SlideShare a Scribd company logo
1 of 18
[DEL 3]
[DEL 1] Geografiämnet
[DEL 2] Livsmiljöer
[DEL 3] Arbetssätt
[DEL 4] Hållbar utveckling
[DEL 5] Länkar & tips
Inför nationellt ämnesprov i geografi vt 2014
Tobias Kjellström våren 2014 version 1
Geografins metoder, begrepp och
arbetssätt
 Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder,
vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
 Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger,
symboler och olika skalor. Topografiska och olika
tematiska kartor.
 Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och
presentera geografiska data, till exempel om klimat,
hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska
informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som
finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
 Fältstudier av natur-och kulturlandskap, till exempel av
samhällsplanering i närsamhället.
 Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna
läsa, skriva och samtala om geografi.
0
50
100
150
200
250
300
-30
-20
-10
0
10
20
30
J F M A M J J A S O N D
Nederbörd(mm)
Temperatur(°C)
Stockholm 59.35°N 17.89°E. 15 m.ö.h.
Nederbörd
Temperatur
150,0 100,0 50,0 0,0 50,0 100,0 150,0
0-9
10-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90-99
Kvinnor
Män
centralt innehåll
Tematisk karta: Procent av [Ukrainas] befolkning med ryska som modersmål
Varför är temat ”procent av
befolkning med ryska som modersmål”
intressant i dessa dagar (maj 2014)?
Tematisk karta: världens befolkning 2050
Tematiska kartor har oftast ett tema. Varför är Indien så
stort på denna karta från worldmapper project?
Topografiska kartor:
- Höjdskillnader och form (alltid)
- Natur & landskap: odlad mark,
regnskog mm (oftast)
- Skala, t.ex. 1:10000 (oftast)
- Gradnätet (oftast)
- Kartografins ”normalkarta”
Topografisk kartor
Olika kartprojektioner Alla kartor ljuger
Eftersom jorden är en glob ljuger förstås alla platta
och fyrkantiga kartor. Klicka på globen nedan och
titta på en animation!
Kartografen (han/hon som gör kartan) måste välja
om vinklar, former eller storleken är viktigast. Man
kan inte få en platt karta att bli både yt- och
vinkelriktig. Stora världskartor ljuger förstås allra
mest. Den mest kända kartprojektionen Mercator
ljuger framför allt om storleken. Exempelvis ser
Grönland ut att vara nästan lika stort som Afrika!
Grönland
Grönland Afrika
2,2 miljoner km2 30 miljoner km2
Grönland är i och för sig
en mycket stor ö, men
betydligt mindre än
Afrika. Mercators
projektion blir
felaktigare ju längre
mot polerna man
kommer (det är en
cylinderprojektion).
Vilket land är störst?
1. Sverige
2. Libyen (inringat)
Vilket land är störst?
1. Sverige
2. Libyen (inringat) X
Arno Peters tyckte på
1960-talet att
Mercatorkartan var så
lögnaktig att gjorde en
egen karta. ”Peters
världskarta”. Storlekar
är mer sanningsenliga
men formerna är
mindre sanna. Den går
inte att navigera efter!
Hursomhelst fick den
oss att se världen på
ett nytt sätt!
Sverige Libyen
528 447 km2 1,76 miljoner km2
Karta med Stilla havet,
Atlanten och Amerika i
centrum
Kartans syfte är att visa
oceanerna (haven)
tydligare.
Kartor med ovanliga
perspektiv
Är den ”uppochnedvända” kartan mindre sann
än de vanliga som pekar norrut?
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
0
5
10
15
20
25
30
35
40
J F M A M J J A S O N D
Nederbörd(mm)
Temperatur(°C)
Nederbörd
Temperatur
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
0
5
10
15
20
25
30
J F M A M J J A S O N D
Nederbörd(mm)
Temperatur(°C)
Nederbörd
Temperatur
0
50
100
150
200
250
300
-30
-20
-10
0
10
20
30
J F M A M J J A S O N D
Nederbörd(mm)
Temperatur(°C)
Nederbörd
Temperatur
Klimatdiagram som visar en plats
genomsnittstemperatur och nederbörd är ett
mycket vanligt verktyg inom geografiämnet.
Para ihop plats (stjärnor) och diagram (se kartan på
nästa sida)
A. _____ B. _____ C. _____
Ange koordinaterna (cirklar med romerska tal)
I. ____________ II. ____________ III. ____________
A
B
C
1
2
3
4
5
II
II
III
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
 Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar,
regioner och orter.
 Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till
exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa-
tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till
exempel satellitbilder.
Dina uppgifter
1. Placera länderna i tabellen i storleksordning efter
befolkningsmängd!
2. Kan du placera länderna på kartan på nästa sida?
3. På kartan på nästa sida ser du ett antal numrerade
stjärnor. Vilket är havet?
1 _____________________________
2 _____________________________
3 _____________________________
4 _____________________________
Länderna i
storleksordning
Storbritannien
Kina
Indien
Ryssland
Indonesien
Tyskland
1
2
3
4
Din uppgift
a) Dra streck mellan troligt samband:
kommun och befolkningspyramid.
Kommun C
Utflyttningskommun
liten centralort, stor yta
Medelålder 49 år
Invånare/km²: 0,4
Kommun A
Större centralort med
Högskola.
Omfattande inflyttning.
Medelålder 42 år
Kommun B
Kranskommun, inflyttning
av barnfamiljer, liten
centralort
Medelålder 38 år
Befolkningspyramider
Denna uppgift har jag snott. Tror att den ursprungligen kom från dem som arbetade fram förra årets ämnesprov
i samhällskunskap (http://www.ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/nationella-prov-samhallskunskap/)
Att använda statistik
Sverige Niger
1.85 barn/kvinna (genomsnitt) 7.6 barn/kvinna genomsnitt
BNP per invånare (2007): 49 091
US dollar
BNP per invånare (2007): 331 US
dollar
Förklaring: I rika länder är barn en ekonomisk börda: barn kostar
och bidrar inte till hushållsekonomin. I många rika länder ger
samhället stöd när man blir gammal. I fattiga länder behövs
barnen till arbete och familjens försörjning inte minst på ålderns
höst när man inte längre kan arbeta.
I den mycket enkla tabellen ovan kan vi
se ett tänkbart samband mellan
BNP/invånare och fertilitet (genomsnittligt
antal barn per kvinna). Teorin förklarar
sambandet. Det är viktigt att förstå
begreppen om man ska tolka statistik.
Att använda statistik i diagram- och tabellform
land BNP per
invånare
(USD)
Fertilitet Barna-
dödlighet
Niger 395 7,6 125
Uganda 598 5,9 90
Kuwait 56 367 2,6 11
Nepal 656 2,3 48
Kina 6 070 1,7 15
Italien 33 069 1,5 4
Sverige 55 072 1,9 3
USA 51 163 2,0 8
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Niger Uganda Kuwait Nepal Kina Italien Sverige USA
0
20
40
60
80
100
120
140
FERTILITET
LÄNDER
BARNADÖDLIGHET
barnadödlighet och fertilitet
barnadödlighet Fertilitet
Källa: http://www.globalis.se
 Vad talar för att det finns ett samband mellan barnadödlighet (antal per 1000 levande födda) och fertilitet
(antal barn per kvinna)?
 Finns det något i tabellen och diagrammet som motsäger att det finns ett samband mellan
barnadödlighet och fertilitet?
 Hur väl stämmer Kina med hypotesen att ju högre BNP/capita ett land har desto lägre fertilitet?
Begrepp
Begreppsanvändning
Att använda relevanta begrepp med god
precision är viktigt. Begreppen är hjälpmedel
för att effektivisera och förtydliga språket!
Exempel på elevsvar på A-nivå (från
bedömningsanvisningarna till 2013 års ämnesprov i geografi)
Uppgift 13 (delprov A)
Vilka olika orsaker finns till att människor väljer att flytta från ett land
till ett annat?
”I många länder är det krig och exempel obligatoriskt för pojkar att gå
med som soldat eller så kan det bara vara farligt att vara där just då. Och
då kan man skickas iväg på tillfällig migration tills kriget är över. Sen
kanske du är homosexuell och det är olagligt i ditt land så du får
permanent migration för att du kommer att skadas om du åker tillbaka. De
finns massa anledningar, exempel tjejer för att de inte har några rättigheter
i sina egna länder så de får åka till ett annat land för att få det bättre.”
Kommentar: Eleven anger flera relevanta orsaker och elevens resonemang
innehåller komplexa orsakssamband. Eleven använder flera geografiska
begrepp i relevanta sammanhang och konkretiserar skillnaden mellan
permanent och tillfällig migration (även om språket inte är helt grammatiskt
korrekt så visar eleven att hon/han förstår begreppens innebörd). I sitt
resonemang visar eleven dessutom med relevanta exempel att hon/han kan
se hur migration kan vara kopplat till kön och sexualitet. Källa:
http://natprov.edu.uu.se/digitalAssets/167/167753_ak9bedomningsanvisn.pdf

