1. VAD ÄR EN KONSTNÄR IDAG?
Föreläsning The Art of Sweden, Örebro
24 november 2013
Robert Stasinski
Robert.stasinski@gmail.com
Twitter @robertstasinski
M: 0707 83 09 59
6. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
7. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
8. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
Curator/projektledare
9. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
Curator/projektledare
Administratör
10. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
Curator/projektledare
Administratör
Ekonom/revisor/fundraisor
11. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
Curator/projektledare
Administratör
Ekonom/revisor/fundraisor
Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman
12. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
Curator/projektledare
Administratör
Ekonom/revisor/fundraisor
Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman
Konsthandlare/agent/gallerist/samlare
13. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
Curator/projektledare
Administratör
Ekonom/revisor/fundraisor
Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman
Konsthandlare/agent/gallerist/samlare
Forskare/innovatör
14. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
Curator/projektledare
Administratör
Ekonom/revisor/fundraisor
Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman
Konsthandlare/agent/gallerist/samlare
Forskare/innovatör
Skribent/redaktör
15. Vad är en konstnär idag?
Skapare/kreatör/innovatör
Kommunikatör
Curator/projektledare
Administratör
Ekonom/revisor/fundraisor
Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman
Konsthandlare/agent/gallerist/samlare
Forskare/innovatör
Skribent/redaktör
Entreprenör/företagare
23. Konst Management
Klassisk definition av begreppet Management:
The organization and coordination of
the activities of an enterprise in accordance with
certain policies and in achievement of
defined objectives.
- Peter Drucker
25. Myter om kulturekonomin
”Som konstnär tror jag att goda inkomster via konsten
beror på rättvisa belöningar av de mest talangfulla
konstnärerna”
”De fattigaste konstnärerna är mest talanglösa och detta
beror dessutom på det allmänna ointresset för konst”
- Why Are Artists Poor?, Hans Abbing,
2004
26. KONST NÄRINGSLIV
Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom
den postmoderna idéströmningen)
27. KONST NÄRINGSLIV
Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom
den postmoderna idéströmningen)
NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga
28. KONST NÄRINGSLIV
Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom
den postmoderna idéströmningen)
NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga
The Audit Society: Rituals of Verification av Michael Power
29. KONST NÄRINGSLIV
Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom
den postmoderna idéströmningen)
NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga
The Audit Society: Rituals of Verification av Michael Power
Framväxten av den instrumentella kulturpolitiken 1990-
30. KONST NÄRINGSLIV
Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom
den postmoderna idéströmningen)
NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga
The Audit Society: Rituals of Verification av Michael Power
Framväxten av den instrumentella kulturpolitiken 1990Kulturorganisationer befinner sig ofta i tredje sektorn,
varken helt privata eller helt offentliga.
31. KONST NÄRINGSLIV
Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom
den postmoderna idéströmningen)
NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga
The Audit Society: Rituals of Verification av Michael Power
Framväxten av den instrumentella kulturpolitiken 1990Kulturorganisationer befinner sig ofta i tredje sektorn,
varken helt privata eller helt offentliga.
Den kreativa klassens framväxt
36. STATEN OCH KULTUREN
Kreativa industrier
Kulturföretagande
Upplevelseindustri
Kultur/upplevelse
Kultur/fritid
Copyright industries
Cultural planning
37. KOSTNADERNA FÖR KULTUREN
• 38,5 miljarder spenderas på kultur av privatpersoner (2009)
• 24 miljoner från staten
• Näringslivet står för 754 miljoner
• År 2009 var 3,6 miljoner människor verksamma I den kulturella
och kreativa sektorn inom EU
• Totalt 1,7% av hela EU’s arbetskraft
• Expansionen av sektorn är dubbelt så snabb som övriga
ekonimin
• Högst andel finns i de nordiska länderna
38. MÄTNING OCH KULTURPOLITIK
Kulturen ska främja en "stark" kultur utifrån sitt eget
värde, i stället för en "svag" kultur inriktad på tillverkning
av sidoeffekter eller snabba, direkta effekter.
Det kulturella finansieringssystemet behöver utveckla
metoder för att kunna ta risker och samtidigt skapa en
robust grund för institutioner att kunna tänka långsiktigt
Integrera kultur med resten av den allmänna välfärden,
utan att reducera kulturen till att vara en add-on, som
bara läggs på en annars planerad verksamhet.
’Konstnärlig och kulturell utsmyckning’ bör ersättas med
begreppet ’konstnärligt och kulturellt värdeskapande
52. AKTUELL STATISTIK
4,6 miljoner på Facebook (1,2 miljarder globalt) 70 % via
mobilen
890 000 på Linkedin
1 miljard på YouTube globalt
502 000 på Google+ (350 miljoner globalt)
200 000 på Twitter (500 miljoner globalt)
100 miljoner globalt på Instagram
Källor: Socialgraph, Plusgraph,
SIFO, Internetstatistik
53. HUR?
Knyt din konst, bilder och verksamhet till kända
varumärken, institutioner, sociala medier och
värdemarkörer.
