SlideShare a Scribd company logo
Kreditmarknadsförutsä0ningar	
  och	
  
samverkan	
  mellan	
  fas8ghetsbolag	
  och	
  
kommun	
  för	
  renovering,	
  standardhöjning	
  och	
  
klimatsäkring	
  av	
  miljonprogrammet	
  
Malmö	
  2013-­‐05-­‐21	
  
Richard	
  Murray,	
  senior	
  rådgivare	
  
Byggnadsvolymen	
  oförändrad	
  sedan	
  1995	
  
Antaganden	
  har	
  betydelse.	
  	
  
Nuvärde,	
  kalkylränta	
  4,25%,	
  energiprisökning	
  4%	
  över	
  infla8on.	
  	
  
3	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  Källa:ÅF	
  
Ackumulerat	
  nuvärde	
  över	
  1d	
  visar	
  när	
  
investeringen	
  nå6	
  break-­‐even.	
  	
  
Gårdsten	
  8	
  år.	
  
Trondheim	
  14	
  år.	
  
Brogården	
  48	
  år.	
  	
  
OBS!	
  Inga	
  hyreshöjningar	
  ingår	
  
kr/kvm/
år	
  
Ränta	
  5	
  %	
  
Amortering	
  20	
  
år	
  
Höjning	
  
%	
  
På	
  10	
  år	
  
%	
  per	
  år	
  
Break-­‐even	
  
Hyra	
   960	
   1.957	
   104	
   7,4	
   18	
  år	
  
Dri_-­‐uh	
   280	
   Ränta	
  3	
  %	
  
Amortering	
  20	
  
år	
  
Värme,	
  vv,el	
   262	
   1.717	
   79	
   6,0	
   18	
  år	
  
Kapital	
   410	
   Ränta	
  2	
  %	
  
Amortering	
  50	
  
år	
  
1.237	
   29	
   2,6	
   19	
  år	
  
Upprustning	
  o	
  
energieffek8vise
ring	
  
12.000	
   Ränta	
  1	
  %	
  
Amortering	
  50	
  
år	
  
Energieffek-­‐
8visering	
  
50	
  %	
   1.117	
   16	
  
	
  
1,5	
  
	
  
19	
  år	
  
Dri_effek-­‐
8visering	
  
25	
  %	
  
Hyreshöjningar	
  och	
  ekonomi	
  vid	
  upprustning	
  av	
  typiskt	
  miljonprogramsområde	
  
Nybyggande	
   17.000	
  kr/kvm	
  
Dri_	
  och	
  uh	
   200	
  kr/kvm/år	
  
Värme,	
  vv,	
  el	
   65	
  kr/kvm/år	
  
Ränta	
  5	
  %	
   950	
  kr/kvm/år	
  
Amortering	
  10	
  år	
   1.700	
  kr/kvm/år	
  
Hyra	
   2.915	
  kr/kvm/år	
  
Vad	
  blir	
  hyran	
  i	
  nybygget	
  om	
  kommunen	
  bjuder	
  på	
  marken?	
  
Räntesubven8oner	
  och	
  kreditreglering	
  
1930-­‐1965	
  
•  1933	
  Krisprogram:	
  statlig	
  långivning	
  
•  1940	
  garanterad	
  ränta	
  3,5%	
  bo0enlån,	
  sänktes	
  senare	
  
8ll	
  3%	
  
•  1942	
  Hyresreglering	
  
•  1950	
  marknadsräntan	
  3,5%	
  utlöser	
  bidrag	
  ffg	
  
•  1952	
  räntereglering	
  och	
  prioritering	
  av	
  bostadskrediter	
  
•  1955	
  garanterad	
  ränta	
  	
  höjs	
  8ll	
  3,5-­‐4,5%	
  
•  1957	
  allmän	
  lågräntepoli8k	
  överges	
  
•  1962	
  räntegaran8erna	
  1,5%	
  av	
  statens	
  utgi_er	
  
•  1960-­‐	
  AP-­‐fonden	
  förvärvar	
  50%	
  av	
  bostadsobliga8oner	
  
Räntesubven8oner	
  och	
  kreditreglering	
  
1965-­‐2010	
  
•  1966	
  Delega8onen	
  för	
  bostadsfinansiering,	
  
kreditramar	
  för	
  bostäder	
  
•  1967	
  Paritetslån	
  
•  1975	
  Utjämningslån	
  bidrag	
  (1,8	
  mdr)	
  