More Related Content

What's hot

Evolução da pop. e ind. demográficos 8º ano - 12 13
Evolução da pop. e ind. demográficos 8º ano -  12 13Evolução da pop. e ind. demográficos 8º ano -  12 13
Evolução da pop. e ind. demográficos 8º ano - 12 13
Gina Espenica
 
Asia quadro humano e economico
Asia   quadro humano e economicoAsia   quadro humano e economico
Asia quadro humano e economico
Luciano Pessanha
 
Rússia e Comunidade dos Estados Independentes -CEI
Rússia e Comunidade dos Estados Independentes -CEIRússia e Comunidade dos Estados Independentes -CEI
Rússia e Comunidade dos Estados Independentes -CEI
Portal do Vestibulando
 

What's hot (20)

Multinacionais e o Trabalho
Multinacionais e o TrabalhoMultinacionais e o Trabalho
Multinacionais e o Trabalho
 
Globalização
GlobalizaçãoGlobalização
Globalização
 
Fluxos Migratórios Na Atualidade
Fluxos Migratórios Na Atualidade Fluxos Migratórios Na Atualidade
Fluxos Migratórios Na Atualidade
 
Do meio natural ao meio técnico científico informacional
Do meio natural ao meio técnico científico informacionalDo meio natural ao meio técnico científico informacional
Do meio natural ao meio técnico científico informacional
 
Modulo 10 - América Latina - Aspectos Naturais
Modulo 10 - América Latina - Aspectos NaturaisModulo 10 - América Latina - Aspectos Naturais
Modulo 10 - América Latina - Aspectos Naturais
 
Evolução da pop. e ind. demográficos 8º ano - 12 13
Evolução da pop. e ind. demográficos 8º ano -  12 13Evolução da pop. e ind. demográficos 8º ano -  12 13
Evolução da pop. e ind. demográficos 8º ano - 12 13
 
Asia quadro humano e economico
Asia   quadro humano e economicoAsia   quadro humano e economico
Asia quadro humano e economico
 
Migrações
MigraçõesMigrações
Migrações
 
Rússia e Comunidade dos Estados Independentes -CEI
Rússia e Comunidade dos Estados Independentes -CEIRússia e Comunidade dos Estados Independentes -CEI
Rússia e Comunidade dos Estados Independentes -CEI
 
Contrastes de desenvolvimento
Contrastes de desenvolvimentoContrastes de desenvolvimento
Contrastes de desenvolvimento
 
Riqueza x Pobreza
Riqueza x PobrezaRiqueza x Pobreza
Riqueza x Pobreza
 
Redes de comunicaçâo e transporte
Redes de comunicaçâo e transporteRedes de comunicaçâo e transporte
Redes de comunicaçâo e transporte
 
