Idéfabriken - fotografiska
•
1 like•353 views
Tack för att jag fick vara med på er inspirationsdag. Du som vill läsa mer kan kolla in dessa: http://www.psykologifabriken.se/genvagar-till-kreativitet-del-1-blandade-arbetsgrupper/ http://www.psykologifabriken.se/genvagar-till-kreativitet-del-2-sluta-brainstorma/
Recommended
More Related Content
Similar to Idéfabriken - fotografiska
Similar to Idéfabriken - fotografiska (9)
Idéfabriken - fotografiska
- 4. Karneval! Biblioteket IDÉFABRIK EN
- 5. Du lär dig inte att vara kreativ genom en föreläsning. Du lär av dina erfarenheter.
- 6. Den här föreläsningen kan ge dig några nya erfarenheter.
- 7. Vad är kreativitet? Beteendeexperiment 1: Kreativitetsramen Beteendeexperiment 2:
- 8. VAD ÄR KREATIVITE T?
- 9. Definition: Något originellt och användbart Runco, 2007
- 10. Definition: Något originellt och användbart Runco, 2007
- 11. Definition: Något originellt och användbart Runco, 2007
- 12. Det finns ett fåtal genier! Ett geni kan bara kännas igen av Immanuel Kant (1724-1804)
- 13. ”Om jag skulle förstå min kreativa process skulle ”Inspirationen kommer när den kommer” ilda barn Galna genier och v
- 14. MYT: Kreativitet är en magisk egenskap s om bara få besitter
- 15. Kreati vitet är beteenden!
- 16. Vad är ett Per är arg Leila hoppar Lisa har en dålig attityd Du är bråkig Per slänger en tallrik i marken Kim är glad Ali är trevlig
- 17. Vad är ett Per är arg Leila hoppar✓ Lisa har en dålig attityd Du är bråkig Per slänger en tallrik i marken✓ Kim är glad Ali är trevlig
- 18. Beteenden ✓ Inte en tolkning ✓ Observerbart ✓ Specifikt
- 19. Noggrann EGENSKAPSNIVÅ BETEENDENIVÅ Samla in Förbereda massa fakta sig & öva in Dubbelkolla Göra om Hämta in och förbättra åsikter från andra
- 20. Kreativ EGENSKAPSNIVÅ BETEENDENIVÅ Bygger på Aktivt samlar andras idéer nya intryck Genererar många idéer Sparar idéer Realiserar idéer & skapar nya användbara saker
- 21. Jaussi, Rand el & Dionne, 2007 eativity The importance of valuing cr
- 22. ”Jag anser att jag är bra på att vara kreativ” Jaussi, Rand el & Dionne, 2007 eativity The importance of valuing cr
- 23. ”Jag anser att jag är bra på att vara kreativ” ”Att vara kreativ är något jag värderar högt” Jaussi, Rand el & Dionne, 2007 eativity The importance of valuing cr
- 24. ”Jag anser att jag är bra på att vara kreativ” ”Att vara kreativ är något jag värderar högt” Jaussi, Rand el & Dionne, 2007 eativity The importance of valuing cr
- 25. Vilka beteenden är kreativa
- 27. . FL ER DALIGA IDEER = FLER BRA!
- 28. Konformitet En anpassning av beteende eller tänkande så att det överensstämmer med gruppens norm.