•  1982	
  indexlån	
  m	
  skuldutvecklingsgaran8	
  
•  1990	
  räntebidrag	
  23	
  mdr;	
  1985	
  1,26%	
  av	
  	
  BNP	
  
•  1991-­‐	
  avveckling	
  av	
  bostadssubven8oner	
  
(boendekostnader	
  går	
  från	
  20	
  8ll	
  30	
  procent	
  av	
  	
  
disponibel	
  inkomst)	
  
Bostadsfinansieringens	
  struktur	
  
Fram	
  8ll	
  1990	
  
•  	
  hypoteksbanker	
  (långfris8ga,	
  20-­‐30	
  åriga	
  
bo0enlån	
  med	
  fast,	
  reglerad	
  eller	
  
subven8onerad	
  ränta)	
  
•  statliga	
  topplån	
  med	
  subven8onerad	
  ränta	
  –	
  
ibland	
  bidrag	
  med	
  10%-­‐enheter	
  
•  banklån	
  (8digare	
  reglerad	
  ränta)	
  
Avreglering	
  av	
  kreditmarknaden	
  
E_er	
  1990	
  
•  Omöjligt	
  reglera	
  räntan	
  (marknadsstyrd)	
  
•  Banklån	
  8ll	
  bostäder	
  ges	
  hög	
  vikt	
  när	
  det	
  
gäller	
  kapitaltäckning	
  
•  Allt	
  svårare	
  a0	
  få	
  långa	
  lån	
  av	
  bankerna,	
  max	
  
5-­‐10	
  år	
  
•  Bostadsobliga8oner	
  ställs	
  ut	
  av	
  
bostadsföretag	
  för	
  a0	
  få	
  längre	
  lån	
  
Slutsatser	
  
•  Omfa0ande	
  bostadsinvesteringar	
  kommer	
  inte	
  
8ll	
  stånd	
  av	
  sig	
  själva	
  –	
  omfa0ande	
  statlig	
  
styrning	
  
•  Räcker	
  slopande	
  av	
  hyresregleringen?	
  Jfr	
  vilka	
  
hyresnivåer	
  som	
  krävs!	
  
•  Räntenivåerna	
  idag	
  8llräckligt	
  låga	
  
•  Problemet	
  är	
  a0	
  lån	
  på	
  30	
  år	
  med	
  fast	
  ränta	
  inte	
  
går	
  a0	
  få	
  med	
  8llräckligt	
  låg	
  ränta	
  –	
  i	
  Sverige!	
  
Däremot	
  i	
  USA?	
  
•  Ränterisken	
  avskräcker	
  från	
  bostadsinvesteringar	
  

More Related Content

More from Global Utmaning

Cross-border cooperation in the electricity sector - the Nordic example
Cross-border cooperation in the electricity sector - the Nordic exampleCross-border cooperation in the electricity sector - the Nordic example
Cross-border cooperation in the electricity sector - the Nordic example
Global Utmaning
 
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and ConnectedNordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Global Utmaning
 
Combating the Debt Addiction
Combating the Debt AddictionCombating the Debt Addiction
Combating the Debt Addiction
Global Utmaning
 
Combating the Debt Addiction
Combating the Debt Addiction Combating the Debt Addiction
Combating the Debt Addiction
Global Utmaning
 
Challenges with high household debt levels - a Swedish perspective
Challenges with high household debt levels - a Swedish perspectiveChallenges with high household debt levels - a Swedish perspective
Challenges with high household debt levels - a Swedish perspective
Global Utmaning
 
Ed Groark presents State of the World 2014: Governing for sustainability
Ed Groark presents State of the World 2014: Governing for sustainabilityEd Groark presents State of the World 2014: Governing for sustainability
Ed Groark presents State of the World 2014: Governing for sustainability
Global Utmaning
 
Energiewende - Status of the German Energy reforms
Energiewende - Status of the German Energy reformsEnergiewende - Status of the German Energy reforms
Energiewende - Status of the German Energy reforms
Global Utmaning
 
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and ConnectedNordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Global Utmaning
 
Carina Borgström Hansson
Carina Borgström Hansson Carina Borgström Hansson
Carina Borgström Hansson Global Utmaning
 
