Digitalisering av trygghetslarm

DirSys AB, Första Långgatan 20, 413 28 Göteborg, 031-757 00 88, info@dirsys.com
… visar vägen till rätt beslut
Digitalisering av trygghetslarm
2014-11-26

Vi som presenterar
Sanna Helenius
• DirSys AB
• Gjort tre utredningar om ämnet det
senaste året
• Ingen ”specialist” på trygghetslarm –
Självlärd!
Tobias Hjeltman
• DirSys AB
• Gjort en utredning tillsammans med
Sanna

Oberoende och strategisk rådgivning
Vi antar våra kunders utmaningar och hjälper dem att uppnå sina mål.
Vårt mål är att alla uppdrag ska resultera i en ny referens, något som vi
lyckats med sedan starten 2004.
Vi skapar förutsättningar för, och arbetar med, verksamhetsutveckling
och frågor som rör ledning och styrning, där möjligheterna med
eFörvaltning och eHälsa utgör viktiga framgångsfaktorer.
Våra specialistområden är:
• Analyser, utredningar och beslutsunderlag
• Kravarbeten och upphandlingar
• IT-strategi, IT-arkitektur och IT-säkerhet
• IT-plattformar och infrastruktur
• Integrationer och identitetshantering
DirSys AB

Vid slutet av presentationen
• Vi har en ökad förståelse om…
– Anledningen att digitalisera
– Nyttan med ny teknik
– Marknadens leveransförmåga och hur kommunen kan påverka
– Vilka strategiska beslut som krävs
– Genomförandet  En väg framåt
• Möjlighet att ställa frågor

Möjlighet att ställa frågor
Det kommer vara möjligt
att ställa frågor vid slutet
av webbmötet via
Questions funktion

Del 1
• Nuläge
• Utmaningar
• Nyttan med teknikskifte
• Kvalitet och säkerhet

• Ett teknikskifte pågår just nu som inte går att undvika
– Den nya tekniken slår ut den gamla
– Ny och gammal teknik möts
• Detta skapar en otrygg larmkedja!
• Hjälpmedelsinstitutets utredning
– Rekommenderar en digitalisering, för att stoppa blandningen av ny och
gammal teknik
– Rekommenderar att kommunerna tar kontroll över hela larmkedjan
Nuläge

Nuläge forts.
Socialstyrelsen
• Genomfört en kartläggning av hur kommuner arbetar med trygghetslarm
– 208 kommuner medverkade
– 8 % uppger att de endast har digitala larm – 16 stycken – Vilka är dom?
– 31 % har endast analoga
• Övriga 69 % har påbörjat processen att digitalisera – Vad innebär detta?
– 67 % använder GSM-larm
• Konstaterar att det långsamma utbytet innebär risker för omsorgstagarna
– Telia uppskattar att 20 % av larmen från analoga trygghetslarm inte når larmcentralen
• De tonbaserade signalerna når inte alltid fram över de digitala näten
• Kommunerna övervakar inte larmen med den frekvens som är möjlig med dagens teknik

• Nedsläckning av analoga nätet?
• Nja – Fokus bör ligga på de analoga larmen!
• Kommuner kan inte vara säkra på att det finns ett fungerande abonnemang när
trygghetslarm skall installeras – inte heller när och om det förändras
• Ökade krav från myndigheter på funktionsövervakning
• Alla produkter inom larmkedjan måste vara kompatibla med varandra
• Säkerställa kompetens och rutiner ute i verksamheten
• Beställarkompetens
Utmaningar

• Möjliggör frekvent funktionsövervakning
– Test sker ner på minutnivå genom att skicka ”heartbeats” (ett livstecken) till en
övervakande dator
– Ökar säkerheten
– Bör inte kräva mer resurser i verksamheten
• Med hjälp av ett IT-stöd optimeras frekvent övervakning – t.ex. fel tre ggr på femton minuter
• Kräver inte konstant övervakning av personal
• SCAIP
– Ett standardiserat protokoll
– Särskilt anpassat för trygghetslarm
– Säkerställer kompatibilitet i larmkedjan
Nyttan med ett teknikskifte