- 29. Asch, 1956
- 30. brainstorma Genvä g till kreativitet: Sluta
- 31. Kriterier för att Brainstorming ska fungera 1) Skjut upp bedömning/kritik 2) Fokus på kvantitet 3) Bygg vidare på andras idéer 4) Vildare desto bättre Runco,
- 32. Mina Mina Mina Våra idéer Mina Mina Mina
- 33. Beteendeexperiment: SKAPA ER KREATIVITETSR AM
- 34. KREATIVITETSR BEGRÄNSNING FÖR EGEN AM BEGRÄNSNING FÖR SÅLLNING I NÄR SKA MALLEN ANVÄNDAS? GENERERING GRUPP
- 35. KREATIVITETSR BEGRÄNSNING FÖR EGEN AM BEGRÄNSNING FÖR SÅLLNING I NÄR SKA MALLEN ANVÄNDAS? GENERERING GRUPP generera så många idéer som möjligt på 30 minuter Ta med tre inspirationskällor var skriv ner fem situationer som INTE får uppstå
- 36. KREATIVITETSR BEGRÄNSNING FÖR EGEN AM BEGRÄNSNING FÖR SÅLLNING I NÄR SKA MALLEN ANVÄNDAS? GENERERING GRUPP generera så många idéer tre idéer vi är nöjda med som möjligt på 30 minuter Ta med tre två konkreta förslag nästa inspirationskällor var app vi ska bygga skriv ner fem situationer som INTE får uppstå ett tema för examensfesten
- 37. KREATIVITETSR BEGRÄNSNING FÖR EGEN AM BEGRÄNSNING FÖR SÅLLNING I NÄR SKA MALLEN ANVÄNDAS? GENERERING GRUPP generera så många idéer tre idéer vi är nöjda med måndagsmöte som möjligt på 30 minuter Ta med tre två konkreta förslag nästa produkthelg inspirationskällor var app vi ska bygga skriv ner fem situationer som INTE får uppstå ett tema för examensfesten uppstartsmöte med kåren
- 38. ✓ Fler dåliga idéer= fler bra idéer ✓Våga vara en nej- sägare ✓Generera idéer en sam, sålla i grupp!
- 40. alternativet? Dj for Ipad, var detta det bästa
- 41. Ett gem kan användas... 1. För att sätta fast papper med det 2. Som en ring om det vecklas ut 3. Som en krok för fiskning om det görs om till en krok 4. Som ett minibälte för att hålla ihop byxorna 5. Som ett instrument för att mäta tidvattnet på stranden 6. Som ett instrument för att komma åt damm vid väldigt små utrymmen 7. Som en stav för att blanda till drinkar 8. För att göra en förmögenhet om man säljer det till någon som aldrig sett något liknande 9. Som en del av en radio-/TV-antenn 10. Som en dirigentpinne om det är tillräckligt stort och orkestern har bra syn
- 42. 2% 98 % 200 000 25- ÅRINGAR
- 43. Ne urala nätverk
- 44. Nokia Ne urala nätverk
- 45. Mumintroll Finland Nokia Förlust Mobiltelefon Gummistövlar Ne urala nätverk
- 49. KREATIV PROBLEMLÖSNING KRÄVER ATT VI BRYTER VÅRA ASSOCIATIONSBAN OR
- 51. VÄND PÅ ANTAGANDEN OM: RESTAURANG GRUNDANTAGANDE IDÉ BASERAD PÅ VÄNT ANTAGANDE Har kockar som lagar mat... ...i en specifik lokal... ... och där gästerna väljer mat från en meny
- 52. En restaurang som INTE har kockar som lagar mat...
- 54. En restaurang som INTE finns i en lokal...
- 56. En restaurang som INTE . . .. .. later gasterna valja fran en meny...
- 58. Sätt upp tre grundantagande n för till exempel din yrkesroll , organisationen du jobbar m ed, ett specifikt projekt du jobb ar med just nu. Vänd på dem och generera idéer för hur du och/eller dit t företag skulle kunna arbeta annorlunda!
- 59. VÄND PÅ ANTAGANDEN OM: RESTAURANG GRUNDANTAGANDE IDÉ BASERAD PÅ VÄNT ANTAGANDE Har kockar som lagar ”Grillplatta” vid bordet, mat... gästerna lagar sin egen mat! ...i en specifik lokal... Hissa upp gästerna med en lyftkran, låt dem äta där ... och där gästerna väljer mat från en meny Låt utbudet av närproducerade råvaror bestämma dagens meny
- 60. ✓Minnen associera s i nätverk ✓Mer kunskap gör oss mer kreativa m kan också leda oss en in i tankefällor ✓Bryter vi associat ionsbanorna kan v nya idéer i nå
- 61. ATT TESTA NÄSTA VECKA Testa minst tre av de kreativa beteendena vi skapade Testa er Kreativitetsram Använd ”Vänd på antagandet” vid nästa idémöte
- 62. Du lär dig inte att vara kreativ genom en föreläsning. Du lär av dina erfarenheter.