Ava geo 9ano
Ava geo 9anoAva geo 9ano
Ava geo 9ano
 
Europa LocalizaçãO
Europa   LocalizaçãOEuropa   LocalizaçãO
Europa LocalizaçãO
 
Exercícios integrado aula 3
Exercícios  integrado   aula 3Exercícios  integrado   aula 3
Exercícios integrado aula 3
 
A população européia
A população européiaA população européia
A população européia
 
Prova geografia estudos orientados 9 ano
Prova geografia estudos orientados 9 anoProva geografia estudos orientados 9 ano
Prova geografia estudos orientados 9 ano
 
Prova 4 bimestre geografia 8 ano topicos 9,11,12
Prova 4 bimestre geografia 8 ano topicos 9,11,12Prova 4 bimestre geografia 8 ano topicos 9,11,12
Prova 4 bimestre geografia 8 ano topicos 9,11,12
 
O espaco geografico_e_suas_representacoes
O espaco geografico_e_suas_representacoesO espaco geografico_e_suas_representacoes
O espaco geografico_e_suas_representacoes
 
Origens e bases do mundo global
Origens e bases do mundo global Origens e bases do mundo global
Origens e bases do mundo global
 

More from Tobias Kjellström

More from Tobias Kjellström (20)

Sveriges kristendomshistoria
Sveriges kristendomshistoriaSveriges kristendomshistoria
Sveriges kristendomshistoria
 
Plugguide religion 7
Plugguide religion 7Plugguide religion 7
Plugguide religion 7
 
Demokratin i aten presentation
Demokratin i aten presentationDemokratin i aten presentation
Demokratin i aten presentation
 
Roms styre republiken
Roms styre republikenRoms styre republiken
Roms styre republiken
 
Kongo del 3 belgiska kongo
Kongo del 3 belgiska kongoKongo del 3 belgiska kongo
Kongo del 3 belgiska kongo
 
Kongo del 2 kongofristaten
Kongo del 2 kongofristatenKongo del 2 kongofristaten
Kongo del 2 kongofristaten
 
Kongo del 1 bakgrund
Kongo del 1 bakgrundKongo del 1 bakgrund
Kongo del 1 bakgrund
 
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
 
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
 
Judiska skrifter ii
Judiska skrifter iiJudiska skrifter ii
Judiska skrifter ii
 
Presentation tema migration och källkritil
Presentation tema migration och källkritilPresentation tema migration och källkritil
Presentation tema migration och källkritil
 
Sammanfattning globalisering
Sammanfattning globaliseringSammanfattning globalisering
Sammanfattning globalisering
 
önningar etnografiska museet
önningar etnografiska museetönningar etnografiska museet
önningar etnografiska museet
 
Brott och straff översikt
Brott och straff översiktBrott och straff översikt
Brott och straff översikt
 
övning skeenden och händelser
övning skeenden och händelserövning skeenden och händelser
övning skeenden och händelser
 
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgiftKolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
 
Svensk judendom
Svensk judendomSvensk judendom
Svensk judendom
 
Ideologianalys kvaliteter åk 8
Ideologianalys   kvaliteter åk 8Ideologianalys   kvaliteter åk 8
Ideologianalys kvaliteter åk 8
 
Matvärdar vt 16
Matvärdar vt 16Matvärdar vt 16
Matvärdar vt 16
 
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppeBegrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
 