Amy Rader Olsson - Ledarskap för hållbarhet i en komplex värld
Amy Rader Olsson - Ledarskap för hållbarhet i en komplex världAmy Rader Olsson - Ledarskap för hållbarhet i en komplex värld
Amy Rader Olsson - Ledarskap för hållbarhet i en komplex världGlobal Utmaning
 
Trust in a green economy
Trust in a green economyTrust in a green economy
Trust in a green economy
Global Utmaning
 
Research questions for a green, inclusive economy
Research questions for a green, inclusive economyResearch questions for a green, inclusive economy
Research questions for a green, inclusive economy
Global Utmaning
 
A critical review and considerations: Green economy, what is it?
A critical review and considerations: Green economy, what is it?A critical review and considerations: Green economy, what is it?
A critical review and considerations: Green economy, what is it?
Global Utmaning
 

More from Global Utmaning (20)

Cross-border cooperation in the electricity sector - the Nordic example
Cross-border cooperation in the electricity sector - the Nordic exampleCross-border cooperation in the electricity sector - the Nordic example
Cross-border cooperation in the electricity sector - the Nordic example
 
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and ConnectedNordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
 
Combating the Debt Addiction
Combating the Debt AddictionCombating the Debt Addiction
Combating the Debt Addiction
 
Combating the Debt Addiction
Combating the Debt Addiction Combating the Debt Addiction
Combating the Debt Addiction
 
Challenges with high household debt levels - a Swedish perspective
Challenges with high household debt levels - a Swedish perspectiveChallenges with high household debt levels - a Swedish perspective
Challenges with high household debt levels - a Swedish perspective
 
Ed Groark presents State of the World 2014: Governing for sustainability
Ed Groark presents State of the World 2014: Governing for sustainabilityEd Groark presents State of the World 2014: Governing for sustainability
Ed Groark presents State of the World 2014: Governing for sustainability
 
Energiewende - Status of the German Energy reforms
Energiewende - Status of the German Energy reformsEnergiewende - Status of the German Energy reforms
Energiewende - Status of the German Energy reforms
 
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and ConnectedNordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
Nordic Energy ways in Europe – Clean, Competitive and Connected
 
Nya moderaterna
Nya moderaterna Nya moderaterna
Nya moderaterna
 
Kristdemokraterna
KristdemokraternaKristdemokraterna
Kristdemokraterna
 
Folkpartiet
FolkpartietFolkpartiet
Folkpartiet
 
Centerpartiet
CenterpartietCenterpartiet
Centerpartiet
 
Miljöpartiet
MiljöpartietMiljöpartiet
Miljöpartiet
 
Socialdemokraterna
SocialdemokraternaSocialdemokraterna
Socialdemokraterna
 
Vänsterpartiet
VänsterpartietVänsterpartiet
Vänsterpartiet
 
Carina Borgström Hansson
Carina Borgström Hansson Carina Borgström Hansson
Carina Borgström Hansson
 
Amy Rader Olsson - Ledarskap för hållbarhet i en komplex värld
Amy Rader Olsson - Ledarskap för hållbarhet i en komplex världAmy Rader Olsson - Ledarskap för hållbarhet i en komplex värld
Amy Rader Olsson - Ledarskap för hållbarhet i en komplex värld
 
Trust in a green economy
Trust in a green economyTrust in a green economy
Trust in a green economy
 
Research questions for a green, inclusive economy
Research questions for a green, inclusive economyResearch questions for a green, inclusive economy
Research questions for a green, inclusive economy
 
A critical review and considerations: Green economy, what is it?
A critical review and considerations: Green economy, what is it?A critical review and considerations: Green economy, what is it?
A critical review and considerations: Green economy, what is it?
 

