1. Anna Nordling
SKIFFERGAS
2013-03-12
FORES

2. BAKGRUND – UTVECKLING I USA
 1820- talet, första skiffergasbrunnarna i Fredonia, New
York
 1860-1920 utvinning ur grunda lågtrycksfyndigheter
 1940-talet användes hydraulisk sprickbildning för första
gången
 2000-talet, ny teknik för hydraulisk sprickbildning och
horisontalborrning
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

3. FÖREKOMST AV SKIFFERGAS
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

4. GEOLOGISK KARAKTÄR GASINNEHÅLL
för att bestämma gasens kvalitet mängden gas
 Geologisk tidsperiod  Risked gas in-place
 Free gas in-place
 Adsorbed gas in-place
 Totalt organiskt kol
 Sannolikhetsfaktor
 Organiskt material bidrar med kol, syre,
och väte för att bilda gas och olja  Riskfaktor
 Hög halt organisakt material kan
potentiellt innebära stor mängd gas
 Tekniskt utvinningsbara resurser
 Bör ligga över 0,5%
 Kvantifiering av den framtida
gasproduktionen
 Termisk mognad  Multiplikation av GIP med “shale
gas recovery factor”
 Mått på hur långt metamorfosen av
organisakt material gått - > hur mycket Shale gas recovery factor tar
organiskt material har omvandlats till hänsyn till geologisk information
gas och skiffergasformationens troliga
respons till hydraulisk
 Mått på maximal temperatur som sprickbildning
skiffern har utstått
Free gas in-place Adsorbed gas in-place Sannolikhetsfaktor Riskfaktor
Mängden kolväten som uppskattas Mängden gas som finns Sannolikheten att den aktuella Risker som kan uppstå med
återfinns fritt i en reservoar. Denna adsorberad på ytan av det skiffergasformationen området: områdets strukturella
tas fram genom att beräkna: organiska materialet i en producerar en gas med komplexitet, låg termisk
- Skifferformationens storlek skiffergasformation tillräckligt högt flöde mognad, låg organisk tjocklek
- porositeten
- mättnadsgraden av kolväten

5. UTVINNING
Grundvattennivå
Skifferlager
Source: http://www.youtube.com/watch?v=l0W65wFh4UM,
SMT Learning
Source: http://www.youtube.com/watch?v=l0W65wFh4UM

6. UTVINNING
Source: World Energy Outlook
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potential

7. UTVINNING
Source: http://www.youtube.com/watch?v=l0W65wFh4UM

8. UTVINNING
Drilling intensity in Johnson County, Texas
Source: World Energy Outlook

9. SKIFFERGASPOTENTIAL I VÄRLDEN
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

10. SKIFFERGASPOTENTIAL
- NORDAMERIKA
Nordamerika
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

11. UTVECKLING - USA

12. SKIFFERGASPOTENTIAL
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital
- SYDAMERIKA

13. SKIFFERGASPOTENTIAL
- AFRIKA
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

14. SKIFFERGASPOTENTIAL
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital
- AUSTRALIEN

15. SKIFFERGASPOTENTIAL
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital
- ASIEN

16. SKIFFERGASPOTENTIAL
- EUROPA
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

17. TRR (TWh)
0
50000
100000
150000
200000
250000
300000
350000
400000
450000
Kina
USA
Argentina
Mexico
Sydafrika
Australien
Kanada
Libyen
Algeriet
SKIFFERGASPOTENTIAL
Brasilien
Polen
Frankrike
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital
Chile
Indien
Paraguay
Pakistan
Bolivia
Ukraina
Sverige
Danmark
Uruguay
Storbritannien
Colombia
Tunisien
Nederländerna
Turkiet
Venezuela
Marocko
Norge
Tyskland
Västra Sahara
Litauen

18. MILJÖPÅVERKAN
- Borrning – vatten för kylning
- Mest vattenintensiva processen
är hydraulisk sprickbildning
- Genomsnittlig
vattenförbrukning vid
hydraulisk sprickbildning är
16000 m3
 Vattenanvändning - Motsvarande staden New Yorks
vattenförbrukning under 7
 Föroreningar till vatten minuter
- För brunn-borrning behövs
 Utsläpp till luft mellan 250-2300 m3
 Påverkan på landskapet
 Jordbävningar

19. MILJÖPÅVERKAN
 Vattenanvändning
 Föroreningar till vatten
 Utsläpp till luft
 Påverkan på landskapet
 Jordbävningar

20. VATTENANVÄNDNING
21

21. BARNETT SHALE
Barnett Shale Mapped Fracture Treatments (TVD)
Source:www.epa.ie

22. MILJÖPÅVERKAN
 Vattenanvändning
 Föroreningar till vatten
 Utsläpp till luft
 Påverkan på landskapet
 Jordbävningar

23. UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

24. MILJÖPÅVERKAN
 Vattenanvändning
 Föroreningar till vatten
 Utsläpp till luft
 Påverkan på landskapet
 Jordbävningar

25. SKIFFERGASENS FRAMGÅNGSFAKTORER I USA
 Stora skiffergasfyndigheter, stora arealer
 Väl utvecklad serviceindustri
 Generös tilldelning av tillstånd för prospektering
 Lätt att få tillgång till mark
 Minskande inhemska gasreserver
 Ökade gaspriser
 Statliga subventioner
Source: World Energy Outlook

26. PRODUKTIONSKOSTNADER
 Fyndighets- och utvecklingskostnader
80 %
 Driftskostnader
 Allmänna och administrativa kostnader
 Räntekostnader

27. FYNDIGHETS- OCH UTVECKLINGSKOSTNADER
Borrnings- och färdigställandekostnader
KOSTNADER FÖR BORRNINGSKOSTNADER : 50 %
FÄRDIGSTÄLLANDE: 50 %
Lokalisering; 5 %
Hydraulisk sprickbildning
Inkapsling; 13 %
33%
Cementering,
borrning; 19%
Perforering, returflöde
av vatten etc; 15 %
-
Anläggande av borrigg; 13 %
Rörläggning och
utrustning ovan
mark; 2 %
Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

28. UTVECKLING AV PRODUKTIONSKOSTNADERNA
 På kort sikt - minskade produktionskostnaderna genom
kortare borrtider, ökade utvinningsgrader mm
 På lång sikt - indikationer om ökade kostnader pga:
 Ökat antal hydraulisk sprickbildning per källa
 Minskad produktion över tid
 Ev. restriktioner för produktionen som t.ex striktare
miljölagstiftning och regler för tillträde till mark
29

29. SLUTSATSER
 Skiffergas har stor påverkan på den globala
gasmarknaden
 Viktiga faktorer för skiffergasutvinning är:
 Energiförsörningsituationen,
 Tillgång till gasinfrastruktur,
 Lagstiftning för olje- och gasutvinning,
miljölagstiftning
 Opinion
 Kostnader
30

30. SLUTSATSER
 Länder med bäst förutsättning är USA, Mexiko, Kanada,
Kina, Australien och Polen
 Ingen större produktion förväntas i Europa till 2020
pga. för höga produktionskostnader
 Resultatet av EPAs utredning om produktionens
miljöpåverkan av stor betydelse för skiffergasens framtid
 Stor vattenanvändning och risken för förorening av
grundvatten viktigaste miljöfrågorna
 Påverkan på landskapet troligen viktig fråga i tätbefolkade
områden som Europa
31