nationalism under 1800

2. NATIONALDAG
S V E R I G E N O R G E

4. NATIONALISM
Den nationalistiska principen utgår från att det i världen finns en rad
nationer. I varje nation finns en befolkning med egenskaper som är
unika för nationen och det egna folket. Nationens intressen kommer i
första hand.
Nationalismen som ideologi växte sig stark i Europa under 1800-talet och
flera nationalstater bildades under denna period. Nationalismen har lett
till många krig historiskt, och gör så än idag. Ett aktuellt exempel är
kriget i det forna Jugoslavien, en konflikt med nationalistiska förtecken.
Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti är exempel på partier som
grundar sig på nationalistisk ideologi.

5. Det svenska folket är ett
kollektiv med en
gemensam historia, ett
gemensamt språk och en
gemensam värdegrund.
Denna samhörighet är en
förutsättning för
demokratin, och det är
därför ingen tillfällighet att
det demokratiska systemet
växte fram inom ramen för
nationalstaten.
För att en demokrati ska fungera måste
människor kunna kommunicera med
varandra och dela vissa grundläggande
värderingar. Den nationella
värdegrunden är avgörande för att det
demokratiska samhället ska fungera.
Samtidigt är vi av den åsikten att det är
det svenska folket som ska ha makten
över sin vardag och framtid. Vi
motsätter oss en centralisering av
makten oavsett om den är ekonomisk
eller politisk.
Vår politiska vision är en svensk demokratisk
nationalstat. På internationell nivå vill vi
se en värld av fria, fredliga och
samverkande nationer. En förutsättning
för detta är att alla världens folk
garanteras sin nationella frihet. För oss
innebär detta såväl politisk, ekonomisk
som kulturell frihet, dvs.
självbestämmande, självförsörjning och
självförverkligande.
NATIONALSTATEN

6. I Frankrike uppstod
upplevelse av att den
nya regimen var något
att kämpa för.
En gränsöverskridande
upplevelse som inte
stoppades av sociala
klyftor.
Stimulerades av Napoleon.
Värnplikt förstärkte också
denna övertygelse.
DEN FRANSKA REVOLUTIONEN

7. Första versen
Allons enfants de la Patrie,
Framåt ni fosterlandets barn,
Le jour de gloire est arrivé !
Nu nalkas ärans stora dag!
Contre nous de la tyrannie,
Mot oss av tyranneriet,
L'étendard sanglant est levé, (bis)
Är det blodiga standar höjt, (x2)
Entendez-vous dans les campagnes
Hör ni över fältens krater
Mugir ces féroces soldats ?
Dessa grymma soldaters rop?
Ils viennent jusque dans nos bras
De tränga sig inpå vår hop,
Égorger nos fils, nos compagnes !
De mörda våra söner, och våra
livskamrater!
Refräng:
Aux armes, citoyens,
Till vapen, medborgare,
Formez vos bataillons,
Ställ upp på raka led,
Marchons, marchons !
Framåt, framåt!
Qu'un sang impur
Låt fiendens orena blod
Abreuve nos sillons !
Flyta på vår jord!
MARSELJÄSEN

9. MOTRÖRELSE?
U P P L Y S N I N G
Staden
Nutid
Förfining
R O M A N T I K
Naturen
Dåtid
Ursprunglighet

10. Under slutet av 1700-talet
och början av 1800-talet
växte tanken fram att
varje folk hade en
folksjäl (Volkgeist). Ett
slags mystiskt
sammanhållande idé
som spänner över alla
individer i ett folk.
Denna skäl kunde finnas i
den folkliga kulturen
(sagor, sånger, myter).
FOLKSJÄLEN

11. NATIONALISM
F R E D L I G – T I D I G T
1 8 0 0
Nationer och folk
berikar varandra
och kan leva sida
vid sida. Folks
förening behöver
inte ske politiskt
och militärt.
A G G R E S S I V – S E N T
1 8 0 0
Folk kämpar mot
varandra och det
gäller att inte vara
svag. Folk ska
förenas politiskt
med våld om det
behövs.