Richard Murray, rundabordssamtal Malmö

  • 1. Kreditmarknadsförutsä0ningar  och   samverkan  mellan  fas8ghetsbolag  och   kommun  för  renovering,  standardhöjning  och   klimatsäkring  av  miljonprogrammet   Malmö  2013-­‐05-­‐21   Richard  Murray,  senior  rådgivare  
  • 3. Antaganden  har  betydelse.     Nuvärde,  kalkylränta  4,25%,  energiprisökning  4%  över  infla8on.     3                  Källa:ÅF   Ackumulerat  nuvärde  över  1d  visar  när   investeringen  nå6  break-­‐even.     Gårdsten  8  år.   Trondheim  14  år.   Brogården  48  år.     OBS!  Inga  hyreshöjningar  ingår  
  • 4. kr/kvm/ år   Ränta  5  %   Amortering  20   år   Höjning   %   På  10  år   %  per  år   Break-­‐even   Hyra   960   1.957   104   7,4   18  år   Dri_-­‐uh   280   Ränta  3  %   Amortering  20   år   Värme,  vv,el   262   1.717   79   6,0   18  år   Kapital   410   Ränta  2  %   Amortering  50   år   1.237   29   2,6   19  år   Upprustning  o   energieffek8vise ring   12.000   Ränta  1  %   Amortering  50   år   Energieffek-­‐ 8visering   50  %   1.117   16     1,5     19  år   Dri_effek-­‐ 8visering   25  %   Hyreshöjningar  och  ekonomi  vid  upprustning  av  typiskt  miljonprogramsområde  
  • 5. Nybyggande   17.000  kr/kvm   Dri_  och  uh   200  kr/kvm/år   Värme,  vv,  el   65  kr/kvm/år   Ränta  5  %   950  kr/kvm/år   Amortering  10  år   1.700  kr/kvm/år   Hyra   2.915  kr/kvm/år   Vad  blir  hyran  i  nybygget  om  kommunen  bjuder  på  marken?  
  • 6. Räntesubven8oner  och  kreditreglering   1930-­‐1965   •  1933  Krisprogram:  statlig  långivning   •  1940  garanterad  ränta  3,5%  bo0enlån,  sänktes  senare   8ll  3%   •  1942  Hyresreglering   •  1950  marknadsräntan  3,5%  utlöser  bidrag  ffg   •  1952  räntereglering  och  prioritering  av  bostadskrediter   •  1955  garanterad  ränta    höjs  8ll  3,5-­‐4,5%   •  1957  allmän  lågräntepoli8k  överges   •  1962  räntegaran8erna  1,5%  av  statens  utgi_er   •  1960-­‐  AP-­‐fonden  förvärvar  50%  av  bostadsobliga8oner  
  • 7. Räntesubven8oner  och  kreditreglering   1965-­‐2010   •  1966  Delega8onen  för  bostadsfinansiering,   kreditramar  för  bostäder   •  1967  Paritetslån   •  1975  Utjämningslån  bidrag  (1,8  mdr)   •  1982  indexlån  m  skuldutvecklingsgaran8   •  1990  räntebidrag  23  mdr;  1985  1,26%  av    BNP   •  1991-­‐  avveckling  av  bostadssubven8oner   (boendekostnader  går  från  20  8ll  30  procent  av     disponibel  inkomst)  
  • 8. Bostadsfinansieringens  struktur   Fram  8ll  1990   •   hypoteksbanker  (långfris8ga,  20-­‐30  åriga   bo0enlån  med  fast,  reglerad  eller   subven8onerad  ränta)   •  statliga  topplån  med  subven8onerad  ränta  –   ibland  bidrag  med  10%-­‐enheter   •  banklån  (8digare  reglerad  ränta)  
  • 9. Avreglering  av  kreditmarknaden   E_er  1990   •  Omöjligt  reglera  räntan  (marknadsstyrd)   •  Banklån  8ll  bostäder  ges  hög  vikt  när  det   gäller  kapitaltäckning   •  Allt  svårare  a0  få  långa  lån  av  bankerna,  max   5-­‐10  år   •  Bostadsobliga8oner  ställs  ut  av   bostadsföretag  för  a0  få  längre  lån  
  • 10. Slutsatser   •  Omfa0ande  bostadsinvesteringar  kommer  inte   8ll  stånd  av  sig  själva  –  omfa0ande  statlig   styrning   •  Räcker  slopande  av  hyresregleringen?  Jfr  vilka   hyresnivåer  som  krävs!   •  Räntenivåerna  idag  8llräckligt  låga   •  Problemet  är  a0  lån  på  30  år  med  fast  ränta  inte   går  a0  få  med  8llräckligt  låg  ränta  –  i  Sverige!   Däremot  i  USA?   •  Ränterisken  avskräcker  från  bostadsinvesteringar