Del 3 arbetssätt inför np geografi vt 2014

  • 1. [DEL 3] [DEL 1] Geografiämnet [DEL 2] Livsmiljöer [DEL 3] Arbetssätt [DEL 4] Hållbar utveckling [DEL 5] Länkar & tips Inför nationellt ämnesprov i geografi vt 2014 Tobias Kjellström våren 2014 version 1
  • 2. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt  Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.  Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.  Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.  Fältstudier av natur-och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.  Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. 0 50 100 150 200 250 300 -30 -20 -10 0 10 20 30 J F M A M J J A S O N D Nederbörd(mm) Temperatur(°C) Stockholm 59.35°N 17.89°E. 15 m.ö.h. Nederbörd Temperatur 150,0 100,0 50,0 0,0 50,0 100,0 150,0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 Kvinnor Män centralt innehåll
  • 3. Tematisk karta: Procent av [Ukrainas] befolkning med ryska som modersmål Varför är temat ”procent av befolkning med ryska som modersmål” intressant i dessa dagar (maj 2014)?
  • 4. Tematisk karta: världens befolkning 2050 Tematiska kartor har oftast ett tema. Varför är Indien så stort på denna karta från worldmapper project?
  • 5. Topografiska kartor: - Höjdskillnader och form (alltid) - Natur & landskap: odlad mark, regnskog mm (oftast) - Skala, t.ex. 1:10000 (oftast) - Gradnätet (oftast) - Kartografins ”normalkarta” Topografisk kartor
  • 6. Olika kartprojektioner Alla kartor ljuger Eftersom jorden är en glob ljuger förstås alla platta och fyrkantiga kartor. Klicka på globen nedan och titta på en animation! Kartografen (han/hon som gör kartan) måste välja om vinklar, former eller storleken är viktigast. Man kan inte få en platt karta att bli både yt- och vinkelriktig. Stora världskartor ljuger förstås allra mest. Den mest kända kartprojektionen Mercator ljuger framför allt om storleken. Exempelvis ser Grönland ut att vara nästan lika stort som Afrika!
  • 7. Grönland Grönland Afrika 2,2 miljoner km2 30 miljoner km2 Grönland är i och för sig en mycket stor ö, men betydligt mindre än Afrika. Mercators projektion blir felaktigare ju längre mot polerna man kommer (det är en cylinderprojektion). Vilket land är störst? 1. Sverige 2. Libyen (inringat)
  • 8. Vilket land är störst? 1. Sverige 2. Libyen (inringat) X Arno Peters tyckte på 1960-talet att Mercatorkartan var så lögnaktig att gjorde en egen karta. ”Peters världskarta”. Storlekar är mer sanningsenliga men formerna är mindre sanna. Den går inte att navigera efter! Hursomhelst fick den oss att se världen på ett nytt sätt! Sverige Libyen 528 447 km2 1,76 miljoner km2
  • 9. Karta med Stilla havet, Atlanten och Amerika i centrum Kartans syfte är att visa oceanerna (haven) tydligare.
  • 10. Kartor med ovanliga perspektiv Är den ”uppochnedvända” kartan mindre sann än de vanliga som pekar norrut?
  • 11. 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 0 5 10 15 20 25 30 35 40 J F M A M J J A S O N D Nederbörd(mm) Temperatur(°C) Nederbörd Temperatur 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 0 5 10 15 20 25 30 J F M A M J J A S O N D Nederbörd(mm) Temperatur(°C) Nederbörd Temperatur 0 50 100 150 200 250 300 -30 -20 -10 0 10 20 30 J F M A M J J A S O N D Nederbörd(mm) Temperatur(°C) Nederbörd Temperatur Klimatdiagram som visar en plats genomsnittstemperatur och nederbörd är ett mycket vanligt verktyg inom geografiämnet. Para ihop plats (stjärnor) och diagram (se kartan på nästa sida) A. _____ B. _____ C. _____ Ange koordinaterna (cirklar med romerska tal) I. ____________ II. ____________ III. ____________ A B C