12. Idén om nationalstaten
uppstår genom. Denna
innebär att en stat
bebos av ett helt folk.
Alltså inte delar av ett folk
och inte att två folk
tvingas samsas om
samma stat.
NATIONALSTATEN

13. Men hur ska vi definiera ett folk?
Vilken eller vilka egenskaper
ska vara styrande?
Språk
Nationalitet
Politik
Religion
Etnicitet
Kultur
Historia
Under 1800-talet:
Språk
Religion
Etnicitet (ras)
Kultur
Historia
Kallas idag etnonationalism
ETT FOLK

14. TVÅ OLIKA FUNKTIONER
E N A N D E N A T I O N A L I S M
Nationalismen är i en stat
och får medborgarna att
känna samhörighet. Kan
därför fungera som
statsnationalism.
Kan också innebära att den
förenar ett folk som är
avgränsat av en gräns; t
ex Tyskland.
S P L I T T R A N D E
N A T I O N A L I S M
När nationalismen inte
överensstämmer med
nationsgränser är den
splittrande. Den kan
leda till att ett land
splittras genom
nationalism
(Jugoslavien,
Tjeckoslovakien)

15. En grupp människor
som upplever
gemensamhet t ex
språk, är utspridda
över ett stort
område.
Nationalismen
syftar då till att
förena denna grupp
i någon form av
statsbildning;
panarabism,
panslavism.
PANNATIONALISM

16. EUROPA
Peka ut ställen
på kartan där
nationalism
kunde orsaka
konflikt.

17. Grupper som upplevde
sig som italienska
fanns spridda i flera
stater bl a Österrike –
Ungern.
I Italien fanns politiska
grupper som manade
till ett enande.
Stormakterna försökte
hämma dess krafter.
Kungen av Sardinien,
Viktor Emanuell II
stödde denna
nationalism och efter att
en äventyrare, Garibaldi,
började sedan ett
uppror mot Sicilien och
Neapel.
1861 grundades staten
Italien formellt med
Viktor Emanuell II som
kung. Rom kom inte att
erövras förrän tio år
senare.
ITALIEN

18. Det gamla tysk-romerska
riket från medeltiden
uppslittrat på en mängd
mindre stater (nästan 40).
Utbredd nationalism genom
den romantiska rörelsen.
Två lösningar: Lilltyskland
(utan Österrike) och
Stortyskland (med
Österrike).
Preussens rikskansler Otto
von Bismarck vill skapa
ett toppstyrt Tyskland.
1834 genomförs en
handelsunion och
med hjälp av
diplomati enar
staten Preussen
flera områden.
Preussen genomför tre
snabba krig och
erövrar därigenom
de områden som
behövs för att
slutligen utropa
Tyskland.
TYSKLAND

19. På Balkan fanns flera
grupper som ville
göra sig fria från det
Osmanska styret t ex
grekerna och
serberna.
Serberna hade stöd av
Ryssland och
revolterade flera
gånger. Det var dock
genom diplomati som
de till slut fick
autonomi inom
Osmanska riket.
SERBIEN
Efter ett krig mellan Ryssland och osmanerna fick
Serbien full självständighet 1878.

20. 1820 gjorde
grekerna
uppror mot
turkarna.
Många i Europa
stödde
upproret.
1832 fick
Grekland sin
första kung.
GREKLAND

22. INDUSTRIALISERING OCH NATIONALISM
Nationalismen blev möjlig först när industrialiseringen hade förändrat
samhället. Tidigare så identifierade sig människor framförallt med byn
och området däromkring. När industriella revolutionen förändrade
samhället med järnvägar så kunde människor resa. Urbanisering var
även den en faktor som bröt av den gamla lojaliteten mot byn. Byn
ersattes av en större konstruktion, staten.
Viktiga faktorer: järnvägen (medborgare kunde förflyttas), skolan
(människor fick samma information).
Nationalismen är en skapelse som framförallt det ledande skiktet
genomförde. Den bygger på falsk historieskrivning (propaganda).
Mannen bakom teorin: Ernest Gellner, Nations and nationalism 1983

23. I marxistisk retorik
framlade man teorin
att det var ledarna i
respektive land som i
visst samförstånd
skapade
nationalismen för att
dirigera arbetarnas
missnöje bort från
deras situation.
Genom att arbetarna
såg andra länders
arbetare som fiender
istället för allierade i
ett klassrum undvek
dem revolution.
MARXISTISK TOLKNING

24. Nationalism fyller ett behov
av gemenskap. Vi
konstruerar genom
nationalism en känsla
av gemenskap.
Genom tidningar, TV,
produkter, romaner
skapar vi en känsla av
att vi hör ihop. Detta är
nationalismens
drivkraft.
Benedict Andersson i sin
studie Nations and
nationalism since 1780
UPPLEVD GEMENSKAP