- 64. Följ os s på vår hemsi da, Twitte r ken.se www.psykologifabri briken www.facebo ok.com/psykologifa
Editor's Notes
- -Kort presentation av psykologifabriken\n-Dyker upp överallt där företag vill få in ett psykologiskt perspektiv\n-Utbildning, skriver artiklar och gör längre konsultuppdrag\n
- Jag skulle vilja att ni alla blundar. \n\nNi ska nu få några minuter på er, då jag skulle vilja att ni försöker komma på en riktigt bra och originell ide till hur vi skulle kunna göra fikapausen här under eftermiddagen till en väldigt annorlunda och rolig upplevelse. \n\nDet kan vara vad som helst - men tänk fritt och brett - och försök komma på något som dom andra blir lite överraskade av och känner - wow!\n\nOch för att ni ska ta det på allvar tänkte jag gå runt i rummet, och när tiden är ute knacka någon av er på axeln. Den personen får sedan komma fram och presentera sin idé för resten av gänget och försöka övertyga de andra om att er idé är värd att satsa på! Så det gäller alltså att det är en riktigt bra idé. \n
- Jag nås här, och håller på med dessa saker, när jag inte läser till psykolog i Göteborg förstås....\n
- kolla gärna in vårt facebook-flöde om du gillar psykologi\n
- -maskinmässigt\n-på beställning\n-en sorts löpandeband-approach till kreativitet\n
- Innan vi börjar så tänkte jag ta en snabb omväg via the Beatles. Hur många konserter tror du att de gjort fram tills deras genombrott 1964?\n
- fler än 1200!\n
- Och det var inte korta konserter heller!\n
- Svenskättlingen Anders Ericson som myntat 10 000h-regeln\n--> lägg ner 10 000 timmar på avsiktlig träning och bli världsledande\n
- detta har populäriserats av Malcolm Gladwell i boken Outliers. Vi har dessutom skrivit om det på vår blogg!\n\n
- Poängen med detta är att du lär dig av dina erfarenheter och att du därför måste testa det vi pratar om idag i din vardag. \n
- påminn om beteendeexperiment\n
- Poängen med detta är att du lär dig av dina erfarenheter och att du därför måste testa det vi pratar om idag i din vardag. \n
- Kommer därför att prata mycket om beteendeexperiment och saker ni kan testa i er vardag\n
- -av denna anledning kommer vi att fokusera på vad jag kallar för beteendeexperiment. \n-Detta kan låta stort och lite konstigt men det innebär helt enkelt att vi tillsammans skapar ett par aktiviteter utifrån forskningen jag prata om i föreläsningen som ni själva kan testa i ert arbete.\n-För att denna snabba utbildning ska ge er nått så måste ni våga testa det jag talar om i er vardag!\n
- Innan vi börjar med att prata om verktyg så är det på sin plats att faktiskt definiera lite mer om vad kreativitet är. Jag vill också ge er lite bakgrund till hur utbildningen uppkom \n
- Definition av kreativitet:\n”Något orginellt och användbart”\n\nDet finns dock mängder av definitioner vilket pekar på att vi ännu inte har full koll på vad kreativiet är.\n\nDenna definition är dock användbar i sig eftersom den hjälper oss att utesluta saker som kan verka orginella men som inte är så värst användbara. Konspirationsteorier är av denna anledning inte så värst användbara (Visa bild från ödle-konsp.) \n
- Definition av kreativitet:\n”Något orginellt och användbart”\n\nDet finns dock mängder av definitioner vilket pekar på att vi ännu inte har full koll på vad kreativiet är.\n\nDenna definition är dock användbar i sig eftersom den hjälper oss att utesluta saker som kan verka orginella men som inte är så värst användbara. Konspirationsteorier är av denna anledning inte så värst användbara (Visa bild från ödle-konsp.) \n
- ...kreativitet verkar vara något som människor alltid velat definera\n\nFilosofen Immanuel Kant sa bl a så här om vad ett geni är.\n
- ”om jag skulle förstå min kreativa process skulle den förstöras” och ”inspirationen kommer när den kommer”\nCitat som dessa för mig till den första myten som jag vill bryta ner nämligen att...\n