Be om rekommendationer, omdömen och länkar
Blogga eller kommentera andra sajter, gästblogga och
bjud in
Lär dig var dina kollegor och potentiella
samarbetspartners befinner sig och närvara där
Bygg relationer
Var relevant, var autentisk, leverera innehåll
55. Lyckojägare: Det ska vara roligt. Både fritiden,
studierna och arbetet måste vara rolig. Det har blivit ett
problem på vissa arbetsplatser där det är svårt att
tillgodose 90-talisternas behov av stimulans.
Nätverkare: De förstår som första generation vikten av
ett starkt nätverk. De vet man kan engagera ett nätverk.
Optimistiska: De tror att saker och ting löser sig. De
ser inte problem i samhället som beviset på
begränsande strukturer, bara som bevis på bristande
kreativitet.
Skola: Det är viktigare att känna rätt människor, ha
kontakter, än att plugga.
Karriärdröm: Egenföretagare.
58. DISKUSSION
1. Hur har jag märkt att mitt arbete förändrats i takt
med utveckling av ekonomi, politik, samhällets
värderingar och attityder?
2. Vilka skillnader har jag upplevt i mitt eget sätt att
organisera mitt konstnärliga arbete och hur jag
förväntas arbeta med administration,
marknadsföring och finansiering
3. Vilken kompetens skulle tillföra mervärde för mitt
konstnärskap och mitt professionella arbete
samtidigt?
4. Hur kan jag/vi skaffa oss denna kompetens?
59. DISKUSSION
5. Vad är en lämplig arbetsfördelsning mellan det
indivduella perspektivet och det kollektiva?
Editor's Notes
Inna vi sätterigång med attgå in påhurdetkonstnärligaochkreativaarbeteskaVad en konstnärärbestämsnaturligtvisavsamhälletochav dig självsomindivid. Om bildenavvad en konstnärärochskavaraskiftarförmycketfrånvadkonstnärernasjälvavillochanser, dåfår vi problem med hur vi driver skolor, mynidgheterochfinansieringochadministreringavkonsten
Byråkrat = Byråkratiär den strukturochuppsättningreglersomskapatsförattstyra en vanligenstörreorganisation. En person somingåri en byråkratikankallasbyråkrat. I nedsättandebemärkelsebetydertermenämbetsmannavälde. Ävenomallastörreorganisationerharnågon form avstruktursomkankallasbyråkrati, användstermenoftainedsättandebemärkelseomadministrativaapparatersomuppfattassomalltföromfattandeellerineffektiva.
Varumärke – påsvenskahar vibaraettordfö r tvåolikabegrepp, ochdetärdettaTraditionelltvarumärkestänkhandlarom just dennaupelning – idagverkardettaintehellerhängaihop, konstnärernagår I bräschen
Form, LogotypstilLjud, harleydavidsonDoft – ettgarnföretag I kaliforniensomhar trademark på en doftnär man öppnarförpackningenDettakontrollerar du heltstrategiochrättigheter
Den andradelenavbegreppetvarumärkeär brand Alla de känslorsomdykeruppnärnågonhördittnamn, serdinabilderellerAttityderFörväntnigarFördomarDessa ligger I kundensellerpublikenshuvud – du äger INTE ditt brand
Översatt I konstnärligaattribut –Wolfgang tillmanskanstyrahurhanklär sig påbildochhurhansbilderserut. Men hanägerintevadpubkikenservilketärinnehållet. Innehålletfinnsalltså I publikens, kundenshjärna
Översatt I konstnärligaattribut –Wolfgang tillmanskanstyrahurhanklär sig påbildochhurhansbilderserut. Men hanägerintevadpubkikenservilketärinnehållet. Innehålletfinnsalltså I publikens, kundenshjärnaGåvafrånvezzoli till moca I laMocaanvände den införoscasgalan 2011, polanskiregissör
1.0 mecenat, konstenfinansierasavrikapersonersomtjänatihopsinapengarutanför. Bara någrafåkonstnärerkanarbetasomsådantKonstenansesvaraavviktigtsymbolisktvärde, men börjarspridas till föer folk efterfranskarevolutionen2.O massmarknadernaväxer, fortfarandesvårtattutbilda sig ochkomma in I högkulturen, nu förförstagångenkan en liten del avkuturekonominfaktisktbära sig självellergenereravinst3.0 nyainnovationerleder till attmångamänniskorkanblikulturskapare, tekniskainovationerocgnyatyperavproducenter, publikembliraktivintepassivCulture Secretary Maria Miller sadeförbaranåramånader sedan att I tajtaekonomiskatiderbehöver vi ettsärskiltfokuspåkultursom motorI ekonomin. Detberömdacitatavchurcilldärhansadeattom vi skakapafinansieringförkonstförattfinansieravärldekriget, varförska vi överhuvudgatekriga? – finnsingauppgifteromattchurchillnågonsinsadeså
1997 kom The audit society därhanhävdadeatt vi skaparettsamhällesomkrävermerochmeransvarför de resurser vi delarpå, detkrävermätning. Vi vet såmycketmeridag, vi kangå till en konstgallerieller en teaterpjäsochbokstavligenvetamycketmerompjäsen, konstnärenellerämnetänvad de profesionellagör. Dettskapar en högrenivåpå all kritiskgranskning. Minnsbostonbombarna I april 2013
