fossil fuels in 24 OECD countries. The inventory identifies over 250 subsidy measures and estimates their value. It also shows the distribution of subsidies by fuel type and who receives the subsidies. The document notes some caveats to the analysis and provides examples of estimated emissions and economic impacts of removing fossil fuel subsidies.
Nästan ett år efter att Ben Ali och Hosni Mubarak tvingades lämna ifrån sig makten har det tunisiska folket röstat och i Egypten påbörjas parlamentsvalet den 28 november. I Libyen har Khadaffi försvunnit och Nationella Övergångsrådet styr landet.
FORES bjuder in till frukostsamtal med Abir Al-Sahlani (c) riksdagsledamot som observerade det tunisiska valet på plats och Hamdi Hassan, Senior Policy Advisor IDEA som tillbringat de senaste månaderna i Egypten och Libyen.
Johan gars presenterar slutsatserna från studien "Moving ahead", om vad mindre länder som Sverige kan göra för att påverka klimatet. Trots att Sverige ansvarar för liten andel av de globala utsläppen.
Vilka är de viktigaste uppgifterna för EU i det fortsatta arbetet efter finanskrisen? Hur ska unionen förhålla sig till kriserna i PIGS-länderna – ska Grekland tvingas överge euron och gå i konkurs? Vad kan och bör EU-toppmötet 24 juni om den gemensamma ekonomiska strategin resultera i?
Mary Veronica Tovsak Pleterski's power-point presentationtankesmedjanfores
The document summarizes key aspects of the future of the EU Emissions Trading System (ETS) in Phase 3 from 2013-2020 and beyond. It outlines that the ETS will have a predictable, linear cap on emissions that declines each year. It will also expand to cover more industrial sectors and greenhouse gases. Auctioning will be the default method to allocate allowances, and free allocation will phase out for most industrial sectors by 2027. A common auction platform and oversight measures will help ensure integrity and prevent market abuse. International credits will be restricted to increase incentives for more ambitious domestic emissions reductions. The long term vision is for the ETS and other carbon markets to incentivize more countries and sectors to adopt cap and trade
This document discusses the future of carbon markets following the Cancun climate talks. It suggests that while there was little appetite for a top-down framework, countries may establish top-down emission reduction targets met through bottom-up mechanisms like emissions trading schemes and offset programs. The Clean Development Mechanism is unlikely to deliver large emission cuts and new market mechanisms aim to scale up reductions beyond pure offsetting. A bottom-up evolution of linked domestic carbon markets could emerge without a binding international agreement if countries commit to transparency and mitigation efforts. Key issues for this approach include accounting, reporting, and criteria for traded units.
The document discusses government capacity and willingness to create policy frameworks and measure emission reductions. It also mentions several bottom-up initiatives happening among developing countries and supported by organizations like the World Bank, EU, and USAID to study carbon markets and sectors. Specifically, it outlines a Nordic Pilot Support Programme to conduct feasibility studies in 2011 on data availability, abatement opportunities, and matching Nordic support with domestic policy frameworks in a host country to support climate change mitigation.
The document discusses carbon cap and trade programs in the United States. It mentions that US carbon emissions are being addressed through actions by the EPA and individual states. The document also provides contact information for Gernot Wagner at the Environmental Defense Fund to discuss their work on carbon pricing policies.
4. Utsläppshandel fokuserar på ett
kvantitetsmål
“Business-as-usual” Reduktions- Utsläpptak
krav
utsläpp
www.fores.se
5. Ekonomiskt effektivt genom att de billigaste möjligheterna
att minska utsläppen utnyttjas
Totalt tillåten mängd utsläpp
Företag/land 1 Företag/land 2
minska utsläpp
Kostnad för att
minska utsläpp
Kostnad för att
Lika fördelning
av utsläppen
Möjlighet för handel
Utsläpp företag/land 1
Utsläpp företag/land 2
www.fores.se
6. Erfarenheterna visar att utsläppshandel är
miljömässigt och ekonomiskt effektivt
• Har varit framgångsrikt för att minska
kostnaderna för att nå bestämda utsläppsmål
• Har förstäkrt måluppfyllelsen avseende de
miljömässiga målen
• Klart definierade utsläppsrätter och få hinder för
handel gör att utsläppshandeln fungerar bäst
• Möjlighet att spara utsläppsrätter viktigt för att
förbättra både de ekonomiska och miljömässiga
egenskaperna
www.fores.se
7. Krav på utsläppshandelssystem
• Leda till de utsläppsminskningar som bestämts på
politisk väg
• Säkerställa att utsläppsminskningarna sker på ett
kostnadseffektivt sätt
Alla ska möta samma pris
Alla ska ha möjlighet att reagera på priset
Goda möjligheter till handel
• Ge underlag för långsiktiga beslut och långsiktiga
incitament för riktiga investeringar
• Undvika onödig prisvariation
www.fores.se
8. Har den europeiska utsläppshandeln
levererat?
• Är systemet mljömässigt effektivitet?
Utsläppstak sätts och utsläppen mäts - beslutade
utsläppsminskningar levereras
Risker för ”läckage” av utsläpp – troligen begränsade risker men
kan vara problematiskt för enskilda sektorer
Beror naturligtvis i slutändan på hur strikt taket sätts
• Möter alla utsläpp samma pris?
Mindre än hälften av de samlade utsläppen av växthusgaser i
EU omfattas av systemet
Gratistilldelning med ”uppdatering” snedvrider incitamenten
Olika tilldelningsmetoder i olika länder
CDM kopplar samman och skapar en infrastruktur för global
handel
Men det finns trots det inte ett globalt pris för alla utsläpp
www.fores.se
9. Har den europeiska utsläppshandeln
levererat?
• Ger systemet riktiga långsiktiga incitament?
Tilldelningarna har varit sena
Gratistilldelning snedvrider incitamenten för investeringar
Trots 2020 målen är de långsiktiga målen oklara
• Ger systemet stabila priser?
Initialt stora prisvariationer – första handelsperioden bara tre år
Stabilare priser framöver (?)
Men det går inte att låna av framtida tilldelningar
Betydelsefulla vinster av utsläppshandeln så här långt
• Utsläppshandel är miljömässigt och ekonomiskt effektivt
• EU ETS och internationella system (främst CDM) har lagt grunden
för en successivt framväxande marknad
• Klimatfrågan till strategisk nivå i företagen
www.fores.se
10. Hur kan utsläppshandeln förbättras?
• Långsiktighet centralt
Målen fram till 2020 ett första steg
Långsiktiga koldioxidbudgetar bidrar till stabilitet
• Utgångspunkten för tilldelning bör vara auktionering
Gemensam europeisk auktionsplattform för att underlätta euktionering
I ett övergångsskede kan det behövas andra former för tilldelningen,
men det med en restriktiv tillämpning
• I Europa bör man sträva efter att alla utsläpp omfattas av utsläppshandeln
I praktiken en gradvis utökning – långsiktig plan önskvärd
Metoder för att minska utsläppen bör behandlas lika
Viktigt att system för att mäta utsläppen finns på plats för att undvika
störningar
• Det europeiska handelssystemet bör vara länkat med andra system
internationellt
Nationella och regionala system
Möjlighet att importera krediter från exempelvis CDM
Bättre att strama åt utsläppstaket i Europa och tillåta en högre grad av
2 december 2008
www.fores.se utsläppsrätter
import
1 Handel med