• Direkt påverkan på verksamheten för larmhantering
– IP-larm och GSM-larm med roaming
• Tidsbesparing för larmsamordning t.ex. mer effektiva (och säkra) rutiner
– Ökad andel kvarboende i hemmet
• Svårmätbara nyttoeffekter
– Bättre utbud av trygghetstjänster
– Möjliggör en utökad digital omsorg
– Ökad attraktionskraft som boendekommun
Nyttan med ett teknikskifte forts.

Enligt 3 kap. 3§ i SoL gäller följande:
Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För
utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal
med lämplig utbildning och erfarenhet.
Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande
utvecklas och säkras. Lag (2009:596).

• Det handlar om att modernisera omsorgen för att öka möjligheter till valfrihet i
utbudet av trygghetstjänster
• Ny teknik möjliggör god kvalitet och ökad säkerhet
– Detta återkopplar till den tidigare nämnda socialtjänstlagen där kvalitet fortlöpande
ska utvecklas och säkras
”Ytterst handlar övergången från analoga till digitala och IP-baserade larm om att säkerställa att
kommuner även i framtiden kan erbjuda trygghetstjänster med minst bibehållen kvalitet och
säkerhet.”
SKL – Vägledning och checklista, Trygghetslarm, Kommunal eHälsa
Kvalitet och säkerhet

Del 2
• Marknadens leveransförmåga
• Genomförbarhet
• Strategiska beslut
• Det praktiska genomförandet – En väg framåt
• Samverkan

• Det finns leverantörer som kan erbjuda:
– Digitala larm
– Frekvent funktionsövervakning
– Kommunikation via SCAIP
• Det är upp till kommunen att vara bra kravställare
– Ta fram processer för bör-läget som fångar upp krav på teknik och hantering
– Detta påverkar marknadens och produkters utveckling
– Kommunen får en lösning som möter deras behov
• Kommunen måste följa upp krav och det som avtalas vid upphandling/avrop/inköp
– Detta säkerställer kvalité och säkerhet
Marknadens leveransförmåga

• Inom IT-branschen gör man något som kallas Feasibility study
– En genomförbarhetsundersökning innan beslut om att införa en ny lösning
• Man utvärderar genomförbarhet inom följande områden:
– Teknisk
– Organisatorisk
– Ekonomisk
– Operativ
Genomförbarhet

- Hur kommer den nya tekniken att fungera?
- Vilka utmaningar ställs vi inför?
• Ny utrustning
• Nytt sätt att kommunicera
• Utmaning – Ingen fiber framdragen och dålig mobil täckning
– Hur många omsorgstagare handlar det om?
– Lösa hur?
• Extra antenn?
• Kommunen står för framdragning av fiber?
Teknisk genomförbarhet

• Viktigt att förankra arbetet i hela organisationen
– Från politisk till operativ nivå
• Kompetens
– Den nya tekniken ställer krav på annan, men även begränsad, kompetens
– Hur ser det ut i verksamheten idag? Räcker utbildningsinsatser eller krävs andra förändringar?
• Larmcentral
– Intern eller extern?
– Samverkansmöjligheter?
• Se till att vara en bra kravställare!
Organisatorisk genomförbarhet

Att införskaffa digitala larm påverkar befintlig budget
• Många analoga larm är avskrivna och innebär ingen kostnad för kommunen
• Kartlägga hur budgeten påverkas
– Gör en kostnadsbild/budget för digitalisering
– En tre- eller fem-års plan vid succesivt byte
– Glöm inte alla kostnader för ett byte, utrustningen kanske inte är det som är dyrt vid ett
införande…
• Möjlighet för inköp av ny utrustning
– Vilka ramavtal finns?
• Hyra eller köpa in digitala larm?
– Vilket alternativ är bäst för er verksamhet?
Ekonomisk genomförbarhet