  • 13. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt  Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.  Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa- tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder. Dina uppgifter 1. Placera länderna i tabellen i storleksordning efter befolkningsmängd! 2. Kan du placera länderna på kartan på nästa sida? 3. På kartan på nästa sida ser du ett antal numrerade stjärnor. Vilket är havet? 1 _____________________________ 2 _____________________________ 3 _____________________________ 4 _____________________________ Länderna i storleksordning Storbritannien Kina Indien Ryssland Indonesien Tyskland
  • 15. Din uppgift a) Dra streck mellan troligt samband: kommun och befolkningspyramid. Kommun C Utflyttningskommun liten centralort, stor yta Medelålder 49 år Invånare/km²: 0,4 Kommun A Större centralort med Högskola. Omfattande inflyttning. Medelålder 42 år Kommun B Kranskommun, inflyttning av barnfamiljer, liten centralort Medelålder 38 år Befolkningspyramider Denna uppgift har jag snott. Tror att den ursprungligen kom från dem som arbetade fram förra årets ämnesprov i samhällskunskap (http://www.ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/nationella-prov-samhallskunskap/)
  • 16. Att använda statistik Sverige Niger 1.85 barn/kvinna (genomsnitt) 7.6 barn/kvinna genomsnitt BNP per invånare (2007): 49 091 US dollar BNP per invånare (2007): 331 US dollar Förklaring: I rika länder är barn en ekonomisk börda: barn kostar och bidrar inte till hushållsekonomin. I många rika länder ger samhället stöd när man blir gammal. I fattiga länder behövs barnen till arbete och familjens försörjning inte minst på ålderns höst när man inte längre kan arbeta. I den mycket enkla tabellen ovan kan vi se ett tänkbart samband mellan BNP/invånare och fertilitet (genomsnittligt antal barn per kvinna). Teorin förklarar sambandet. Det är viktigt att förstå begreppen om man ska tolka statistik.
  • 17. Att använda statistik i diagram- och tabellform land BNP per invånare (USD) Fertilitet Barna- dödlighet Niger 395 7,6 125 Uganda 598 5,9 90 Kuwait 56 367 2,6 11 Nepal 656 2,3 48 Kina 6 070 1,7 15 Italien 33 069 1,5 4 Sverige 55 072 1,9 3 USA 51 163 2,0 8 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Niger Uganda Kuwait Nepal Kina Italien Sverige USA 0 20 40 60 80 100 120 140 FERTILITET LÄNDER BARNADÖDLIGHET barnadödlighet och fertilitet barnadödlighet Fertilitet Källa: http://www.globalis.se  Vad talar för att det finns ett samband mellan barnadödlighet (antal per 1000 levande födda) och fertilitet (antal barn per kvinna)?  Finns det något i tabellen och diagrammet som motsäger att det finns ett samband mellan barnadödlighet och fertilitet?  Hur väl stämmer Kina med hypotesen att ju högre BNP/capita ett land har desto lägre fertilitet?
  • 18. Begrepp Begreppsanvändning Att använda relevanta begrepp med god precision är viktigt. Begreppen är hjälpmedel för att effektivisera och förtydliga språket! Exempel på elevsvar på A-nivå (från bedömningsanvisningarna till 2013 års ämnesprov i geografi) Uppgift 13 (delprov A) Vilka olika orsaker finns till att människor väljer att flytta från ett land till ett annat? ”I många länder är det krig och exempel obligatoriskt för pojkar att gå med som soldat eller så kan det bara vara farligt att vara där just då. Och då kan man skickas iväg på tillfällig migration tills kriget är över. Sen kanske du är homosexuell och det är olagligt i ditt land så du får permanent migration för att du kommer att skadas om du åker tillbaka. De finns massa anledningar, exempel tjejer för att de inte har några rättigheter i sina egna länder så de får åka till ett annat land för att få det bättre.” Kommentar: Eleven anger flera relevanta orsaker och elevens resonemang innehåller komplexa orsakssamband. Eleven använder flera geografiska begrepp i relevanta sammanhang och konkretiserar skillnaden mellan permanent och tillfällig migration (även om språket inte är helt grammatiskt korrekt så visar eleven att hon/han förstår begreppens innebörd). I sitt resonemang visar eleven dessutom med relevanta exempel att hon/han kan se hur migration kan vara kopplat till kön och sexualitet. Källa: http://natprov.edu.uu.se/digitalAssets/167/167753_ak9bedomningsanvisn.pdf