- Kreativitet är en magisk egenskap som bara vissa besitter. På samma vis så vill jag gå emot antaganden att det finns ”kreativa avdelningar” och ”kreativa arbetsplatser”. Det jag vill visa är att alla kan vara kreativa och alla arbetsplatser tjänar på att främja kreativitet. \n--> Forskningen har inte kunnat hitta sammanhang bland kreativa personer\n
- \n
- Ett perspektiv som jag tänker lyfta fram är att kreativitet faktiskt kan ses som beteenden. Detta synsätt skulle också innebära att det blir lättare att förstå vad som är kreativt och hur man ÄR kreativ. Istället för att se kreativitet som en abstrakt förmåga som få besitter så vill jag lyfta fram att det mer är en egenskap som faktiskt kan brytas ner i konkreta beteenden. Något som jag naturligtvis använt för att skapa de verktyg vi kommer att använda strax.\n\n
- Träna deltagarna i ”vad är beteende, vad är inte beteende” \n
- Träna deltagarna i ”vad är beteende, vad är inte beteende” \n
- Vad menar jag när jag pratar om beteenden i denna utbildning? Jo, något som inte är en tolkning, som är observerbart och som också är specifikt\n-arg=tolkning\n-har en dålig attityd= varken observerbart eller specifikt\n
- Det är nog få av oss som skulle påstå att noggrannhet är en magisk egenskap. Faktum är att det är ganska lätt att hitta beteenden som ligger i linje med denna egenskap och som en noggrann person troligtvis gör ofta.\n
- Skulle man se på kreativitet så skulle det kunna se ut på detta sätt. En kreativ person är någon som genererar många idéer, är bra på att bygga på andras idéer, att faktiskt realisera idéer, någon som aktivt samlar intryck och sparar idéer som dyker upp. \n\n\n
- Just detta var något som ett par forskare undersökt. M h a ett formulär kunde de dela in chefer på ett stor försäkringsbolag i två grupper: 1) de som värderade kreativitet 2) de som ansåg sig vara mer kreativa. Steg två var att sedan höra med dessa chefers kollegor om vilka som de tog hjälp av när de behövde någon kreativ. Vem tror ni att de vände sig till? De som själva ansåg sig som kreativa eller de som värderade kreativitet? \n\nSvar: de som värderade! Varför? Eftersom kreativitet var något viktigt så gjorde de i högre mån fler beteenden som ansågs som kreativa (gav feedback, brainstormade, uppmuntrade andra). Säger dock inget om vilket håll sambandet går åt.\n
- Just detta var något som ett par forskare undersökt. M h a ett formulär kunde de dela in chefer på ett stor försäkringsbolag i två grupper: 1) de som värderade kreativitet 2) de som ansåg sig vara mer kreativa. Steg två var att sedan höra med dessa chefers kollegor om vilka som de tog hjälp av när de behövde någon kreativ. Vem tror ni att de vände sig till? De som själva ansåg sig som kreativa eller de som värderade kreativitet? \n\nSvar: de som värderade! Varför? Eftersom kreativitet var något viktigt så gjorde de i högre mån fler beteenden som ansågs som kreativa (gav feedback, brainstormade, uppmuntrade andra). Säger dock inget om vilket håll sambandet går åt.\n
- Just detta var något som ett par forskare undersökt. M h a ett formulär kunde de dela in chefer på ett stor försäkringsbolag i två grupper: 1) de som värderade kreativitet 2) de som ansåg sig vara mer kreativa. Steg två var att sedan höra med dessa chefers kollegor om vilka som de tog hjälp av när de behövde någon kreativ. Vem tror ni att de vände sig till? De som själva ansåg sig som kreativa eller de som värderade kreativitet? \n\nSvar: de som värderade! Varför? Eftersom kreativitet var något viktigt så gjorde de i högre mån fler beteenden som ansågs som kreativa (gav feedback, brainstormade, uppmuntrade andra). Säger dock inget om vilket håll sambandet går åt.\n