- Kommer den nya lösningen att accepteras av verksamheten?
- Hur kommer den nya lösningen att påverka det dagliga arbetet?
• Förankra arbetet
• Gör en riskanalys alternativt SWOT-analys
• Ansvar för arbetet med digitalisering bör finnas på operativ nivå
Operativ genomförbarhet

• Vem ska tillhandahålla och ansvara för abonnemangen?
• Vilken nivå av övervakning krävs?
• Vad krävs det för organisatoriska förändringar?
• Hur ska larmmottagningen hanteras?
• Hur utbyggd är fibernätet i din kommun?
• Hur ser den mobila täckningen ut (för GSM-nätet)?
Strategiska beslut

• Se över budget och befintlig verksamhet
– Hur många och vilken typ av larm har ni?
• Analoga? Digitala? Analoga eller digitala GSM-larm?
– Hur kommer de digitala larmen att påverka nuvarande budget?
– Finns det några ramavtal att nyttja?
• Besluta i vilken form teknikskiftet ska ske…
– Succesivt eller omgående?
– Ta fram en genomförandeplan
• Förbered verksamheten
– Krävs utbildningsinsatser?
– Förankra arbetet!
Strategiska beslut forts.

Det praktiska genomförandet – En väg framåt…
Förarbete Planering
Upphandling/
Avrop
Införande Uppföljning
Förvaltning &
Drift
 Kartlägga nuläge
 Verksamhet
 Rutiner
 Utrustning
 Ekonomi & Avtal
 Omvärldsbevakning
 Samverkan
 Riskanalys
 Ta fram en
genomförandeplan
 Planera bemanning
 Utbildnings-
insatser
 Förankra arbetet
 Involvera IT &
Upphandling
 Kravarbete
 Avrop/Inköp
 Utvärdera
 Uppdatera rutiner
 Organisations-
förändringar
 Utveckla
 Organisation
 Kompetens
 Arbetssätt
 Övervaka &
Administrera
Äldreomsorgen Äldreomsorgen
Äldreomsorgen
IT
Upphandling
Äldreomsorgen
(IT &
Upphandling)
Äldreomsorgen Äldreomsorgen
ROLLERFÖRÄNDRINGSPROCESS

Exempel på krav…
• Leverantören ska erbjuda automatiserad övervakning av larmen.
• Kommunen ska meddelas automatiskt när något går fel genom en frekvent funktionsövervakning.
• Kommunen ska kunna konfigurera, administrera, hantera, följa upp larm via ett internetbaserat
verktyg.
– Verktyget ska erbjuda sökbarhet enligt kommunens behov
• Larmmottagningen ska hantera SCAIP.
• Utrustningen ska hantera SCAIP.
• Leverantören ska erbjuda effektiv och dedikerad support. Förklara era processer. Support 24/7?
Tips!
• Begär in referenser på offentliga verksamheter som använder utrustning och mottagning med SCAIP.
• Sätt upp riktlinjer för larmmottagningens bemötande
• Ställ krav på svarstider och följ upp dessa regelbundet
Forts…

Samverkan
• Kunskapsutbyte och resursdelning
– Regelbundna möten
– Dela på kostnader för specialistkompetens
– Gemensamma utbildningsinsatser och omvärldsbevakning
– Stötta varandra i förändringsprocessen
• Gemensamt kravarbete
– Ställa funktionella krav som används vid avrop
– Tillsammans bidra till att alla är bra kravställare
• Gemensam larmcentral
– Finns ett antal lagar och principer att beakta
• Kommunallagen, LOU och SoL

FRÅGOR

Tack för oss!

Digitalisering av trygghetslarm

Recommended

Recommended

More Related Content

Similar to Digitalisering av trygghetslarm

Similar to Digitalisering av trygghetslarm (20)

Digitalisering av trygghetslarm

Editor's Notes