2002 kombokensomkomaattförändrahurmångamakthavaresågpåkonst, kulturochkreativitetThe Creative Class is a posited socioeconomic class identified by American economist and social scientist Richard Florida, a professor and head of the Martin Prosperity Institute at the Rotman School of Management at the University of Toronto. According to Florida, the Creative Class are a key driving force for economic development of post-industrial cities in the United States.Baumols cost deseasepresenteradesredanpå 1960-telt visaratt I sektorersomintekaneffektiviserasittarbetedär – vilkasektorerutbildning, sjukvårdochkultursomärstarktberoendeavmänniskorsarbete. Exempelvismärksdettainominternationellakostnaderförutbildning, avgiftenharhöjtssnabbareän den allnMännainflationen – dettaärävenkopplat till tidsaspekten. Vi kaninteeffektiviseradettapånågotsjälvklartsätt
Joseph Pine upplevelseekonom – skrivit boken whatconsumerreallywant. Konsumentn vill köpa något verklig genuint, från någon genuin. Så hans analys är att fler och fler företag går in och försöker skapa autenticitet kring sig själva och sina pridukter och tjönsterUndertiteln i hans bok – Work is theatre and every business a stageFör att vi arbetar med lite eller inget betalt för arbetet. För att de produkter vi skapar är inte viktigt exakt hur de funkar, utan vilka perspektiv, uppleverlser och värden de kan skapa
In 1978, notable science fiction author Robert A. Heinlein was asked to appear before a joint committee of the House and Senate after recovering from one of the earliest known carotid bypass operations to correct a blocked artery that was causing transient ischemic attacks; in his testimony, reprinted in the book Expanded Universe, he characterized the technology that made the surgery possible as merely one of a long list of spinoff technologies from space development. As a result of a 1958 congressional mandate, NASA, in 1962, created the Technology Utilization Program. It was supported by Technology Utilization Offices at each of the field centers and four Industrial Applications Centers (IACs). The number of IACs grew rapidly to seven by the early 1970s and ten in the early 1980s.
Investments in space technology and innovation enable new missions, stimulate the economy, contributeto the nation’s global competitiveness, and inspireAmerica’snext generation of scientists, engineers and astronauts.NASA’s Spinoff publication accomplishes several goals. First, it is a convincing justification for the continued expenditure of NASA funds. It serves as a tool to educate the media and the general public by informing them about the benefits and dispelling the myth of wasted taxpayer dollars.
Audience 2.0: HowTechnologyInfluences Arts ParticipationPeople who participate in the arts through electronic media are nearly three times as likely to attend live benchmark arts events as non-media participants (59 percent versus 21 percent). In addition, they attend twice as many arts events on average (6 events versus 3 events in one year) and in a greater variety of live art forms. Media-based arts participation appears to encourage — rather than replace — live arts attendance.Education continues to be the best predictor of arts participation among adults – both for live attendance and through electronic media. Survey respondents with at least some college education were more likely than respondents with a grade school education to have used electronic media to participate in the arts.For many Americans -- primarily older Americans, lower income, and racial/ethnic minority groups -- electronic media is the only way they participate in benchmark arts events.The 15.4 percent of U.S. adults who use media only to engage with the arts are equally likely to be urban or rural. Twenty-one percent (47 million) of all U.S. adults reported using the Internet to view music, theater, or dance performances in the last 12 months. Twenty-four percent (55 million) obtained information about the arts online.
Detärbättreattsträvaefeteratttjugopersonerständigtåterkommeränatt 10 000 perskommer en gångoch sedan aldrigmerigen.
70 % avSverigesbefolkninganvänder internet varje dag och de somanvänderdetspenderar 18,2 timmar I veckanpå det. Detärlikamycketsom en halvtidstjänst
Kickstarter.comCrowdculture.seNew JellyPayable.comFunded by MeAndreas Ekström sökte finansiering till sin bok Google-koden via sin blogg