- Just detta var något som ett par forskare undersökt. M h a ett formulär kunde de dela in chefer på ett stor försäkringsbolag i två grupper: 1) de som värderade kreativitet 2) de som ansåg sig vara mer kreativa. Steg två var att sedan höra med dessa chefers kollegor om vilka som de tog hjälp av när de behövde någon kreativ. Vem tror ni att de vände sig till? De som själva ansåg sig som kreativa eller de som värderade kreativitet? \n\nSvar: de som värderade! Varför? Eftersom kreativitet var något viktigt så gjorde de i högre mån fler beteenden som ansågs som kreativa (gav feedback, brainstormade, uppmuntrade andra). Säger dock inget om vilket håll sambandet går åt.\n
- Skriv ner dessa beteenden i ert arbetsblad, vi kommer att få användning för dem senare\n
- \n
- Citat som Parlings grundar sig i antagandet att idéers kvalité är normalfördelade. Dvs en del är dåliga, en del halv bra och en del riktigt skarpa! Fler idéer ökar alltså sannolikheten att vi ska få ta del av de där riktigt bra idéerna. Så varför kommer vi inte bara på massa idéer hela tiden?\n\n
- Konformitet är en väldokumenterad effekt inom socialpsykologin, och ja det betyder helt enkelt att vi människor har lätt att anpassa vårt tänkande och beteenden så att det följer gruppens norm - och till och med ibland när det är totalt irrationellt. \n\n
- I en klassisk studie på konformitet lät försökspersoner titta på ett antal linjer och bara svara på vilken som var längst. I varje försök var det bara en riktig försöksperson och ett gäng skådespelare - som efter ett tag började samstämmigt ange fel svar. Trots att det var väldigt tydligt vilken linje som var längst föll 37% av försökspersonerna till föga och började svara fel. Det som är upplyftande med studien och replikeringar av den är att man har kunnat visa att allt som behövs är att en av skådespelarna svarar rätt för att samtliga försökspersoner ska våga gå emot majoriteten. En nej-sägare var alltså tillräckligt för att motverka konformitet. \n
- Trots att denna forskning varit vedertagen i mer än 50 år är det vanligaste verktyget för idégenerering en typsik konformitetsfälla --> Brainstorming. Tanken är god men vi måste bara skaffa lite nya rutiner för hur och när vi ”brainstormar”....\n
- Enligt Runco så krävs detta för att brainstorming ska fungera, ganska svårt att uppnå och kontrollera va?\n1) Ingen bedömning/kritik\n2) Fokus på kvantitet\n3) Bygg vidare på andras idéer\n4) Vildare desto bättre\n
- Istället! Brainwriting!\n-generara idéer på egenhand utifrån någon ram ni satt upp\n-när ni ses igen så sållar gruppen bland idéerna, också utifrån några tidigare bestämelser\n
- Man lär sig som sagt av sina erfarenheter och det är just detta som verktygen ska hjälpa er med. Varje verktyg innehåller någon typ av lärdom som är redo att testas i er vardag.\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- här är ett par exempel på ramar:\n-tidsbestämt\n-antal idéer \n-saker som INTE får hända\n--> principen är alltså: vad gör vi var och en? Vad gör vi när vi ses? När gör vi detta?\n
- \n
- \n
- \n
- Sammanfattning:\n-Fler dåliga idér=fler bra\n-Våga vara en nej-sägare\n-Generera idéer ensam, sålla i grupp\n\n
- \n
- Hur många användingsområden har ett gem? I studier har man funnit att vuxna kommer på ca 15 st. De man kallar för genier brukar komma på 250st, snittet för ett dagisbarn i dessa studier är ca 200st\n
- men först vill jag att ni talar om vad det står i mitten, vad är tecknet i mitten för något?\n\noch nu då?\n
- \n
- --> HUR MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN kan ni komma på för ett Gem på 10 minuter?\n--> klassisk övning i divergenttänkande \n-vuxna ca 10\n-geni, ca 200\n-barn snitt 250!!\nDet man funnit är att förmågan att komma på många användningsområden för ett gem försämras ju äldre man blir. Faktum är att de som är bäst på detta är dagisbarn. \n\nFörklaringen anser man ligger i att dagisbarnens bild av vad ett gem är är betydligt mindre snäv än vuxnas.\n\nDetta är ett test i divergenttänkande, inte samma sak som kreativitet men det finns ett samband mellan divergenttänkande och kreatvitet\n
- Förklaringen anser man ligger i att dagisbarnens bild av vad ett gem är är betydligt mindre snäv än vuxnas.\n
- Of 1,600 children aged three to five who were tested, 98% showed they could think in divergent ways. By the time they were aged eight to 10, 32% could think divergently. When the same test was applied to 13 to 15-year-olds, only 10% could think in this way. \n\nBREAK POINT AND BEYOND\n
- And when the test was used with 200,000 25-year-olds, only 2% could think divergently. . . .\nSkäms inte för detta!\n-Väldigt få vuxna som klassas som genier på detta test\n
- -Varför är det då så här?\n-Våra minnen sorteras i nätverk, detta är en modell för hur våra associationer ser ut i hjärnan\n-Helt erfarenhetsbaserade men ju mer befästa de är desto svårare blir det att tänka på nya sätt kring dessa associationer\n
- -Varför är det då så här?\n-Våra minnen sorteras i nätverk, detta är en modell för hur våra associationer ser ut i hjärnan\n-Helt erfarenhetsbaserade men ju mer befästa de är desto svårare blir det att tänka på nya sätt kring dessa associationer\n
- -Varför är det då så här?\n-Våra minnen sorteras i nätverk, detta är en modell för hur våra associationer ser ut i hjärnan\n-Helt erfarenhetsbaserade men ju mer befästa de är desto svårare blir det att tänka på nya sätt kring dessa associationer\n
- -Varför är det då så här?\n-Våra minnen sorteras i nätverk, detta är en modell för hur våra associationer ser ut i hjärnan\n-Helt erfarenhetsbaserade men ju mer befästa de är desto svårare blir det att tänka på nya sätt kring dessa associationer\n
- -Varför är det då så här?\n-Våra minnen sorteras i nätverk, detta är en modell för hur våra associationer ser ut i hjärnan\n-Helt erfarenhetsbaserade men ju mer befästa de är desto svårare blir det att tänka på nya sätt kring dessa associationer\n
- -Varför är det då så här?\n-Våra minnen sorteras i nätverk, detta är en modell för hur våra associationer ser ut i hjärnan\n-Helt erfarenhetsbaserade men ju mer befästa de är desto svårare blir det att tänka på nya sätt kring dessa associationer\n
- En kort historia om hur detta kan uttrycka sig i verkliga livet\n-Ericsson gjorde endast mobiltelefoner för affärsfolk från början. Fanns ingen tanke på att privatpersoner skulle kunna vara intresserade av den här produkten, utan endast ett arbetsredskap.\n-Sen kom Nokia, de hade förstått att ungdomar och unga vuxna kunde bli en massiv målgrupp för mobilen. Nokia gjorde enkla, billiga mobiler med funktioner som attraherade en yngre generation. Nokia blev världens största mobiltelefontillverkare\n-Uppenbart exempel på hur invanda tankemönster gör att ett företag blir omkört av ett annat.\n
- Vi människor har alltså en tendens att sätta upp hinder för vår associationsförmåga även när vi försöker vara kreativa. Vi rör oss gärna kring ett antal grundantaganden - eftersom det är enklast för hjärnan att snurra runt i upptrampade spår och använda nervkopplingar som redan är intränade. \n\nÄven om man är världens största mobiltelefonbolag - som tro det eller ej Nokia fortfarande är - och vet att man måste vara innovativ för att överleva är det mycket lättare vara kreativ genom att försöka hitta på nya coola features i telefonen och ösa in en massa spel än göra radikal innovation - eftersom det kräver att man ifrågasätter ett grundantaganden kring vad en telefon är och vad man som telefontillverkare tjänar pengar på. \n
- Apple däremot lyckades revolutionera både hur telefoner ser ut och fungerar med sin iPhone - och hur man tjänar pengar på dem med sin AppStore. \n\nEtt skäl till det var att de var nya i telefonbranschen och inte likt telefonbolagen satt fast i grundantaganden - och vågade fråga sig själva - hur tusan gör vi om telefonen inte ska ha några knappar? Och hur kan vi tjäna pengar på helt andra sätt än att faktiskt sälja telefonen? \n\nDet här med att ifrågasätta grundantaganden är något som man kan göra högst medvetet som en metod i en kreativ process - och det är något ni ska få göra nu! \n
- -Vill inte att ni ska tro att barn är mer kreativa eller att mycket kunskap inte vore bra för kreativitet\n-Problemet är att detta KAN fälla krokben för oss när vi ska komma på nått nytt\n-Därför bryta associationsbanorna\n-hur gör vi detta?\n
- Steve Jobs till Pepsis dåvarande VD john scully. Jobs försökte övertala Scully om att gå över till Apple och detta var enligt historierna citatet som fick Scully att lämna Pepsi och gå över till Apple\n\n”did alexander graham bell do any market research before he invented the telephone”\n
- Att vara expert eller att kunna mycket är som sagt något bra men vi måste känna till dess baksida som fångas väldigt bra i detta citat hämtat från boken ”How to be creative”.\nNär vi vet detta så blir det ju lättare att göra något åt detta.\n
- Om det är 30 min kvar här --> Vänd på antagandet\n
- -kanske genom vår enkla, lite larviga men extremt effeltiva övning ”Vänd på antagandet”\n
- Handlar det om en restaurang kanske tre av grundantagandena är att en restaurang har kockar som lagar mat, i en specifik lokal och har en meny som man som gäst får välja i från.\n\n
- -sätt upp tre antaganden om något,\njag valde restaurang\n
- ...sen testar vi att försöker vi hitta på idéer kring hur en restaurang skulle kunna funka om den inte hade kockar som lagade mat...\n\n
- ...och kommer fram till att ja då får gästerna laga mat \n\n- som i det här fallet min vän Felix på en restaurang i Tokyo där man lagar allt själv på en liten grill som man har på bordet. \n
- ...om man försöker komma hur en restaurang skulle funka om den inte låg i en specifik lokal, då kanske man kommer på att den...\n\n
- ...kan hänga i luften på en kran som kan flyttas runt!\n\nVilket är den här firman dinner in the skys affärsidé, som lanserat det här konceptet i 30 länder \n
- Om man utgår från en restaurang där gästerna inte får välja mat själva skulle det till exempel kunna sluta i\n
- ...en restaurang där det bara finns en sak att beställa men att den är så fantastisk att man inte behöver några alternativ. \n\nFäviken Magasinet. Första gången man är där får man äta det som det bjuds på. Inga val\n
- Okej nu skulle jag vilja att ni sätter upp tre grundantaganden för er yrkesroll, företaget ni jobbar på - eller kanske ett specifikt projekt ni jobbar med just nu. \n\nSen vänder ni på dom ett i taget och börjar generera idéer! \n\nTänkte att ni skulle få jobba två och två och hjälpas åt med varandras uppgifter - och ni får gärna sprida ut er över rummen - ni kan skriva på whiteboarden här om ni vill, eller skriva på papper och tejpa upp på väggen rummet här inne - elller bara sitta vid ett helt vanligt bord och skrivahär inne. \n\n...det är ju inte säkert att ert jobb eller företag måste förändras radikalt det kanske funkar fint som det är - tanken med det här är helt enkelt att öva sig i att tänka på nya sätt. \n\nMen vem vet - någon av er kanske kommer på en idé som revolutionerar hela branschen!\n\n
- Man lär sig som sagt av sina erfarenheter och det är just detta som verktygen ska hjälpa er med. Varje verktyg innehåller någon typ av lärdom som är redo att testas i er vardag. Arbetsbladet är till som stöd för detta. \n
- \n
- Nu kommer vi alltså att prata om hur du som medarbetare kan vara för att skapa ett kreativt klimat på din arbetsplats. Vi har redan varit inne på att vi vill komma ifrån självcensurering och att vi blir bättre på detta när vi inte jobbar i grupp. Till saken hör dock att det är grupper som är som mest kreativa.\n
- \n
- hur sugen blir du på att lägga fram en idé om du varje gång får något sånt här till svars?\n
- istället för någon som såg ut så här!\n
- -Definerat ett par beteenden (B:n)\n-Sådant som kommer före --> A med exempel\n-Konsekvenser, sådant som kommer efter --> exempel\n-VILKA ÄR VIKTIGAST?\n
- -Definerat ett par beteenden (B:n)\n-Sådant som kommer före --> A med exempel\n-Konsekvenser, sådant som kommer efter --> exempel\n-VILKA ÄR VIKTIGAST?\n
- -Definerat ett par beteenden (B:n)\n-Sådant som kommer före --> A med exempel\n-Konsekvenser, sådant som kommer efter --> exempel\n-VILKA ÄR VIKTIGAST?\n
- -Definerat ett par beteenden (B:n)\n-Sådant som kommer före --> A med exempel\n-Konsekvenser, sådant som kommer efter --> exempel\n-VILKA ÄR VIKTIGAST?\n
- -Definerat ett par beteenden (B:n)\n-Sådant som kommer före --> A med exempel\n-Konsekvenser, sådant som kommer efter --> exempel\n-VILKA ÄR VIKTIGAST?\n
- -Så vad tror ni påverkar B mest? A eller C?\n\n
- -Så vad tror ni påverkar B mest? A eller C?\n\n
- \n
- först prata två och två\n
- att denna bör vara positiv 3ggr så ofta som den är konstruktiv. Skulle det vara intressant att se ditt ratio?\n
- \n
- \n
- Sammanfattning\n-konsekvenser styr beteenden\n-POS\n-Öka feedbackratio 3ggr\n
- \n
- Man får dock inte glömma att för att förstå dessa processer och för att se om de ens funkar för just mig så måste vi samla på oss erfarenheter av dem. Vilket vi får genom att testa i vår vardag\n-Glöm inte att utvärdera! \n-Funkar i forskningsstudier men ni måste själva se om dessa knep funkar för dig och ditt arbete!\n
- påminn om beteendeexperiment\n
- Vad tror ni?\n
- lägger man 15 minuter om dagen på något så har man skapat en vana efter 66 dagar.\n
- Vilken situation ville du bli mer kreativ i? hur såg din kreativitetsutmaning ut?\n-Vad är det som hindrar dig från att vara kreativ?\n-Kan du utifrån det vi nu pratat om komma på ett konkret beteende som kan hjälpa dig att bli mer kreativ i denna situation?\n-Kan du göra detta nästa gång du ställs inför din utmaning?\n\n
- Vilken situation ville du bli mer kreativ i? hur såg din kreativitetsutmaning ut?\n-Vad är det som hindrar dig från att vara kreativ?\n-Kan du utifrån det vi nu pratat om komma på ett konkret beteende som kan hjälpa dig att bli mer kreativ i denna situation?\n-Kan du göra detta nästa gång du ställs inför din utmaning?\n\n
- Vilken situation ville du bli mer kreativ i? hur såg din kreativitetsutmaning ut?\n-Vad är det som hindrar dig från att vara kreativ?\n-Kan du utifrån det vi nu pratat om komma på ett konkret beteende som kan hjälpa dig att bli mer kreativ i denna situation?\n-Kan du göra detta nästa gång du ställs inför din utmaning?\n\n
- Vilken situation ville du bli mer kreativ i? hur såg din kreativitetsutmaning ut?\n-Vad är det som hindrar dig från att vara kreativ?\n-Kan du utifrån det vi nu pratat om komma på ett konkret beteende som kan hjälpa dig att bli mer kreativ i denna situation?\n-Kan du göra detta nästa gång du ställs inför din utmaning?\n\n
- Vilken situation ville du bli mer kreativ i? hur såg din kreativitetsutmaning ut?\n-Vad är det som hindrar dig från att vara kreativ?\n-Kan du utifrån det vi nu pratat om komma på ett konkret beteende som kan hjälpa dig att bli mer kreativ i denna situation?\n-Kan du göra detta nästa gång du ställs inför din utmaning?\n\n
- Vilken situation ville du bli mer kreativ i? hur såg din kreativitetsutmaning ut?\n-Vad är det som hindrar dig från att vara kreativ?\n-Kan du utifrån det vi nu pratat om komma på ett konkret beteende som kan hjälpa dig att bli mer kreativ i denna situation?\n-Kan du göra detta nästa gång du ställs inför din utmaning?\n\n
- \n
- \n
- \n
- \n